Efterdebatt 2005

Namn: Harry Forsgren

Angående Alpha - kurserna som här ventilerats i Gästböckerna, så sätter jag åter igen in ngt av innehållet i det material från Gumbel som används i dessa kurser:

Den praktiska uppläggningen kring kurserna är lovvärd, men användes det material som Alpha - kurserna är uppbyggda på, så kan uppläggningen vara betet och materialet kroken som drar mot Trosförkunnelsen.

Nicky Gumbel som gjort materialet som används i Alpha - kurserna arbetar i Holy Church i Brompton, England. Just det sammanhang som varit ett mellanled i "skrattväckelsen".

Det kan därför finnas all anledning att kolla upp detta material som säkert i långa stycken är riktigt, men där det kan vara besmittat av Trosförkunnelsens förföriska andemakt och på sikt drar människor mot Trosförkunnelsen i lära, liv och utövning.

Några exempel på öppningar för Trosförkunnelsen i boken "Livets frågor - en introduktion i kristen tro" av Nicky Gumbel:

(s 31, 33) Här behandlas vem Jesus är. "…han var en människa som bar Guds identitet … även om han inte uttryckte direkta anspråk på att vara Gud, ändå visar att han ansåg sig själv vara på samma nivå som Gud."

I Trosförkunnelsen talas mycket om positioner och nivåer. Den troende blir i pånyttfödelsen, i sin egen ande, som säges vara hennes egentliga personlighet, på samma nivå som Gud. Alltså på samma nivå som Jesus som människa var på Guds nivå.

(s 36) "Jesus sade sig vara Guds enfödde son, Gud i mänsklig gestalt."

Gumbel tar aldrig upp att Jesus är Guds Son från evighet, utan kopplar Jesus som Guds son enbart till Gud som människa. Den vaga behandlingen av Guds treenighet av Fader, Son och Ande i en enda Gudomsperson, kan även öppna för Trosförkunnelsens Gudsbild. Vilket i sin tur öppnar för tanken att Gud Sonen skiljs från Gud Fadern på korset eller att Jesus till sin natur skiljs från Fadern och dör andligen. (Se Gudsbilden på Undervisning under Inlägg i Menyn).

(s 51, 54, 65) "Ändå var den svåraste delen av hans lidande inte den fysiska smärtan i samband med tortyren och korsfästelsen, eller ens den psykiska smärtan i att bli bortstött av folket och övergiven av sina vänner, utan det var den andliga våndan det innebär för Jesus att bli övergiven av sin far för vår skull, medan han bar våra synder …han fick offra sin ende son som betalade straffet för vår synd … Det var därför Jesus ropade från korset: ’Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?' I det ögonblicket blev han avskild från gemenskapen med Gud…"

Om inte dessa ord ges en utförligare förklaring, så öppnar de för läran att Jesus får en syndig natur, skiljs från Guds natur och dör andligen. Det framgår aldrig klart vilket straff Jesus tar i människans ställe. Är det att dö den andliga döden i människans ställe?

Eller är det att besegra den andliga döden i människans ställe genom att den aldrig sker i Kristi person och jordiska kropp, så att Han kan bära fram det offer som sonar skulden och som ingen syndig människa kan bära fram: det rena offret av Kristi kropp och blod. ( Se Min Gud varför har du övergivit mig på Undervisning under Inlägg i Menyn).

(s 66, 114) "För det första förvandlar Anden oss inifrån. Han skapar ett nytt sinnelag i oss som gör oss lika Jesus … I Guds rike sker en ny födelse när Guds Ande och människans ande förenas. I andlig mening skapas en ny varelse."

Detta öppnar för "vi är gudar - läran" i Trosförkunnelsen, som uttrycks som att människan i pånyttfödelsen får en helt ny egen ande, som är hennes egentliga personlighet, en ny människa som aldrig funnits förut, som är skapad till likhet med Gud och som sätter henne på samma nivå och position som Jesus var. (Se Den troendes tre naturer under Häften i Menyn).

(s 119) "Den som är kristen skall identifiera sig med Jesus".

Detta öppnar för Identifikationsläran i Trosförkunnelsen. Vi ska inte identifiera oss med Kristus. Vi är som troende inte här i tiden som Kristus. Vi är inte Hans identitet i oss själva. Man närmar sig kanske sanningen mer om man uttrycker det: se Din nya identitet i Din gemenskap med Kristus.

Om man med uttrycket att se sin nya identitet i sin gemenskap med Kristus menar, att människan inte gjort andebyte i sin egen livsande, men tronskifte till att följa och ledas av en ny Herre: Guds Ande, Ord och vilja, där hela hennes personlighet och identitet uttrycks här i tiden i "den troendes tre naturer", som hon i sin person är här i tiden, så blir uttrycket se Din nya identitet i Kristus rätt.

( Se Är Identifikationstanken sann? på Undervisning under Inlägg i Menyn och läs även Den troendes tre naturer under Häften i Menyn).

(s 143) Där ges instruktioner för att uppleva tungotalet och Gumbel säger bl.a.

"Öppna din mun och börja prisa Gud på vilket språk som helst utom svenska eller något annat språk som du redan kan."

Det är tydligen vanligt förekommande i Trosrörelsesammanhang att man ska lära sig tala tungomål! Den som upplevt ett äkta tungotal vet att det inte fungerar så. Därför kan man också ibland höra i dessa sammanhang ett kallt, mekaniskt tjattrande som inget har med äkta tungotal som enskilt bönespråk med Gud att göra.

Varför måste man använda ett "importerat material" för att samtala och undervisa i en så fin uppläggning som eljest inramar en Alpha - kurs? Varför lägger inte den lokala församlingen upp en egen grundläggande undervisning som underlag, som man vet i alla stycken är fri från de besmittelser av villfarelse som nu rör sig i tiden?

Det vore det ju inget galet om man hade en sann undervisning utan öppningar för trosförkunnelsen i Alpha - kurserna. Själva upplägget är föredömligt. Men upplägget är idag betet som döljer innehållet i det material som används.

Gumbel är ju den som introducerat Alpa - kursen och utformat dess material. Ska man då bara ta tillvara själva upplägget och använda ett helt gediget material, så måste man ju först upptäcka att det är nått fel med detta material. Därom har jag inte sett några signaler från något ledarskaps håll inom kristenheten.

HaFo

Namn: Nils Paul

Dagens kristenhet inte eller mycket sällan nämner det här med efterföljelse, att ta sitt kors och följa Jesus. Detta som är så centralt!

Men många tycker det är hårt när dem får höra: Förneka dig själv ta på dig ditt kors och följ mig. (matt 16:24 och luk9:23) Med det är otroligt mycket hårdare om de får höra som slutligt ord: "Gå bort ifrån mig ni förbannade till den eviga elden som väntar djävulen och hans änglar" matt25:41.

Tag alltså på dig ditt kors och följ Jesus, så ska du gå in i det eviga livet. Han gick före och han bar själv sitt kors(joh 19:17) och han dog för dig på korset, så att även du ska bära ditt kors och vilja dö på det. För om du dör med honom, ska du också leva med honom.(Rom 6:8 och Tim2:11) Och har du varit delaktig i hans lidande ska du också bli delaktig i hans härlighet.

"Var redo att uthärda lidanden och betrakta dem som nått att glädja sig över."

"Ty denna tidens lidande betyder ingenting i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår."

"han säger klart i tydliga ord både till hans lärjungar och till alla som vill vara hans efterföljare: "om någon vill följa mig, så ska han försaka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Ty den som vill vinna sitt liv ska mista det, men den som för min skull mister sitt liv han ska vinna det." (Matt16:24)

Namn: Harry Forsgren

Vill tacka Dig NP för Bibelorden Du lagt in om "Jesu efterföljelse"!

Vill bara i det sammanhanget peka på ett misstag många kristna gör inför dessa Bibelord: Nämligen att se det "som en utplåning av sig själv" att vara kristen.

Det är inte vad jag förstår meningen med dessa ord. Som jag ser det så handlar det om ett verkligt förverkligande av vad människan är skapad till att vara, där hon naturligt får leva ut allt vad hon är, men ett avståndstagande till "egoistiska motiv", utlevelse i synd, se upp med snärjandet från "världens makter" (som är lika begärliga inom kristen verksamhet: att framstå som viktig och betydelsefull och är lika snärjande där, som utanför "den andliga verksamheten").

Att "förneka sig själv" kan t.ex. innebära att jag kanske sett fram emot en "skön vilsam helg", men så dyker det upp en behövande människa. Då "förnekar jag mig själv" och ser den andres behov och möter det! Fördenskull har jag inte "plånat ut mig själv", utan tvärtom, förverkligat mig själv och min kallelse från Gud!

Jesus vill återupprätta, de av synden skadade relationerna, för människan - på alla plan. Både med Honom själv. Den naturliga människans relation med sig själv. Såväl som hennes relationer med sina medmänniskor.

Människan har inte bara förlorat förmågan, att rätt relatera till sin skapare och sina medmänniskor. Den naturliga människan har även, genom sår i sitt känsloliv och felaktiga tankebyggnader och föreställningar om sig själv och sin omvärld, förlorat förmågan - att på rätt sätt - umgås med sig själv.

Därför behöver - den naturliga människan - ibland lyssna till sina egna känslor och tankar. För att möta sig själv och förstå sig själv. Hitta sin egen naturliga identitet - i sin naturliga människa. Så långt från "självutplåning" som någonsin möjligt!

Jesus vill skapa fram människans sanna personlighet i hennes naturliga människa. Forma leret som det var skapat, ämnat och tänkt till. Utan skadorna som synden förorsakat. För att hon ska komma "till hedersamt bruk" och rätt återspegla "skatten" och få vara en hel och sann människa. Samtidigt som hon är lierad med Gud och fått del av Gudomlig natur. Det handlar inte om "självutplåning", utan om "självförverkligande" som den jag är skapad att vara!

Om Jesus själv får dana fram den naturliga människans personlighet och hon lierad med Honom, får utgöra den nya människan. Blir hon en rätt avbild av Honom, som har skapat henne.

Om inte Jesus får lära den naturliga människan att umgås, också med sig själv. Om Han inte får dana fram den sanna naturliga människans personlighet, blir det ofta svårt för den människan, att även känna, att hon är älskad av Gud. Hon vet det, men kan inte ta in det - i sitt känsloliv.

Om inte Jesus förmår visa människan hur unik och dyrbar hon är, så att hon även kan ta in det i sitt känsloliv. Så störs relationen med henne själv och till hennes medmänniskor. Hon kan även få svårt att ta Guds kärlek till sig på ett fullödigt sätt.

Hon vet, men känner inte, att hon tillsammans med Jesus, vågar kliva fram som den hon är - en syndare frälst av nåd - älskad och bekräftad - unik och dyrbar. Även i sitt känsloliv. Hon vågar inte vara sann människa.

Jag behöver se att jag får älska mig själv på ett rätt sätt. För den jag är. En Guds dyrbara skapelse, som Jesus gav sitt liv för. Som Jesus älskar och tycker om. Utan motprestation. Jag får tycka om mig själv för den jag är. Därför att Gud har skapat mig och Jesus älskar mig.

Det är raka motsatsen till den tvångsmässiga självupptagenheten. Som är van att prestera för att få något. T.ex. använda olika tekniker för att hämta ut sina rättigheter. Jesus ger av nåd, därför att vi inte är fiender längre, efter Hans försoning. Han är fri att älska mig.

Jesus älskar den naturliga människan, så att Han är villig att låta sig slaktas, för att rädda henne. Han är i rättfärdiggörelsedomen från Gud, rättsligt fri att älska henne för den hon är. Då först kan den naturliga människan börja tycka om sig själv och älska sig själv på rätt sätt. Gör Hon det, vågar hon vara sann människa. Vågar vara sig själv.

Jag får vara sann, hel människa och mig själv i lieringen och umgängelsen med Jesus. Jag får älska Gud över allting. Jag får älska min nästa så och mig själv. I rätt ordning och på rätt sätt. Med Guds vilja på hjärtats högsäte, i liering med Jesus i Ordet och Livets Andes lag. Då blir det ett kärl till hedersamt bruk.

Jesus älskar den naturliga människan, för den hon är, Guds skapelse. Jesus älskar sin skapelse. Denna Bibliska syn på den naturliga människan, ger henne en sund självkänsla.

De goda naturliga egenskaper och förmågor den naturliga människan äger, ska Konstruktören ha äran av. De mindre goda sidorna, får Skaparen ta ansvar för och i samarbete med människan bearbeta. Om det behagar Honom.

Detta tar människan ur självhävdelsens och den tvångsmässiga självupptagenhetens fängelse. Hon är älskad, bekräftad och bejakad. Allt det hon hungrade efter. Hon får vara den hon är och ställa sig själv i Konstruktörens tjänst.

Tänk att den naturliga människan får vara den hon är - hela hon - i sin relation med Jesus. Så kommer Han och erbjuder - att det hon är oförmögen i sig själv - det hon inte kan förtjäna själv - det Han har förtjänat åt henne - det kristna livet under jordevandringen. Det kan Han leva för, med i och genom henne, genom "en livets Andes lag".

Vilket erbjudande! Vilken lättnad! Ingen prestationsångest! Vi får vila från våra verk! Jesus går så långt i sitt erbjudande, att han säger, att den naturliga människan är fri, att "avkläda sig den gamla människan och ikläda sig den nya människan".

"om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse"

Denne någon, är alltså den naturliga människan med sin egen natur och identitet. Men vem är han? Jo, det är denne någon(den naturliga människan med egen natur och identitet), som är i Kristus(en annan natur och identitet), som tillsammans är en ny skapelse!

Han som är en ny skapelse, är alltså dels sin egen identitet och natur, som nu lever tillsammans med en annan identitet och natur. Den naturliga människan med sin egen identitet och natur, lever tillsammans med Kristus, som också har en egen identitet och natur. Kristus bor i MÄNNISKAN. De lever tillsammans, men ändå åtskilda till natur och identitet. Tillsammans är de den nya skapelsen. Den nya människan.

Han som är en ny skapelse, är inte en ny människa och inte en ny natur som aldrig har funnits förut. Det är inte en viss komponent av människans konstitution som är den nya skapelsen.

Han som är en ny skapelse, är den ursprungliga, naturliga människan, med sin egen identitet och natur, som var andligt död(skild från gemenskapen med Gud), som blivit andligt levande(förenad med Gud), genom att han nu har gjort TRONSKIFTE, lever tillsammans med Jesus och fått del av Gudomlig natur.

Det nya som har kommit, är delaktigheten av en tredje natur, Gudomlig natur. Den nya skapelsen, är att den naturliga människan med sin egen identitet och natur, nu lever tillsammans med Kristus och Hans egna identitet och natur. Förenade men ändå här i tiden åtskilda. Precis som syndens natur och människans egen natur, här i tiden var förenade, men ändå åtskilda.

Det gamla som är förgånget, är den naturliga människans tvång att vara tjänare åt syndens natur. Den nya situation som har uppstått, är att den naturliga människan är fri att vara tjänare åt en ny Herre. Den tredje naturen som nu bor i henne. Den naturligt skapade människan har gjort tronskifte.

Det talas idag ofta om att se Din identitet i Kristus. "Nu lever inte längre jag utan Kristus lever i mig". Det kan bli ett förvirrande uttryck. Beroende på vilken betydelse som läggs i de orden.

I trosförkunnelsen, blir konsekvensen av att se sin identitet i Kristus, detsamma som att se att Kristus med sin egen identitet och natur blivit människans egen nya identitet och natur. Eftersom hon nu i sin egen ande även äger namnet Jesus. Hon är nu i sin egen ande, sin egentliga identitet, en ny skapelse. En ny människa, som aldrig har funnits förut. I sin egen identitet skapad till likhet med Gud. Till likhet med Jesu namn, identitet och natur. Hon är i sin egen ande såsom en gud redan här i tiden.

Detta är inte vad Bibeln lär. Utan ett hopkok av några Bibelord, människotankar, Hagins och Kenyons "uppenbarelsekunskap" och med rötterna ytterst i Gnosticismen.

Gudomen bor i den troende människan, utan att fördenskull, här i tiden, bli totalt ett med människans egen identitet, personlighet och natur. Precis som syndanaturen inte här i tiden, totalt gått upp i människan själv, hennes egna natur och helt blivit hennes egna identitet och natur.

Att Bibeln säger att vi är korsfästa med Kristus - döda med Kristus - "Jag lever och dock inte jag, utan Kristus lever i mig", innebär inte att den naturliga, skapade människan med sin egen natur och identitet, de facto är död = utplånad och att det är en annan människa, som aldrig funnits förut, som blivit till i pånyttfödelsen.

Inte heller betyder det att den naturliga, skapade människan de facto är död, utplånad och att det är Kristus som är hennes hela och totala identitet och personlighet. Att Jesus skulle plåna ut den naturliga, skapade människan och hennes egen personlighet, natur och identitet.

De lever sida vid sida. Åtskilda i natur och identitet, men ändå tillsammans och den naturliga människan är fri att ha Jesus som Herre.

"Jag lever (den naturliga människan) dock inte jag (den naturliga människan i liering med syndanaturen - gamla människan - erbjuden agera som död gentemot syndanaturen), utan nu lever Kristus i mig (den naturliga människan i liering med Guds Ande, nya skapelsen, den nya människan - erbjuden att vara levande gentemot Guds natur, vilja och Ord)"

"I mig" och "Han som är en ny skapelse", står här för samma sak. Den nya skapelsen - Den nya människan. Vad Paulus här säger är att, Jag själv(den naturliga människan med egen natur, personlighet och identitet) lever "I mig" (Den nya skapelsen - Den nya människan) och att nu lever också Kristus "I mig" - i " Han som är en ny skapelse" - Den nya människan.

Jesus och Paulus lever alltså åtskilda i natur och identitet "I mig" - den nya skapelsen. Men de lever ändå tillsammans "i mig", i "Han som är en ny skapelse" - Den nya människan.

Den nya skapelsen är alltså den naturligt skapade människan med egen natur, identitet och personlighet tillsammans med Jesus och hans egna natur, identitet och personlighet.

De lever åtskilda men ändå tillsammans och det är Kristus som är huvudet - Herre i den nya skapelsen - Den nya människan. Den Gudomliga natur som den naturliga människan underordnar sig och följer: Hans Ord och vilja.

HaFo

Namn: Christina

Jag vill bara uttrycka min besvikelse över den här sidan. Verkligen, under mitt liv har jag inte sett något mer skadligt än förtal och bittert tal. Speciellt bland kristna som tror sig ha renläran och tror sig ha patent på den.

Dessutom så kritiseras andra kristna och döms och det står inte i bibeln att vi ska döma varandra, utan förlåta och så om ngn har något emot ngn så ska denne gå till denne och vidare ta upp saken vidare till bröder och syskon. Det är det jag har läst i bibeln.

Ni fortsätter dessutom med att kritisera LO:s lära genom att utgå ifrån er förståelse av dogmatik, varför tar ni inte fram bibelverserna? Det står faktiskt i bibeln att Jesus blev till synd och om man inte har läst den bibelversen kan man förståss tycka att de som säger det kommer med heretik.

Jag är så less på att se kristna slå ner varandra. Om det är det som är att vara kristen, vad är det som kristenheten har att komma med till världen? Är det kärlek? Om himmelen är ett ställe där alla syskon bara slår ner varandra, förtalar och slåss. Kan jag lika gärna ta helvetet.. Som tur är Så bestämmer Gud vem som Han tar upp i himmelen och inte vi tröga och fördomsfulla, hatiska, egoälskare.

Namn: Harry Forsgren

Hej Christina och tack för dina synpunkter!

Du tycks mena att sidan innehåller förtal och bittert tal. Kan Du peka mer konkret på vad Du menar med det? Jag kan inte finna det vara vare sig vara förtal eller bittert tal, att peka på att Trosförkunnelsen rymmer en undervisning som inte är Biblisk.

Det handlar inte om att döma, men inte heller något som bara kan slätas över genom att tala om förlåtelse, att älska varandra o.s.v. Men det vore kärlekslöst och ett svek både mot Gud och medmänniskor, om man bär på en övertygelse, att här faktiskt rör sig en undervisning som vilseför människor, om man gömde sig bakom bekvämlighet och inte vågade ge luft åt denna övertygelse, bara för att det kanske inte är så populärt i allas öron. Vi är kallade enligt Bibeln att pröva vad som framförs på den andliga arenan. Det är ngt helt annat än att döma.

Du skriver, "varför tar ni inte fram bibelverserna? Det står faktiskt i bibeln att Jesus blev till synd och om man inte har läst den bibelversen kan man förståss tycka att de som säger det kommer med heretik."

Det verkar inte som Du läst igenom sidan speciellt noggrant Christina!? Då skulle Du veta att nog de flesta Bibelställen som trosförkunnelsen bygger sina läror på är avhandlade i ett helhetsljus av vad Bibeln säger och inte bara enstaka meningar, som Trosförkunnelsen i likhet med de flesta villfarelser, överfokuserar till lärogrunder.

Detta är ju det sedvanliga mönstret när trosrörelsens företrädare går i försvar för trosförkunnelsen, så har de knappast nån substans i sak kring själva trosförkunnelsen att komma med, utan "skuggboxas", med uttalanden om förtal, en kritisk ande, som går emot det "Gud gör idag", av kärlekslösa "väckelsens bromsklossar".

Önskar Guds välsignelse över Ditt liv Christina!

HaFo

Namn: Hasse

Nä du Kristina i Umeå nu har du fel...Fakta är vad som gäller och fakta är att många har tagit oerhörd skada av trosrörelseteologin (Livets ord) och sådant kan inte ignoreras och viftas bort. Alla de som inte togs på allvar och tas på allvar därför att de fångades i en villolära och blev plågade av en teologi som enligt Ulf Ekman sägs vara klassisk måste få möjlighet att vittna om sina hemska upplevelser till gagn för andra om framgångsteologins negativa effekter. Resultatet kan inte bli annat än dåligt där ett förvanskat evangelium presenteras. Har Ekman offentligen gjort avbön från avgrundsläran JDS? Har Ekman gjort upp med alla de som tagit skada av den Ekmanska teologin?

Namn: "annonym"

Om livetsord är så falskt, varför är det då så många fler ungdomar där än var det är i alla andra frikyrkor tillsammans i Uppsala? Borde inte det sanna evangeliet dra fler människor än ett, av vissa kallat, falskt evangelium? Det är frikyrkornas, och svenska kyrkans ljumhet och apati som lett till att livets ord blev till!

Namn: Harry Forsgren

"anonym" undrar:

"Om livetsord är så falskt"

Det är ytterst sett inte LO det handlar om, utan att den lära kring vem Jesus är och har gjort i dess sammanhang, är en presentation av "en annan ande, en annan Jesus och ett annat evangelium", än det budskap Gud gett oss i sitt Ord.

"anonym" undrar vidare: "varför är det då så många fler ungdomar där än var det är i alla andra frikyrkor tillsammans i Uppsala?"

Jehovas Vittnen torde vara de som drar mest människor till sig idag på den andliga arenan. Innebär det att de framför ett sant budskap? Knappast!

Huruvida ett budskap är sant eller inte, beror inte på om det "samlar skarorna", eller om där sker övernaturliga manifestationer. Manifestationer sker även i de flesta "ockulta sammanhang" och även de mest uppenbara falskheter på den andliga arenan drar människor till sig idag. Desto mer spektakulärt, desto mer människor dras till det, eftersom människan idag inte söker Jesus för att få liv, utan för att få "göra häftiga upplevelser" och "njuta av välsignelserna" och få del av "överflöd på livets alla områden".

Om budskapet är sant kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset, i ett andligt sammanhang, beror uteslutande på om det överensstämmer med Guds budskap till människan i Bibeln. Trosförkunnelsen uppfyller inte detta kriterium, oavsett hur mycket människor det drar till sig.

"anonym" säger: "Det är frikyrkornas, och svenska kyrkans ljumhet och apati som lett till att livets ord blev till!"

Det ligger mycket i det uttalandet! Detta har "bäddat för" att människor som längtar efter verkligt levande kristendom, utan att ifrågasätta, gärna "hakar på", något som vid första påseende, verkar vara en "verkligt radikal kristendom". Fienden är inte dum, när han lägger ut "sitt garn", som ska snärja människorna.

Att pröva andarna och "källan bakom ’en annan Jesus, en annan ande och ett annat evangelium," som också kommer att presenteras vid sidan av, bredvid eller utöver Guds budskap, har Gud genom hela historien uppmanat de som hör Honom till.

Detta tog man på allvar inom Pingst. och andra kristna sammanhang tidigare. Men idag verkar det mer vara tomma ord och man rycks med i en "evangelisationsiver", där man i en eufori över "att vinna världen", springer ifrån vilket budskap man skulle framföra.

Det handlar idag om i de kristna sammanhangen, om att man nu öppnar dammluckorna för villfarelsens andemakter, via bl.a. trosförkunnelsens och katolicismens läror och företrädare, så att själva grunden för vem Kristus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset blir förvanskat.

De kristna ledarna synes via beröringen med dessa förförelser ha blivit förlamade, eller än värre, är på väg mot att dö av detta fiendens gift. I vart fall bedragits på "andlig klarsyn" och blir i "sina positioner", som människor lutar sig emot, till ett led i förförelsen att förbereda människors sinnen och hjärtan till att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Oavsett om ledarskapet besinnar sig eller inte ska vi fortsätta ropa om vad som är på väg att hända! Det är en kristens livsuppgift och kallelse. Vad sen människor gör av det är inte vår "ryggsäck", utan vi kan överlämna åt Gud att vid tidens ände summera. Ingen kommer där att kunna säga att Gud aldrig varnat för t.ex. trosförkunnelsens och katolicismens förförelser. Men "de som har öron till att höra, de höre".

Är viss om att Gud ser till att de som hör Honom till, mitt igenom denna ändtidens turbulens, finner vägar att "bli lemmar varandra till tjänst - varning, förmaning, uppbyggelse och tröst". Även om "församlingarna" havererar och istället blir "redskap" i förberedandet av "det stora avfallet", som måste till för att antikrist ska kunna träda fram.

De människor, som genom en sann tro på vem Jesus är och har gjort, är beseglade med Guds Ande, är Guds församling (inte detsamma som verksamheter med en "andlig agenda" med "andliga tjänster"), kommer dock "inte dödsrikets portar att bli övermäktiga".

Vi ser nu en "sållningens tid" där Gud sållar "agnarna från vetet", när "domen begynner och det på Guds hus". Samtidigt som "agnarna" kommer att utge sig för att vara "ändtidens väckelse" och "Joels arme" (trosförkunnelsen), eller så "den sanna urkyrkan - moderkyrkan" (katolicismen), som ska samla upp alla "utbrytare". Under "evangelisationsiver", för att "vinna världen för Kristus", så kommer även Pingst. om nu inte dess ledare vaknar upp, att ha en delfunktion i detta, "avfallet" och "skökans framträdande" i ändens tid.

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Hallå Marija och NP kring vikten av att bemöta människor och hålla sig till det centrala!

Med ordet "snäll" med varandra, så menar jag inte att man ska vara, feg, mesig, undfallande, oansvarig och inte våga stå upp för sanning och rätt.

Utan jag menar med det ordet, att vara "omsorgsfull" om varandra, även om man kan se saker på helt "diametralt olika sätt". Och att alltid pröva sina motiv för vad man framför och om det verkligen fyller en funktion.

Bara Guds Ande, Ord och kärleken genom Guds Ande utgjuten i människans hjärta, genom en sann förtröstan till Guds nåd, vem Jesus är och har gjort, kan ge de gärningar av hjärtats motiv (utan att försöka behaga Gud, utan därför att hjärtat längtar efter det), fyllas av kärlek, omsorg till människor och en, utan bakomliggande motiv att försöka vara till lags, längtan efter Gud för den Han är och har gjort.

Det kan ge hjärtats rätta motiv i våra ageranden. Vilket vi alltid behöver pröva oss inför, när vi agerar på den andliga arenan. Men även i vanlig relation med alla våra medmänniskor.

Alla människor är värdefulla, även om de så står för villfarelse, eller så kanske är "dubbeltungade" och de vinns inte med bara "hugg och slag", utan med omsorg och kärlek.

Och de som tar del av debatten är känsliga inför i vilken ton och sinnesstämning det man framför ligger.

Det är ganska lätt att här känna igen tonen från de som har sin hemvist på LO. Märkligt hur de verkar likriktade. Men då är det viktigt att de som tar del av debatten "känner och erfar" skillnaden hos de som ifrågasätter trosförkunnelsen och dess företrädare.

Fördenskull ska man aldrig "smöra", eller backa på sanning, rätt och att belysa förförelse, och den "frukt", som kanske föreligger i människors liv och därmed avslöjar vad de "representerar".

Jag ville ge NP en "poäng", med uppmaningen att hålla sig "till det centrala", samtidigt som jag inte alls i likhet med honom, anser det som något oväsentligt, om Ekman velat utge sig som "uppoffrande", uppmanat "sina undersåtar" att offra, så att de lever nästan i misär, medan han själv lever i i överflöd och lyx. Det är väldigt avslöjande för vad man egentligen representerar. Och där bygger Ni på fakta och insyn. Så vad skulle det vara för fel med att peka på ett sådant faktum.

Sen så hoppas jag Du inte upplever vad jag skrev som "en anklagelse", mot vare sig Dig eller PL, som ville peka på fakta kring Ekmans person, "otakt" i lära liv och utövning i hans spår och på LO.

Ni har haft insyn och vet vad Ni pratar om och vad Ni där förmedlade kan bli till hjälp för någon att inse, att här är det nått som inte stämmer med Ekman och LO.

Jag tycker Ni dessutom, rent "läromässigt" bidragit med mycken vishet och avslöjande fakta kring LO och dess verksamhet, som fyller en funktion. Så var frimodiga PL och Marija!!!! Jag uppskattar verkligen vad Ni har att delge!!

Men sen är jag så rädd, för att vi ska "falla i samma meningslösa grop", som jag kan finna på så många debattsidor, där man bara syns "strida", för att få utlopp för aggressioner och få slåss lite, utan att egentligen vilja komma fram till något.

Vill därför "stämma i bäcken", så att vi här verkligen hjälps åt, för att "debattera" för att verkligen komma fram till något, att vi prövar motiv, sinnestämning och om det vi vill förmedla, verkligen fyller en funktion.

Det gäller lika mycket mig som alla andra. Det är så lätt att gripas "av stridens hetta", adrenalinet flödar och man glömmer att pröva om man är i rätt sinnesstämning, har prövat sina motiv och att det verkligen fyller en funktion vad man vill förmedla.

Här kommer vi alla att fela. Eljest vore vi fullkomliga. Men jag tror att det är "viktiga vägmärken", när vi agerar i så viktiga frågor som vi här rör oss med, som kan ha evighetsbetydelse för människor, vad vi skriver och säger.

HaFo

Namn: Bengt Johansson

Jag kan ha fel. Men jag uppfattar det som så att man inom pingströrelsen ofta talat mer om nådegåvor, och då framförallt tungotalet än andlig frukt. I alla fall Paulus betonar ju lika mycket, ja kanske mer att vi ska bära frukt.

Det kanske glömts bort ibland att gåvorna är nådegåvor, inga belöningsgåvor. Eller präktighetsgåvor.

Sen tror jag att det blev så att det påverkade att det gick snett med karismatiska väckelserörelsen. För i dess släptåg kom ju trosrörelsen fram.

Sen har nog många i andra samfund skrämts av att den typ av tungotal som förekommit i dom sammanhangen.

Och därför tagit avstånd från detta.

I en nära gemenskap där man träffas ofta och regelbundet och bär frukt och där även profetian prövas och där det sägs ifrån när något börjat bli galet där är risken i alla fall mindre att det blir osunt. Pastorer måste få ifrågasättas.

Många har så stor respekt för pastorn och ledningen i församlingen att det inte förhindras att något går på tok.

Sen saknas nog tyvärr ofta gåvan att skilja mellan andar idag.

Namn: Harry Forsgren

Bengt har en del viktiga funderingar:

"Men jag uppfattar det som så att man inom pingströrelsen ofta talat mer om nådegåvor, och då framförallt tungotalet än andlig frukt. I alla fall Paulus betonar ju lika mycket, ja kanske mer att vi ska bära frukt."

Här får vi inte hamna i ett "antingen eller - tänkande". Både "Andens frukt" och "Andens gåvor" är ett verk av Gud i den troende och inget som människan själv kan lära sig eller åstadkomma själv.

I trosförkunnelsen är "andens frukt" detsamma som "resultat", när det gäller att "vinna människor," "starta projekt", "evangelisera och missionera" och "samla skarorna" där det sker "övernaturliga manifestationer".

I Bibeln är "Andens frukt", den karaktär av "kärlek, glädje, frid, saktmod, tålamod, återhållsamhet", längtan "efter Guds rättfärdighet" och omsorg om sina medmänniskor, som Guds Ande danar fram i ett människohjärta.

Det är där Jesus talar om att "av frukten ska man känna trädet", i en människas karaktär och petsonlighet av ödmjukhet, kärlek och omsorg. Det handlar inte alls om "andlig verksamhet" och "resultat på den andliga arenan"!!

Beträffande "Andens gåvor" och tungotal, så är detta inget som man "i trosrörelsemaner", kan "lära sig", genom något "mekaniskt rabblande av obegripliga ord". Det är ett bönespråk som Anden inger.

Samtidigt kan vi inte ställa "Andens frukt", som något "väsentligare" än "Andens gåvor". Guds Ord uppmanar oss att "vara ivriga att undfå" de "Andliga gåvorna".

Så precis som Bengt säger, så är detta inte "belönings - eller präktighetsgåvor", utan just "nådegåvor", för att bli "varandra till tjänst, varning, förmaning uppbyggelse och tröst", "till att uppbygga Kristi kropp" (församlingen - de som hör Honom till) på jorden, som Gud vill utrusta "lemmarna i kroppen" med.

Här är vi alla beroende av "andebedömningens gåva" och bör utbedja oss om denna gåva, inför den turbulens och förförelse som ligger framför oss på den andliga arenan.

Låt oss tjäna varandra efter bästa förmåga med den utrustning Herren vill förläna oss var och en. Inte för att vara "en andlig elit", utan för att i all vår egen hjälplöshet, kunna bidra till att människor får lära känna vem Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset och nå fram till Gudsgemenskapen i evighetens värld.

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Själv tackar jag Gud för det arbete som speciellt några församlingar lagt ner för att jag skulle bli frälst och bli undervisad i de första grunderna.

Ja, jag vet: det är JESUS som frälser. Men faktum är, att Han håller sig med helt vanliga arbetare för att kunna bärga sin skörd.

Och också för att ta hand om den: och det är bl.a. den delen som Harrys "Den Andliga Striden" handlar om: att nyfödda skall få den "andliga oförfalskade mjölkmaten" för att genom den kunna "växa upp till frälsning": till sunda kristna.

Och alltså inte t.ex. få Uppsala livets ords ormgift som första föda.

Namn: Harry Forsgren

Sven - Erik säger: "Själv tackar jag Gud för det arbete som speciellt några församlingar lagt ner för att jag skulle bli frälst och bli undervisad i de första grunderna."

Så är det också för mig. Jag kom till tro i en gemensam kampanj som Missionskyrkan och Pingst hade gemensamt. Predikningarna gick rakt in i mitt hjärta. Jag fick göra en radikal upplevelse med ett verkligt förr och nu där jag från en dag till en annan fick en helt ny Bibel, där det framträdde så starkt vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset för min synd.

Att jag hamnade i Pingst hade att göra med upptäckten av troendedopet och den fria församlingstanken i Bibeln. Men jag har aldrig riktigt kunna förlika mig med "den höga bekännelse som det inte funnits täckning för", där allting bara "är härligt", även så om mycket stora problem legat under ytan. Det har bara sopats under mattan. Att påtala problem i församlingens lära, liv och utövning har enbart setts som negativ kritik som skulle tystas eller talas tyst om och då bara internt. För det kunde skada församlingen. Ett sånt tänkesätt är början till sekterism!

Visst betonas den oförtjänta nåden, men oftast med ett tillägg av "syndakatalog", som lägger ok på människor och skapar en dubbelhet och hyckleri där man "silar mygg och sväljer kameler". Sanningen blir inte så viktigt bara man vinner människor. Vilken Jesus man presenterar blir mindre viktigt än att vara "karismatisk" med övernaturliga manifestationer. Därmed bäddar man också för förförelsen i trosförkunnelsen.

Sven - Erik säger: "att nyfödda skall få den ’andliga oförfalskade mjölkmaten’ för att genom den kunna ’växa upp till frälsning’: till sunda kristna. Och alltså inte t.ex. få Uppsala livets ords ormgift som första föda."

Men som utvecklingen ser ut idag så är det få kristna sammanslutningar som inte är negativt påverkade av trosförkunnelsen!

Var finns då "Guds församling"? Ja, inte är den detsamma som enskilda kristna sammanslutningar och att där i var och en skulle "tjänsterna och gåvorna" vara nedlagda, eller ens i alla kristna organisationer tillsammans!? Finns inte Kristna både utanför och inom kristna sammanslutningar? Är alla som är medlemmar i en kristen organisation kristna?

Består inte "Guds församling" av människor som är beseglade med Guds Ande genom en sann tro på vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset? Verkar Gud bara genom de kristna organisationerna? Jag tror det skapar ett sekteristiskt tänkande!? Om de kristna organisationerna missar sitt uppdrag tror jag Gud kan "tala genom Åsnor och stenar" om det behövs.

Vad jag tror idag är på väg att ske mitt fram för våra ögon är att en avfallen kristenhet under namnet av väckelse kommer att förbereda människors sinnen och hjärtan att hälsa antikrist välkommen som Kristus. Hur ska människor undgå det bedrägeriet när de redan i sina hjärtan har hälsat en antikrist (andligt död Jesus) välkommen i sitt hjärta!?

Var finns då Guds församling och hur agerar lemmarna i Kristi Kropp, Guds församling, inför denna situation som ligger framför? Tur att "Huvudet för församlingen" - Kristus själv, håller rätt på och samordnar "Guds församlings verksamhet"! För knappast är det idag densamma verksamhet i alla stycken som bedrivs via de kristna organisationerna, där allsköns villfarelse alltmer breder ut sig!

HaFo

Namn: Denise

Har inte tittat in på hemsidan på ett tag men gick backåt och läste lite. Fann diskussionen runt helvetet osv. intressant. Hasse skrev att de rättfärdiga är i Paradiset till domens dag. Jag tror att pga Kristi uppståndelsen (de döda kom up ur gravarna och visade sig i Jerusalem tiden mellan korset och uppståndelsen) och med stöd av "Han for upp i höjden, han tog fångar, . . " Ef. 4:8 att vi är tagna till himlen efter döden.

Harry vill du förklara lite närmare vad du menar med "Det var igenom hela Jesu jordiska liv som försoning skedde mellan Gud och människa . . " (3/11 sidan 3)? Och hur du fick att "förlåten, Guds eget hjärta, brista mitt itu"? (3/11 sidan 3) Jag är medvetet om att förlåten brast men jag önskar bibelverser som stöd för uppfattningen att förlåten var en bild av Guds hjärta.

När det gäller Alpha kursen har den också fått kritik för tonvikten är lagt på "Anden" och inte korset.

Namn: Harry Forsgren

Hej Denise! Det var ett tag sen Du var in på sidan! Välkommen!

Du säger: "Jag tror att pga Kristi uppståndelse (de döda kom upp ur gravarna och visade sig i Jerusalem tiden mellan korset och uppståndelsen) och med stöd av ’Han for upp i höjden, han tog fångar, . . ’ Ef. 4:8 att vi är tagna till himlen efter döden."

Jag tror inte den tanken är riktig. Jag tror inte vi är framme vid "himlen" förrän efter den kroppsliga uppståndelsen (även om den synes ske i flera faser (?) och förrän den "yttersta domen" (som även den synes ske i flera faser (?) (och där det inte "finns någon fördömelse för dem som är i Kristus Jesus"), har skett.

Paulus varnar oss för att se på dessa saker, som att genom människans införlivande i Kristi död och uppståndelse, så skulle människans kroppsliga uppståndelse och fullkomning redan ha skett (Tim. 2: 2: 11 - 18).

Det återstår nog en hel del innan vi är framme vid det som tecknas i Upp. 20: 4 - 22: 20 kring Himlens framträdande.

Vid den kroppsliga döden kommer vi, vad jag kan förstå enligt Jesu undervisning (Luk. 16: 22 - 31), att befinna oss i dödsriket i väntan på kroppens uppståndelse. Då först, när Jesu historia i sin död och uppståndelse, når sin hela fullbordan i den troendes liv.

Du undrar: "vill du förklara lite närmare vad du menar med ’Det var igenom hela Jesu jordiska liv som försoning skedde mellan Gud och människa’ . . "

Rom. 8: 3: "Ty det lagen inte kunde åstadkomma i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han för att borttaga synden sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet"

Rom. 5: 19: "ty såsom genom en enda människas olydnad de många fingo stå som syndare, så ska och genom en endas lydnad de många stå som rättfärdiga"

Fil. 2: 8; Rom. 6: 10: …"blev lydig intill döden på korset…hans död var en död FRÅN synden…"

Jag kan inte förstå annat än, att det är Kristi lydnad, rättfärdighet, syndfrihet, att han fördömer (stänger ute, besegrar) synden och dess konsekvenser ute från människan som hennes ställföreträdare, när den läggs på Honom, som försonar Gud och människa i personen Kristus (Gud och människa förenade - fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, "Guds fullhet lekamligen", "Gud kommen i köttet").

Och att detta sker igenom hela Hans liv. "Frestad i allt dock utan synd". Därför kan Kristi (människans ställföreträdare) rättfärdighet TILLRÄKNAS, den som Han gick in i stället för.

Gud kan därmed fälla en "rättfärdiggörelsedom" över människan på grund av Kristi uppfyllda rättfärdighet i hennes ställe. Henne tillräknad av nåd genom tro på Jesus för Kristi skull. (Läs Rom. Kap. 3 - 5).

Klimax på försoningen är när Jesus i lydnad bär fram ett RENT ( rent på grund av segern över den andliga döden och syndens konsekvenser i Hans rättfärdiga och Gudomliga person, när den läggs på Honom), offer av Kristi persons RENA kropp och blod.

Hebr. 9: 12 - 14: "gick han inte med bockars och kalvars blod, utan sitt eget blod (Kristi persons, Gud och människa förenade Min anm.) - ’Jesu Kristi Guds Sons (= andligt levande! Min anm.) blod renar från all synd’ Joh. 1: 7), en gång för alla in i det allra heligaste och vann en evig förlossning…hur mycket mer ska inte Kristi blod - då han nu genom EVIG ANDE har framburit sig själv såsom ett FELFRITT (syndfri och andligt levande! Min anm.) offer åt Gud…"

Du undrar: "hur du fick att ’förlåten, Guds eget hjärta, brast mitt itu’? (3/11 sidan 3) Jag är medveten om att förlåten brast men jag önskar bibelverser som stöd för uppfattningen att förlåten var en bild av Guds hjärta."

Vad jag förstår så är templet och det allraheligaste en förebild till Gud själv och Hans närvaro. Det sägs vid fullbordandet i den himmelska världen i Upp. 21: 22 "Och jag såg i den intet tempel, ty Herren Gud, den Allsmäktige, är dess tempel, han och Lammet."

Jag har svårt att tänka mig att det finns "något allra heligare" i universum än Gud själv och att "det allra heligaste" står för Honom själv och Hans närvaro och gemenskap. Jag har uttryckt Guds person, som Guds hjärta, eftersom Bibeln talar om hjärtat, som ett uttryck för allt vad personen ÄR.

När förlåten in i det "allra heligaste brast" vid offret av Kristi persons kropp och blod, så kan jag inte se det som nått annat, än ett tecken från Gud, att nu var vägen för människan in till Gud själv (det "allra heligaste") öppen och försoningen mellan Gud och människa klar ("Det är fullbordat") på korset.

Hebr. 10: 19 - 31 (Läs hela): "Eftersom vi nu har en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste I OCH GENOM jESU BLOD, i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg dit in genom förlåten - DET ÄR GENOM SITT KÖTT - och eftersom vi har en stor överstepräst över Guds hus, så låt oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet...

...hur mycket svårare straff tror ni inte då, att den ska anses värd som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för ORENT (ANDLIG DÖD OCH SYND ! Min anm.) - det i vilket han har blivit helgad - och som smädar nådens Ande."

Det är att "smäda nådens Ande", att hävda att Jesus är andligt död och synd på korset! Därtill vill läran om Jesu andliga död bedra oss!! Jesu RENA blodsoffer är vägen in i det allraheligaste. Till gemenskapen med Gud!!!! Och inget annat!!!

Rom. 4: 25: "vilken utgavs för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull".

Försoningen mellan Gud och människa i Kristi rättfärdiga och Gudomliga person av Gud och människa förenade, fullbordas på korset vid offret av Kristi persons RENA kropp och blod.

Där på korset är synden sonad och den andliga döden och skilsmässan från Gud över människan övervunnen! Segern över synden är fullbordad och människan kan dömas rättfärdig för Kristi skull!

Han uppstår kroppsligen för "vår verkliga rättfärdiggörelses skull", så att vi i vår kommande kroppsliga uppståndelse, efter den kroppsliga döden, kan "bli honom lika", "i en uppståndelse sådan som hans" (Läs Rom. kap.6), och "gjorda rätt och färdiga", till hela vårt väsen att ingå i Guds rike: Himlen.

(Läs gärna under "Häften" i Menyn till vänster - "Kan Gud dö - Jesu Kristi person -Den stora stötestenen", där något av dessa spörsmål Du vidrör fokuseras)

Du säger: "När det gäller Alpha kursen har den också fått kritik för tonvikten är lagd på "Anden" och inte korset.

Jag tror att det är allvarligare ändå! I Alpha - kursens material finns öppningar för JDS - läran och "annat skrot" från trosförkunnelsen! Alpha har ett bra upplägg som gemenskapsform, men det är "betet", som döljer "hullingarna på kroken" som finns i det material som används!

Allt gott Denise!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Några funderingar blev så levande att jag bara vill lägga in dem här:

Jag är frälst av nåd för Kristi skull! Han är min förlåtelse och rättfärdighet inför Gud. En rättfärdighet som Han vunnit åt mig och som jag inte kan bidra till med det minsta med mina gärningar!

"Vad är sanningen"?

Sanningen är en person Jesus Kristus!

"Vad var Jesu offer rent praktiskt."

"Det lagen inte kunde åstadkomma i det den var försvagad genom köttet, DET GJORDE GUD, då han för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet". (Rom 8 kap.)

Jesus uppfyllde som Sann Gud och sann människa i en person Kristus, i människans ställe som hennes ställföreträdare, allt det Gud avkrävde människan. Därför kan Gud göra ett byte och "tillräkna Kristus" mänsklighetens synd och "tillräkna människan Kristi rättfärdighet" på grund av Hans förtjänst. (Rom. 5 kap.)

"Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, Han tillräknar inte människorna deras synder… den som inte visste av synd, honom har Han för oss gjort till synd (syndoffer) …låten försona er med Gud…på det att ni i Honom må bli rättfärdighet från Gud". ( 2 kor. 5:17 - 21)

"Syndoffret" är att Jesus som var utan synd tillräknades all världens synd och behandlades som en syndare som skulle dödas. Men när denna synd lades på Honom, den syndfrie rättfärdige, så besegrades syndens konsekvenser och den andliga döden (skilsmässan från Gud), genom att den genom Hans syndfria rättfärdighet besegras i Hans person. Som andligt levande (Gud och människa förenade) kan han inte behållas av döden, även om han kroppsligen slaktas, utan Han uppstår kroppsligen.

Därmed har Han både besegrat den andliga döden (skilsmässan från Gud) och den kroppsliga döden.

Han har därmed gett det offer som var bättre än tjurars och kalvars blod, som inte kunde bringa försoning. "Utan Han har gått med sitt eget blod en gång för alla in i det allra heligaste och vunnit en evig förlossning" (Hebreerbrevet).

Det är Guds Sons blod - Kristi blod - Gud och människa förenades blod - fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt - inkarnationens under, att Gud själv blev människa och en ren människa förenad med Gud = Kristi blodsoffer som renar från all synd inför Gud (1 Joh. Brev).

Alla försök att bidra med egna ansträngningar till denna försoning mellan Gud och människa är förgäves och en styggelse inför Gud. "Alltsammans kommer från Gud". Acceptera det i tro och förtröstan till den Han är och har gjort, eller förkasta den räddning han berett i och genom Blodsoffret på korset och därmed förbli under Guds vrede ( Joh. Kap 1 o 3).

Det är var människas val, som hör evangeliet om vem Jesus är och har gjort, att förtrösta till den Jesus är och har gjort. Många försöker skapa sig en egen rättfärdighet inför Gud och låter det inte bero på "rättfärdigheten från Gud genom tro på Jesus". (Rom. 1 - 8 kap.) De är förblindade av den förförelsens andemakt som ligger i all läror som lägger ok på människan och "ser inte det sken som utgår ifrån Kristi härlighet".

Kristus är vår förlåtelse, rättfärdighet och helgelse i sin person och inte att vi "uppfyller vissa krav". "Av nåden är ni frälsta och det inte av er själva, en Guds gåva är det" (Efesierbrevet). Alla försök att lägga något till Guds gåva bedrar människan med att lägga på henne detta ok, är en styggelse inför Gud.

Bara Guds Ande, Ord och kärleken genom Guds Ande utgjuten i människans hjärta, genom en sann förtröstan till Guds nåd, vem Jesus är och har gjort, kan ge de gärningar av hjärtats motiv (utan att försöka behaga Gud, utan därför att hjärtat längtar efter det), kan fylla hjärtat med en kärlek och omsorg till människor och en, utan bakomliggande motiv att försöka vara till lags, längtan efter Gud för den Han är och har gjort.

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Nils - Paul ställde en fråga i Gästboken "Sen när slutade kyrkan att se Jesus som segrare?"

Det har antagligen "gått i vågor" alltsedan den första kristna församlingen, att läror å gnostiskt maner, trängt in i kristenheten och förvanskat vem Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset.

Inte ens Lewi Pethrus eller Toralf Gilbrant (auktoriteter inom Pingströrelsen),kan "svära sig fria" från att ha medverkat till öppningar kring JDS villfarelse, genom sina "dunkla uttalanden" kring frågan, i denna tid!

Även om en granskning av vad de egentligen säger knappast ger vid handen att Jesus de facto enligt deras uttalanden, skulle ha dött andligen i Bibelns mening.

Men deras "oklara uttalanden", ger ändå bränsle till trosförkunnelsens företrädare, att ta deras utsagor som en inteckning för att Jesus dog andligen!

Den verkliga "renäsanssen" för denna irrlära att Jesus dog andligen, trädde fram i nutid, genom Kenyons (fyrtiotalet) och sedermera genom hans efterföljare Hagin.

Deras efterföljare i Sverige är som bekant Sten Nillson och Ulf Ekman. I Norge är det Ålegskjaer som fört in detta gift och det har sedan spritt sig vidare in i snart sagt alla kristna sammanhang.

"Apostlarörelsen" med bl.a. Amritzer (som haft Ekman som "mentor"), är denna villfarelses "förlängda arm" in i kristenheten här i Sverige idag, med ett "utspätt ormgift", men samma ödesdigra källa bakom.

Detta är bara början på "sållningens tid" ibland Guds folk, där mångas hjärtan och sinnen kommer att bli bedragna, att under namnet av "kristen väckelse", bli redo att hälsa antikrist välkommen som Kristus, enär man redan bejakat antikrists ande som Kristi Ande.

"Tecken och under", "tron på det övernaturliga", kommer att "vara ledstjärnan", när "satan ska förvilla jämväl de utvalda genom tecken och under" åtföljd av en antikristlig undervisning kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av BLODSOFFRET PÅ KORSET !

Men Herren känner "de sina", och de kommer att finna varandra mitt i denna turbulens på den andliga arenan för att bli "lemmar varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst".

Kanske kommer en del att få ge sitt liv i förföljelse från "världen" och "de kristna" (där de som står upp för vem Jesus är, ses "som bromsklossar för väckelsen" och genom "motböner och krigstungotal" bör röjas ur vägen eftersom de inte "ser vad Gud gör idag" !

Men "den sanna väckelsen", kring vem Jesus är, har gjort, med en hjälplös förtröstan till Blodsoffret på korset, kommer att bringa in en skara "som ingen kan räkna".

Inte under jubel och namnet av väckelse, med "överflöd på livets alla områden", utan under förföljelse, lidande och tårar, precis som för den första kristna församlingen.

Men även där kommer Gud att manifestera sig genom tecken och under enligt sitt ord, där evangeliet blir förkunnat. Men då inte som "plagiat", som vi nu ser i trosförkunnelsens spår, som samtidigt lämnar efter sig sargade människor som vilseleds andligt!

Det största undret kommer att vara när människor upptäcker vem Jesus är, har gjort med en outsägbar glädje över offret av Kristi persons (Gud och människa förenade)KROPP OCH BLOD ! OCH SOM SER VÄRDET I ORDEN "KRISTI LEKAMEN FÖR DIG UTGIVEN, KRISTI BLOD FÖR DIG UTGJUTET". Bara Guds Ande utifrån Ordet kan ge människors hjärtan insikt om betydelsen av "Guds RENA lamms blodsoffer DÄR PÅ KORSET" !!!

HaFo

Namn: Nils - Paul

Det är viktigt att vi inser hur betydelsefull Jesus enhet med fadern är för vår frälsning.

Exempel:joh:8:28: Och Jesus sade: "När ni har upphöjt mig ska ni förstå att jag är den jag är, och att jag inte gör något av mig själv utan talar så som Fadern har lärt mig. Han lämnar mig inte ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom."

Jds-läran är så kass. Den stöter mot stötestenen Kristus och förnekar att Jesus är den han ÄR, att han alltid varit den han ÄR.

Därmed förnekar den också Fadern, och är alltså livsfarlig. Det är nästan kusligt att bara tala om ett sådant kätteri. Den angriper kärnan av evangelium, ja Kristus själv. På ett otroligt sofistikerat och subtilt sätt.

Men för den som älskar sanningen finns befrielse. För den som ser vem sonen ÄR, och därmed också ser Fadern. Joh14:9: "Den som har sett mig har sett fadern."..."Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern är i mig"

Läste i studiebibeln och fann till min glädje att den helt rätt hänvisade från Ps.2:25: "Ty han föraktade inte den betrycktes elände, och höll den inte för en styggelse. Han dolde inte sitt ansikte för honom, och när han ropade till honom svarade han."

Hebr 5:7: "Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd därför att han böjde sig under Faderns vilja."

Det är viktigt att vi inser hur betydelsefull Jesus enhet med Fadern är för vår frälsning.

Det är mycket betydelsefullt att vi förstår, att treeninghetens eviga fortbestånd (HÖR O ISRAEEL HERREN ÄR EN!), är intimt förknippat med vårt eget liv.

I joh:6:56"Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig."..."De ord jag talat till er är Ande och Liv"

Jesu fick frågan vad som var det viktigaste budet, han började med: HÖR O ISRAEL HERREN ÄR EN!!

När David i Ps. talar om sig själv blir han ibland profetisk och talar om Jesus. "den smorde" "Herre sade till min Herre" osv.

När man läser dessa profetior blir det här med JDS än mer avlägset.

Ex. ps 26:8: "Jag har alltid haft Herren för mina ögon, ja han är på min högra sida, jag ska inte vackla. Därför gläder sig mitt hjärta, och min ära fröjdar sig. Även min kropp får bo i trygghet. Ty du ska inte lämna min själ åt dödsriket, inte låta din fromme se graven. DU ska kungöra för mig livets väg, inför ditt ansikte med glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen."

Ps. 22:1: "Min gud min Gud varför har du övergivit mig - (läs hela psalmen har inte tid att skriva allt!)men den fortsätter också i Ps. 31:23: "ty väl sa jag i min ångest ’jag är bortdriven från dina ögon,’ ändå hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig."

27:9: "dölj inte ditt ansikte för mig: Driv inte bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp. Förskjut mig inte, överge mig inte du min frälsnings Gud. NEJ om än min fader och moder överger mig ska Herren ta hand om mig."

22:25: "Ty Han föraktade inte den betrycktes elände och höll det inte för en styggelse. Han dolde inte sitt ansikte för honom, och när han ropade lyssnade han till honom."

Namn: Harry Forsgren

Vi är kallade att pröva vad som är sant av allt det som presenteras på den andliga arenan ! Och det gör NP och då gentemot Guds Ord.

Villfarelsens makter är i febril verksamhet i denna sena tid för att "bedra jämväl de utvalda genom tecken och under" !

Må vi därför kunna hålla balansen åt alla håll, peka ut det falska och peka på vem Jesus Kristus är och har gjort. Angreppen kommer i alla olika varianter på vem Jesus är och betydelsen av Kristi persons RENA blodsoffer på korset.

Många är rösterna som säger sig ta avstånd från JDS, men som ändå bara en annan väg får tillstånd en tro på en andlig död av Jesus.

Det sker både via en fixering, antingen vid människans ande eller vid människans kropp (Se Häftet i Menyn till vänster under "Häften", "Kan Gud dö - Jesu Kristi person - den stora stötestenen").

Eller så att man på annat sätt åtskiljer Gud och människa i Jesu Kristi person (inkarnationen). T.ex. att Gud blev människa. Gud blev inte bara människa!

Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa igenom hela det skeende när "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv"!

Andra förförande uttryck är att människan Jesus (människosonen) dog medan "Gud - Jesus" lever vidare.

Uttrycken Gud - Fadern, Gud - Sonen, Gud Anden är förföriska och leder tanken mot tre åtskilda Gudar med samma väsensnatur, vilket är en farlig förvrängning av Bibelns budskap om "en Gud i tre personer och tre personer i en Gud", där Gud är en "Herren", med en uppenbarelse av Fader, Son och Ande i en enda oupplöslig enhet eller treenighet. (Se på "Undervisning i Menyn till vänster och då på "Gudsbilden").

Allting i förförelsen går ut på att omintetgöra betydelsen av vem Jesu Kristi person är (Gud och människa förenade genom Kristi syndfrihet och lydnad) och det försonande RENA offret av KRISTI PERSONS (Gud och människa förenade) kropp och blod. "Kristi blod för mig utgjutet, Kristi lekamen för mig utgiven" !

Allt går ytterst ut på att en avfallen kristenhet ska i antikristlig anda hälsa antikrist välkommen som Kristus. Hur ska människor undgå det bedrägeriet när de redan i sina hjärtan har hälsat en antikrist (andligt död Jesus = en annan Jesus = antikrist) välkommen i sitt hjärta!?

En andligt död Jesus är en falsk Jesus med ett plagiat av försoningen och Evangeliet! Äger vi den frälsande tron på vem Jesus ÄR och det RENA blodsoffret på korset för vår synd och därmed är inneslutena i "Guds församling"? Bara Du och Gud vet vilken tro som ligger i Ditt hjärta kring vem Jesus är och vad Hans blodsoffer på korset betyder!

HaFo

Namn: Sven-Erik Sköld

När JESUS dog på korset - syndfri - och till sist utropade: "Det är fullbordat", hände två manifestationer - inte utförda av människohand - utan av Guds egen hand, som Guds eget vittnesbörd; som stadfäste Jesu proklamation: "Det är fullbordat"!

1. Förlåten rämnade och vittnade om att "en ny och levande väg till Guds tron i himlen" var öppnad. Det gamla förbundets, skuggbildernas tid, var förbi och de nya hade trätt i kraft i och genom Jesu blod.

2. Klipporna rämnade och döda stod upp, som ett vittnesbörd om att döden var slutgiltigt besegrad, tillsammans med Satan; "som hade döden i sitt våld".

Jesu verk och uppdrag var till den delen fullbordad: att ge Sitt liv - Sitt blod - som ett felfritt offerlamm till försoning inför Gud (och inte inför Satan) för alla våra - Människans - synder.

Om det är någonting Satan - bl.a. genom JDS-läran - är intresserad att få bort så är det detta: Jesu blod på Golgata kors. Där hans huvud blev söndertrampat i samma ögonblick som JESUS proklamerade: "Det är fullbordat!"

Bibeln berättar: "utan att blod utgjutes ges ingen förlåtelse". Men nu har ett felfritt blod utgjutits: Jesu Kristi blod på Golgata kors!

Namn: Harry Forsgren

Håller med Sven - Erik kring Blodets betydelse på korset!

Utifrån Skriften så är Fader, Son och Ande en oupplöslig enhet (Joh. Kap 14 - 17). En Gud i tre personer och tre personer i en enda Gud. Upplöses denna "treenighet" i Guds person, så är det inte längre fråga om GUDS PERSON av Fader Son och Ande i denne ende Gudomsperson! Gud existerar inte längre i denna lära att Jesus skildes från fadern och dog andligen, vilket fienden önskar proklamera främst av allt!

Om Fadern och Sonen är åtskilda, så är det inte heller längre frågan om att Kristi person = Gud och människa förenade, existerar längre. Jesus är då inte längre Kristi person, utan är då bara en vanligt andligt död människa, som bär fram ett ORENT offer av en andligt död människa! (Ser Du inte hur finurligt fienden här har lagt upp det med en lära om att Jesus skulle ha dött andligen och inte längre är Gud och Gud och människa förenade - Kristi person som kan bära fram det centrala offret i Bibelns budskap: ett RENT OFFER av Kristi persons - det RENA offerlammets kropp och blod - Guds jordiska kropps kropp och blod!!??)

Fadern och Sonen är ett, för Jesus är Gud själv kommen i mänsklig kroppslig gestalt. Jesus är inte bara "Gud som blivit människa"! Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt! Han är Kristus!

Gud stoppade ingen smärta i Jesu lidande på korset. Han tvärtom ökade på den, genom att "vara tyst", så att Jesus som "sann människa" upplever sig helt övergiven, så att Han bara har Skriften att åberopa om att han fortfarande är Kristus (Gud och människa förenade).

Det skriftställe som Han åberopar med orden om "min Gud, varför har Du övergivit mig", så säger han fortfarande "i tro", även om allting pekar på att Han skulle vara en andligt död människa "gjord till synd", "Min Gud".

I fortsättningen av det bibelsammanhang Jesus åberopar, så framgår det att Han "blir bönhörd" och "tagen ur sin vånda" och att Fadern och Sonen fortfarande är ett och Jesus kan därmed utropa där på korset att "Det är fullbordat".

Gud och människa är där försonade, förenade i Kristi person genom Hans syndfria rättfärdighet i människans ställe, lydnad och Gudomlighet. Han har där framburit Bibelns centrala offer: Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod.

Det får konsekvenser när all världens synd och den andliga döden läggs på Honom! Den andliga döden och syndens konsekvenser besegras i Hans syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.

Han är inte som "den förste Adam" som dog den andliga döden (Åtskildes från Gudsgemenskapen). Han är den som i sin person - Kristi person - besegrade den och därmed förblev i Guds gemenskap!

En del säger att Bibeln inget säger om vad som hände mellan Jesu kroppsliga död och den kroppsliga uppståndelsen.

Men Skriften har besked: Han "predikade för andarna i fängelset"! Och det gör Han enligt Skriften "som andligt levande" - alltså som Gud och människa förenade - Kristi person !

Och Skriften säger att Jesus är "alltifrån uppståndelsen från de döda med kraft bevisad vara Guds Son". Att Jesus kan uppstå från de döda, är möjligt genom att Han aldrig dör den andliga döden och skiljs från Fadern, utan i sin person - Kristi person (Gud och människa förenade), besegrar den andliga döden och därmed även kan besegra den kroppsliga döden i sin kroppsliga uppståndelse. Hade Jesus varit andligt död, så hade det inte funnits någon kroppslig uppståndelse!

Många undrar varför Gud tillåter villfarelsen att dra fram på det sätt det nu gör i de kristna sammanhangen.

Jo, för att "Guds dom har begynt och det på Guds hus", där det skall framgå vilka som sätter sin förtröstan till vem Jesus är , har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset.

Eller vilka som hellre "söker genvägar" och vill "medverka" till sin räddning i en förtröstan till "en annan Jesus, en annan ande och ett annat evangelium" än Bibelns budskap.

Satan vetvet "att hans tid är kort". Men han försöker, så fördärvad som han är och eftersom han hatar, att människor ska kunna nå det han aldrig kan nå, Guds gemenskap och bli "lik Gud", bedra människan genom lögn!

Därför vill han få så många som möjligt att gå förlorade genom att förtrösta på en "annan Jesus", än Bibelns Jesus. Han vill göra om intet blodsoffret på korset som räddar människan!

Sätt Din förtröstan till den Jesus är, fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt och att Hans RENA offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod ! Det räcker till för var människa! Benådad för Kristi skull, utan egen förtjänst eller merit!

Rom 8:38-39:

"Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus vår Herre!"

HaFo

Namn: Nils

Har med stor oro och illamående (!) tagit del i dessa vidriga läror om att Jesus skulle dö andligen, bli ett med synden och satan på korset, föras ner till helvetet och plågas där. Detta har vissa förkunnare, vilka jag förut satt min beundran och förtroende till, mer eller mindre fört fram.

Frågan är bara den hur jag ska leda mina jämnåriga(17år) Kristna vänner och livetsordare till insikt i de teologiska och andliga missförhållanden som råder på LO, och hos vissa predikanter. Beklagansvärt fruktar jag att de är lika nitiska i för LO och predikanter som till exempel Hinn, som jag är för bibelns sanning vilka de förvisso också anser sig vara!

Det är dock sant att endast Guds nåd kan ge en människas hjärta visshet om sanningen, men eftersom det i min kristna skolgrupp har kommit upp "undervisning" vilken varit mer eller mindre färgad av JDS-lärans kättiska färg är jag oviss på hur jag ska handla. Vill absolut inte ställa med bråk och tvister, NEJ! skulle hellre aldrig ens nämnt något om detta alls! NÅGONSIN! För övrigt är allt väl, kamratskapen, lovsången, bönen och ivern. Men ack denna JDS-lära! Vad jag avskyr den!

Jag tänkte börja med att ingående visa en vän vad jag hittat för citat av trosrörelsens förkunnare och ställa dessa inför Guds ord. Men ska jag göra något mer, jag är dragen till att ignorera det hela och endast be för att detta inte ska skada något. Känns bara så fel att prisa Gud och be i ett samanhang där det påstås att den evigt rena och oförtvivligt rättfärdige Jesus blev helt full smockad av synd i sin natur och dog andligen. Jag vet måhända inte helt och fullt om mina vänner tror allt detta, har bara verkat så av deras ord.

Vågar inte gå till botten med det och fråga mer ingående. Varför? Hela ämnet känns i högsta grad anstötligt och smutsigt, jag är också oroad för vad svaret kan bli och hur jag då ska tackla det. Förvisso vet jag att jag i allt detta bör lita på min frälsare och Gud, vilket jag också känner att jag gör innerst inne. Men jag vill ändå dela med mig av detta i ett sådant här sammanhang där andra kanske har liknande funderingar eller erfarenheter?

Namn: Harry Forsgren

Tack Nils för Ditt inlägg där Du vill dela Din vånda inför det obehag Du upplever inför JDS - läran!

Du säger: "Har med stor oro och illamående(!) tagit del i dessa vidriga läror om att Jesus skulle dö andligen, bli ett med synden och satan på korset, föras ner till helvetet och plågas där. Detta har vissa förkunnare, vilka jag förut satt min beundran och förtroende till, mer eller mindre fört fram."

Det är bra att Du visar på att denna fördärvliga lära faktiskt fortfarande förmedlas! Många inom trosrörelsen försöker ju "mörka" (inte minst Ekman), att så är fallet, trots att de fortfarande samtidigt sprider band och litteratur som uppenbart stöder denna antikristliga lära.

Det som blir än mer bedrägligt är när denna lära "blir utspädd" och man menar sig ta avstånd från JDS - med "satans natur och plågor i helvetet"), men samtidigt håller fast vid en andlig död av Jesus (att Han inte längre är Gud på korset, utan skild från Gudsgemenskapen och där med en syndens natur, dör "människans andliga död" och ger ett ORENT OFFER av en vanligt andligt död människas kropp och blod.

Den andliga döden (skilsmässan från Gud) besegras i Kristi person (Gud och människa förenade), genom att den aldrig sker. Det är Kristi syndfria rättfärdighet och lydnad som vinner människans seger över den andliga döden och inte att människans ställföreträdare själv dör den andliga döden, när syndens konsekvenser och den andliga döden läggs på Honom!!!!!!

Det är ett RENT offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) som bärs fram för människans försoning med Gud. "GUD VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv, Han tillräknar inte människorna deras synder…".

Du undrar: "Frågan är bara den hur jag ska leda mina jämnåriga(17år) Kristna vänner och livetsordare till insikt i de teologiska och andliga missförhållanden som råder på LO, och hos vissa predikanter."

Visa på hur vilseledande denna lära är utifrån en helhetssyn på Guds Ord. Visa på faktumet av den oupplösliga enheten av Fader Son och Ande som råder i den ende Gudens personlighet. Visa på den oupplösliga enhet som råder mellan Gud och människa i Kristi person. Visa på Ordet som talar om att "Gud var i Kristus" och hur försoningen mellan Gud och människa sker igenom Kristi liv genom Hans syndfria rättfärdighet. Visa på Bibelns vittnesbörd om klimax på denna försoning genom betydelsen av DET RENA BLODSOFFRET AV KRISTI PERSON på korset som tillräckligt för mänsklighetens synd.

Du säger: "Känns bara så fel att prisa Gud och be i ett samanhang där det påstås att den evigt rena och oförtvivligt rättfärdige Jesus blev helt full smockad av synd i sin natur och dog andligen."

Var tacksam till Gud att Han gett Dig denna känslighet att uppleva att detta är en "vanhelgelse" av vår Frälsare och ett villospår som ska vilseleda människor!

Du säger: "Vågar inte gå till botten med det och fråga mer ingående. Varför? Hela ämnet känns i högsta grad anstötligt och smutsigt, jag är också oroad för vad svaret kan bli och hur jag då ska tackla det."

Var inte så orolig! Stå Du upp för sanningen om vem Jesus är och har gjort! Sen är det de som lyssnar till Dig som väljer "att ge kärleken till sanningen rum i sina hjärtan", eller väljer att bejaka en antikristlig lära om vår Frälsare. Stå Du för den övertygelse och sanning som Guds Ande och Ord ger Dig kring spörsmålet och överlämna resten åt Gud!

Gud välsigne Dig Nils!

HaFo

Namn: Peter Lundberg

Jag har noterat i tidigare inlägg att vissa debattörer hänvisar till Luther angående JDS-läran. I Stora Galaterbrevskommentarer av Luther beskriver han vad som hände på korset. All synd och all förbannelse träffade Jesus strax innan dödsögonblicket. Syndens lön är döden och därför dog Jesus en fysisk död. Luther beskriver också när den totala synden träffade den fullkomliga rättfärdigheten så tillintetgjordes synden fullständigt.

Jesus blev efter tre dagar den förste att uppstå från de döda och i vårt arv, som är av nåd, finns löftet om att vi också en dag ska uppstå från de döda till en härlighetskropp och ett liv med Gud i evigheten. Tanken att Jesus skulle ha fått en annan natur och lidit i helvetet är totalt främmande för Luther. Förutsättningen för en sådan lära är en teologi som helt skiljer sig från den lutherska.

Kenyon och hans efterföljare lär något helt annat. Kenyon säger att Jesus var den förste pånyttfödde kristne och kristna har idag möjlighet att på precis samma sätt som Jesus bli inkarnerade av Guds Ande. Även om JDS-läran i sig tycks ha blivit nedtonad i svensk trosrörelse så finns fortfarande samtliga läror kvar som är en konsekvens av JDS.

E.W. Kenyon (1867-1948) anses vara en central förkunnare inom ffa den amerikanska trosrörelsen. Kenneth Hagin (1917-2003) anser att Kenyon har fått en uppenbarelse från Gud. Hagin förmedlar i sina egna böcker en lära som överensstämmer med Kenyon och beskriver också hur han tar emot direkta uppenbarelser från Gud angående läran. Kenneth Copeland (1931-) hade Hagin som lärare och anses vara Hagins kronprins i trosrörelsen. Ulf Ekmans (1950-) koppling till Hagin och Kenyon går via Copeland då Ekman beskriver hur han på 1970-talet lyssnade på några band av Copeland. Han beskriver hur han lyssnade på kassetterna och bibelverser han memorerat "exploderade i honom". 1981-1982 studerade han vid Hagins bibelskola i Tulsa och startade bibelskolan 1983. Under mitt läsår på bibelskolan 1988-1989 dominerades undervisningen av Hagins litteratur, men även en del böcker av Kenyon användes.

Kenyons tänkande påverkades med all säkerhet av miljön vid Emerson college där även Christian Science-grundaren Mary Baker Eddy (1821-1910) fostrades. Emerson college präglades av New Thought-rörelsen och dess trancendentalism med rötter i romantisk filosofi. Trancendentalismen lyfte fram aspekter som förnuftskritik, positivt tänkande, människans gudomlighet, människan som andevarelse.

Kenyon själv ansåg sig vara en reformator inom kristenheten som fått direkta uppenbarelser från Gud. Eftersom Hagin anser att Kenyons lära är inspirerad av Gud samt själv fått uppenbarelser från Gud angående läran, får man anta att trosrörelsen i Sverige också är influerade av dessa förkunnare.

Vad lär då Ekman?

Människans identitet och väsen

I pånyttfödelsen får människan del av Guds natur. Det sker en faktisk förvandling av människans ande. Eftersom jag är en ande så har jag förvandlats till en skapelse med gudomlig natur. Eller som Ekman uttrycker det: "När din invärtes människa skapades på nytt och blev Guds avbild i dig, då blev den människan skapad till ett med Gud själv, ett med Guds arvsanlag och Guds natur." (Ur Kraften i den nya skapelsen) Ekman talar sedan om Jesus som den kristnes storebror, precis som Ralph Waldo Trine, en av lärarna som Kenyon hade på skolan och vars lära genomsyrades av New Thought. Ekmans vokabulär kommer via Hagin, via Kenoyn, via Trine.

Synen på Jesus

"Vad menar han med att kalla sig människosonen? Jo, att han är fullständigt en människa…Han är vår storebror och vi är hans bröder och systrar. Han var inte bara Gud, han var också människa…klart att Jesus gjorde under…gjorde inte under bara för att han var Guds Son. Han gjorde under för att han var Människosonen! (Ur Tillintetgör djävulens gärningar)

Ekman använder här inkarnationen för att förklara att människan har tillgång till samma andliga resurser som Jesus. På samma sätt gör även Kenyon och Trine.

Alltså så upphöjer trosrörelsen människa till Gud och reducerar Jesu gudomlighet. Koppla ihop denna förkunnelse med läran om tro (Ha Guds tro) och läran om uppenbarelsekunskap(dualism mellan förnuft och tro, snarare än mellan tro och otro), så finns de gnostiska inslagen klart framträdande i grundläggande doktriner om den "kristna" tron.

I trosrörelsen pratar man gärna om den kristnes rättigheter. I evangelium finns inga rättigheter! Allt är av nåd, oförtjänt. Endast Guds barmhärtighet är orsaken till att vi kan kallas oss kristna, frälsta av nåd och Guds barn. Inför Gud förtjänar vi allesammans att lida evig skilsmässa från Gud. Men Gud vare tack, genom korset finns lösningen.

Alltså har vi å ena sidan i trosrörelsen en förkunnelse om stark bibeltro, ivrig mission, under och tecken med Jesus i centrum. Inte konstigt att människor som tröttnat på liberal teologi och församlingsverksamhet som gått i stå attraheras.

Å andra sidan betonar man den troendes rättigheter, människans potential, ett förminskade av Gud och Jesus, principer om visualisering i stället för tro som förtröstan på Gud och andlig uppenbarelsekunskap där ett starkt förnuftshat ingår.

Resultatet blir en religion med ett yttre skal av sanna doktriner om den kristna tron men ett inre av New Age-influerad filosofi. Ett lysande koncept av vår fiende för att bedra människor som vill gå med Gud.

Namn: NP

Några citat av Luther angående försoningen på korset, ur "En kristen människas frihet":

"Här sker nu den glädjebringande utbytet och striden. Kristus är Gud och människa, som ännu aldrig syndat, och hans rätfärdig är oövervinnelig, evig och allsmäktig. Då han gör den troende själens synder till sina egan på grund av trolovnings ringen, dvs tron, och inte förhåller sig annorlunda än om han själv gjort dem, måste därför synderna uppslukas och omintergöras. Ty hans oövervinneliga rättfärdighet blir för mycket för alla synder. Alltså blir själen helt och hållet fri från synden endast genom brudgåvan, dvs för trons skull, och blir given den eviga rättfärdigheten som hör hennes brudgum, Kristus till. Är inte detta en glad fest, då den rike, ädle och rättfärdige brudgumen tar sig till maka den fattige, föraktade och onda skökan, gör henne fri från allt ont och smyckar henne med alla rika gåvor? Därför är det inte längre möjligt att synderna fördömmer henne. Deras börda vilar nu på kristus, och genom honom är de omintetgjorda. Så äger själen en rik rättfärdighet i sin brudgum, så att den åter kan bestå mot alla synder, fasten dessa redan tyngde den. Därom säger Paulus i Kor 15:57 "Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!"

Och ett till citat ur "Genom tron allena":

"Äran för att ha besegrat döden tillhör nu Herren Jesus Kristsus. Ty han har genom sin gudomliga makt vunnit denna seger--men inte för sig själv utan för os arma och eländiga människor, som annars skulle varit dödens och djävulens fångar för evigt." "Han har på så sätt vunnit en härlig seger över döden och helvetet, för att vi - som var dess fångar- inte bara bli befriade utan också triumfera över döden genom tron. Ty genom tron är vi iklädda hans uppståndelse och vi ska alla på liknande sätt uppstå och vinna herravälde över allting."

Enligt lutheransk/evangelisk teologi består allstå vår seger och frälsning på Jesus seger på korset. Pga hans obesegrade rättfärdighet kan vi också bli rättfärdiga. Detta tillkommer oss som en gåva genom tron. Det handlar alltså om en tillräknad rätfärdighet för Kristus skull, inte beroende av gärningar, ej heller av en metafysisk substans, "våran gudomliga ande."

Men i JDS vänds allt upp och ner. Istället för att synderna omintetgörs i Kristus, så omintetgörs Kristus i synderna och får "djävulens natur". På så sätt är vi evigt förlorade! Hur ska vi kunna segra över synden om Jesus förlorade? Eftersom också treenigheten förstörs, så förstörs också Gud och vi skulle inte finnas alls, eftersom allt skapat ständigt uppehålls genom Guds kraft.

Detta scenario är iofs helt orimligt eftersom JDS är endast lögn, ett annat evangelium. ja egentligen är det inget evangelium alls, för det finns bara ett evangelium, det som apostlarna predikade om, och om någon, om det än är en ängel från himmelen predikar ett annat evangelium, än Paulus och apostlarna, må han vara evigt fördömd. Detta säger Paulus två gånger i rad.

Så vi har all anledning att glädja oss. Ty Jesus är den samme för evigt, och vi behöver aldrig tvivla på hans gudomlighet, och fullbordade försoning.

Namn: Harry Forsgren

Vill understryka NP:s ord:

"i JDS vänds allt upp och ner. Istället för att synderna omintetgörs i Kristus omintetgörs Kristus i synderna och får ’djävulens natur’. På så sätt är vi evigt förlorade! Hur ska vi kunna segra över synden om Jesus förlorade? Eftersom också treenigheten förstörs, förstörs också Gud och vi skulle inte finnas alls, eftersom allt skapat ständigt uppehålls genom Guds kraft.

Detta scenario är i o f s helt orimligt eftersom JDS är endast lögn, ett annat evangelium. ja egentligen är det inget evangelium alls, för det finns bara ett evangelium, det som apostlarna predikade om, och om någon, om det än är en ängel från himmelen predikar ett annat evangelium, än Paulus och apostlarna, må han vara evigt fördömd."

I katolicismen är Jesus sann Gud, men inte fullt ut människa. Han är inte där enligt skriftens Ord "född i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet", eftersom Maria säges vara syndfri.

Därmed omintetgörs där Kristi person (fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt). Det handlar om en "annan Jesus" än Bibelns Jesus och det är inte där Jesus som vinner segern över syndens konsekvenser genom att "fördöma synden i köttet" i sin syndfria rättfärdighet och lydnad, utan det är "Marias syndfrihet", som egentligen leder till människans räddning. Vilken förfalskning av vem Jesus är och betydelsen av Blodsoffret på korset!!

I Trosförkunnelsen är Jesus fullt ut människa, men inte längre fullt ut Gud genom att Han tillskrivs en andlig död på korset.

Han är därmed inte längre Kristi person (Gud och människa förenade) och kan därmed inte enligt skriftens Ord, bära fram ett RENT offer av Kristi persons kropp och blod. Det handlar alltså om en annan Jesus än Bibelns Jesus!! Vilken förfalskning av vem Jesus är och betydelsen av Blodsoffret på korset!!

Här hjälper det inte att "framstå som ett för att världen ska förstå". Här handlar det om att säga nej till förförelsen och att bejaka vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

"Ett annat evangelium" förför människor hur "ett" man än är kring ett falskt evangelium!!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Patric säger: "Man kan ju bli frälst såväl utan att veta på vilket sätt Jesus dog eller att det är Hans blod som renar oss, och jag tror också att man kan förbli frälst utan att komma till insikt om de detaljer du nämner. Gud ser ju till hjärtat och inte till huvet."

Det är en väldig skillnad på "huvudets insikt" och hjärtats visshet om vem Jesus är, har gjort och hänförelsen i hjärtat över att i Guds Andes ljus över Ordet se betydelsen av Blodsoffret på korset!

Innan jag "mötte Jesus", så grubblade jag över vad det kunde ha för betydelse för mig att Jesus dog för tvåtusen år sedan. Jag försökte begripa med en "huvudets insikt" om vem Han var och gjort.

Men när jag läste Bibeln och bad och alltmer började tyngas av "syndamedvetande och syndanöd", ja så till den grad att jag inte ansåg mig värd att leva, utan bara värd förtappelse och dom. Då upphörde "sökandet med huvudet". Jag sökte efter Jesus med mitt hjärta för att han om möjligt skulle kunna lyfta av mig "syndabördan".

När jag i ett "väckelsemöte" fick förbön, så fick jag ett revolutionerande "möte med Jesus". Fick därefter "en levande Bibel".

Inte gick det någon längre tid innan Guds Ande genom sitt ljus över Ordet ingöt en förvissning om betydelsen av Blodsoffret på korset för min synd. Tyckte det stod överallt i Bibeln. Liksom att Jesus är Gud själv kommen i mänsklig kroppslig gestalt och att det var Kristi person (Gud och människa förenade) som genom Jesu syndfria rättfärdighet, Gudomlighet och frambärandet av ett RENT offerblod för mänsklighetens synd, besegrade syndens konsekvenser över människan som hennes ställföreträdare.

Inte dröjde det med att "se", att det inte handlade om att jag blev rättfärdig i mig själv och "gudalik", utan att jag levde i en nåd med tillräknad rättfärdighet från Gud för Kristi skull med en visshet om att bli Honom lik i evighetens värld, då när jag fullt ut ät inräknad i Hans historia som segrare över synd, död och djävul. Min fullkomning på grund av Blodsoffret på korset sker i evighetens värld.

Nog finner jag det märkligt när "kristna", inte av Guds Ande och Ord i sina hjärtan blir upplysta över vem Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset. Det är ju det som är kärnan i kristen tro. Ja, vad som är kristen tro. Tron på att Han är Gud och Gud och människa förenade i Kristi person, som offrar ett RENT blod från en ren Gudsförenad jordisk kropp. Guds RENA offerlamm, där Han själv går in och förenar Gud och människa i Kristi person genom sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.

Jag anser inte att detta är "teologi". Det är kristen tro, så enkelt som Bibeln framställer den och som Anden ger vittnesbörd om i ett människohjärta som lever i gemenskap med Bibelns Jesus.

LM har ingen åsikt om min "teologiska plattform". Å det är nog förståndigt, för jag har ingen "teologisk plattform". Jag har ingen teologisk skolning över huvud taget!

Men när jag i mitten av 80 - talet mötte trosförkunnelsen och trosförkunnare, så upplevde jag ett sådant obehag till hela mitt väsen, så jag var tvungen, att ta reda på varför Guds Ande förmedlade en sådan "bedrövelse" över denna företeelse.

Jag fann då att där fanns ett "kärnangrepp" på vissheten i mitt hjärta över vem Jesus var, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Men jag fann mer. Jag fann att det var ett "helt nytt lärosystem", från att Adam var av "samma klass som Gud" och att Jesus via att dö människans andliga död, vara synd till sitt väsen och inte längre vara Gud och Gud och människa förenade, så genom en pånyttfödelse, hamnar Han i "samma position" som Adam före fallet.

Och att detta sen gäller alla som blir pånyttfödda, att de i sig själva (sin egen ande, som säges vara människans egentliga personlighet), hamnar i samma position och inte är Gud, men "såsom en gud", "med hela Guds potensial lagrad i sin egen ande".

Således under kristna termer fann jag en helt "annan Jesus, ett annat evangelium, presenterad av en annan ande", än den Jesus jag lärt känna.

Jag är idag fullt viss om att den Jesus jag fick nåden att lära känna är Bibelns Jesus. Den sanne Jesus Kristus och att trosförkunnelsen rymmer ett plagiat av sann kristen tro.

När jag greps av nöd över detta, så leddes det så till att denna hemsida kom till, där jag inte som någon "teolog", utan efter vad jag i all ofullkomlighet försöker framlägga skillnaden mellan trosförkunnelsen och kristen tro som jag uppfattar den.

Det har jag i all ofullkomlighet, men med ett ärligt uppsåt, försökt peka på denna skillnad som jag uppfattar den, i de "häften" som jag försökt skriva.

Detta trots att jag inte alltså är vare sig författare eller teolog. Men "nöden har ingen lag". Jag skulle inte orka leva med att vara tyst med vad jag tycker mig se av förförelse kring trosförkunnelsen. Sen må var människa göra sin egen bedömning. "Var och en ska för sig själv göra räkenskap inför Gud".

Jag finner det märkligt att vanlig enkel kristen tro, kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, ska vara en "sån knepig teologi"!!??

Handlar det inte mer om att fienden fått komma in och skymma detta enkla budskap om vem Jesus är och just då speciellt betydelsen av Blodsoffret på korset, som är evangeliets kärna (bl.a. via trosförkunnelsen och då speciellt läran om Jesu andliga död), så att det enkla evangeliet, därmed blir "så komplicerat" för människor att se ???

Många tycker att de som ifrågasätter trosförkunnelsen, är onödigt krångliga.

Jag menar igen att detta inte handlar om någon "djupare teologi", vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset. Utan att det handlar om Guds Andes uppenbarelse över Ordet till varje människa som lever i Guds gemenskap.

Jag vill tro att Guds Ande och Ord uppenbarar för sina barn vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret för deras synd på korset (Det är min egen erfarenhet).

Det är här förförelsen i trosförkunnelsen kommer in och skymmer vem Jesus är och betydelsen av Blodsoffret på korset genom läran om Jesu andliga död. Men det tycks inte bekymra en del, trots att de menar sig se det som väsentligt, att Jesus är Gud och Gud och människa förenade på korset och där bär fram ett RENT offer av Kristi persons kropp och blod.

Det är just detta som trosförkunnelsen förnekar och därmed bejakar "en annan Jesus", än Skriftens Jesus????

Var säger Bibeln att "det som väsentligt är att tro just ATT Han har gjort det" (Att Gud försonat människan med sig själv?)? Eller att "Jesus dog tillräckligt"

Vad Gud uttrycker är väsentligt i tron på och umgängelsen med Jesus är att bekänna vem Jesus är (Kristus, Gud kommen i köttet) och att det är "Jesu Kristi Guds Sons blod som renar från all synd". "Den som inte äter och dricker mitt blod", är mig inte värdig, säger Jesus.

Jesus åsyftar inte här "nattvarden", som ännu inte var instiftad. Det handlar om vikten av att i Andens ljus över Ordet, inse (inte i huvudet), men med en visshet i sitt hjärta, givet från Gud, i en uppenbarelse över Ordet, se och bejaka betydelsen av Blodsoffret på korset och som trosförkunnelsen vill skymma!!

Rövaren bredvid på korset hade tillräcklig teologi för att ta emot Evangeliet, därför att han av Anden upplystes om sin egen synd "detta vederfars oss med all rätt", och i Andens ljus såg han vem Jesus var, Gud själv kommen i kroppslig gestalt, syndfri och ren, "denne man har inget ont gjort, - tänk på mig när Du kommer i Ditt rike".

Han bad om en tanke, från den som han uppfattade som Gud själv, men fick en hel evighet, därför att han i Andens ljus, såg vem Jesus var och betydelsen av blodsoffret på korset. Han såg att Jesu oskyldiga död på korset inte var slutet för Jesus, genom Hans syndfria rättfärdighet och att det innebar "uppståndelse". Han ansåg sig inte vara värdig att vara med i "den uppståndelsen", men bad att Jesus skulle tänka på honom.

Inte var det en "tro att Jesus försonat honom med Gud", som blev hans räddning, utan insikten och bejakandet i Andens ljus över vem Jesus egentligen var och betydelsen av det RENA oskyldiga offer Han frambar. Det är det som är kristen tro!

"Den som tror på mig, han ska leva om han än dör", säger Jesus. Alltså handlar det om en tro på vem Han är, har gjort och vad Han säger om betydelsen av sin egen offerdöd.

Och tron på vad Han själv säger försonar Gud och människa: "och detta är det offer som ger världen liv: mitt kött och blod", "genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla".

Allt detta motsäges av trosförkunnelsen och dess lära om Jesu andliga död ! Då är det inte att "gå för långt" att säga att de presenterar "en annan Jesus än Skriftens Jesus"!!

HaFo

Namn: Patric Johansson

Jag tror på att Jesus Kristus dog tillfullo tillräckligt för att försona oss med Gud, när Han som i sig själv var ren och fullkomlig (och därmed Hans blod ett rent offerblod) blev gjord till synd och därmed tillfullo blev förkastad och skild från Faderns ansikte och närvaro. Efter tre dagar besegrades döden när han som den förstfödde från de döda återigen blev levande och segern var ett faktum. Kristus var skild från Gud, men är det inte längre, och ska hädanefter leva i evigheternas evigheter, precis som var och en som tror på Honom ska göra tillsammans med Honom.

Detta skulle man kunna säga vara min trosbekännelse, såsom jag har förstått försoningen utifrån skriftens Ord. Jag är dock övertygad om att det är många som inte kan lägga ut en sådan komplex trosbekännelse av försoningen, men ändå kan de vara fullt frälsta och ha en nära gemenskap med Gud och den Helige Ande. Det skulle också vara mig främmande att av någon avkräva en lika komplex bekännelse av försoningen, för att erkänna de som kristna.

Namn: Harry Forsgren

Käre Patric!

Nu börjar förvirringen igen. Oj, jag känner att jag kommer att bli "lång" igen nu! Hoppas Ni står ut med min "långrandighet" och "krånglighet"!?

Du säger: "Efter tre dagar besegrades döden när han som den förstfödde från de döda återigen blev levande och segern var ett faktum. Kristus var skild från Gud, men är det inte längre, och ska hädanefter leva i evigheternas evigheter".

Den andliga döden (skilsmässan från Gud) besegrades inte efter tre dagar, utan var besegrad när Jesus utropade att det var fullbordat där på korset, genom att den andliga döden besegrades i Kristi persons syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.

Den kroppsliga döden i offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod, besegras i den kroppsliga uppståndelsen.

Kristi person av Gud och människa är hela tiden förenade och det är som Kristus (Gud och människa förenade), som Han predikar för andarna i fängelset, medan Guds jordiska kropp ligger livlös i graven.

Så är då syndens alla konsekvenser och all form av död besegrad i människans ställföreträdare - Gud själv. Gud är aldrig i något skede skild från sig själv och redan där och från all tid evigt odödlig, även om Hans "jordiska kropp", Kristi kropp och blod är offrat.

Det är i Guds eget odödliga liv som syndens konsekvenser och den andliga döden besegras, när Han själv går in i jordisk, kroppslig gestalt som människans ställföreträdare.

Du säger att Kristus var skild från Gud. Då är det inte längre Bibelns Jesus vi talar om. Han är ju då inte längre Gud och Gud och människa förenade = Kristi person.

Därmed faller hela "Din trosbekännelse". Det är ju då inte längre Kristus som där dör på korset, utan en vanligt andligt död, från Gud skild människa. Det är då inget rent blod som frambärs i praktiken, utan de orden är då tomma.

Då är Jesus en förlorare precis som Adam och man bekänner i praktiken att ingen försoning har skett mellan Gud och människa. Det är då i praktiken vad jag bekänner, även om jag uttrycker det i aldrig så "rätta termer".

Du säger: "Jag tror på att Jesus Kristus dog tillfullo tillräckligt för att försona oss med Gud".

Det är inte tron på "utkorelsen". Det är inte tron på dopet. Det är inte tron på att Gud är god och förlåtande och inte heller "tron på försoningen", som är räddande.

När fångvaktaren frågade Paulus vad han skulle göra för att bli frälst, så sa inte Paulus att han skulle tro på att Jesus försonat honom med Gud, utan "Tro på Herren Jesus så blir Du frälst".

Det är inte tron på försoningen som frälser. Det är tron på FÖRSONAREN som frälser. I trosförkunnelsen finns i praktiken ingen tro på försonaren, utan en tro på förloraren som själv dog den andliga döden.

Det är en tro på "en annan Jesus", än Skriftens Jesus. Sen må ,man tala hur mycket som helst om att Jesus "dog tillräckligt" och "försonade oss med Gud".

Han är inte FÖRSONAREN OM Han är andligt död och i sitt väsen skild från Gud. Det är då FÖRLORAREN (en annan Jesus), som man sätter sin förtröstan till.

Det är enbart FÖRSONAREN (Gud själv och Gud och människa förenade i personen Kristus), som försonat oss med Gud och det är den hjälplösa förtröstan i Andens ljus över Ordet över vem Han är, har gjort och ett FAKTISKT RENT (och inte bara i ord) offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod, som är räddande.

Tron på FÖRLORAREN (andligt död, skild från Gud), är ingen frälsande tro, utan ett tro på ett bedrägeri och en "bedragare" i den andliga världen, kring vem Jesus är och har gjort.

Du säger: "’Den som tror har evigt liv’. Inte ’den som i detalj kan beskriva på vilket sätt Jesus dog, har evigt liv’."

Men enligt Skriften så är det inte oväsentligt VEM man bekänner, som dog där på korset. "Var och en ande som bekänner att Jesus är Kristus Gud kommen i köttet, han är av Gud…"

I trosförkunnelsen är inte längre "Gud i Kristus (’Gud kommen i köttet’) och försonar…", utan det är "en annan Jesus", en andligt död Jesus, som nu hänger där.

Då är det inte längre FÖRSONAREN, utan FÖRLORAREN man tror på. Det är ingen "detaljbeskrivning på vilket sätt Jesus dog" som är väsentlig. Det handlar om VEM som dog där på korset.

Det finns inte bara "en Jesus". Det finns många "falska Jesusar" i den andliga världen och som även kommer "att besätta människor", som kommer att utge sig för att vara Messias.

Du säger: "Hans offerdöd var ett av Gud tillräckligt och godkänt offer för att försona oss med Honom".

Är det inte längre Kristus som hänger där på korset, utan en andligt död människa, så handlar det inte längre om "ett godkänt offer" av Gud och jag trampar vid en sådan bekännelse, "försoningsblodet som orent under mina fötter", hur mycket jag än i ord säger att det är "rent".

Du säger: "Jag tror mer att det med en falsk Jesus menas en annan väg till Gud".

Det är naturligtvis "en sida av saken" och jag håller med Dig i hur allvarlig varje gärningslära är. Men det handlar även om klart "falska Messiasgestalter", där ett exempel är "trosförkunnelsens Jesus". Andra exempel är den Jesus som Jehovas Vittnen presenterar o.s.v.

Namnet Jesus är i sig själv bara en garanti för sanning och "rätt tillbedjan" av det namnet, när det är "sammankopplat" med VEM HAN UTIFRÅN SKRIFTEN ÄR.

Namnet Jesus är inte bara ljud man uttalar, som "ett magiskt mantra", utan är förknippat med Kristi person, sådan vi finner Honom i skriften, med en uppenbarelse i sitt hjärta över vem HAN ÄR, har gjort och betydelsen av DEN HAN ÄR (Gud själv och Gud och människa förenades) Blodsoffer på korset.

God Lördagskväll alla!

HaFo

Namn: Peter L

Kommer med ett snabbt inlägg. Tack Harry för din nit att verkligen klargöra detta med JDS-lärans fördärvlighet. Är runt på nätet lite då och nu och skräms över att många JDS-förespråkare hänvisar till Luther, Calvin med flera. Risken är att de som inte är teologiskt insatta tror att det kan ligga något i JDS när till och med Luther kan ha haft denna märkliga uppfattning.

Det blev glasklart när du skriver att den andliga döden gjordes om intet på korset, när synden träffade Jesu rättfärdighet (Det är fullbordat). Om så inte hade varit fallet hade ju synden vunnit över Guds rättfärdighet. Men den kroppsliga döden besegras i den kroppsliga uppståndelsen. Blir mer och mer uppenbart vilken förvirring som verkar råda. Vi behöver klarsynt, bibelförankrad och sund teologisk förkunnelse om detta.

Jesus är alltså inte, som E.W. Kenyon tycks mena, den förste pånyttfödde kristne (med de konsekvenser för läran det medför) utan den förste uppståndne från den kroppsliga döden. Fokuserar man på konsekvenserna av JDS blir det uppenbart att det är en villolära. Det har du ju också med dina artiklar här på hemsidan klargjort.

Namn: Harry Forsgren

Tack Peter L. för Din hälsning! Det värmde mitt hjärta, mitt i att det känns så svårt att "få genomslag", kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset och att det faktiskt är "en annan Jesus, ett annat evangelium, presenterad av en annan ande", som ger sig tillkänna i trosförkunnelsen.

Tack åter igen! Man är sannerligen i behov av uppmuntran, när man börjar undra om man är en "onödig nagelfarare", som "krånglar till det", med "en överdriven 'rättrogenhet'," kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Men kan inte sluta ställa frågan: vem är Jesus, om man tillvitar Honom en andlig död (att Sonen och Fadern är åtskilda i Guds enda person av Fader, Son och Ande och att Gud och människa är åtskilda i Kristi person) - är Jesus då längre "Gud kommen i köttet"?

Eller blir det då inte bara till tomma ord, att Jesus är "Gud kommen i köttet" (den enligt Bibeln stora skiljedelaren mellan sann och falsk tro), där man i praktiken därmed, "t.o.m. förnekar den Herre som köpt dem med sitt blod"!!??

Ha det gott alla!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Tack för Din frågor i Gästboken NP om hur du ska bemöta Dina vänner som fastnat i JDS - läran!

Jag är ingen "expert" som Du tycks tro! Är ofta lika villrådig som Du ger uttryck för.

Det finns inga "givna mallar", hur man bemöter människor som snärjts i villfarelse.

Varje individ är unik och behöver sitt "personliga bemötande", för att kanske vakna upp. Precis som S-E pekar på, så lita till Guds ledning, handla och tala på Hans inspiration och var eljest tyst och som S-E säger: "Var som ’folk’ m.a.o.!"

Det starkaste vapnet är bönen!! Och att just vara medmänniska, utan att Du själv ger avkall på var Du står och tror, så att Du inte själv dras med i förvillelsen.

Bryt inte kontakten med vänner. Men deklarera klart var Du själv står, med stöd av vad Du själv kommit fram till utifrån Skriften, men var ingen "fanatiker", som dömer, utan en medmänniska full av omsorg och överlämna så till människor att själv göra sina val. Men stå kvar som vän och medmänniska även om de i Dina ögon gör fel val.

Din egen frid och ro tillsammans med Jesus, mitt i att vännerna inte vill lyssna till Dig, kommer att tala starkt. Strid inte!!!

Var saklig men framförallt omsorgsfull. Även om Dina vänner inte vill lyssna, så är Din uppgift inte att själv "gå under" för det, eller så gripas av ängslan för Dina vänner, så att Du själv bryts ned.

"Gläd Er i Herren, åter vill jag säga, gläd Er i Herren", säger Paulus och att "allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud".

Sök själv efter vilan i "Guds frid som övergår allt förstånd", och det kommer att bli något som talar mer än "all teologi".

Är det något som de som snärjts i villfarelse längtar efter, så är det den frid som Jesus ger. De är jagade av att "frambringa frukt", "memorera bibelord", "se resultat", evangelisera, missionera, "vinna människor", "återerövra vad djävulen stulit" etc.

Vila NP! Vila vid vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset! Han är "huvudet för församlingen", som samordnar allt.

Fullgör Du vad Du som "lem i kroppen", upplever blir lagt på just Ditt hjärta. Vare sig mer eller mindre. Och ta inte Du ansvar för allt och alla i tillvaron. "Var och en ska för sig själv göra räkenskap inför Gud". "Gör på vad Dig ankommer".

Sköt om Dig och Dina vänner NP!

HaFo

Namn: NP

Tack Harry, ska verkligen ta dina ord till mig. Men det här med att inte döma som du nämner. Det används ofta som ett försvar för förförarna. "Vi får inte döma någon"

Jag är så trött på att höra detta bibelord från romarbrevet i felaktiga syften. Paulus skriver att vi inte kan döma, men i det sammanhanget eftersom vi gör samma fel.

På ett annat ställe skriver han att vi inte ska döma de utomstående MEN "själv dömer jag bara i min egen krets" och på ett annat ställe "gör er av med den som är ond" och han säger att det är en skam att korintherna inte UTESLUTIT en man ur församlingen. En man som legat med sin fars hustru.

"Lite surdeg surar hela degen, gör er av med den som är ond" Och ytterligare säger han att han redan om han inte är närvarande till kroppen fällt sin dom över den som handlar så.

Så jag vill inte höra några fler "döm inte" visor. Nu är det ord och inga visor som gäller. "LITE SURDEG SURAR HELA DEGEN" "GÖR ER AV MED DEN SOM ÄR OND" "UTESLUT DEM UR FÖRSAMLINGEN" "ÄT INTE MED EN SOM KALLAS BRODER MEN SOM ÄR AVGUDADYRKARE" "FÖRBARMA ER ÖVER DEM I AVSKY ÖVER DERAS AV KROPPEN NEDSMUTSADE KLÄDER"

När hör man dessa bibelord nämnas?? Nej vi måste vara toleranta och får inte döma någon.

Så villfarelse kom! Lögnen var välkommen! Vi vill höra vad lögnens fader talar i vårat inre! Låt falska predikanter och lärare träda fram! vi får inte döma dem, bara Gud!! låt dem tala in kättersk undervisning i våra hjärtan! Vi har inte rätt att döma någon! förförelse vi tar emot dig med öppna armar!

Namn: Harry Forsgren

Hallå NP!

Jag inser att ordet "döma" är så missbrukat, så att det i sammanhanget blev missvisande till vad jag försöker säga.

Jag menar, att vi enligt Ordet är uppmanade till att avslöja och förkasta lära liv och utövning i villfarelsens spår. Även uttala villolärarna vid "dess rätta beteckning".

Men jag menar också, att "döma" människor förbehåller sig Gud rätten att ensam göra. Han som känner hjärtats alla uppsåt och tankar och vet vad som rör sig i det fördolda i varje människohjärta. Han är den ende som kan fälla "en rätt dom" över en människas liv.

Jag menar, jag umgås ju dagligen med människor som inte delar min tro. Ändå kan jag umgås med dem som vänner, människor och respekt se på dem som medmänniskor.

Eljest blev jag ju tvungen att fly från denna planet om jag inte kunde umgås med dem som ser saker annorlunda än vad jag gör och om de så än i mina ögon skulle vara "villolärare".

Vill ta en lite "skev" bild för att till en del åskådligöra vad jag menar:

I min ungdom var det en homosexuell man som "stötte" på mig. Jag deklarerade, att jag inte hade den läggningen, utan såg det som något onaturligt och emot naturens ordning.

Vi kunde sedan ha en djup vänskapsrelation. Han respekterade mig och jag honom, som vän, människa och medmänniska. Trots att vi såg så helt olika på homosexualiteten.

Vi kunde ändå umgås som vänner och fick många djupa samtal kring kristen tro. Han är idag död i aids. Men jag är så tacksam att jag inte stötte bort honom som en vän, trots att vi var "helt oense" kring homosexualitet.

Just innan han gick bort fick vi ett ordentligt andligt samtal. För första gången stötte han inte bort de andliga frågorna, utan var i denna situation helöppen. Det är min förhoppning att evangeliet där på dödsbädden fick slå rot i hans hjärta innan han gick in i evighetens värld. Den möjligheten hade jag försuttit, om jag bara vänt honom ryggen därför att han var homosexuell.

Försitt inte möjligheten att nå människor som blivit förförda av trosförkunnelsen, genom att bara vända dem ryggen!!!

Jag försöker alltid uppmana till att skilja mellan sak och person. Men jag erkänner att det just i dessa sammanhang kan vara väldigt svårt i praktiken.

En lära, och än värre, makten bakom läran, kan få ett sånt grepp om människors beteende, personlighet, tro, lära, liv och utövning, så att det är oundvikligt att peka på vad som hänt med människors personlighet och beteende, för att det ska bli uppenbart, att här är det något som är galet i vad de "representerar" och blivit utsatta för.

Jag måste erkänna att jag har svårt med Bibelordet, "om någon kommer med en annan lära, så hälsa inte på honom".

Om jag får besök av ett Jehovas Vittne, så nog hälsar jag på honom. Jag resonerar med honom. Pekar på vad som ligger till grund för min tro på Jesus. Visar på vad jag anser vara falskt i hans tro. Det har lett till en väldig kamp i andevärlden, men vi har kunnat mötas som människor och medmänniskor.

Det har oftast lett till att man skickat "allt fler höjdare" för att "tala mig tillrätta" och slutligen har man gett upp om mig som ett hopplöst fall.

Ungefär vad som även skett när "någon höjdare" på LO, försökt "ta auktoritet över mig" och försökt få mig att förstå hur vilsen jag är. Det har slutat med "Du går ju inte att resonera med".

Men det är då inte jag "som stängt dörren". Jag har dömt ut vad de står för, men inte dömt ut dem som människor och medmänniskor. Jag tror att det är en väldig skillnad i detta!

Möter jag UE, så nog kommer jag att hälsa på honom även om jag betraktar honom som en förförd villolärare i dagsläget.

Jag kommer att deklarera hur jag ser på trosförkunnelsen, hans verksamhet och vädja till honom att vakna upp. Men jag skulle hela tiden respektera och betrakta honom som en människa och medmänniska, utsatt för Guds omsorg mitt i sin förförda situation och på väg mot förhärdelse om han inte vänder om.

Kanske är jag inte "tillräckligt radikal", i den här frågan. Men jag tror att man även måste se ovan angivna Bibelord och de Ord Du anger NP, i ljuset av en helhet av allt Guds Ord.

Då också t.ex. Orden som räknar upp väldigt många väsentligheter, men som ändå hela tiden är underordnat omsorg (kärlek är också ett så missbrukat ord, så jag tycker omsorg är lättare att förstå i sammanhanget). Eljest så är det enligt Gud "till intet gagneligt" eller "en ljudande malm och cymbal". (1 Kor.12 - 14 kap.)

Dessa ord behöver också kopplas samman med Orden hos Jakob, om att "tron utan gärningar är död". Här handlar det inte om "laggärningar" (för att behaga Gud), utan om trosgärningar (resultatet av hjärtats tro) utifrån vad Skriften säger och då alltid kopplat till "en tro som är verksam genom kärlek (omsorg)".

När David Wilkersson nådde Nicky Cruse med evangeliet, så var det omsorgen, som bröt ned motståndet hos Nicky.

Jag tror att det är samma "princip", och då inte en konstlad, utan äkta omsorg, där "vi älskar (visar omsorg), därför att Han först älskat oss", som mitt i att man inte rubbar det minsta på uppfattningen kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset och minsta avvikelse från sin övertygelse att trosförkunnelsen är falsk, ändå möter de som blivit förförda med en innerlig omsorg från hjärtat.

Jag menar också, som jag sa att det som förutom förbön, verkar starkast, är den frid som Jesus ger (sök den , den finns där som en gåva).

De som jagas av att framstå som "andliga broilers", bejakandes "vad Gud gör idag", "stridandes mot fienden för att inta nya områden", i en alltmer "accelerande verksamhet", där det gäller att "uppvisa frukt av evangeliserande, missionerande och att vinna människor", utan tid till eftertanke och prövning, upplever inte vilan och friden i Gud.

Att "den smorde ledarens vision" förverkligas, hänger på deras lojalitet. Frid är knappast något man upplever i detta uppjagade tempo.

Uppvisandet av Guds nåd, vilan i Kristus och förmedlandet av Guds frid i en sann verklig upplevelse, som övergår allt förstånd, tror jag måste tala till människor som snärjts i trosförkunnelsen!!??

Det kanske verkar komiskt att jag skulle försvara företrädare för trosförkunnelsen. Men det är inte vad de företräder som jag försvarar, utan deras mänsklighet och deras rätt att bli behandlade och betraktade som människor och medmänniskor, även om de så blivit förförda och i sin tur leder andra vilse.

Även om de i förförelsens spår går i satans ledband, så ska de inte behandlas och betraktas som satan själv, utan som av Gud älskade människor, som Han inget hellre önskar än att de ska vakna upp.

När Johannes kallade gnostikerna för "satans synagoga", så tror jag han angrep "verksamheten" och den villfarelse de spred, men överlät domen över den enskildes människohjärta i dessa sammanhang åt Gud ????

Hoppas jag inte ser för lätt på detta spörsmål. Hoppas att ingen heller uppfattar det som, att jag skulle ge minsta bifall till trosförkunnelsen eller dess företrädare i "sin ämbetsutövning", men att jag fortfarande ser dem som mina medmänniskor.

Det är många som i trosförkunnelsens spår "blivit tvetungade" och "ger dubbla budskap". Där tror jag det är viktigt att avslöja "när tvetungan" ger sig tillkänna, men visa omsorg om den som bär på "tvetungan", så denne kan upptäcka det själv och bli fri från inflytandet i trosförkunnelsens sammanhang.

HaFo

Namn: Peter Lundberg

Det var inte symboliskt att Jesus blev gjord till synd eller gjord till en förbannelse. Men han förlorade aldrig sin gudomlighet. Som Luther menade så tillintetgjordes synden när den mötte Guds rättfärdighet. Kenyon, Hagin med flera menar dock att Jesus blev andligt död och Satan bestämde över honom. Han blev i behov av pånyttfödelse eftersom han nu tillhörde Satans rike.

Man ska komma ihåg att JDS-läran baseras på en dualistisk människosyn där kropp ställs mot ande. Det räcker inte med en kroppslig död för att försona Gud och människa, det krävs en andlig död också. För Kenyon, Hagin med flera måste alltså Jesus efter den andliga döden rättfärdiggöras igen! Men Guds ord säger att Jesus blev gjord till synd, dock utan att synda själv och genom att hela vägen till uppståndelsen bibehålla sin gudomlighet. Jesus behövde inte alls rättfärdiggöras IGEN. Han var hela tiden rättfärdig och gudomlig.

Namn: Harry Forsgren

PL säger: "han förlorade aldrig sin gudomlighet. Som Luther menade så tillintetgjordes synden när den mötte Guds rättfärdighet. Kenyon, Hagin med flera menar dock att Jesus blev andligt död och Satan bestämde över honom. Han blev i behov av pånyttfödelse eftersom han nu tillhörde Satans rike. (En konsekvens av JDS - läran i vilken tappning som man än väljer att formulera det. - Min anm.)

Man ska komma ihåg att JDS-läran baseras på en dualistisk människosyn där kropp ställs mot ande. Det räcker inte med en kroppslig död för att försona Gud och människa, det krävs en andlig död också. För Kenyon, Hagin med flera måste alltså Jesus efter den andliga döden rättfärdiggöras igen! Men Guds ord säger att Jesus blev gjord till synd, dock utan att synda själv och genom att hela vägen till uppståndelsen bibehålla sin gudomlighet. Jesus behövde inte alls rättfärdiggöras IGEN. Han var hela tiden rättfärdig och gudomlig."

Jag vet inte hur jag ska kunna uttrycka det tydligare, än jag gjorde i mitt senaste inlägg, för att vi ska få syn på vilken betydelse Guds Ord lägger vid VEM det är som hänger på korset och att varje åtskillnad till väsendet i Kristi person från Gud, innebär att det faktiskt inte är Guds Son som hänger där, utan en syndens natur, från Gud frånskild vanlig människa (andligt död enligt Bibelns definition - kalla det nått annat om Du vill. Men det är den verkliga praktiska konsekvensen).

Är det då Kristus som hänger där, utan är det den förlorare i mötet med syndens konsekvenser och den andliga döden, som fienden vill få oss att tro och bekänna, som hänger där? Det är ju då inte längre Jesus som är Herre utan satan som är Herre. Vill Du bekänna att satan är Herre över Jesus på korset så att Jesus där inte längre är "Gud i köttet" ? En sådan bekännelse är enligt Ordet ett verk av antikrists ande (1Joh. 4: 1-3).

När det gäller Jesu nödrop på Korset, så vill man tolka det "bokstavligt", utan hänsyn till den helhet vartill detta nödrop syftar tillbaka på i Skriften. Vet inte hur många gånger jag pekat på detta.

Å andra sidan vill man inte tolka Jesu Ord om, att det var fullbordat på korset "bokstavligt", utan lägger där in en massa egna funderingar, vad Jesus skulle ha kunnat mena, så att det ändå skulle kunna passa in i JDS - läran.

Vi behöver här se helheten av vad Bibeln på olika sätt menar med ordet död. Jag har försökt peka på det i "häftet" "Kan Gud dö - Jesu Kristi person - den stora stötestenen".

Jag tar även där upp orden "som utgavs för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull" och "tagen ur dödens vånda", som tydligen ger många bryderier.

Vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, kommer framöver liksom tidigare i historien, alltid att angripas av fienden. Där går också och har alltid gått, den stora skiljelinjen mellan sann och falsk kristen tro.

Märk att det inte är "tron på försoningen", utan tron på FÖRSONAREN, som Bibeln fokuserar. Det är Han själv, som i sin personlighet är "det enkla evangeliet". Märk också vad som igenom hela Bibeln fokuseras: Offret av Guds RENA lamms kropp och blod.

Jag kommer inte att förtröttas att peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodoffret på korset och fortsätta att peka på angreppet mot detta i trosförkunnelsen.

För det är Han som gett mig andligt liv igen och med sitt Blod plånat ut min synd inför Gud. Det önskar jag mina medmänniskor, att i Andens ljus över Ordet, få tag på och inte bli förvillade av "en annan Jesus, ett annat evangelium presenterad av en annan ande".

Syndens konsekvenser och separationen från Gud över människan, plånade Han inte ut genom att Han själv förlorade, blev syndens natur och skildes från Gud.

En del säger: "Jag tror att Sonen verkligen till hela sitt väsen blev skild från Fadern."

Var finns då Gud, om enheten av Fader Son och Ande är upplöst? Då finns ju inte längre Guds person. Något som fienden vill få det i praktiken att framstå som.

Det är GUD SJÄLV i Kristus som är "Gud kommen i köttet". Den ende Guden som möter oss i en enhet av Fader, Son och Ande. "En Gud i tre personer och tre personer i en Gud". Det finns ingen bättre beskrivning av den ende Gudens väsen. Även om vårt förnuft aldrig kan omfatta detta tillfullo, förrän i evighetens värld.

Jag är I HONOM, min ställföreträdare (Kristi person - Gud och människa förenade - "Guds fullhet lekamligen", Gud själv i jordisk kroppslig gestalt), så är jag förenad med Gud, genom min ställföreträdares syndfria rättfärdighet, lydnad och Gudomlighet.

Det är vad Ordet säger och Anden upplyser mig om. Och precis som PL pekar på, att Luther också fått syn på: "så tillintetgjordes synden när den mötte Guds rättfärdighet." Då när "GUD VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv".

"Huvudsatsen" är att "GUD VAR I KRISTUS" med resultatet "försonade världen med sig själv". Om Gud inte ÄR I KRISTUS ("GUD KOMMEN I KÖTTET"), så finns det ingen försoning. Och det är vad fienden vill få oss att i praktiken bekänna, även om vi så "lindar in" de orden i aldrig så "Kristnalika termer" och tal om "det enkla evangeliet" och "klassisk kristen tro"

HaFo

Namn: Sven-Erik Sköld

Joh. 1:1-5, 9-15 "I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, OCH ORDET VAR GUD. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till som är till. I honom var liv, och livet är människornas ljus.

OCH LJUSET LYSER I MÖRKRET, OCH MÖRKRET HAR INTE ÖVERVUNNIT DET.

Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte.

Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla dem som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn. De är inte födda av blod eller av köttests vilja eller av någon mans vilja utan av Gud.

OCH ORDET BLEV KÖTT och bodde bland oss och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.

Johannes vittnar om honom och ropar: Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, eftersom han var före mig."

Joh. 2:19-22 "Jesus svarade: Bryt ner detta tempel, så skall jag resa upp det på tre dagar. Judarna sade: I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skall resa upp det på tre dagar. Men det tempel han talade om var hans kropp."

Om JESUS kunde dö en andlig död, kan Gud dö: då JESUS uppträdde som "sann Gud och sann människa" här på jorden. Bibeln säger, att JESUS fanns till före allting annat och att genom Honom har allt blivit till som är till och utan Honom har inget blivit till som är till.

JESUS är en uppenbarelse av Den treenige Guden. Den treenige Guden - som är Israels Gud och kristenhetens Gud - uppenbarar Sig som Fadern, Sonen och Den Helige Ande. Sonen som KOMMEN I KÖTTET, i en kropp m.a.o.

Gör man en tredjedel dödlig - som t.ex. JDS-läran hävdar - då upphör i samma stund Bibelns Gud att vara till: för att Han ÄR ALLTID treenig.

Namn: Marija

Hebreerbrevets Jesus Kristus , den samme igår, idag och i all evighet kan inte förändras , kan inte skiljas från Fadern, Han tillhör en evig, gudomlig ,obruten treenighet. HERREN är EN och HERREN är ANDE. Kan en del av treenigheten skiljas från de andra och dö ?

Skulle det vara möjligt, då kan Gud dö!! Då blir den logiska frågan vem som ska uppväcka den del som är död för är en del död ,då är Gud död .. och då har vi problem...

När Jesus utropade i triumf på korset "det är fullbordat, Fader i dina händer befaller jag min ande", då var det fullbordat. Vem är vi att tvivla på Hans ord ? Eller sa Han att det var fullbordat vid sin uppståndelse ?

Sonen behövde ingen pånyttfödelse, Han var i allt rättfärdig och utan synd. Döden kunde INTE behålla Honom. Finns det föresten någon indikation i Bibeln på att djävulen någon gång, någonstans skulle haft någon makt över Jesus? Jag har inte hittat det.

Namn: Harry Forsgren

S-E återger här viktiga Guds Ord i Joh.1:1-5, 9:15.

JDS - läran omintetgör i praktiken dessa Bibelversar som S-E återger, även om man ordmässigt säger sig bejaka dem!!!!!

PL pekar också så riktigt på:

"när Kenyon-Hagin-Copeland falangen hävdar att Jesus dog andligen och därför behöver födas på nytt, då får det konsekvenser för det kristna livet. Det kan jag intyga efter ett år på Livets Ords bibelskola. Att Jesus blev gjord till synd och förbannelse, det är klassisk kristen tro. Kanske är Luther en av dem som verkligen penetrerat försoningens alla detaljer. Men han hävdade aldrig att Jesus föddes på nytt precis som vi människor måste göra för att ha delaktighet i Guds rike. Jag menar att en sådan lära förminskar Gud och gör människan till en gud. Däri ligger problemet med JDS-läran."

Det är när man inför begreppet "pånyttfödelse" i anslutning till att "Jesus skildes från Fadern", som man verkligen inser falsariet i denna lära. Sen om man i "svensk trosrörelse vill undvika "de vokabulären", så minskar det inte de facto, att det är den naturliga konsekvensen, att om Jesus är skild ifrån Gudsgemenskapen, så behövs en "pånyttfödelse".

Bibeln talar aldrig om en pånyttfödelse av Jesus, utan om KROPPENS uppståndelse!! Här måste vi igen se på Bibelns olika betydelser av ordet död. Se häftet "Kan Gud dö…"

Men när PL säger följande: "således inte att man kan jämföra trosrörelsen med t.ex. Jehovas vittnen, det är för magstarkt. Däremot om konsekvenserna av JDS, t.ex. Jesu pånyttfödelse, dras till sin yttersta spets, då hamnar man rejält fel."

…Så kan jag inte riktigt hålla med. Det är "när det förs till sin yttersta spets" i talet om "pånyttfödelse" av Jesus och att Han skulle inte bara varit syndens natur (redan där är det uppenbart snett), utan även satans natur (där blir det fullt uppenbart vilken förförelse det handlar om), som man verkligen ser "avgrundsdjupet" i denna lära.

Men den är lika "avgrundsdjup" och handlar om "en annan Jesus", lika mycket som i Jehovas Vittnen, redan vid talet om att "Sonen blev skild från Fadern".

Marija ger en fin lektion kring Guds person:

"Hebreerbrevets Jesus Kristus , den samme igår, idag och i all evighet kan inte förändras , kan inte skiljas från Fadern, Han tillhör en evig, gudomlig ,obruten treenighet. HERREN är EN och HERREN är ANDE. Kan en del av treenigheten skiljas från de andra och dö ?

Skulle det vara möjligt, då kan Gud dö!! Då blir den logiska frågan vem som ska uppväcka den del som är död för är en del död ,då är Gud död .. och då har vi problem..."

Kan bara hålla med!

Har inte Guds Ande och Ord fått uppenbara för oss att "Jag (Jesus) och Fadern är ett", och att Jesus är "Kristus, Gud kommen i köttet", så ger oss Skriften inga uppmuntrande ord: "Var och en ande som bekänner att Jesus är Kristus, Gud kommen i köttet, han är av Gud, men den som inte så bekänner Jesus är antikrists ande".

Vem är det som vill skapa den bilden, att Gud "går under" i mötet med syndens konsekvenser och få människan att sätta sin tro till FÖRLORAREN (en annan Jesus) än Skriftens Jesus?

För mig är det kärnan i den kristna tron vem Jesus är. Den enkla tron, är tron på Honom, som "Gud kommen i köttet", "Guds fullhet lekamligen", där "GUD VAR I KRISTUS och försonade". Den enkla tron är tron på Blodsoffrets betydelse där på korset, som Bibeln fokuserar. Denna enkla tro omintetgörs vid en tro "att Sonen verkligen till hela sitt väsen blev skild från Fadern." Varför ser Du inte det????????

Då är det inte längre Jesus (Ordet), som är sanningen, utan satan, som genom lögn förvridit sanningen, så att den "Jesus vi då möter i vår tro", är "en annan Jesus", förmedlad av "en annan ande" och handlar om "ett annat evangelium".

Det handlar inte om "en fullkomlig teologi", utan vad som är kristen tro. Tron på den Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset. Allt det omintetgörs vid lögnens bekännelse kring vem Jesus är och trampandet av förbundsblodet under sina fötter som orent, vid en tro och bekännelse "att Sonen verkligen till hela sitt väsen blev skild från Fadern."

Lever man tillsammans med Gud är man andligt levande. Är man skild från Gud är man andligt död. Jesus är Gud. Vem har Gud skilts ifrån om Han är andligt död - sig själv ! Finns då Gud? Nej!

Därtill vill läran om Jesu andliga död bedra människan, så att hon inte längre ser "det sken som utgår från Kristi (Gud och människa förenade i Kristi syndfria rättfärdighet och Gudomlighet) härlighet". Utan sätter sin tro "till en annan Jesus", samtidigt som man då tror sig "omfatta det enkla evangeliet, där Kristus ’dog tillräckligt’."

Vilket bedrägeri!!

Allt lidande lades på Honom där på korset, men det besegrades och omintetgjordes i Hans person. Ingen har lidit som Han gjorde där, när alla människors synd lades på Honom. Men vår räddning var att Han uthärdade lidandet i lydnad till Guds vilja och därigenom aldrig dog andligen och kunde i sin person döda, omintetgöra den andliga döden över människan.

Varför inte se det enkla faktum att när straffet utdelas över Kristi person, så är det som att kasta en snöboll på en stor eld, den bara upplöses. Straffet den andliga döden upplöses i Guds person när Han tar det och i Kristi person vänds straffet över människan till en seger över den andliga döden i Kristi person och därmed över alla människor eftersom Han är människans ställföreträdare.

Varför har vi människor så svårt för att inse att när syndens konsekvenser och straffet andlig död verkställs över Kristi person, så omintetgörs straffet därmed över alla människor i Hans rättfärdiga förening med Guds odödliga väsen. Jesus straffas med den andliga döden, men på grund av Hans rättfärdighet biter inte straffet på Honom hur mycket det än delas ut. Han lever andligen ändå.

Är vi så rädda för att verkligen erkänna vem Kristi person är, så att vi till varje pris hellre bekänner en antikristlig tanke mot Kristi person, att Gud inte längre är i Kristus på korset. Varför är vi så rädda för att se vem och vad som räddar oss?

Hade det varit en andlig död som räddat människan så kunde alla människor ge det offret eller rättare sagt alla är ju redan andligt döda. Det som behövdes var en ställföreträdare som i sin person besegrade den andliga döden när den lades på Honom.

När syndens konsekvenser och andlig död där i människans ställe läggs på Jesus, där på korset, så detroniseras och omintetgörs syndens konsekvenser och människans andliga död (åtskillnad från Gud) i Kristi person, just genom att den andliga döden aldrig övervinner Honom utan han förblir i Guds gemenskap till sin natur.

Han blir, behandlad som Han vore andligt död, men det stora är att han kan ta det straffet och detronisera straffet i sin egen personlighet av syndfri, rättfärdig, hel och sann människa och sann Gud i sin person - Kristi person. Straffet verkställs och Jesus träffas av den djupaste vånda straffet innebär.

Han slaktas och dör, men lever ändå, den andliga döden biter inte på Honom eftersom Han är syndfri, ren och rättfärdig. Den andliga döden, dödas i Guds egen person av andligt liv som inte kan andligen dö, även om Han behandlas och går igenom smärtan som Han vore andligt död.

Han lever andligen även om Han andligen dödas. Gud kan inte dö! Och Kristi person är både Gud och människa samtidigt. Det är det som blir människans räddning - detta är människans räddning, vem Jesus Kristus är i sin person.

Det är också därför den kristna tron sätter sin förtröstan till vem Jesu Kristi person är och att den andliga döden övervinns i Kristi person och att försoningen, föreningen mellan Gud och människa sker i Kristi person och att det är Kristi persons kropp och blod som offras och inte en andligt död människas kropp och blod som är det giltiga och tillräckliga offret.

Straffet biter inte på Honom, så att trots att Han får det, så upplöses det inte bara i Hans person, utan straffet över alla människor av andlig död upplöses i samma stund som det upplöses i människans ställföreträdare fast det delas ut över ställföreträdaren.

Där i Kristi person övervinns den andliga döden över alla människor och blir personlig ägodel vid förtröstan på att den andliga döden övervinns i Kristi person - förtröstan till den Han är av Kristi person och förtröstan till det RENA offret av KRISTI PERSONS kropp och blod.

Att säga att Jesus dog andligen är detsamma som att säga att Gud och människa inte blev försonade och förenade i Kristi person, utan åtskildes - eller hur? Det är detsamma som att säga att Jesus inte längre är Kristi person - eller hur? Det är detsamma som att säga att Jesus inte bär fram ett RENT offer av KRISTI PERSONS kropp och blod utan att det offer som bärs fram är offret av en andligt död människas kropp och blod - eller hur?.

Menar Du att det är kristen tro att tro på och bekänna detta om Jesu Kristi person och vad som gäller i försoningen?

Hade Jesus dött andligen, när syndens konsekvenser och den andliga döden lades på Honom, så hade Han bara kunnat bära fram det offer varje människa kan bära fram, en andligt död människas kropp och blod.

Men när Han dör den andliga döden på korset, så dödas i samma ögonblick, samtidigt den andliga döden i Kristi rättfärdiga syndfria väsen av Gud och människa förenade.

I samma stund den andliga döden drabbar Honom som straff, så upplöses den andliga döden i Hans person. Det är det som är räddningen för oss andligt döda människor.

Vi blir i vår ställföreträdare förklarade andligt levande och det blir vår personliga ägodel, vid förtröstan till att Jesus besegrade vår andliga död i sin person - Kristi person. Vid förtröstan på att det inte är en andligt död som där bär fram ett orent offer, utan att det är ett rent offer av KRISTI PERSONS kropp och blod som bärs fram. Det är bara JESU KRISTI GUDS SONS BLOD som renar från syndens konsekvenser.

Jag möter ibland frågan varför Gud krävde ett offer för att kunna ge människan förlåtelse och samtidigt kommer då frågan upp huruvida det var Kristi kropp som var offret eller en andlig död av Honom.

Visheten från Guds sida med att kräva detta RENA offer av Kristi kropp och blod är antagligen tvåfaldigt.

Dels så uppfylls rättfärdigheten genom att synden och syndaren får sitt straff i Jesus Kristus: människans ställföreträdare.

Detta för att därigenom för Kristi skull kunna döma "tvagen i Jesu blod" och för Jesu skull inte tillräkna människan hennes synder (1Joh.1:7 - 2:2 ; 2 Kor. 5:17 - 21).

Alla människor är för Kristi skull objektivt dömda för "rättfärdiga" och kommer den subjektivt till del, som genom Guds Ande och Ord blir upplyst om detta i sitt hjärta och kommer till en hjälplös förtröstan till den Jesus är och har gjort.

Detta handlar om en "Guds matematik": "nu har utan lag en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus…så prisar och David den människa salig som Gud TILLRÄKNAR rättfärdighet utan gärningar … alltså liksom det som kom genom en endas fall, för alla människor ledde till en fördömelsedom, så leder det som kom genom rättfärdiggörelsedomen förmedelst en enda, för alla människor till en rättfärdiggörelse som medför liv. Ty som genom en enda människas olydnad de många fingo stå såsom syndare, så ska och genom en endas lydnad de många stå som rättfärdiga" (Rom. 3:21 - 22 ; 4:6 ; 5:18 - 19)

Denna seger i Jesus Kristus vinns när all världens synd blir lagd på honom och "Han bär den i sin kropp upp på korsets trä".

Där detroniseras synden och dess konsekvenser i Hans person av Gud och människa förenade (Jesu Kristi person), så att Han i sin syndfria, rättfärdiga person, besegrar människans andliga död (skilsmässan från Gud), genom att den i Honom, människans ställföreträdare, aldrig sker, utan besegras i Honom.

Detta sker genom Hans fullständiga lydnad, syndfrihet och rättfärdighet. Då när Han tillräknas och "bär" mänsklighetens synd och blir behandlad som syndaren som för evigt skall skiljas från Guds gemenskap.

Genom denna seger över den andliga döden i sin person kan Kristus bära fram det offer Gud krävde: ett RENT offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod och som igenom hela GT har sin förebild.

Det är igenom hela Bibeln en fokusering på offret av det rena offerlammets kropp och blod och ingen andlig död av det offer som Gud utsett i människans ställe som fokuseras !

HaFo

Namn: Harry Forsgren

En viktig fråga är om Ekman och LO verkligen i grunden genomgått en radikal förändring, som många påstår, från att presentera villolära i "trosförkunnelsens dokumenterade vilsna gestalt", eller till att nu idag via en "ny policy" mot kristenheten och "i nya ordvändningar" för att "framstå som rumsrena" och därmed nå "större inflytande", verkligen blivit förändrade i tro, lära liv och utövning.

Namn: Bengt Johansson

Jag funderade på idag på om Ulf Ekman själv är medveten om att han startat och varit/är ledare för en villolära?

Eller om han är helt ovetande om det?

Namn: Harry Forsgren

Bengt undrar: "Jag funderade på idag på om Ulf Ekman själv är medveten om att han startat och varit/är ledare för en villolära? Eller om han är helt ovetande om det?"

Jag tror inte UE är "en ond människa", som "medvetet" leder människor vilse. Han är säkert själv bedragen och viss om att han har rätt i sitt förmedlande av trosförkunnelsen. Han tror säkert att han "gör väl".

Men vad jag tror öppnat i hans liv för att bli förmedlare av falsariet i trosförkunnelsen, är "sår i hans själ", med ett behov av att få stå i centrum, framstå som "en andlig auktoritet", med makt, kontroll, inflytande på "den andliga arenan".

Då passar honom trosförkunnelsen som "hand i handske", där man kan "ta kontroll över människor och situationer, genom kraften i dina egna uttalade ord'".

Att då låta sig korrigeras, även om han till äventyrs, skulle inse att han blivit vilseledd, kostar för mycket prestige.

Då är det säkrast att likt Saul försöka "fullborda racet", istället för att likt David "krypa till korset" och erkänna och bekänna sitt misstag och sin synd!

UE är i mina ögon, precis som Saul, som också på många vägar varnades, som egentligen ville väl, men som på grund av "människofruktan", vilja att vara "populär", är på väg att förhärda sitt hjärta.

För att nå sina mål, har han ändrat strategi, från att vara "motståndare" till den "övriga kristenheten", med något alldeles "eget nytt", till att försöka framstå som "ekumen" och den "som samordnar de kristna", som "den världsapostel" som han i sina egna ögon vill framställa sig.

Tragiskt och synd om karln!! Men Guds Ord är inte nådig gentemot "de som förför en av mina minsta". Enligt Ordet vore det "bättre att en kvarnsten vore hängd om deras hals".

Det är inte upp till oss att "hänga ut sådana kvarnstenar". Det är Guds sak. Men vår uppgift enligt Ordet, är att peka på det falska och peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset! Sen må Gud summera!!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

En del menar, att det är inte så allvarligt med vad Ekman (trosförkunnelsen står för) framför, för han är i gott sällskap med andra genom historien och dessutom synes han genomgå en förändring mot "kristen ortodoxi"

I så fall skulle jag vilja säga att en lögn blir inte mer sann för att kanske många andra framför eller tidigare har framfört den! Så stora förändringar har inte jag kunnat skönja, utan håller med honom själv när han hävdar att "de har inte ändrat sig i grundläggande frågor".

"Grunden som han startade ut med" är trosförkunnelsen ala Kenyon, Hagin och Copeland. Tyvärr måste nog alla "förändringar" hitintills ses mer som "taktik" för att kunna föra de andra upp "på samma höga andliga nivå" som han själv. Som så ofta S-E pekat på: en verklig förändring hos Ekman skulle leda till ett verkligt uppgör med alla de människor som farit så illa i hans verksamhet.

Tyvärr har nog inte alla här insett med "vilken Saulssjäl" "halt hjärta", som vi här har att göra med, utan "flyter med i duperingen".

Gillar inte att tala "om person", utan mer "i sak" kring trosförkunnelsens förförelse. Men när Magnus här "går i svaromål" för Ekmans undervisning och person, som han gör i sitt inlägg, så är det ofrånkomligt att koppla samman den person som är "trosförkunnelsen personifierad" i vårt land, med vad den förkunnelsen kan göra med en människa. För den som öppnar sig för "en annan ande, en annan Jesus, ett annat evangelium", likt trosförkunnelsen är, behövs det något av ett underverk eller "en Paulusupplevelse på Damaskusvägen", för att bli korrigerad.

Den väntar jag på bland många trosförkunnare som säkert egentligen är ärliga i sina hjärtan. Då kommer det också att synas och märkas, utan tvekan med bara några ändrade formuleringar, för att man ändå samtidigt ska kunna säga "vi har aldrig ändrat oss från den grund vi startade ut med".

HaFo

Namn: Sven-Erik Sköld

Om Ulf Ekman kommit till insikt om sin villoförkunnelse - som ju påstås - och vänt om från den, då måste det rimligen självklart innebära, få till konsekvens, att han ber alla dem om förlåtelse som han tidigare - med sin felaktiga förkunnelse - vilsefört och f.ö. gör allt som står i hans makt för att ställa tillrätta vad han brutit, skadat.

Innan detta sker, är jag tacksam om jag slipper läsa eller höra att Ulf Ekman vänt om från sin villoväg och dito förkunnelse.

Det är - till detta sker - bara tomma ord för mig. Ord utan förpliktelser m.a.o. Och sådana hör inte hemma i Guds Ord, Bibeln.

Problemet med Ulf Ekman är att det är ett "annat evangelium" och "en annan ande" han representerar.

Namn: Marija

Såg en "trailer" för någon vecka sedan från ett möte på LO`s hemsida. UE var i Singapore ( tror jag det var ) tillsammans med pastor K. Copeland. Fru Ekman sken över hela ansiktet när hon berättade att Copeland sagt att Ulf förvandlad hans liv.

Då känns bra tycker jag att D.Wilkersson åtminstone vet hur det är ställt med herrarna Copeland ,Hagin och andra framgångsteologers hjärtan.

Namn: Peter Lundberg

Tack för info Marija. Då vet vi alla vad herr Ekman står idag antar jag!

Namn: Harry Forsgren

Ja, Marija, jag håller med PL! Hur Ekman förhåller sig till herrar som Copeland, avslöjar var han egentligen står mitt i "sin ekumenik och enhetssträvan" och "förnekelse av att ha förmedlat JDS - läran" - "vi är gudar - läran" etc.

Copeland om någon står väl för den mest extrema JDS - lära och "vi är gudar - lära", som någonsin går att uppbringa. Och "han fegar inte" i likhet med Ekman, utan proklamerar JDS - läran i dess mest heretiska uttryckelse och gör heller ingen hemlighet av att han är "en gud i samma klass och position som Gud".

Bejakar man Copeland, som Ekman tydligen fortfarande gör, så bejakar man ju även dessa falsarium, hur mycket man än i manipulativa ordalag försöker framstå som "rumsren" och "renlärig kristen". Så mycket är alltså "Ekmans stora förändring" värd i praktiken!!!!

NP undrar samtidigt: "Jag förstår fortfarande inte varför alla talar om Ekman hela tiden?? OM och om igen, samma sak hela tiden, hela tiden. Varför?"

Är det så märkligt om den som utgör "trosförkunnelsen personifierad", och som tillsammans med sin svärfar introducerat den i vårt land, får "klä skott" för det som är galet i trosförkunnelsen ? Det går inte i praktiken att bara angripa villolärorna", utan även apostlarna, t.ex. Johannes, pekade ut villolärarna och kallade dess företrädare för "satans synagoga" och "skrädde sannerligen inte orden" kring dessa förförare.

Inte heller Jesus gjorde det utan betygade att "det vore bättre att en kvarnsten vore hängd om deras hals". Varför ska vi då nu vara så mycket mer "skonsamma" i vår utmärkelse av det falska och dess företrädare idag???

Samtidigt som vi naturligtvis både kan uppskatta och beundra dem som "sprudlande" personligheter och önska att de fick göra en "Paulus - på Damaskusvägen - upplevelse", så att de istället för "att som ljusets änglar" i sin "nitälskan" för vad de säkert själva i likhet med Paulus trodde, att de tjänade Gud, kom till insikt i likhet med Paulus, om sin vilsenhet och verkligen blev Evangeliets tjänare, istället för dess "omintetgörare".

Håller med PL. i uppmaningen att be för UE. Ja, tänk om den mannen fick komma rätt!! Vilken man i Guds tjänst! Men så länge han är vilsen och inte heller är beredd att erkänna det inför Gud och människor och verkligen göra upp med "sin karriär", som villolärare, så kan han inte bemötas eller behandlas som just annat än villolärare! Detta för både hans eget bästa och dess bästa av alla som blivit påverkade av hans agerande på den andliga arenan!

Att tänka eller agera så, är inte hat eller illvilja, utan en verklig kärlek till UE, dem han förfört och framförallt en kärlek till Sanningen och vem Jesus är har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Kanske har LM en poäng i att det antagligen är "mer fruktbärande" inför evigheten att "ägna sin bönetid" åt människor som kanske är mer tillgängliga för korrigering, än Ekman och de människor som farit illa i spåren av trosförkunnelsen?

Må var "lem i kroppen", be för dem och vad som blir lagt på vars och ens hjärta! Så lägger Jesus sin "rökelse" och "Andens suckar" till våra böner. Han som rätteligen vet vad vi egentligen behöver be om i all vår hjälplöshet och ofullkomlighet!

HaFo

Namn: Sven-Erik Sköld

NP,

Du skriver: "Jag förstår fortfarande inte varför alla talar om Ekman hela tiden?? OM och om igen, samma sak hela tiden, hela tiden. Varför?"

Därför att det är en andligt strid - och inte mot Människor, även om vi Människor alltid representerar en av de två stridande parterna: Gud eller Djävulen.

Detta - att striden är andlig - gör att den aldrig upphör, så länge vi lever på jorden. Och Ulf Ekman är en centralperson i vad gäller en väsentlig villolära. Därför återkommer hans namn nu och då: tills han ev. vänder om och gör bättring: öppen s.k. avbön och söker personlig uppgörelse med dem han vilsefört.

Namn: Harry Forsgren

Någon namnlös som tydligen har "insider insikt" säger:

"Livets Ord har inte Hagins undervisning längre därför att Ekman kom i oväder med honom, när Hagin ville vara överhuvud även för församlingen här i Uppsala, som ju grundades som en motsvarighet till bibelskolan i Tulsa."

Det talar ju sitt alldeles speciella språk. Om det är på det viset, så handlar det ju inte om att Ekman skulle ha tagit avstånd från vad Hagin lär, genom att utesluta hans litteratur, utan om att två "maktmänniskor om den andliga arenan", inte kunde samsas. Det förklarar en hel del faktiskt. Hur det är med "Ekmans förändring".

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Men en "kalle" i "Gästboken" vet: "Nej Ulf Ekman har inte tagit avstånd av Hagin, Hagins böcker säljs i LO bok-store, varför skulle han ta avstånd av Kenneth Hagin? Den mannen blev helad när han var en ung man sen börja han att predika TRO, jag tackar Gud för Hagins undervisning den har förvandlat mitt kristna liv."

Det kan då vara intressant att veta något av vad Hagin lär, vad som UE. därmed inte tagit avstånd från och som enligt "kalle" är till en sån förvandling för det kristna livet:

OM FÖRSONINGEN
"Jesus smakade andlig död. Kristi fysiska död på korset var inte tillräckligt för att frälsa oss. Han gick till helvetet för att föra oss till himmelen. Andlig död betyder mer än att vara åtskild från Gud. Andlig död betyder också att ha satans natur. Hans ande, hans inre människa, gick till helvetet i vårt ställe. En fysisk död skulle inte ha löst problemet med våra synder. Nere i lidandets fängelse - i själva helvetet - uppfyllde Jesus rättfärdighetens krav … Jesus är den förste som någonsin har blivit född på nytt. Varför behövde hans ande bli född på nytt? Jo, därför att den blev skild ifrån Gud." ( How Jesus obtained his name - band 44H01, The Name of Jesus - sid. 16 -31.)

OM MÄNNISKAN
"Människan blev skapad för att vara Gud lik. Gud gjorde oss till väsen av samma klass som han själv." (The God kind of life - sid. 35 - 36.)

Hagin står alltså både för den mest extrema JDS - läran och även "vi är gudar - läran".

Genom att fortfarande ge ut hans material så ger alltså Ekman sitt bifall till den förkunnelsen, även om han samtidigt säger sig aldrig ha stått för någon JDS - lära.

Om "kalle", menar sig ha upplevt en sådan förvandling av Hagins undervisning, så är det knappast till "det kristna livet", utan till en "förvandling", till att bli blind inför villfarelsen i tiden.

"erik" undrar i Gästboken var citaten härovan från Hagin var hämtade. Det angavs där. Men med "ett ganska stort omfång". Det är nämligen så med Hagins skrifter och band, precis som med Ekmans, att det vilseförande ligger insprängt mitt i mycket riktig undervisning, så det blir en mängd uppräkning av sida och rad om man ska "mejsla fram", ormgiftet som ligger blandat med en aldrig sinande ström av Guds Ord och många sanningar kring de orden. Men samtidigt, liksom i förbifarten, så görs utläggningar som går utöver och bredvid Skriften som förvänder sanningarna till en slutprodukt som leder "till ett annat evangelium och en annan Jesus".

Ett ex. är boken The Name of Jesus, som även av LO:s förlag varit utgiven på svenska (f.ö. översatt av en som nu hoppat av LO).

Efter en "logisk uppbyggnad" till en radda Bibelcitat, så kommer på sid. 23 en "utanförskriften utvinkling":

"När föddes Jesus? När han blev uppväckt från de död. På uppståndelsens morgon! Varför behövde han födas? Därför att han blev som vi. Han blev skild från Gud. Därför att han smakade den andliga döden för varje människa. Hans ande, hans invärtes människa kom till dödsriket i vårt ställe.

Jesu fysiska död skulle inte ha kunnat utplåna våra synder. Han smakade döden för varje människa - den andliga döden. Jesus var den första människan som blev född på nytt. Varför måste hans ande födas på nytt? Därför att den var skild från Gud."

Så förs vidare ett riktigt resonemang fram tills längst ned på sid. 24 då en förklaring ges (igen utanför och bredvid Skriften), till vad andlig död är: "Andlig död innebär mer än att vara skild från Gud. Andlig död innebär även att man har satans natur"

Här har Jesus alltså från att ha varit Guds Son på korset förvandlats till djävulens son med satans natur i denna läroframställning! Vem är det som myser av ett sådant slutresultat på korset??!!!

När Ekman märker att detta inte "går hem" i den svenska kristenheten, så formar han en mer "light - version", men egentligen med precis samma slutkonsekvens, att Jesus inte längre är Gud och Kristi person (Gud och människa förenade) på korset, utan en från Gud åtskild andligt död människa. Som inte bär fram Kristi persons RENA offerblod på korset.

God Helg önskar jag alla som tar del av hemsidans gästböcker och innehåll! Ja, jag önskar att fler inte bara tar del av Gästböckerna, utan tar del av hela hemsidan, för att få en klarare bild av vad den vill förmedla.

Allt gott till alla så länge! Och var rädda om varandra!

HaFo

Namn: Peter Lundberg

Jag har träffat Ulf Ekman i diverse sammanhang och tror att han har ett ärligt uppsåt. Han tror verkligen att han företräder den sanna kristendomen. Men det finns så mycket hos honom som utgör hinder för ett riktigt uppvaknande. Det bästa exemplet är nog Sam och Jane Whaleys lära och hur han förnekade att han deltagit i den läran. TROTS ATT HAN VAR PASTOR I FÖRSAMLINGEN. Whaleys förkunnelse pågick i flera år. Hur blind får man vara som pastor???

Jag hoppas verkligen att Ulf ödmjukar sig (hur många har inte försökt att få honom till detta) och vänder om från sin framgångsteologi.

Naturligtvis visste UE vad som pågick under Whaleys tid, men det finns saker i hans personlighet som gör att han hellre glider med sanningen än kryper till korset och säger hur det egentligen ligger till och ber om förlåtelse.

Vad jag ville få fram är att vi måste tro på hans omvändelse och be Gud om den. Vilken seger för evangeliet det vore!

Namn: Patric Johansson

Appropå fallet med Whaleys så är det ett oerhört tragiskt exempel på hur man kan behandla människor och skylla ifrån sig själv. Ledaren har aldrig fel... Jag har också personligen träffat honom som blev utesluten i detta fall för två år sedan, därför att han uppmanade Ekman att ta avstånd från Whaleys.

Namn: Harry Forsgren

Vill anknyta något till PL:s viktiga information kring Kenyons undervisning på Gästboken och som ligger till grund för den undervisning som Ekman startade ut med och som han säger själv att han inte ändrat sig från:

"Detta syndamedvetande har berövat människans hennes tro och fyllt henne med en känsla av ovärdighet som dominerar det mänskliga medvetandet idag.

Nu är problemet detta, har Gud berett en försoning som kan ta bort detta syndamedvetande och tillåta människan att komma in i Hans närvaro och stå där som Jesus gjorde? Om Gud kunde göra det, då är tron återupprättad, för trons stora fiende är känslan av ovärdighet. Teologin har misslyckats att tolka Försoningsplanen på ett sådant sätt som tar bort detta Syndamedvetande från sinnet på dessa som accepterar Kristus."

Det var detta som sedermera blommade ut i full villfarelse i trosförkunnelsens "syndfrihets och vi är gudar"-lära. Detta i kombination med den gnostiska dualistiska synen på anden som syndfri, ren och gudomlig mot själen och kroppen som oren och djävulens ockupationsfält.

Därav människosynen av att vara "en ande, som har en själ och bor i en kropp". Detta ledde i sin kombination till uttrycken i trosförkunnelsen: "du är i din egen ande skapad till likhet med Gud, med all Guds potential lagrad, färdig att förlösas" (m.a.o. du är en gud i dig själv, i din ande, "din egentliga personlighet").

"Lär dig leva i din ande, så att den får kontrollen över själen och kroppen". "Gud förvandlar inte sinnet - det ska du själv göra genom att låta ’uppenbarelsekunskapen’ i din ande från Gud, ta kontrollen över ’sinneskunskapen’, som är från djävulen i din själ och kropp".

"Du är i din egen ande skapad till likhet med Gud. Du ska därför bara bekänna dig till din egen ande, bekänna dig till och lära dig leva i din egen andes syndfrihet."

"Du ska få vad du bekänner och uttalar med skaparekraften i dina egna ord". Bekänn dig frisk, bekänn dig syndfri. Uttala väckelse så ska du få den. "Visualisera vad du vill ha förverkligat och du ska få det".

Detta är något som Ekman "präntat in" via sin litteratur och band, där han "spränger in" trosförkunnelsens lärosystem. Mitt ibland en eljest helt riktig förkunnelse. (Se "Häftet" "Den Andliga Striden" under "Bilagor - Ekmans skrifter och band").

Trosförkunnelsen är ett helt lärosystem med en felaktig utgångspunkt att "Adam är före fallet i samma position som Gud" (Se "Häftet" "Var Adam en Gud ?"), som via "ande, själ och kroppsläran (Se "Häftet" "Den troendes tre naturer"), via en "andlig död och pånyttfödelse av Jesus" (Se "Häftet" "Kan Gud dö - Jesu kristi person - den stora stötestenen"), så att han blir i samma position som Adam före fallet" och leder till att "den pånyttfödda människan är i samma position som Adam före fallet".

Cirkeln är då sluten från den felaktiga utgångspunkten och ormens röst från fallets dag blir uppenbar, (eftersom utgångsläget var att "Adam var i samma position om Gud), att nu har människan själv blivit som Gud. Eller som Ekman uttryckt det. "Inte som Gud, men såsom en gud".

PL. säger mycket riktigt att Kenyons "syndfrihetslära", blir ett bakvänt evangelium. Lika bakvänt blir det också med att människans ställföreträdare blir lika mycket fallen och dör människans andliga död (JDS), istället för att besegra syndens konsekvenser i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet. Det är ett helt bakvänt evangelium. Ett annat evangelium eller egentligen inget evangelium alls!!

HaFo

Namn: Patric Johansson

Harry!

Jag är förundrad över hur ni på denna sida fortsätter att anmärka på och kommentera Livets ords trosförkunnelse när de för länge sedan själva har lämnat mycket av dessa saker bakom sig.

vJag lärde mig inte på Livets ord att jag är en gud, däremot fick jag del av många bibliska sanningar jag fortfarande håller fast vid. Till stor del har dessa saker du tar upp Harry en klart biblisk grund, om även det har drivits för långt och blivit osunt. Som jag brukar säga: Helt klart finns det en biblisk framgångsteologi även om Livets ords version av den inte var/är helt biblisk.

Jag inser att det finns ett problem med synen på människan som är en ande, har en själv och bor i en kropp, OM DEN FÅR STÅ ENSAM. För visst är människan ande själ och kropp, alla tre bitar är människan. Dock så är givetvis människan mer ande och själ än vad hon är kropp. Ty när kroppen dör och förmultnar bort finns anden och själen kvar. Och människans "jag" sitter helt klart inte i kroppen utan i anden/själen. På så vis är kroppen en del av människan men på något sätt också något man endast "bor i".

Du citerar:

"Lär dig leva i din ande, så att den får kontrollen över själen och kroppen". "Gud förvandlar inte sinnet - det ska du själv göra genom att låta ’uppenbarelsekunskapen’ i din ande från Gud, ta kontrollen över ’sinneskunskapen’, som är från djävulen i din själ och kropp."

Detta är ett exempel på en sak som jag undrar om man inte till viss del har feltolkat när det gäller trosförkunnelsen. Bibeln säger ju att vi ska "vandra i Ande så att vi inte gör vad köttet har begärelse till". Det jag inte ser är bibliskt är att vi i oss själva skulle vara fullkomliga i vår ande och att vi i vår egen ande ska kunna ta kontroll över köttet. Däremot menar skriftstället förstås att vi ska vandra i gemenskap med och uppfyllas av Guds Ande, som genom vår ande då kan ge oss kraft att inte låta vår köttsliga natur få sin vilja fram.

Att förvandla sinnet är också något bibliskt som blir resultatet av att vi förblir i Guds Ord, som genom den Helige Ande blir uppenbarat och levande. Uppenbarelsekunskap är i sig inget mystiskt utan helt enkelt att Ordet genom Anden blir levande i vår ande, dvs. det är inte längre endast förståndsmässig kunskap i huvudet utan levande i djupet av vårt hjärta. Vi kan veta förståndsmässigt att vi är helade genom Jesus sår, men det är först när Ordet blir levande i anden som det kan bli fysiskt manifesterat också. Och allt vi talar ut med vår mun i tro ska ju ske enligt Jesus egna Ord.

Dessa saker är högst bibliska, även om de i trosförkunnelsen har drivits för långt. Munnens bekännelse har betydelse när bekännelsen är ett resultat av hjärtats tro, och när vi i tro på Guds Ord talar vad Guds Ord säger så kommer det att ske.

En sak som trosförkunnelsen gjorde upp med är den "jag fattig syndare" - mentalitet som får människan att bli en kuvad och religiös stackare tyngd under ett syndamedvetande. I oss själva är vi syndare, men vi lever inte längre i eller för oss själva utan vi är nu i Kristus. Därför kan vi i enlighet med Guds Ord "med frimodighet komma inför Guds tron", ty I KRISTUS är vi rättfärdiga. I HONOM har vi alltså inte längre ett syndamedvetande, utan ett rättfärdighetsmedvetande. Detta är ett frihetens budskap, och står inte på något sätt i motsatsförhållande till att ha en ödmjuk inställning och att i bedrövelse ropa ut till Gud över sina synder.

Namn: Peter Lundberg

Patric: Vad exakt har trosrörelsen lämnat bakom sig av sin lära eftersom t.ex. UE ihärdigt hävdar att man inte har någon annan lära idag än för 20 år sedan? Står ju även på hemsidan att de inte ändrat sig.

Tänker också på Paulus, den sämste framgångsteologen av alla. Han var sjuk skriver han i flera brev och han säger sig vara den störste syndaren av alla.

Visst är vi rättfärdiga i Honom men samtidigt syndare i oss själva. I trosrörelsen är vi rättfärdiga i vår egentliga identitet, anden. Det är stor skillnad mellan klassisk försoningslära och trosförkunnelsen. I klassisk kristendom blir vi medvetna om vår egen synd och behovet av Guds nåd. I trosförkunnelsen är vi rättfärdiga och nu gäller det att fortsätta upptäcka vår egen potential som kristna. Skickade för några veckor sedan efter ansökningshandlingar till LO bibelskola och formuleringarna är exakt likadana som 1986-1987. Så frågan är, vad har ändrats?

Namn: Patric Johansson

Peter!

Vad jag har förstått så känner en del som på senare tid har gått med i Livets ord knappt till uttrycket att Jesus dog andligen, medan det för 20 år sedan var en viktig ingrediens i teologin. Eller kanske jag har fel...

Av det material jag på senare tid läst från Livets ord, t.ex. Missionsmagazinet, så används knappt längre uttryck som "uppenbarelsekunskap" utan man talar istället om utbildning och att ha kunskap i ryggmärgen. Är det kanske samma sak som avses fast med andra ord? Jag vet inte riktigt...

Vad jag menar är att Livets Ord lyfte fram att att vi inte ska ha ett syndamedvetande eftersom det inte längre finns någon fördömelse för den som är i Kristus. Utifrån förståelsen av nåden och att Han har gjort oss rättfärdiga så kan vi alltså komma till Gud med frimodighet utan att blygas. Detta är som jag ser det i stor kontrast till den religiositet som genom tiderna har tyngt människan genom lagiskhet.

"Den som Sonen gör fri han blir verkligen fri". En människa tyngd av syndaskuld är inte en fri människa.

Angående Livets ord så kan vi konstatera att det har förändrats på 20 år, men vad som är positiva och vad som är negativa förändringar kan vara något komplicerat att reda ut.

Namn: Harry Forsgren

Hallå Patric!

Du säger: "Jag är förundrad över hur ni på denna sida fortsätter att anmärka på och kommentera Livets ords trosförkunnelse när de för länge sedan själva har lämnat mycket av dessa saker bakom sig."

Och jag är förundrad över att flera menar att det är en sådan stor förändring " i dagens trosförkunnelse", medan ekman hävdar att man inte ändrat sig. Vet Du bättre kanske än ekman om han och trosförkunnelsen i Sverige ändrat sig? Tror Du inte på vad han själv säger?

Och om det nu skulle ha skett en sådan väldig förändring, varför går man då inte öppet ut och deklarerar, att här har vi undervisat fel, men nu undervisar vi så här…?

På vilket sätt menar Du rent konkret att trosförkunnelsen idag är så förändrad? Vad har då varit felo förut enligt Dig, och enligt Dig är då numer rätt idag?

Du säger: "Jag lärde mig inte på Livets ord att jag är en gud".

Du kanske inte var med just i det sammanhanget som flera avhoppare vittnat om hur de fick stå på scenen och ropa att de var gudar, eller sjunga kören att de var en ande? Men Du kan ju inte ha gått "miste om undervisningen", hur du i din egen ande är skapad till likhet med Gud". I så fall har Du ju missat något av det mest framträdande i Ekmans undervisning (Bl.a. i "Tro som övervinner världen" och som fortfarande saluförs).

Du säger: "däremot fick jag del av många bibliska sanningar jag fortfarande håller fast vid".

Vilka exakt är dessa sanningar och som inte omintetgörs i en helhet av trosförkunnelsens lärosystem?

Du säger: "Till stor del har dessa saker du tar upp Harry en klart biblisk grund, om även det har drivits för långt och blivit osunt".

Vill Du vara mer specifik och mindre svävande. Vad är det som har "en klart Bibliskt grund" och vilket "har drivits för långt och blivit osunt"? Så att jag då kan rätta till det. Jag vill inte vara osund.

Du säger: "Helt klart finns det en biblisk framgångsteologi även om Livets ords version av den inte var/är helt biblisk."

Återigen, var inte så svävande. Hur ser den Bibliska framgångsteologin ut och på vilket sätt menar Du att "Livets ords version av den inte var/är helt biblisk" ??

Angående ande, själ och kropp, som Du tar upp så hänvisar jag till "Den troendes tre naturer", där jag efter bästa förmåga, försökt "bena ut begreppen" och peka på vad som går snett i trosförkunnelsen.

Du säger: "Att förvandla sinnet är också något bibliskt som blir resultatet av att vi förblir i Guds Ord, som genom den Helige Ande blir uppenbarat och levande."

Återigen, vad menar Du rent konkret? Är det vi själva som ska förvandla våra sinnen, eller är det Guds Ande och Ord som gör det? Sker det genom en "uppenbarelsekunskap" från Gud till vår "ande", eller som något naturligt till hela vår människa, med alla våra sinnen, att ta in Guds ord och påverkas av Guds Ande ?

Skillnaden är stor. En "fixering vid människans egen ande", leder till "ett sökande efter gudomligheten i människan själv" och kommer att leda till ockulta manifestationer. För i människan i sig själv finns ingen gudomlighet.

Du säger: "Uppenbarelsekunskap är i sig inget mystiskt utan helt enkelt att Ordet genom Anden blir levande i vår ande, dvs. det är inte längre endast förståndsmässig kunskap i huvudet utan levande i djupet av vårt hjärta."

Uppenbarelsen från Gud över sitt Ord är inte enbart knutet till en "fixpunkt" i människan, utan något som omfattar hela människan, även förståndet. En visshet som griper hela människan inklusive känsla, själsliv och förstånd.

Du säger: "Och allt vi talar ut med vår mun i tro ska ju ske enligt Jesus egna Ord."

Ja, om vi lever i samma förhållande med Honom som han levde med "Fadern", så att vi kan säga "jag gör allenast vad jag ser Fadern göra".

Vem av oss lever i det förhållandet till Jesus? Det är vida långt från trosförkunnelsens budskap om "kraften i dina egna uttalade ord". "Visualisera vad du vill se förverkligat så ska det ske".

Är det såna påståenden Du syftar på när Du säger: "Dessa saker är högst bibliska, även om de i trosförkunnelsen har drivits för långt."

Exakt vad är det som i trosförkunnelsen "drivits för långt" och var går vägen i så fall ?

Du avslutar med ett avsnitt som inte är så lätt att bli riktigt klok på vad Du egentligen säger:

"En sak som trosförkunnelsen gjorde upp med är den "jag fattig syndare" - mentalitet som får människan att bli en kuvad och religiös stackare tyngd under ett syndamedvetande. I oss själva är vi syndare, men vi lever inte längre i eller för oss själva utan vi är nu i Kristus. Därför kan vi i enlighet med Guds Ord "med frimodighet komma inför Guds tron", ty I KRISTUS är vi rättfärdiga. I HONOM har vi alltså inte längre ett syndamedvetande, utan ett rättfärdighetsmedvetande. Detta är ett frihetens budskap, och står inte på något sätt i motsatsförhållande till att ha en ödmjuk inställning och att i bedrövelse ropa ut till Gud över sina synder."

Det är sant att vi "I Kristus", är "tillräknade rättfärdigheten från Gud av nåd, genom tro", på den Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset. Där vi blir försonade med Gud genom att Gud och människa förenas, försonas i Kristi person (människans ställföreträdare), genom Hans syndfria rättfärdighet och lydnad i människans ställe och som "andligt levande" = Gud och människa förenade = kan bära fram ett rent blod av Gud och människa förenade (Kristi persons) kropp och blod (den röda tråden genom hela Bibeln).

Det är sant att vi därför av nåd, fulla av synd, kan komma till "nådens tron", för förlåtelse och tillräknad rättfärdighet för Kristi skull.

Men det innebär inte, att vi om och om igen nödgas i likhet med Paulus utbrista: "Jag är den störste av alla syndare" och bekänna vår synd inför Gud för att uppleva förlåtelsens under och kraften i Kristi Blod som "renar oss från all synd inför Gud".

Det handlar inte om att "bejaka sin egen syndfrihet i sin egen ande skapad till likhet med Gud". Inte heller om att vara "böjd under ’kyrkans ok’." Det handlar om att bejaka och åberopa Blodets försonande kraft från Kristi person på korset för sin synd!! En väldig skillnad!

Vill tacka Dig Peter för "träffsäkra kommentarer", från en "insider", som vet vad han talar om!

Sköt om Dig Patric! Och alla andra! Och en God Helg önskar jag Er alla!

HaFo

Namn: Sven-Erik Sköld

Patric!

Du skriver: "Jag är förundrad över hur ni på denna sida fortsätter att anmärka på och kommentera Livets ords trosförkunnelse när de för länge sedan själva har lämnat mycket av dessa saker bakom sig."

Och jag är förundrad över att inte Du kräver av t.ex. Din läromästare Ulf Ekman, att om han nu lämnat JDS-läran, som Du ju påstår, ser till att han gör upp med alla han en gång vilseledde med den.

Jag är också mycket förundrad över att Jesu Ord att göra upp/få förlåtelse och försoning med dem man vållat skada, och ställa till rätta så långt det är möjligt, är så fullständigt utan betydelse för Dig och uppenbarligen också för Ulf Ekman.

Har man, som Du påstår om honom, kommit till insikt att man varit en VILLOLÄRARE som vilselett mängder av människor, då kan man inte bara tuta och köra som om ingenting hänt.

Jak. 2:17-20 "Så är också tron i sig själv död, om den inte har med sig gärningar. Nu torde någon säga: Du har ju tro? Ja, och jag har också gärningar: Visa mig din tro utan gärningar, så vill jag genom mina gärningar visa dig min tro. Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt: också de onda andarna tro det och bäva. Men vill du då förstå du fåkunniga människa, att tron utan gärningar är till intet gagn!"

Enligt det här Gudsordet från Jakobs brev, hade det varit vida bättre om Ulf Ekman, utan några övriga ord, sammankallat alla han tidigare undervisat med en villolära för att göra upp, reda ut och ställa till rätta allt han felat, än att med hjälp av ord försöka slingra sig vidare med påstådda, nya läroteser - uppenbarligen tomma ord utan konsekvenser - i sin mun. M.a.o. genom gärningar visat var han står i dag.

När han nu uppenbarligen inte visat några som helst sådana gärningar visar det i sin tur, åtminstone mig, att ingenting hänt med honom som ens är värt pappret det eventuellt skulle skrivas på: att Ulf Ekman i grunden är förändrad.

Namn: Peter Lundberg

Visst har LO förändrats under åren. Precis som du säger Patric, handlar det mest om mötesstilar och sätt att förkunna. På 80-talet var attackerna mot andra samfund och framför allt Missionsförbundet i Uppsala rätt hård. Numera söker man försoning, vill uppnå samförstånd och upprätta ekumeniska relationer.

Men i grund och botten har inte läran förändrats. Fortfarande undervisas om den troendes auktoritet, läran om tro, uppdelningen i ande, själ, kropp osv.

Kan säga att jag inte heller var med om att ropa "vi är gudar", det förekom precis i starten 1983-1985. Själv gick jag på bibelskolan 88-89. Däremot undervisades om den troendes auktoritet med precis samma grundton som i "vi är gudar" - uttalanden. Vokabulären förändrades men läran bestod.

Minns också den fruktansvärda Sam Whaley med fru som var som mest intensiv runt 88-90. Mycket obehagliga möten med demonutdrivningar, skrikande, mässande med monotona trumslag. I början på 90-talet lämnade många LO efter konfrontation med pastorskapet. Och plötsligt en dag hade UE bestämt att Whaleys lära var övergiven, från ena dagen till den andra. Själv hävdade han att man aldrig undervisat Whaley - lära i intervjun med Göran Skytte nån gång 1990-91.Inte heller har han undervisat JDS säger han. Å andra sidan har jag aldrig hört honom säga att vår kurslitteratur på bibelskolan, full med implikationer av JDS, var fel lära.

Namn: Patric Johansson

Harry!

Du ställer många frågor.

"På vilket sätt menar Du rent konkret att trosförkunnelsen idag är så förändrad? Vad har då varit fel förut enligt Dig, och enligt Dig är då numer rätt idag?"

Jag syftade mer på att Livets ord i sin framtoning och betoning är förändrat än att trosförkunnelsen är förändrad, jag vet inte i detalj vad skillnaden är mellan idag och tidigare. men det finns en stor skillnad i mötesstil och hur man betonar saker, vilket jag nämnde i förra inlägget.

"Du kanske inte var med just i det sammanhanget som flera avhoppare vittnat om hur de fick stå på scenen och ropa att de var gudar, eller sjunga kören att de var en ande?"

Det har jag faktiskt missat, det var antagligen inte precis när jag var där.

"Du säger: "däremot fick jag del av många bibliska sanningar jag fortfarande håller fast vid".

Vilka exakt är dessa sanningar och som inte omintetgörs i en helhet av trosförkunnelsens lärosystem?"

Jag menar då dels sanningarna om rättfärdigheten i Kristus och att det inte finns någon fördömelse för den som är i Kristus, samt att Gud verkligen vill och kan välsigna den som tror på och tillhör Honom. Ett av exemplen är helande för kroppen.

"Du säger: "Till stor del har dessa saker du tar upp Harry en klart biblisk grund, om även det har drivits för långt och blivit osunt".

Vill Du vara mer specifik och mindre svävande. Vad är det som har "en klart Bibliskt grund" och vilket "har drivits för långt och blivit osunt"? Så att jag då kan rätta till det. Jag vill inte vara osund."

Vad som har en biblisk grund tycker jag att jag har beskrivit ovan samt i förra inlägget. När det gäller saker som har drivits för långt så tänker jag dels på att man gjorde bekännelsen till en formel och att det blev en rituell handling som ledde närmast till vidskepelse. Typ att bekänna "jag är helad" 777 gånger per dag.

"Du säger: ’Helt klart finns det en biblisk framgångsteologi även om Livets ords version av den inte var/är helt biblisk.’ Återigen, var inte så svävande. Hur ser den Bibliska framgångsteologin ut och på vilket sätt menar Du att ’Livets ords version av den inte var/är helt biblisk’ ??"

Jag tror att det finns framgång på alla livets områden för den som är frälst. Dock så handlar framgång inte endast om ytliga saker som att vara rik och frisk. Men det kan förstås vara det också. Livets ords framgångsteologi innebar att man bedömde en människas andlighet efter hur rik och frisk hon var, vilket jag ser är felaktigt.

"Du säger: ’Att förvandla sinnet är också något bibliskt som blir resultatet av att vi förblir i Guds Ord, som genom den Helige Ande blir uppenbarat och levande.’ Återigen, vad menar Du rent konkret? Är det vi själva som ska förvandla våra sinnen, eller är det Guds Ande och Ord som gör det? Sker det genom en ’uppenbarelsekunskap’ från Gud till vår ’ande’, eller som något naturligt till hela vår människa, med alla våra sinnen, att ta in Guds ord och påverkas av Guds Ande ?"

Det där är djupa saker, men jag tror det är Guds Ord och Ande som gör det i oss och jag tror det är till hela vår varelse. jag tror inte man kan skilja på det själsliga och andliga som trosförkunnelsen har gjort.

"Uppenbarelsen från Gud över sitt Ord är inte enbart knutet till en ’fixpunkt’ i människan, utan något som omfattar hela människan, även förståndet. En visshet som griper hela människan inklusive känsla, själsliv och förstånd."

Det är också min tanke att det förhåller sig på det sättet.

"Du säger: ’Och allt vi talar ut med vår mun i tro ska ju ske enligt Jesus egna Ord.’ Ja, om vi lever i samma förhållande med Honom som han levde med ’Fadern’, så att vi kan säga ’jag gör allenast vad jag ser Fadern göra’."

Det är jag inte övertygad om. Har vi verkligen tro så ska det ske. Sen att denna "senapskornstro" i praktiken kanske förutsätter att vi lever nästan i samma förhållande med Honom som Han levde med Fadern är en annan sak...

"Men det innebär inte, att vi om och om igen inte skulle nödgas i likhet med Paulus utbrista: ’Jag är den störste av alla syndare’ och bekänna vår synd inför Gud för att uppleva förlåtelsens under och kraften i Kristi Blod som ’renar oss från all synd inför Gud"."

Absolut är det som du säger. Men det jag menar är att det är just den inställningen som är grunden för att vi verkligen ska kunna komma till Gud med ett rättfärdighetsmedvetande. Den sanna syndaskulden (Andens överbevisning om synd) gör oss inte till trälar utan gör oss fria eftersom den leder oss till Honom som tar bort synden.

Men den lagiska fördömelsen skiljer oss från Gud, och det är den som jag menar är den felaktiga och religiösa "jag fattig syndare" - inställningen. Den ger oss inte frimodighet inför Gud hur mycket vi än bekänner våra synder, utan håller oss kvar i föreställningen att Gud "slår oss i huvudet" om vi kommer för nära Honom. Alltså att vi aldrig blir värdiga Honom. Men evangelium är att Han, Kristus, har gjort oss rättfärdiga och värdiga att komma till Gud. Det är ett frihetens budskap som faktiskt Livets ord har betonat.

Namn: Harry Forsgren

Tack för svaren Patric! Och tack för tonen Du nu anslår, som inte nu känns så "fyrkantig" och aggressiv, som den ibland gjort tidigare. Det känns gott!

Jag missförstod Dig när Du sa: "Till stor del har dessa saker du tar upp Harry en klart biblisk grund, om även det har drivits för långt och blivit osunt".

Jag trodde Du syftade på min hemsida och därför var jag angelägen att få veta vad Du såg som osunt. Men Du menade tydligen att LO står på "en biblisk grund", "även om saker drivits för långt och blivit osunt". Förstår jag Dig rätt nu?

Frågan är då om "det osunda" Du tillvitar lära, liv och utövning på LO, är av den graden att det "omintetgör" grunden och blir till ett "annat evangelium". "Ett annat evangelium" kommer aldrig som "ett helt annat evangelium". Då skulle det aldrig "sväljas", utan det framträder med "ett bete", som ser "helt gott" och rätt ut, men som samtidigt döljer "hullingarna på kroken", som ska snärja människor in i villfarelse. Det är så fienden arbetar.

Du säger med hänvändning till vad Du menar vara rätt förkunnelse på LO enligt Din erfarenhet: "Jag menar då dels sanningarna om rättfärdigheten i Kristus och att det inte finns någon fördömelse för den som är i Kristus."

Jag håller med Dig att den undervisningen finns där. MEN DET SLUTAR INTE DÄR!! Enligt Ekmans band och litteratur så kan även "rättfärdigheten från Gud" (i en sammanfattning av vad han säger) vidare uttryckas: "Vi har blivit VERKLIGEN rättfärdiga, genom den Guds natur av rättfärdighet som vi äger i vår egen ande, vår egentliga personlighet, skapad till likhet med Gud".

Då har den "tillräknade rättfärdigheten från Gud för Kristi skull", fått en utvidgad innebörd utanför Skriften och grundad på bl.a. Hagins "uppenbarelsekunskap", så att människan egentligen blivit rättfärdig i sig själv och ormens röst blir här uppenbar, på ett sådant sätt att den "räta grunden" man först la fram som "betet", blir till något som "skyler hullingarna" på den snärjande kroken med förförelse.

På samma sätt är det med JDS, som går utanför Skriften och som Hagin menar är en "uppenbarelsekunskap", som "inte ens apostlarna kände till". Det blir till en lära som är blandad av sanning och lögn till en slutprodukt av "ett bakvänt" evangelium. Inget glatt budskap. Utan en förlustens och förnekelsens budskap till vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset. Ett budskap där vår frälsare inte längre är Gud och Kristi person (Gud och människa förenade), utan själv förlorade och dog människans andliga död i mötet med syndens konsekvenser och den andli8ga döden över människan.

Frågan Du då reser är, har inte Ekman och LO lämnat denna egentliga "trosförkunnelse" bakom sig? Du visar helt riktigt på att det skett en förändring så till vida "på att Livets ord i sin framtoning och betoning är förändrat"

Jag vill även hävda att de inte bara ändrat en del "framtoning" och "vokabulär", utan även ändrat "policy", från att ha varit angripare på den övriga kristenheten nu gärna vill framstå som "som enhetens apostlar".

Men innebär det för den skull en verklig förändring i lära liv och utövning? Jag tror nog att vi på den punkten kan lita till vad Ekman säger när han hävdar att de inte ändrat sig i de grundläggande lärofrågor de startade ut med!

Lägg det samman med ett annat uttalande av Ekman där han säger att "dagens heresi bli morgondagens ortodoxi (renlärighet).

Nog synes det i mina ögon som att "förändringarna på LO" mest handlar om manipulation och ordvändningar för att kunna "framstå som rumsrena" och bättre vinna ingång och nå inflytande över kristenheten.

Jag håller med S-E, att hade det verkligen skett ett uppvaknande på djupet över att ha varit villfarelsens förmedlare, så skulle "det uppgöret" ha sett helt annorlunda ut än bara en förändrad "policy" och "kryptiska ordvändningar" som bättre ska dölja "hullingarna" och utgöra "ett bättre bete".

Jag håller med PL, som har än bättre insyn än vad jag har: "Men i grund och botten har inte läran förändrats… Vokabulären förändrades men läran bestod."

Vidare pekar PL på "en mörk historia" på LO när: "den fruktansvärda Sam Whaley med fru som var som mest intensiv runt 88-90. Mycket obehagliga möten med demonutdrivningar, skrikande, mässande med monotona trumslag. I början på 90-talet lämnade många LO efter konfrontation med pastorskapet. Och plötsligt en dag hade UE bestämt att Whaleys lära var övergiven, från ena dagen till den andra. Själv hävdade han att man aldrig undervisat Whaley-lära i intervjun med Göran Skytte nån gång 1990-91."

Till saken hör, att en medlem på LO försökte få UE att inse att man borde lämna Whaleys lära liv och utövning. Han blev utesluten som gåendes mot "Guds smorde" och andra uppmanades att inte ha någon kontakt med honom.

När sen trycket blev för starkt, så backade Ekman. Men aldrig någon ursäkt till den som tidigare uteslutits fast han uppenbarligen förmedlat sanningen kring Whaleys. Dessutom förnekar så Ekman att man någonsin haft någon undervisning av "Whaleys-lära"

Vad borde människor dra för konsekvens av ett sådant beteende?????

Nå Patric, jag håller helt med Dig, när Du säger: "Den sanna syndaskulden (Andens överbevisning om synd) gör oss inte till trälar utan gör oss fria eftersom den leder oss till Honom som tar bort synden."

Men får inte förstås så att vi i den här tiden är syndfria ("om någon säger att han inte har någon synd, så är sanningen inte i honom"). Utan "Jesu Kristi Guds Sons blod plånar ut all synd", inför Gud, där Gud för Kristi8 skull "inte tillräknar oss vår synd", utan "tillräknar oss Kristi rättfärdighet".

Det handlar om en verklighet att dagligen få bekänna sin synd i Andens ljus, till en daglig "rengöring inför Gud" i Kristi Blod. Jag "är liten", men Jesus är stor. "I Honom är jag räknad rättfärdig" och kommer först i evighetens värld i förvandlingen i kroppens uppståndelse att "vara verkligt rättfärdig" och Honom lik, innesluten i Hans historia, i Hans seger över syndens konsekvenser och den andliga döden över människan på korset (försonad - förenad med Gud) och så innesluten i Hans kroppsliga uppståndelse, till en hela människans uppståndelse inklusive kroppen till en evighet i Guds gemenskap.

Du säger: "Men evangelium är att Han, Kristus, har gjort oss rättfärdiga och värdiga att komma till Gud. Det är ett frihetens budskap som faktiskt Livets ord har betonat."

Men problemet är att LO betonar så mycket mer som går utöver Bibelns budskap och som i slutändan "med sin osundhet" (Även av Dig bekräftad), leder människors sinnen och hjärtan tillgängliga för den villfarelsens andemakt som ligger bakom trosförkunnelsen och som skymmer bilden för människor vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Fick i min hand Nr. 1 av Missionsmagazinet för 2005. Förutom en förundran över att UE synes ha ett starkt behov av att framträda med bild på var och varannan sida, så är det en del av "fakta - intresse" som där ger sig tillkänna var LO och Ekman står idag.

Där annonseras fortfarande boken "Tro som övervinner världen" och "Denna välsignade press" av Ekman. På realistan över böcker så återfinns Hinn och Avanzini.

Vad är det nu för intressant med det med anledning av att många säger att Ekman och LO är så förändrad?

Vad säger Ekman i "Tro som övervinner världen" och "Denna välsignade press" ?

Jo följande:

Sammanfattning "tro som övervinner världen":

Den troende människan och Gud blir lika till naturen. Vi inte bara tillräknas Jesu rättfärdighet. Vi får en ny natur som gör oss i verklig mening rättfärdiga. Den gamla människan och syndanaturen dör. Du kan genom Din egen pånyttfödda ande leva i seger. Du var en syndare och är nu rättfärdig. Guds tro är en ny natur som är deponerad i Din egen ande som Du kan bruka för att åstadkomma övernaturliga resultat.

Citat:

"Människan skapades att vara som Gud var. Inte vara Gud, men vara som Gud, honom lik. Hon fick förmågan att tala som Gud. Hon fick förmågan att handla och utföra saker , som Gud... Adam var ställd över skapelsen för att råda och regera över den, precis som Gud råder och regerar över universum...Människan skulle vara som Gud, tänka som Gud, handla som Gud och tala som Gud." sid 51, 57

"När Du blir född på nytt får Du ett nytt hjärta, en ny människa skapas i Ditt inre, Din ande blir ny...Din pånyttfödda, nya människa, Din ande är skapad till likhet med Gud...Du fick en ny natur, en ny ande. En ny människa som aldrig hade funnits förut föddes på insidan av Dig...Du var vekligen död i Dina synder, men i Jesus blev Du verkligen rättfärdig...Människan hade fått del av djävulens natur...När Du blir född på nytt dör den gamla människan, dvs. syndanaturen i Din ande...Du får en ny natur...så har Du genom Din egen pånyttfödda ande seger tillgänglig, så att Du inte behöver leva efter köttet och uppleva nederlag. Istället kan Du leva i anden ( med litet a ) och vandra i seger... Du var en syndare, Du var i ett köttsligt väsende, blev frälst av nåd och är nu rättfärdig genom Guds rättfärdighet". sid 18, 57, 75, 76 - 80

"Den tro som åstadkom allt detta ( skapade universum ), ger han åt den troende. När Du använder tron blir den verksam...tron kommer från Din egen ande ( litet a ). sid 18, 21, 39

Är Ekman verkligen så förändrad ?

Nej svarar han själv i "Denna välsignade press", som alltså fortfarande ges ut:

"Den grundläggande visionen, den grundläggande teologin, de grundläggande aktiviteterna och de grundläggande synsätten ligger kvar. Här finns ingen skillnad." sid 60

Detta uttalande innebär att vill man verkligen bli införstådd med var Ekman egentligen står och Trosförkunnelsens lära bör man också studera Hagins skrifter, som ju är något av Ekmans lärofader och varifrån Ulf Ekman startade ut med sin verksamhet. Den grundläggande teologin ligger kvar säger han själv här.

När det nu sker ett närmande mellan kristenheten och Trosrörelsen idag är det alltså inte Ekman och Trosrörelsen som förändrats, utan Ekman som skickligt manipulerat den övriga kristenheten att förändras och närma sig Trosförkunnelsens läror.

Ekman kommer alltmer att försöka framstå som ekumen, tala om andens enhet och framstå "som en enhetsapostel", samtidigt som den villfarelse han egentligen företräder splittrar och vilseför den sanna kristenheten.
Vad står då Hinn och Avanzini för som ges utrymme i LO:s litteraturutbud?

Jo följande:

Benny Hinn: "Då Jesus dog blev han ett med satan. Han visste att det enda sätt han kunde stoppa satan var att bli ett i natur med honom. Jesus tog inte min synd, han blev min synd.

I sin medlargärning förlorade Jesus sin gudomlighet. Jesus måste bli född på nytt. Om han inte blivit född på nytt så kunde inte jag bli född på nytt." (Benny Hinn Broadcast, Our Position in Christ - Videoband: TV - 254.)

"Kristna är små gudar. Vi är små messiaser. Vi är allt som Jesus någonsin var. Gud kom från himmelen, blev en människa, gjorde människor till små gudar, gick tillbaka till himmelen som en människa. Jesus står över Fadern som en människa. Jag står över demoner som Guds son. Är du hans avkomma? Är ni hans barn? Då kan ni inte vara människor! Det kan ni inte. Gud föder inte kött." (Our position in Christ, The word made flesh - videoband - 255.)

John Avanzini: "Guds Ande kungör på jorden idag vad som varit hans avsikt genom tiderna .. att han kopierar sig själv på jorden." (The end time manifestations of the sons of God, band 1)
Är det trovärdigt när Ekman och LO hävdar att de inte står för JDS och "vi är gudar - läran", när de samtidigt ger utrymme för Hinn och Avanzini i sitt litteraturutbud, som utan att blygas står för den mest extrema JDS och "vi - är gudar - lära", som någonsin getts uttryck för ??

Människor är ju fria att låta sig manipuleras!!!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Uppmanades för en tid sedan till att lyssna till Ekmans stora förändring utifrån fjolårets sommarkonferens på LO.

Har enligt mitt löfte nu lyssnat genom 2 av banden därifrån.

Rent allmänt så gör jag samma upplevelse som tidigare. Väldigt många ord med mycket liten egentlig substans, men med en efterlämnad känsla, att här har en som kan och vet allt framfört något väldigt väsentligt.

Helt klart märks det klart att Ekman från att tidigare varit en angripare på övriga kristenheten, nu ändrat policy och vill framstå som en "enhetsapostel".

Ekman synes nu vara väldigt noga med "rätt vokabulär" kring korset och blodet för att framstå som oantastligt "rumsren".

Men samtidigt undviker han nogsamt att inte heller ge något avståndstagande kring trosförkunnelsens betydelse bakom orden eller förtydliga vad han menar.

Därmed får vi vi tills vidare utgå från att det är "de läror man startade ut med" (som han själv säger gäller), vartill betydelsen bakom orden syftar.

Vilken Jesus är det som Ekman företräder i sin till synes "Jesusfokuserade" framställning? Är det Skriftens Jesus eller trosförkunnelsens andligt döde Jesus på korset = en annan, falsk Jesus? Det framgår aldrig.

Kan därför inte än så länge betrakta Ekmans ändrade policy och "enhetssträvanden", som att det handlar om något annat än "taktik", för att kunna få ingång i kristenheten med trosförkunnelsen.
Bandet "Kristuslikhet"

Mycket litet egentlig substans. Den mening som dröjer sig kvar är trosförkunnelsens bedrägliga uttryck att "ha vår identitet i Kristus".

Misstaget i trosförkunnelsen att det är ett andebyte av människans egen ande som sker, leder så där till nästa misstag, att den gamla identiteten av människan i sig själv helt flyttar ut och in kommer en helt ny identitet av människan i sig själv, som brukar den gamla bostaden själen och kroppen.

Den onda naturen skulle inte längre finnas i denna nya identitet utan förpassas till själen och kroppen. Ett helt snedvridet budskap utifrån den helhetsbild Bibeln ger.

Talet om att "se sin identitet i Kristus", blir därmed helt missvisande och säger egentligen, "se vad du är i din egen ande skapad till likhet med Gud".
Vad är det då som gäller?

"om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse"

Denne någon, är alltså den naturliga människan med sin egen natur och identitet. Men vem är han?

Jo, det är denne någon(den naturliga människan med egen natur och identitet), som är i Kristus (en annan natur och identitet), som tillsammans är en ny skapelse!

Han som är en ny skapelse, är alltså dels sin egen identitet och natur, som nu lever tillsammans med en annan identitet och natur. Den naturliga människan med sin egen identitet och natur, lever tillsammans med Kristus, som också har en egen identitet och natur. Kristus bor i MÄNNISKAN.

De lever tillsammans, men ändå åtskilda till natur och identitet. Tillsammans är de den nya skapelsen. Den nya människan.

Han som är en ny skapelse, är inte en ny människa och inte en ny natur som aldrig har funnits förut.

Det är inte en viss komponent av människans konstitution som är den nya skapelsen.

Han som är en ny skapelse, är den ursprungliga, naturliga människan, med sin egen identitet och natur, som var andligt död(skild från gemenskapen med Gud), som blivit andligt levande(förenad med Gud), genom att han nu har gjort TRONSKIFTE, lever tillsammans med Jesus och fått del av Gudomlig natur.

Det nya som har kommit, är delaktigheten av en tredje natur, Gudomlig natur. Den nya skapelsen, är att den naturliga människan med sin egen identitet och natur, nu lever tillsammans med Kristus och Hans egna identitet och natur. Förenade men ändå här i tiden åtskilda. Precis som syndens natur och människans egen natur, här i tiden var förenade, men ändå åtskilda.

Det gamla som är förgånget, är den naturliga människans tvång att vara tjänare åt syndens natur. Den nya situation som har uppstått, är att den naturliga människan är fri att vara tjänare åt en ny Herre. Den tredje naturen som nu bor i henne.

Den naturligt skapade människan har gjort tronskifte.
Det talas idag ofta om att "se Din identitet i Kristus". Det kan bli ett förvirrande uttryck. Beroende på vilken betydelse som läggs i de orden.

I trosförkunnelsen, blir konsekvensen av att se sin identitet i Kristus, detsamma som att se att Kristus med sin egen identitet och natur blivit människans egen nya identitet och natur. Eftersom hon nu i sin egen ande, sin egentliga identitet, en ny skapelse. En ny människa, som aldrig har funnits förut. I sin egen identitet skapad till likhet med Gud. Till likhet med Jesu namn, identitet och natur.
Men Gudomen bor i människan, utan att fördenskull, här i tiden, bli totalt ett med människans egen identitet, personlighet och natur. Precis som syndanaturen inte här i tiden, totalt gått upp i människan själv, hennes egna natur och helt blivit hennes egna identitet och natur.
Att Bibeln säger att vi är korsfästa med Kristus - döda med Kristus - "Jag lever och dock inte jag, utan Kristus lever i mig", innebär inte att den naturliga, skapade människan med sin egen natur och identitet, de facto är död = utplånad och att det är en annan människa, som aldrig funnits förut, som blivit till i pånyttfödelsen.

Inte heller betyder det att den naturliga, skapade människan de facto är död, utplånad och att det är Kristus som är hennes hela och totala identitet och personlighet. Att Jesus skulle plåna ut den naturliga, skapade människan och hennes egen personlighet, natur och identitet. De lever sida vid sida. Åtskilda i natur och identitet, men ändå tillsammans och den naturliga människan är fri att ha Jesus som Herre.
"Jag lever (den naturliga människan) dock inte jag (den naturliga människan i liering med syndanaturen - gamla människan - erbjuden agera som död gentemot syndanaturen), utan nu lever Kristus i mig (den naturliga människan i liering med Guds Ande, nya skapelsen, den nya människan - erbjuden att vara levande gentemot Guds natur, vilja och Ord)"

"I mig" och "Han som är en ny skapelse", står här för samma sak. Den nya skapelsen - Den nya människan.

Vad Paulus här säger är att, Jag själv(den naturliga människan med egen natur, personlighet och identitet) lever "I mig" (Den nya skapelsen - Den nya människan) och att nu lever också Kristus "I mig" - i " Han som är en ny skapelse" - Den nya människan.

Jesus och Paulus lever alltså åtskilda i natur och identitet "I mig" - den nya skapelsen. Men de lever ändå tillsammans "i mig", i "Han som är en ny skapelse" - Den nya människan.

Den nya skapelsen är alltså den naturligt skapade människan med egen natur, identitet och personlighet tillsammans med Jesus och hans egna natur, identitet och personlighet. De lever åtskilda men ändå tillsammans och det är Kristus som är huvudet - Herre i den nya skapelsen - Den nya människan. Den Gudomliga natur som den naturliga människan underordnar sig och följer Hans Ord och vilja.

Häri ligger också den stora skillnaden, mellan den pånyttfödda människan här i tiden och Jesus när Han gick på jorden.

Jesus var från evighet född av Gud. Fullständigt ett i väsen och natur med Gudomen. Ett i identitet, personlighet och natur ("Ty i Honom bor Gudomens hela fullhet lekamligen").

Jesus var fullständigt unik och Hans jordiska tillvaro kan aldrig jämföras med den pånyttfödda människans situation och position här i tiden. Jesus var ett med Gud i natur, identitet och personlighet. Han var Gud. Medan människan här i tiden fått del av Gudomlig natur och först i evighetens värld når full väsensenhet med Gud.

Kristus är inte vår identitet. Den är Hans alldeles egna identitet. Vi ska se vår identitet, vilka vi är, i Hans gemenskap!

Räknade rättfärdiga för Kristi skull här i tiden. Inräknade i Hans död och uppståndelse, så att Hans historia som människans ställföreträdare blir vår egen historia i fullt mått vid vår kroppsliga uppståndelse in i evighetens värld.
Bandet "Vad Du måste göra"

Ekman talar så rätt om att vara i Kristus och vad vi är i honom. Så plötsligt kastar han in en mening:

"Vi ska vara en liten Kristus". Detta utan att vidareutveckla vad han menar. Syftar han här på trosförkunnelsens lära att "du är i din egen ande, i samma position som Jesus, skapad till likhet med Gud, med Guds hela potential färdig att förlösas"? Det framgår aldrig.

Men eftersom han själv säger att han inte ändrat sig i de läror han startade ut med, så får vi tro honom på det.

Denna mening skulle då syfta på tidigare undervisning som återfinns i hans produktion av litteratur och band. Som i praktiken i sin konsekvens leder till "vi -är gudar - läran", men med ett "modifierat vokabulär". Ekman hävdar idag att han aldrig haft den undervisningen.
Han talar så rätt på bandet kring att alla är kallade att gå ut och göra lärjungar. Här efterlämnar han dock "en känsla" av att han och "hans hjord" (mitt i allt tal om att de bara är "en del av Kristi kropp"), står för verkligt radikal kristendom i motsats till andra som inte tar "missionsbefallningen" på allvar.

(LO är inte "en del av Kristi kropp", men enskilda människor där kan vara lemmar i Kristi kropp - vilket är något helt annat. Ekman för här ett manipulerande resonemang kring olika kristna församlingar som "delar av Kristi kropp", för att genom att "ena dessa delar", så ska han framstå som "enhetsapostel", så att "Kristi kropp" inte ska vara delad och splittrad.

Kristi Kropp är inte delad eller splittrad idag! Jesu förbön är redan uppfylld! De som hör Honom till är genom Anden ett och förenade. Men det gäller människor både innanför och utanför "verksamhetsapparaterna" och följer inte "andliga organisationers matriklar".)

Efter att ha lyssnat till bandet står man där som ett frågetecken med anledning av rubriken på predikan: "Vad du måste göra". Vad var det nu "du måste göra"??

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Fick mig ett mail tillsänt från en fd. livetsordare, med anledning av den länk jag kommenterat i tidigare inlägg kring "Ekmans flirt" med katolikerna.

Tänkte kanske att funderingarna i det mailet, som jag finner även bekräftar vad jag tidigare skrev, kunde vara av ett bredare intresse och återger därför ett utdrag ur innehållet, utan att ange "källan" (Det är kanske inte alltid så speciellt "populärt" och angenämt, som avhoppare att uttala sig negativt kring UE:s ageranden):

"Jag är mycket bedrövad över att Ulf Ekman nu har ett öppet samarbete med katoliker. Utan tvekan visar det på vilket avfall från den sunda fundamentala kristna tron som genomsyrar många kyrkor.

Jag fick i veckan det senaste numret av Livets ords tidning Missionsmagasinet. (det har jag fått sedan jag för ett par år sedan beställde en lovsångsskiva från Livets ord)

En av artiklarna handlar om Ulf Ekmans deltagande i denna karismatiska katolska konferens. Även Birgitta plus några andra Livets ord - pastorer var närvarande. Det påstods i artikeln ha varit en stark Guds närvaro där. Ulf Ekman var en av talarna bland katolska och ortodoxa präster.

På en av bilderna poserar också Ulf och Birgitta tillsammans med en av de tänkbara efterträdarna till den nuvarande påven.

Jag får en mycket dålig känsla av detta. Även om jag är övertygad om att det finns enskilda människor som kan vara frälsta även i "villfarliga" sammanhang så är jag högst tveksam till att detta kan vara ett Guds verk.

Detta skulle väl inte kunna ha hänt för 15 år sedan? Skulle inte Ulf då ha gått till starkt angrepp mot en karismatisk ekumenik med någonting som har med katolska kyrkan att göra?

Min syn på saken är att Livets ord inte alls har blivit sundare med åren som många vill påstå utan snarare tvärtom! Det fanns t.ex. inte i början någon sådan glorifiering vid personen Ulf Ekman som det finns idag. Det är idag viktigt i Livets ord att titulera honom "pastor" Ulf. Det intryck jag fick när jag besökte Livets ord vid påsk-2003 var att föga saknas att det uppreses en staty av honom.

När det gäller den katolska karismatiska rörelsen tänker jag sålunda: Den helige Ande är ju sanningens Ande. Borde inte sanningens Ande då först och främst säga åt de präster som är frälsta och vill vara Herrens tjänare att dra ut från skökokyrkan och överge de katolska obibliska dogmerna? Jag tror inte på någon andlig ekumenik av detta slag. Vad blir nästa steg? Ekumenisk konferens tillsammans med karismatiska mormoner? Jag tror jag har hört att det ska finnas sådana också.

Samarbete med katolska kyrkan är för mig lika otänkbart som samarbete med Jehovas vitten eller Mormonerna."

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Din iakttagelse som Du framförde i Gästboken Sven - Erik är helt riktig, att säger man något negativt om Ekman så blir det "en getingsvärm", som träder fram till den "smorde ledarens försvar".

Samtidigt är detta inte så märkligt. Det är ngt som man får lära sig, att träda upp till "den smorde ledarens försvar".

Jag är inte helt säker på att det är enbart hela och fulla sanningen att det här handlar om "att Ekman är ett med JDS - läran" och att det därför blir en sån "reaktion i den andliga världen!"

Här finns också en "psykologisk förklaring" jämsides med den förklaring Du så helt riktigt anger.

Visst är det så att Ekman har "lärt sig sin läxa", inför alla angrepp han mött när det gäller JDS! Han har för att "spä ut giftet" och göra det "anpassat" för att kunna "stoppa det ned i den övriga kristenheten", ändrat vokabulären, så att det ska "passa in".

Men den betydelse han lägger i dessa ord, utifrån vad han själv säger och hänvisar till (när det gäller var han står), i Doktriner, om Jesu andliga död och att de aldrig ändrat den grundläggande betydelsen i de läror, som de startade ut med ( = Kenyon - som Du själv refererar till som vilse och Hagins uppenbara villoläror), framgår att det är egentligen samma lära om Jesu andliga död man har i bagaget som i begynnelsen.

Skillnaden är att skeendet är fört från dödsriket till korset. Detta strategiskt för att det bättre "ska slinka med" i en till synes nu "sann vokabulär".

Men det förändrar inte den falska anden bakom och det faktum, att i den betydelse av orden att " På korset blev Satan besegrad, där blev skulden betald, där bröts syndens makt och där vann Jesus en evig seger.", så ingår att Jesus skildes från Fadern, blev synd och andligt död och där på korset blev född på nytt.

Det är samma villfarelse, men i "lömskare", än mer "förklädd dräkt" och med ett vokabulär som låter riktigt, men som ändå rymmer den nya betydelse som JDS - läran gett orden.

Det är också ett välkänt faktum att människor, som utövar "makt och kontroll" över människor, leder till en reaktion, att de som upplever att "deras ledare", blir angripen utan att de egentligen funderar så mycket över vad han lär egentligen, upplever det som "att de själva personligen är angripna". Det är väldigt vanligt i varje sektsammanhang.

"Maktmänniskan" har liksom i sin kontroll över människor, "kommit in i deras sinnen", så att varje "angrepp" på "sin ledare" upplevs som ett angrepp mot deras egen personlighet.

De kanske å ena sidan inte håller med allt vad ledaren säger och i sin ensamhet hyser stora tvivel mot ledaren, men samtidigt lever i en "hat - kärlek - relation" till sin ledare, där varje "angrepp" mot honom, "tar i sin egen själ" och man bara måste träda upp till hans försvar.

För det handlar samtidigt inte bara om "ledaren", utan hela "sin egen identitet", när man nu valt att "följa denne ledare".

Men sen vill jag nog även påstå att "getingsvärmarna", i andevärlden, startar så fort , i vilket sammanhang som helst, som man säger att läran om Jesu andliga död är falsk och pekar på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, oavsett om Ekmans namn nämn i sammanhanget.

Det har gjort mig mer än en gång förundrad över "vilken känslig fråga" detta är". Något som för mig känns helt självklart. Men när Bibelns vittnesbörd om vem Jesus är, har gjort och Blodsoffrets betydelse på korset fokuseras, så tycker så många att detta självklara utifrån Skriften, är en "så onödigt svår teologi", som ingen kan begripa.

Jag finner det märkligt att evangeliet blivit "så komplicerat". Jag kan inte finna annat än att det handlar om att denna "stora trafikdelare" mellan sann och falsk tro, blivit så svår för människor att se, just genom infiltrationen av trosförkunnelsen i de kristna sammanhangen och den ande som står bakom den.

Detta mer än att Ekman som person "iklädd" läran om Jesu andliga död agerar på den andliga arenan. Samtidigt hänger ju detta ihop. Men det är inte Ekman som "är den onde", men han går i dennes "ledband", så länge han inte vaknar upp över vilka läror han egentligen "klär person för".

Jag är benägen att hålla med både LM och PL i vad de framför i sina inlägg på Gästboken.

Naturligtvis ska vi se Guds möjligheter att inte bara "avslöja" villolärare, utan att även ge dem korrigering och upprättelse.

Samtidigt måste fokus framförallt som LM pekar på ligga på omsorgen kring de som farit illa i "spåren av ulvarna" och att "fåren skyddas".

Samtidigt så vill jag understryka dessa viktiga ord av PL (som prövar hjärtan och motivation för agerande):

"Jag vill uppmana alla som deltar eller läser debatterna här att komma ihåg att vårt intresse gäller människors väl och ve, deras mentala och andliga välbefinnande, deras eviga väl."

Låt oss aldrig glömma dessa ord!!!! Vi "strider inte för att strida". Utan vi "strider för sanningen" kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, för var människa. Dess renande kraft är lika tillgänglig för såväl "villolärarna" som alla andra!!!!!!!

Håller med PL: "Ska man ifrågasätta teologi och leverne hos förkunnare får man även lyfta dem inför vår Herres tron. Det är min ståndpunkt.

Som du förstår vill jag inte fokusera på vargen på bekostnad av fåren. Men inte heller fokusera på fåren på bekostnad av vargen. Även vargen kan bli omvänd. Min förhoppning är att UE en dag faller på knä, träffad av syndanöden och omvänder sig. Om den dagen kommer vet bara Gud."

Men fram tills det i så fall sker, så kan vi inte annat än peka på vad han hitintills står för och peka på den förförelse trosförkunnelsen står för, i en jämförelse med Skriftens Jesus!

Det är den "kärlek" och omsorg till UE och alla som blivit vilseförda i trosförkunnelsens spår, som vi alla är pliktiga: "Pröva andarna, huruvida de är av Gud" och "hålla fast vid den lära som en gång för alla blivit överlämnad åt de heliga".

Men må det ske i omsorg över och till var människa!!! Även till UE!!! (Om vi ägde all kunskap men inte hade kärlek, så vore det till intet gagn"!!!)

Må S-E:s "upplevelse" av bibelord kring ett uppvaknande bland trosförkunnelsens företrädare bli verklighet!?

Då vore denna hemsida överflödig och ingen skulle vara mer befriad och glad än jag!! Men så länge det ser ut som det gör idag, med en infiltration av trosförkunnelsen in i kristenheten, så må vi hålla ut och inte förtröttas, att varna för dess förförelse och fortsätta i all evighet med att peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset!

"Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder. Den som var utan synd, har han för oss gjort till synd/syndoffer, på det ATT VI HONOM MÅ BLI RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD". (2 Kor. 5:18 - 22)

Sköt om Er alla! Var "skarpa och vassa". "tumma aldrig på sanning och övertygelse". Men var rädda om varandra i kärlek och omsorg!!!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Jag ser det som ett väldigt viktigt "ämne" att ventilera "avfallet" "skökan" i ändens tid. Hur fienden förbereder det största plagiatet av vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, genom att förbereda människor både på den politiska och andliga arenan till att hälsa antikrist välkommen som Kristus. Vilka synpunkter på detta ämne har Ni vänner!!??

En del Bibelsammanhang i vart fall värda att begrunda i sammanhanget (med åtföljande hänvisningar till versarna):

Matt. Kap. 24; 2 Tess. Kap.2; 1 Tim. Kap. 4; 2 Tim.Kap. 3-4; Upp. Kap. 12-19.

Några utdrag:
"Sen till att ingen förvillar er. Ty många ska komma under mitt namn och säga 'jag är Messias' och ska förvilla många...då ska man prisge er till misshandling och man ska dräpa er och ni ska bli hatade av alla folk för mitt namns skull. Och då ska många komma på fall...Och många falska profeter ska uppstå och ska förvilla många...Låt ingen bedra er på vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet ha skett och 'laglöshetens människa', fördärvets man ha trätt fram...Men Anden säger uttryckligen att i kommande tider somliga ska avfalla från tron och hålla sig till villoandar och onda andars läror. Så ska ske genom lögnpredikanters skrymteri...Men det må du veta att i de yttersta dagarna svåra tider ska komma..."

Så att en intensifierad förvillelse, påtagligt avfall från den sanna tron och läran och en extrem förföljelsetid kommer att ske i ändtiden är uppenbart.

Tycker också att i Skriften framgår en varning för att inte låta sig bedras av antikrists framträdande som "en falsk Messias".

Här tror jag det ultimata bedrägeriet kommer att iscensättas, där "alla falska väckelser" sammanstrålar till att under "namnkristendom" bedras till att hälsa antikrist välkommen som Kristus??

Anar också att Trosförkunnelsens lära kring att "när Judarna är evangeliserade så kan Kristus komma" (om jag uppfattat det rätt??), kommer att spela detta bedrägeri i händerna??

I Upp. Kap. 12 - 19 talas om både kvinnan och skökan. Är inte kvinnan bilden för de sanna lemmarna i Kristi kropp - Guds församling?

Medan skökan står för den avfallna kristenheten? Som i så fall kommer att ha en framträdande roll på den andliga arenan i ändtiden och det i "maskopi" med "köpmännen" och Politiskt ledarskap?? Så att antikrist kan förberedas både på den politiska och andliga arenan och där med hjälp av "den falske profeten"?

Genom tiderna har "skökan" av många betraktats som katolska kyrkan. Men jag anar alltmer att så enkelt kommer det inte att vara, utan att "skökan" är än mer bedrägligt upplagd med "samverkan" över hela "kristna spektrumet", som kan dra med sig människor från alla sammanhang in i "avfallet" till en "synligt organiserad", "kristen gemenskap genom alla samfundsgränser"??

Var är och hur ser i så fall rent praktiskt "den sanna Gudens församling" ut "organisatoriskt i ändtiden? Hur fungerar gemenskapen och ser "verksamheten" ut, med "den sanna väckelsen" mitt i detta "avfall" och den "skenväckelse", som också kommer att finnas jämsides??

Och allt säges det från alla håll ske för "att vinna människor för Kristus" och säges ske i Jesu namn med "Skriften som auktoritet".

Jag ser personligen inte allt klart kring dessa spörsmål. Men vet att vad som är viktigt i den dag som idag är, så är det att "var lem i Kristi kropp", efter sitt "ljus" och sin övertygelse varnar för det falska i tiden och aldrig förtröttas att peka på vem Jesus är, har gjort och speciellt betydelsen av Blodsoffret där på korset och ingen annanstans.

Allt detta allteftersom det blir lagt på var människas hjärta. Så kommer Gud att samordna den sanna väckelsen och bevara så långt möjligt människor från att dras med i "skenväckelse" och avfall.

Idag är det ju så långt gånget, så att även under det kristna namnet avfall sker till "onda andars läror" och att det ges utrymme för dessa lärors utövare i snart sagt alla kristna sammanhang.

"Avfallet" "skökan", handlar om så mycket mer än bara katolicismens förödande läror eller trosförkunnelsens förförelse.

Det handlar antagligen om "en bred organiserad kristenhet", som under det Kristna namnet, "i toleransens, enhetens, 'kärlekens' baner", för "att vinna världen för Kristus", möts och egentligen förmedlar ett "sammelsurium" av "evangeliets plagiat", under så trovärdiga och vackra termer.

Men i detta "sammelsurium", håller Gud rätt "på de sina", när "domen begynner och det på Guds hus", när "skördetröskan drar fram" och "agnarna (utsatta för villfarelsen) sållas från vetet".

Mitt i detta "avfall", så skördar Gud in "den sista skörden" till "en skara som ingen kan räkna", som "tvagit sin kläder och gjort dem rena i Lammets blod".

Låt oss be för varandra att vi är med i "denna Guds sanna väckelse" mitt i förföljandet och oförståendet från "den avfallna kristenheten", "världen och dess makter", så att vi har "olja i lamporna", inte bedras av antikrits framträdande som Kristus, utan väntar och förbereder den sanne Jesus Kristus.

HaFo

Namn: NP

Bäste Harry!

Jag tror verkligen inte att du är en man som far med osanning. Med denna din bild angående pingsts, trosrörelsens och katolska sammansvärjning i det stora avfallet känns...så "överdriven". Förlåt mig att jag har svårt att tro dig rakt av. Du vet säkert mer än du säger också, sånt som underbygger din teori. Men ändå, det är mycket magstarkt.

Det är helt sant att katolska har varit en antikristlig rörelse igenom historien, och att påven mer och mer liknar den falske profeten. Men att Ulf Ekman, Coepland, eller nån "trosförkunnare" eller mest av allt pingst(!) skulle erkänna Påvens auktoritet, som suverän över himmel jord och helvete, fullkomlig, Vicarius filius deus, eller för den delen ta till sig avguden Maria, helgon dyrkan, börja be med rosenkrasar eller erkänna det som vissa kardinaler nu säger, att alla religioner är inspirerade av den helige anden, det låter som en omöjlighet.

Hur Långt måste vi inte då falla av ifrån sanningen? Hur lång tid kommer det i såfall att ta? Och vad händer med dem som vägrar gå den vägen? Kan inte senariet istället bli att även folk ifrån katolska bli fria ifrån avgudadyrkan, är föresten inte de karismatiska det? Hur kopplar du samman trosrörelsen med dessa karismatiksa katoliker? Uppenbarligen så går ju trosrörelsen emot de katolska villolärorna om att påven är ofelbar, liksom Maria.

Det finns naturligtvis många frågor. Jag tycker du borde skriva en avhandling på detta Harry. Så att vi andra mer grundgående kan ta del av din kunskap och dina säkerligen välgrundade teorier.

Namn: Harry Forsgren

Hallå Nils och tack för respons!

Du undrar: "Hur kopplar du samman trosrörelsen med dessa karismatiska katoliker?"

Ekman "flirtar" inte längre bara med Pingst., utan även med Katolska Kyrkan, som Du kanske märker, om Du läser länken, som jag kommenterade.

Ekman bryr sig knappast "om sanningen", bara han får stå i centrum, framstå "som världens apostel" och finna vägar att skjuta in sina villfarelser från trosförkunnelsen!

Du säger: "Det är helt sant att katolska har varit en antikristlig rörelse igenom historien, och att påven mer och mer liknar den falske profeten. Men att Ulf Ekman, Copeland, eller nån "trosförkunnare" eller mest av allt pingst(!) skulle erkänna Påvens auktoritet, som suverän över himmel jord och helvete, fullkomlig, Vicarius filius deus, eller för den delen ta till sig avguden Maria, helgon dyrkan, börja be med rosenkrasar eller erkänna det som vissa kardinaler nu säger, att alla religioner är inspirerade av den helige anden, det låter som en omöjlighet. "

Är det verkligen det, när nu UE börjat "erkänna", "den andliga samhörigheten" med katolikerna, utan att samtidigt peka på dess irrläror och Sten - Gunnar Hedin, Pingsts främste företrädare i Sverige, ger ut en bok tillsammans med en katolsk biskop och därmed, om än inte uttalat, så ändå indirekt, ger sitt bifall till samarbete med katolikerna, utan att i klartext samtidigt peka på katolicismens irrläror, utan istället deltar vid dess ceremonier vid minnet av den heliga Birgitta där reliker tillbads??!!

Kanske är det obekant för Dig att Pingsts största församlingsföreträdare, både har "evangelisationskonferenser" tillsammans med företrädare för trosrörelsen och Katolska Kyrkan och ger dem utrymme i sina samlingar och talarstolar och att det även gäller beträffande Pingsts konferenser som Nyhemsveckan etc. Se även "Nyheter på den andliga arenan" Under "Aktuellt nu arkiv ".

Det är inte att undra över, när Amritzer som sin mentor haft Ulf Ekman, ges utrymme på Pingsts konferenser, att förvirringen sprider sig! En del kanske "drar öronen åt sig" nu när det bl.a. börjar visa sig var han står i sin inställning till "Apostoliskt ledarskap"??

När ska Pingst. vakna upp över vad man leker med genom att ge utrymme för denna undervisning både från trosförkunnelsen, katolicismen och dess företrädare på sina konferenser!?

Djurfeldt talar "visa ord" i tidningen DAGEN, kring ledarskap, men så ger han samtidigt i sin egen församling, utrymme för både den Katolska Kyrkan, Trosförkunnelsen och dess företrädare!

Allt pekar på att Katolska Kyrkan, trosrörelsen och Pingst. under "samförstånd, tolerans, kärlek och "evangelisation" för "att vinna världen", kommer att utgöra "draghundarna" till " avfallet" "skökan", som kommer att hälsa antikrist välkommen som Kristus!

Tror Du inte vi så småningom kommer att få "skörda resultatet" av det agerande jag beskrivit? I mina ögon gör vi det redan i fallet "Knutby" och "Apostoliskt närverk".

Katolicismens irrläror kommer alltmer även de, att göra sig gällande. Det är min förvissning. Fienden tar en liten bit i taget! Gråtande madonnor, stigmatisering etc. kommer alltmer att ses som "övernaturliga inslag" som bekräftar att "Katolicismen är från Gud".

Du undrar: "Kan inte scenariot istället bli att även folk ifrån katolska bli fria ifrån avgudadyrkan, är föresten inte de karismatiska det?"

Att vara "karismatiker", är ingen garanti för något, utan kan, om det vill sig illa, enbart utgöra en slags "legalisering"!

En del katoliker kommer säkert att vakna upp över vilket "sektsammanhang" de befunnit sig i och falskheten i dess irrläror. Gud är personlig och inte bunden till "samfundstillhörighet"! Men samtidigt finns risken att "karismatikerna" därför ej ifrågasatta (!?), bara blir ett led i att "legalisera" de falska lärorna!

Du undrar: "Hur Långt måste vi inte då falla av ifrån sanningen? Hur lång tid kommer det i såfall att ta?"

Vi behöver "falla från sanningen", så långt att, "det är en annan Jesus och ett annat evangelium", än Bibelns budskap om vem Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset, som är så förvanskat och presenteras under det kristna namnet, så att människor under det kristna namnet, är förberedda på att hälsa antikrist välkommen som Kristus!

Denna förberedelse är nu i mina ögon, i de "kristna sammanhangen", under full verksamhet! Den tid det tar beror på i vilken grad människor förblir, trots all antikristlig påverkan, vid den Bibliska tron på vem Jesus är och har gjort!

Du säger: "Jag tycker du borde skriva en avhandling på detta Harry. Så att vi andra mer grundgående kan ta del av din kunskap och dina säkerligen välgrundade teorier."

Nej, det blir ingen "avhandling" på detta. Jag lägger fram vad jag "ser" framför, kring "avfallet", under "kristet förtecken", och var och en må själv pröva det inför Gud och Ordet.

Gud är personlig och var och en hör "Herdens röst". Är jag den ende som "hör denna röst", som varning inför "avfallet", kring vad som nu pågår inom Katolicismen, trosrörelsen och Pingsts närmande till varandra, så glöm det!

Men min vädjan är att pröva det enligt Bibliskt maner!

Vad som i vart fall, under alla omständigheter inför den förförelse som ligger framför, fyller en viktig funktion, är att påminna oss om vem Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset:

Vill verkligen understryka falskheten i påståendet att Jesus skulle ha dött andligen - skilts från Gud och inte längre varit Gud och Kristi person (Gud och människa förenade) där på korset!

Vill också understryka vikten av att Jesus enligt Ordet bär fram ETT RENT OFFER AV KRISTI PERSONS (Gud och människa förenade) kropp och blod. Han är ett SYNDOFFER och inte MÄNNISKANS SYND OCH ANDLIGT DÖD TILL SITT VÄSEN. Han är fortfarande fullt ut Gud och fullt ut människa igenom hela skeendet! Han är Kristus!

Vill också understryka att det är där på korset Jesus bär fram ett RENT BLOD som DÄR PÅ KORSET är försoningsoffret av "GUDS RENA OFFERLAMM".

"Jesu Kristi Guds Sons blod renar från all synd" inför Guds ansikte och ger människan "en tillräknad rättfärdighet för Kristi skull". Det gör henne inte "syndfri" i den här tiden. Men i evighetens värld så kommer hennes "tillräknade rättfärdighet för Kristi skull" att ge henne, i den hjälplösa förtröstan till den Jesus är, har gjort och insikten från Gud av blodsoffrets betydelse där på korset, att inräkna henne i sin människas ställföreträdare: Jesu Kristi person!

Blodsoffret på korset har sitt värde i Jesu syndfria rättfärdighet, där Han besegrar syndens konsekvenser och människans andliga död när den läggs på Honom. Det finns inget värde i Jesu blodsoffer om Han är andligt död och en vanligt andligt död människa skild från Gud, när Han dör där på korset. Då vore vi alla kvar i vår andliga död och skilsmässa från Gud.

Men nu har Jesus besegrat den andliga döden i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet i människans ställe, som fullt ut människa och fullt ut Gud samtidigt!

Inom Katolicismen är Jesus Gud, men genom läran om Marias syndfrihet, så är han inte fullt ut människa och därmed, en annan väg än i trosförkunnelsen, där Jesus är fullt ut människa men inte längre Gud (andligt död), så omintetgörs även här, vem Jesu Kristi person är (!) och därmed även försoningens betydelse.

Men den sanne Jesus Kristus, utifrån Bibelns Ord, fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, kan genom sin syndfria rättfärdighet, "fördöma synden i köttet".

Därmed kan "Jesu Kristi Guds Sons blod rena från all synd" inför Gud! Där på korset och Jesus där säga att "det är fullbordat"!

HaFo

Namn: Peter Lundberg

Var predikas evangelium i kyrkorna idag? I Svenska kyrkan har vi K.G Hammar som tycks tvivla på det mesta. Som kristen är han naturligtvis i sin rätt att tvivla och fundera på sin personliga tro. Men som ärkebiskop måste han vara otvetydig, evangelium som det förkunnas genom Guds ord är sanning, dvs att lagen ger medvetenhet om synd (diagnos) och evangelium ger liv (botemedel). Tyvärr tycks han inte vara ensam om sin ståndpunkt i den kristna kyrkan.

Har varit in en del på Webkyrkan, som evangeliska frikyrkan tycks stå bakom. Det skrämmande är att denna webkyrka inte förkunnar evangelium. Trodde i min enfald att undervisningen om Romarbrevet skulle innehålla evangelium, men nej. Har sökt med ljus och lykta på denna hemsida efter evangelium men det finns inte där. Däremot förkunnelse om att uppleva Gud inom dig och att uppleva Guds närvaro. Det viktigaste tycks vara att begripa att Gud finns inom dig, inte att begripa Guds evangelium. Närvaron av Gud leder till en annan nivå av andlighet som det beskrivs. Jämför gärna New Age.

Har fått i min hand en bok som tydligen lovordas av många inom pingst; Leva med mål och mening" av Rick Warren. Inte heller här förkunnas evangelium, bara lag (diagnosen). Det är skrämmande att frikyrkan lämnat evangeliet bakom sig? Är evangelium bara något som berör den nykristne? Vilken villfarelse är inte detta!

Ulf Ekman med sin JDS och framför allt konsekvenserna av läran är bara en västanfläkt i jämförelse. Enligt min mening har hela frikyrkan förfallit till lagförkunnelse eller gnosticism. För 20 år sedan kunde man gå till en baptistförsamling och veta att baptisttraditionens budskap predikades. I dag vet du inte om det är New Age eller kristendom. Förfallet tycks ha tilltagit de senaste 10 åren.

Som kristen vet jag idag inte längre vart jag ska leda den nykristne, det verkar inte längre finnas kristna församlingar överhuvudtaget. Personligen tror jag att Gud har tillåtit denna rasering av kyrkan (som verkar vara nationell). Jag hoppas bara att de kristna lämnar denna vidriga sköka snarast, vare sig det står Pingstförsamling, Baptistförsamling eller Evangeliska frikyrkan ovanför dörren. De orden betyder ju inget längre.

Vad gäller Webkyrkan (evangeliska frikyrkan) tycks de ha ett samarbete med Kåfalla herrgård som anlitar Ellel ministries (Toronto-väckelsen) flitigt. Toronto betonar ju den personliga upplevelsen mer än Guds Ord.Du måste få del av evangelium för att få livet tillbaka! Lag och evangelium måste förkunnas samtidigt för att ge liv till den kristna församlingen.

Namn: Harry Forsgren

Vill fundera lite över PL:s inlägg.

Du säger: "Var predikas evangelium i kyrkorna idag?"

Det är en mycket befogad fråga. Vi är nog många som är oroliga över det andliga läget inom den "etablerade kristenheten".

Säkert är det många som upplever sig ensamma i att de inte kan anamma "den verksamhetsapprat", som allt mer är infekterad av villfarelse, där man alltmer uppmanas att inte "pröva och ifrågasätta", utan "bara ge sig hän åt Anden".

Att det finns många falska andar att "ge sig hän åt" tycks inte bekymra, bara man får göra häftiga upplevelser av övernaturlig art. Kanske är detta något vi får räkna med i ändens tid?

Men vet Peter, att vi inte i Anden är ensamma. Vi är många syskon som kämpar tillsammans, kanske på ett sätt åtskilda, därför att det som idag talas om som kristen gemenskap, egentligen stänger sanna kristna ute, som "upproriska, kritiska, dömande", som inte vill vara med "i det Gud gör idag" och därmed hamnar ensamma ute i kylan. Men ändå är just dessa lemmar genom Anden förenade, till en härlig gemenskap, speciellt evig gemenskap i uppståndelsen!!!!!!!!

Så länge får vi försöka göra vad vi upplever läggs på våra hjärtan var och en, så får Gud pussla samman det hela, som "är huvudet för församlingen", som samordnar "lemmarna" i ett helhetsperspektiv.

Jag är viss om att Gud, på ett eller annat sätt, ser till att "lemmarna i kroppen", finner varandra både inom och utanför "verksamhetsapparaterna" och blir varandra till "tjänst, förmaning uppbyggelse och tröst", enligt sitt Ord och löfte, att vara med den troende "alla dagar intill tidens ände".

Gud överger aldrig "sin församling", även om lemmarna "kan få uppleva mycken ensamhet", "oro över det andliga läget" och som att ingen lyssnar eller till och med får de ge livet, när de håller fast vid vem Jesus är, har gjort, betydelsen av Blodsoffret på korset, förblir enligt Bibelns uppmaning vid "den sunda läran", inte "låter sig drivas hit och dit av vart vindkast i läran", utan "håller fast vid den tro, som en gång för alla är överlämnad till de heliga", sådan vi finner det i en helhet av vad Guds Ord till människan säger.

När det gäller skillnaden mellan lag och Evangelium, så vill jag gärna rekommendera Rosenius skrifter, som ger en befriande syn på detta och verkligen fokuserar "rättfärdigheten från Gud av nåd, genom tro på Jesus".

Men frågan Du hade var: var hittar vi en sådan undervisning i de "andliga sammanhangen idag"?

PL, jag är lika villrådig som Du ! Jag är personligen väldigt bekymrad över läget i kristenheten idag, på så sätt att mina barn ännu inte är avgjorda troende.

Kommer den dan, när de vill söka sig till en andlig sammanslutning, så vet jag inte idag vilket råd jag skulle kunna ge dem.

Men jag finner vila vid, att kunde Gud uppenbara vem Jesus är, för en sån "knepig" person som jag är, så kan Han uppenbara sig för mina barn och bevara dem, vare sig de är med i en "andlig gemenskap" eller inte.

Jag hoppas i likhet med S-E på en sann väckelse, men jag är inte övertygad om att "väckelsen idag" kommer att se ut på det sättet, med "pompa och ståt" ala trosrörelsemaner, mitt i att "Gud drar fram med sin tröska", "när domen begynner och det på Guds hus" och "sållar agnarna från vetet".

Jag befarar att "de etablerade kristna sammanhangen", alltmer kommer att dras med i "avfallet" och "skökans verksamhet", till att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Men mitt i detta finns det en skara som både inom och utom kristna församlingar, "är tvagna i Kristi blod". En skara som ingen kan räkna.

Jag tror knappast att "väckelsen" kommer under jubelrop, utan under nöd och förföljelse, både från " den avfallna kristenheten" och "världen", precis som väckelsen drog fram under den första församlingens betingelser i kamp mot Gudlöshet och i mötet med allsköns bråte av villfarelse, som utgav sig för att vara kristen tro. Medan Johannes kallade det för "satans synagoga".

Låt oss alla be för varandra att bli bevarade i den turbulenta tid, på det andliga området vi har framför, inför antikrists framträdande (så vi inte blir bedragna att hälsa antikrists ande välkommen i våra sinnen genom t.ex. läran om Jesu andliga död och därmed vara preparerade att hälsa antikrist välkommen som Kristus), utan vara beredda på Kristi sanna återkomst, med "fyllda oljelampor"!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Lider med Sven - Erik, i beskrivningen här i Gästboken att, "som väktare på muren", ropa ut varningens ord kring den förförelse, som idag sker, utan egentlig respons från de andliga ledarnas sida. Det är också det dilemma jag upplever. De andliga ledarna vill inte lyssna.

Att pröva andarna och källan bakom "en annan Jesus,, en annan ande och ett annat evangelium", som också kommer att presenteras vid sidan av, bredvid eller utöver Guds budskap, har Gud genom hela historien uppmanat de som hör Honom till.

Detta tog man på allvar inom Pingst. tidigare. Men idag verkar det mer vara tomma ord och jag vill säga med Sven Erik: "Därför blir deras undervisning för mig, som att breda smör på en möglad brödkaka. Ytan blir fin, men under finns ett och annat som behöver rättas till!".

Inte bara "ett och annat". Det handlar om att man nu öppnar dammluckorna för villfarelsens andemakter via bl.a. trosförkunnelsens och katolicismens läror och företrädare, så att själva grunden för vem Kristus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset blir förvanskat.

De kristna ledarna synes via beröringen med dessa förförelser ha blivit förlamade, eller än värre, är på väg mot att dö av detta fiendens gift. I vart fall bedragits på "andlig klarsyn" och blir i "sina positioner", som människor lutar sig emot, till ett led i förförelsen att förbereda människors sinnen och hjärtan till att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Du säger:
"Men vad jag vill hoppas och tro, med mitt ’ropande’, är att man på ledarnivå skall besinna sig"

Oavsett om ledarskapet besinnar sig eller inte ska Du fortsätta ropa! Det är Din livsuppgift och kallelse. Vad sen människor gör av det är inte Din "ryggsäck", utan överlämna åt Gud att vid tidens ände summera. Ingen kommer där att kunna säga att Gud aldrig varnat för t.ex. trosförkunnelsens och katolicismens förförelser. Men "de som har öron till att höra, de höre".

Är viss om att Gud ser till att de som hör Honom till, mitt igenom denna ändtidens turbulens, finner vägar att "bli lemmar varandra till tjänst - varning, förmaning, uppbyggelse och tröst". Även om "församlingarna" havererar och istället blir "redskap" i förberedandet av "avfallet" och "skökans framträdande", som måste till för att antikrist ska kunna träda fram.

De människor, som genom en sann tro på vem Jesus är och har gjort, är beseglade med Guds Ande, är Guds församling (inte detsamma som verksamheter med en "andlig agenda" med "andliga tjänster"), kommer dock "inte dödsrikets portar att bli övermäktiga".

Vi ser nu en "sållningens tid" där Gud sållar "agnarna från vetet", när "domen begynner och det på Guds hus". Samtidigt som "agnarna" kommer att utge sig för att vara "ändtidens väckelse" och "Joels arme" (trosförkunnelsen), eller så "den sanna urkyrkan - moderkyrkan" (katolicismen), som ska samla upp alla "utbrytare". Under "evangelisationsiver", för att "vinna världen för Kristus", så kommer även Pingst. om nu inte dess ledare vaknar upp, att ha en delfunktion i detta, " avfallet" "skökan" i ändens tid.

HaFo

Namn: Micke

Bildandet av kyrkor och samfund ett fatalt misstag och ett sabotage mot väckelsen

En väckelse från Gud medför brytning med kyrkan och det falska prästerskapet. Att medlemmar bryter sig ur, eller bli uteslutna ur kyrkor och samfund är en naturlig följd av väckelsen. Gud vill befria sitt folk från det religiösa skökoväsendet och föra oss ut i frihet, utanför lägret. Hebr. 13:13.

Men varje gång som Gud har sänt väckelse, så har väckelsen varit starkast just i begynnelsen, sedan har det blivit stagnation och tillbakagång. Och inte en enda av de väckelserörelser som har uppstått, har någonsin återvunnit den ursprungliga kraften.

Och när Gud sänder en ny väckelse, då inträffar ett mycket märkligt fenomen. Det visar sig då att de predikanter och kristna ledare som Gud har använt i en tidigare väckelse, de är motståndare till en ny väckelse från Gud. Hur kan detta vara möjligt? Hur kan gamla väckelsepredikanter som själva en gång har framburit Herrens väckelsebudskap, några årtionden senare vara motståndare till en ny väckelse från Gud? De borde ju ha varit de första till att välkomna den nya väckelsen!

Förklaringen till detta är att de i den tidigare väckelsen inte tog upp kampen mot det religiösa skökoväsendet så som de borde ha gjort. Eftergivenhet för Skökan ledde till att väckelsepredikanterna själva inte kunde göra sig fria från hennes villfarelse.

De flesta kristna har ännu inte förstått vad djävulen höll på med "i gamla tiders väckelse" när kyrkosamfunden bildades. Mitt i den väckelse som man på den tiden upplevde, så var man så blind så man såg inte att djävulen lade grunden till ett nytt skökoväsen - mitt i väckelsen!

Att kyrkor och samfund bildades berodde på ett mycket allvarligt misstag. Man bröt inte helt med det religiösa skökoväsendet, och man rensade inte ut all katolicism från sin egen verksamhet. Man behöll en del av katolicismen och detta förstörde väckelsen inifrån!

Det är genom kyrkans falska lära som djävulen har förstört den ena väckelsen efter den andra. Där det finns en falsk lära, där är också ondskans andemakter i verksamhet för att söva ned de kristna och hindra dem från att gå vidare på Skriftens ord.

Detta är orsaken till att den ena väckelsen efter den andra har stagnerat och gått tillbaka, och nya kyrkor och samfund har bildats. Istället för att avslöja och bekämpa Skökans villoläror, så satte man igång ett nytt "församlingsbildande".

Så var det när "pingstväckelsen" kom. Istället för en fortsatt väckelse, så började ett nytt kyrkosystem att ta form. En liten kopia av den katolska kyrkan, och med Lewi Pethrus som "påve".

Så var det vid andra väckelser. Och de frikyrkor som har uppstått söker nu gemenskap med den katolska kyrkan och dess prästerskap, som de gamla väckelsepionjärerna stred emot! Dessa frikyrkor och samfund är alla födda av den katolska kyrkan. De är hennes döttrar och de är grundade på hennes falska församlingslära.

Så var det när Martin Luther började förkunna rättfärdiggörelsen genom tron och fördömde avlatsbreven. Han gick bara delvis emot kyrkans lära. En stor del av den katolska kyrkans lära behöll han. Och den lutherska kyrkan är mycket katolsk. Och när andra ville gå ett steg längre på Skriftens ord och lät döpa sig, då fick de Martin Luther emot sig.

Så var det när baptistsamfundet bildades på 1800-talet. Fastän man förstod sanningen om dopet och fördömde "barndopet", så hade man ändå en del av katolicismen kvar. Och när man bildade samfundet så följde man inte Bibelns lära. Idén till att bilda samfundet fick man från Skökans falska församlingslära.

När Guds ord blev förkunnat och människor blev frälsta och döpta, då var Skökan rasande och förföljde Guds folk. Men hon hatade inte det nya samfundet. Det bara såg ut så. Hon hatade väckelsen, och genom det nya samfundet så hade hon fått in en fot mitt i väckelsen och kunde motarbeta den inifrån!

Den katolska skökoanden fanns inom samfundet, och utförde där sitt fördärvbringande verk. Väckelsens eld började snart att dämpas, och förkunnelsen miste sin sälta. Och allt efter som väckelsen mattades av, så blev det samfundet som tog över ledningen för verksamheten. Och väckelsens eld slocknade helt.

Så länge som väckelsens eld brann inom frikyrkosamfunden så såg det ut som om Skökan hatande dessa samfund. Men i verkligheten var samfunden Skökans redskap och saboterade väckelsen. Och när väckelsen har slocknat, då har den katolska kyrkan inget emot att samarbeta med dessa frikyrkosamfund. I praktiken har de ju samarbetat hela tiden.

När Gud i början på 1900-talet sände en ny väckelse, med förkunnelse om dopet i den helige Ande och om Andens nådegåvor. Då var baptistsamfundet emot detta. Vi kan här se hur djävulen genom sin falska församlingslära helt kunde förvända synen på baptisterna. De trodde att deras religiösa svartbyggen var Guds församlingar, och att väckelsen var en villfarelse som de måste bekämpa.

Sedan använde djävulen samma list för att förstöra den nya väckelsen. Efter vissa modifieringar så godtog pingstvännerna samma falska församlingslära som man hade inom samfunden. Man menade sig ha en fri församlingssyn och självständiga församlingar. Men i praktiken blev deras församlingar ändå centralstyrda.

Olika uppfattningar angående nattvarden sägs vara orsaken till brytningen mellan pingstvännerna och baptistsamfundet. Men ett faktum är att hela baptistsamfundet med dess felaktiga församlingssyn utgjorde ett allvarligt hinder för väckelsen. Och eftersom pingströrelsen antog i stort sett samma församlingssyn som samfundet, så har också pingströrelsen utgjort ett allvarligt hinder för väckelsen, så att sanningen om Guds församling inte har blivit förkunnad.

Benämningen pingstvänner var från början ett öknamn. Men pingstvännerna godtog detta namn och började själva använda det. Och väckelsen blev kallad "pingstväckelse". Men vad pingstvännerna inte visste, var att dessa benämningar ingick i djävulens listiga plan för att förstöra väckelsen.

Det går ju lättare att tala om väckelsen när man har ett namn på den. Och då går det också lättare att kapsla in väckelsen i en organisation. Sen kallar man organisationen för "väckelse" och "församling". Detta fungerar samtidigt som en perfekt munkavle på predikanterna, så att de inte kan predika sanningen om Guds församling. Och de kan inte heller avslöja och bekämpa den stora skökan. För de är ju själva bundna och förblindade av hennes falska församlingslära, och tror att kyrkor och samfundsförsamlingar är Guds församlingar.

Ett allvarligt misstag som man gjorde i pingstväckelsens begynnelse, (och även i andra väckelser), var att man började med ett nytt församlingsbildande. Man borde istället ha studerat vad Bibeln lär om Guds församling, och bett Gud om en biblisk församlingssyn. Varför ska vi kristna vara medlemmar i någon kyrka eller något samfund, när det inte står någonting om det i Bibeln?

Och när "pingstväckelsen" kom så blev man så upptagen av att förkunna Andens dop och nådegåvorna så man tänkte inte på att gå vidare. Man stannade upp och tänkte att nu har vi fått hela Guds evangelium. Men det hade man inte, för det fanns ju flera sanningar att upptäcka i Bibeln. Istället för att söka reda på sanningen om Guds församling, så började man leka församling. Man bildade egna s.k. pingstförsamlingar som egentligen bara är lekstugor och religiösa svartbyggen. De är ju inte grundade på Guds ord.

Det är mycket viktigt att vi håller oss till den lära som apostlarna förkunnade. "Var och en som överträder och inte förblir i Kristi lära, han har inte Gud. Den som förblir i Kristi lära har både Fadern och Sonen. Kommer någon till eder och inte har den läran med sig, så ta inte emot honom i era hus, och hälsa honom inte heller. Ty den som hälsar honom gör sig delaktig i hans onda gärningar." Johannes 2:a brev 9-11.

Kyrkor och samfund åstadkommer ingen väckelse. De vill försvara sin otro, sina egna stadgar och traditioner.

Om någon begär utträde så frågar man: Du tänker väl inte överge församlingsgemenskapen? Man är så van vid sina medlemskort och matriklar så man tror att man måste ha dessa, fastän de är helt obibliska. De dyrkar sina kyrkor och samfund såsom avgudar och tror att de är heliga.

Det står i Hebr. 10:25, "låt oss icke övergiva vår församlingsgemenskap..." Detta tar kyrkorna och samfunden ingen hänsyn till. De bryr sig inte ett dugg om den kristna församlingsgemenskapen, utan istället vill de bevara sin egen kyrko- och samfundsgemenskap, och den kallar de "församlingsgemenskap". Och när Bibeln talar om den kristna församlingsgemenskapen så tillämpar kyrkorna och samfunden detta på sin egen s.k. församlingsgemenskap.

De som uppträder som predikanter, bibellärare och församlingsföreståndare, hur bekämpar de det religiösa skökoväsendet? Hur mycket omsorg om Guds församling har de visat? Ska de inte veta vad de talar om? Ska de inte kunna undervisa om Guds församling? Får de vara så fega och flata inför den katolska skökan så de inte törs tala om vad kyrkorna och kyrkosamfunden är för någonting?

Väckelse är att alla kristna kommer loss från alla kyrkor och samfund. Att Guds församling förbereder sig att möta Jesus när han kommer. Detta har varit mitt ständiga böneämne i snart 40 år. Menar du något annat när du ber om väckelse?

Namn: Harry Forsgren

Micke säger: "När Gud verkar så är djävulen också i verksamhet. Och han försöker alltid kopiera och göra förfalskningar av det som Gud gör."

Jag är den förste att stryka under på det! Anser att trosförkunnelsen är något av det allvarligaste av "förfalskningar av det som Gud gör" idag!

Håller också med i Din beskrivning av "sakramentens villfarelse som frälsande i sig själva"! Det är tron på personen Kristus och vem Jesus är och har gjort (försoningen och betydelsen av blodsoffret på korset) som räddar och inte ritualer!

Du säger Micke: "Guds ord hade framgång och massor av människor blev frälsta. Men så gjorde man ett fatalt misstag. Man började organisera egna församlingar, och så menade man att dessa ’pingstförsamlingar’ var det samma som Guds församlingar. Men det var de inte, utan de var en begynnelse till ett nytt kyrkosystem - falska kopior av Guds församling."

Jag är helt med Dig, "Guds församling" är de som är födda av Anden och inte detsamma som "matrikeln i lokala församlingar", men hur menar Du att man skulle ha agerat? Bibeln talar ändå om den "lokala församlingen" och inte bara "den universella församlingen" !

Du säger: "Pingstförsamlingarna är byggda på samma falska grund som samfundens församlingar. Och där det finns en falsk lära, där får också ondskans andemakter inflytande. Likasom Guds Ande verkar genom Guds ord, så verkar ondskans andemakter genom sina villoläror."

Vad menar Du då att lösningen är?? Att göra upp med alla villoläror och predika ett sant Evangelium?? Eller hur ser i ändtidens "väckelse" och avslöjande av villfarelsen, med en gemenskap mellan "lemmarna i Kristi kropp", församlingen ut, där "var lem bidrar med var sin särskilda uppgift"??

VAD MENAR DU IDAG INTE ÄR EN FALSK KOPIA AV GUDS FÖRSAMLING, UTAN GUDS SANNA FÖRSAMLING??????

Du säger: "Och den felaktiga församlingsläran har man kvar än idag, och tror att kyrkorna är Guds församlingar."

Håller med dig! Men vad är lösningen???? Vad är väckelse idag???? Och hur finner "Guds församling varandra", där de tjänar varandra, med "den gåva och tjänst", som Gud lagt ner i varje sann lem av "Kristi Kropp"???

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Micke!

Tack för Din ganska, som jag ser det, korrekta beskrivning av Pingstväckelsens förfall.

Men personligen tror jag att det främst var kärlekslösheten som övergick i lagiskhet: sanning utan nåd, som blev Pingströrelsens "fall". D.v.s. utveckling från väckelse till rörelse. Därav följer i förlängningen (sedan Anden trängts undan) förflackningen; brist på trohet mot Guds Ord, både inåt och utåt.

I dag hittar Du knappast ens en gång resterna av det som en gång var, så långt ner har murarna rasat. Men grunden, Kristus, finns ju kvar, så kanske det kan bli en återuppbyggnad? Den sker i så fall på Guds och Andens villkor.

Namn: Harry Forsgren

Jag håller med Sven -Erik!

Det är "brist på trohet mot Guds Ord, både inåt och utåt", som är orsaken till förfallet inom Pingst!

Håller också med: "I dag hittar Du knappast ens en gång resterna av det som en gång var, så långt ner har murarna rasat. MEN GRUNDEN KRISTUS FINNS JU KVAR, så kanske det kan bli en återuppbyggnad? Den sker i så fall på Guds och Andens villkor."

Men frågan är då hur "väckelsen i ändtiden" ser ut, i förhållande till det avfall Bibeln tecknat och som kommer att bli ett led i att hälsa antikrist välkommen som Kristus!???????

Enligt Jesu ord så ska människor komma att gärna ta emot den som utger sig för att vara "Messias", men som är ett plagiat av den Han verkligen är.

Kristi sanna tillkommelse kommer att ske efter att "en falsk Messias" trätt fram, som framträder som "en stor politiker", en "fredsvän", som ordnar upp det mesta av problemen i världen. Det kommer att vara omgivet av väldiga "tecken och under", där "den falske profeten", ska förmå människor att tillbe "vilddjuret". Det kommer inte att framträda som "ett vilddjur", utan som en "Kristusgestalt", som av "avfallets kristna kommer att få sin tillbedjan" och erkännelse av att nu har Kristus kommit tillbaka och vi har gått in i "tusenårsriket"!

Det är det största bedrägeriet av falskhet kristenheten kommer att bli utsatt för! Det som i dag kallas för "väckelse" är en förberedelse för detta sista falsarium!

Visst kommer någonstans i detta skeende "en evakuering" att ske, "uppryckandet", av dem som hör Honom till och som ska skonas av från det värsta "som ska övergå världen", innan "Jesus sätter sina fötter på oljeberget".

Men hur ser församlingen och väckelsen ut innan och mitt i detta skeende? Här hjälper inga "drömscenarier" om "väckelse"! Vad säger Bibeln gäller??

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Micke säger: "Bildandet av kyrkor och samfund ett fatalt misstag och ett sabotage mot väckelsen. En väckelse från Gud medför brytning med kyrkan och det falska prästerskapet. Att medlemmar bryter sig ur, eller bli uteslutna ur kyrkor och samfund är en naturlig följd av väckelsen. Gud vill befria sitt folk från det religiösa skökoväsendet och föra oss ut i frihet, utanför lägret. Hebr. 13:13."

Jag håller med Dig, men hur menar Du att detta i praktiken rent ska fungera? Tecknar inte Gudsordet också den lokala fria församlingen?

Den är ju naturligtvis inte idag summan av "matriklarna" över medlemmar i kristna organisationer, som öppnar för allsköns villfarelse, utan alla de som på en ort är "beseglade med Guds Ande". Men hur vill du beskriva "lösningen" ? Det räcker inte med att säga "att vi ska gå utanför lägret" !!!!!!!

Rent konkret, var är församlingen - hur agerar den - mitt i det avfall som idag råder, inom det som benämnes vara "kristenhet" och "väckelse" ????

Micke säger: "Och när Gud sänder en ny väckelse, då inträffar ett mycket märkligt fenomen. Det visar sig då att de predikanter och kristna ledare som Gud har använt i en tidigare väckelse, de är motståndare till en ny väckelse från Gud. Hur kan detta vara möjligt? Hur kan gamla väckelsepredikanter som själva en gång har framburit Herrens väckelsebudskap, några årtionden senare vara motståndare till en ny väckelse från Gud? De borde ju ha varit de första till att välkomna den nya väckelsen!

Förklaringen till detta är att de i den tidigare väckelsen inte tog upp kampen mot det religiösa skökoväsendet så som de borde ha gjort. Eftergivenhet för Skökan ledde till att väckelsepredikanterna själva inte kunde göra sig fria från hennes villfarelse."

Jag håller med Dig i denna förundran och att förklaringen ligger i att man inte gjort upp med villfarelser utan tvärtom allierar sig med villfarelser och deras företrädare.

Men vad menar Du är lösningen, som läget ser ut idag???

Jag håller med Dig när Du säger: "Där det finns en falsk lära, där är också ondskans andemakter i verksamhet för att söva ned de kristna och hindra dem från att gå vidare på Skriftens ord."

Men vad menar Du är lösningen, som läget ser ut idag???

Du säger: "Dessa frikyrkor och samfund är alla födda av den katolska kyrkan. De är hennes döttrar och de är grundade på hennes falska församlingslära."

Här tror jag Du gör en förenkling av villfarelsen. Villfarelsen som rör sig i tiden idag är långt mycket mer än bara Katolska Kyrkans irrläror. Men det är tragiskt att idag åse den "synergism" av allehanda villfarelser från "olika läger", nu sammanblandas i "en falsk ekumenik" som kommer att leda fram till en avfallen "kristenhet" som slutligen är redo att hälsa antikrist välkommen som Kristus!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Jag håller med Dig Micke när Du säger: "Det går ju lättare att tala om väckelsen när man har ett namn på den. Och då går det också lättare att kapsla in väckelsen i en organisation. Sen kallar man organisationen för ’väckelse’ och ’församling’. Detta fungerar samtidigt som en perfekt munkavle på predikanterna, så att de inte kan predika sanningen om Guds församling. Och de kan inte heller avslöja och bekämpa den stora skökan. För de är ju själva bundna och förblindade av hennes falska församlingslära, och tror att kyrkor och samfundsförsamlingar är Guds församlingar."

Men vad är då "sanningen om Guds församling" och vad är lösningen som läget ser ut idag??

Du säger: "Istället för att kämpa för Guds församlings upprättelse (angående Maranata ) och uppbyggelse enligt Bibelns mönsterbild, så åstadkom de en ny partibildning. Denna partibildning kom inte som en följd av väckelsen, utan ’maranatavännerna’ förleddes till detta av den katolska skökoanden."

Igen håller jag med Dig, men efterlyser "lösningen"! Kanske kommer den så småningom?

Du säger Micke: "Sanningen om Guds församling har inte predikats i några kyrkor. Och sanningen om dopet i den helige Ande har bara delvis blivit förstådd och predikad. Det är ju underligt att de kristna inte kan ta emot mer än en bibelsanning åt gången. När de har fått kunskap om en sanning i Bibeln, då blir de så upptagna av just denna sanning så att de försummar att gå vidare i Skriften för att finna flera sanningar. Och det verkar som om det måste gå en hel generation innan Gud kan sända en ny väckelse, med en ’ny’ bibelsanning."

Jag tycker inte riktigt om uttrycket "ny" Bibelsanning. Vad menar Du egentligen riktigt med det? Känner mig inte heller "riktigt bekväm" med "den besser - wisser - anda", som alltmer skymtar fram (?), där Du är den som "vet" och "sett alla sanningar", medan alla andra missat att se och att Du tydligen har den lösning som inte andra "ser"???

Du säger: "Väckelse är att alla kristna kommer loss från alla kyrkor och samfund. Att Guds församling förbereder sig att möta Jesus när han kommer."

Jag håller helt med om senare delen av meningen, men den första delen av meningen tror jag "är en förenkling" av problemet med "väckelse" och jag kan fortfarande inte i praktiken urskilja "den lösning", som Du säkert vill beskriva!?

Ogräset kommer att växa tillsammans med det "sanna vetet", medan "tröskan drar fram" och "agnarna sållas från vetet", tvärsigenom alla kyrkor och samfund, såväl som igenom led av "troende" utanför all "kristen verksamhet".

Och mitt i detta skeende får vi förtrösta till att "huvudet för församlingen" - Kristus, genom sin Ande och sitt Ord förenar och låter "lemmarna bli varandra till tjänst", mitt i att de pekar på falskhet i tiden och på vem Jesus Kristus är och har gjort!

Allt gott till alla!

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Micke!

Du har skrivit många bra saker; hur en Guds församling inte skall vara, men hur skall den då, enligt Dig, vara; vilka är kännemärkena? De som urskiljer/åtskiljer den från alla andra former av sammanslutningar?

Väckelse innan JESUS kommer är nödvändig, men de andligt nyfödda måste ha ett andligt hem; där de kan få föda för "nyfödda".

Själv fick jag det en gång i en bristfällig Pingstförsamling, där jag också döptes drygt 30-år gammal.

Utan de två sakerna, hade jag nog inte haft andligt liv i dag.

Namn: Harry Forsgren

Håller med i Sven - Eriks ord till Micke: "Du har skrivit många bra saker; hur en Guds församling inte skall vara, men hur skall den då, enligt Dig, vara; vilka är kännemärkena? De som urskiljer/åtskiljer den från alla andra former av sammanslutningar? Väckelse innan JESUS kommer är nödvändig, men de andligt nyfödda måste ha ett andligt hem; där de kan få föda för ’nyfödda’."

Vad jag undrar över är hur beskriver Bibeln att den sista tidens väckelse ska se ut i förhållande till det avfall som även finns tecknat i Bibeln och där det som idag kallas för väckelse istället är en inledning av "det stora avfallet"? Var är Guds församling idag mitt i den turbulens av villfarelse som drar fram och alltmer anammas i "kristna" sammanslutningar?

Hur löser Gud det med gemenskapen i "sin församling" och att "lemmarna blir varandra till tjänst" i detta kaos på det andliga området, som inte alla vill se, men som ändå är en verklighet idag. Hur förvekligas och praktiseras Bibelns beskrivning av "den lokala församlingen"? Ska vi bara "som den universella församlingen", enskilt varna för det falska, peka på vem Jesus är och har gjort och förlita till att "tröskan går fram", "agnarna sållas från vetet", mitt i att "ogräset växer tillsammans med vetet"?

Nå ska försöka gå igenom Mickes inlägg steg för steg.

Micke: "När någon har kommit till tro på Jesus och blivit döpt, då fattar man beslut om medlemsintagning, och den nye medlemmen får ett medlemskort och får sitt namn inskrivet i en matrikel. Men man talar inte om för den nye medlemmen vad samfundet eller pingströrelsen är för någonting."

Håller med Dig om denna stora brist. Än värre är det med den "trestegsraket", man ofta lanserat: "frälst, döpt och andedöpt", som att allt då vore färdigt, om man bara fortsättningsvis håller sig "inom ordets hörhåll" och är med i församlingsgemenskapen och dess verksamhet. En församlingsverksamhet är inte med automatik Guds verksamhet bara för att man har en andlig verksamhet och tillsatt "Bibliska tjänster" och kallar det "Guds församling"!!

Micke: "Jag letade i Bibeln för att se vad det stod om samfunden och kyrkorna. Men jag hittade ingenting om detta i Bibeln och undrade hur det var."

Nog tror jag man finner tanken om den "lokala församlingen i Bibelordet". Hur man inte ska "överge församlingsgemenskapen" och hur den första församlingen hade Apostlar som åkte runt och startade nya församlingar på andra orter.

Men inte handlar det om läget idag, att t.ex. en Pingstförsamling på en ort är den ortens "Guds församling". Guds församling på den orten är alla sant på Jesus troendetroende, tvärsigenom alla samfund (där långt ifrån alla är sant troende!) och alla de som utan samfundstillhörighet genom Guds Ande är beseglade som Hans egendom.

Micke: "Men ett kyrkosamfund är inte bara en organisation bestående av ett antal medlemmar, utan det är först och främst en andemakt. Och denna ande (katolska skökoande) vill bestämma och ha kontroll över kyrkosamfundets verksamhet. Och alla medlemmarna inom samfundet är påverkade och bundna av denna ande inom samfundet. Och därför är det inte människorna i de olika kyrkorna och samfunden som ska bekämpas, utan det är själva kyrkosystemen och deras obibliska läror, och de andemakter som stå bakom dessa läror."

Som jag sa förut så tror jag här att Du gör en förenkling av "förförelsen" och bara knyter den till Katolska Kyrkan eller samfundsbildningar! Och vad är svaret enligt Dig? Det tror jag inte än har framkommit!?

Micke: "Den kamp vi har att utkämpa är inte mot människor, utan mot ondskans andemakter. Ef. 6:10-18. Och inom varje kyrkosamfund döljer sig en andemakt som hela tiden påverkar medlemmarna och fördunklar deras andliga syn och tankeförmåga."

Detta tror jag man kan säga både ja och nej till. Förvisso arbetar ondskans andemakter överallt. Både inom och utanför församlingars verksamheter. Men även Guds Ande verkar både inom och utanför församlingars verksamheter, beroende på var människor beseglade med Guds Ande befinner sig, Guds Ord förmedlas och Evangeliets budskap om vem Jesus är och har gjort går ut utan förfalskning!

Micke: "Därför att pingströrelsen styrs av ett fåtal personer, och sådana saker som bedöms som "känsliga" når bara ut till en inre krets inom pingströrelsen, de övriga medlemmarna får ingenting veta."

Här tror jag det varierar väldigt från sammanhang till sammanhang, men visst finns det ett genomgående drag av att "sopa problem under mattan", inte vara kritisk, ifrågasätta eller "tala illa om församlingen" och lösa saker "internt" för att inte bli till anstöt inför "världen". Mera öppenhet åt alla håll borde det vara. Guds verk tål insyn! Det som inte tål insyn är inte Guds verk utan människors verk!

Micke: "Vad är det för sorts predikanter, äldstebröder och församlingsföreståndare som inte har något intresse av att ta reda på sanningen om Guds församling?"

Håller med Dig, men fortfarande ser jag ingen undervisning från Dig heller kring församlingen och vad som är lösningen på hur tokigt allt blivit!? Visserligen säger Du: "fick klart för mig var Gud ville att jag skulle vara - UTANFÖR ALLA KYRKOR OCH SAMFUND."

Men är inte även det en förenklad syn och en "flykt från problematiken"? Du är ändå inte ensam utan en "lem i Kristi kropp". Hur visar sig detta i "den lokala församlingen" och vad är den egentliga lösningen idag för "Guds församling", "den universella församlingen" att agera?

Micke: "Detta är djävulens första sabotage mot en ny väckelse, att lura på den ett nytt partinamn. När han har fått väckelsepredikanterna och deras åhörare att godta det nya partinamnet, då har han brutit udden av väckelsen."

Så enkelt tror jag inte det är att det bara har med om en "företeelse" får ett namn. Frågan är om man tar avstånd från det falska och förkunnar rent och klart vem Jesus är och har gjort! Då må de som ger en sådan förkunnelse kallas för vad de vill! Det farliga är när människor eller rörelser anser sig ha sett mer än andra och att "församlingstillhörigheten" i sig är en trygghet och garanti för att undervisningen är sann.

Micke: "Det blev inget ordentligt angrepp mot det religiösa skökoväsendet. Och det som skulle ha varit själva huvudämnet, det centrala i förkunnelsen - GUDS FÖRSAMLINGS UPPRÄTTELSE."

Vad menar Du är ett "ordentligt angrepp mot det religiösa skökoväsendet" och "GUDS FÖRSAMLINGS UPPRÄTTELSE." ??????

Micke: "Men när Gud svarar på bön och några kristna kommer loss från skökoväsendet och börjar att ha fria möten, då är denna pingstförsamling emot, och varnar sina medlemmar för att gå på dessa möten."

Antar att Du syftar på Maranata. Då vill jag säga (som själv fanns med i "dyningarna" av detta skeende), att Du nog även här gör en förenkling av skeendet. Det var enormt mycket hos Imsen och hans anhängare som det redan tidigt inte stod rätt till med och som det fanns all ankledning att varna för!!

Micke: "Men att de själva behövde väckas, det hade de inte tänkt på."

Härvidlag är vi nog alla lika goda "kålsupare". Även Du och jag!?

Micke: "Att Guds församling är redo att möta Jesus när han kommer, är oändligt mycket mer viktigt än all kyrkopolitik och människors privata intressen och åsikter."

Håller helt med Dig!

Micke: "Men om man inte är döpt i den helige Ande, då har man väl inte heller fått underpanten på arvet eller inseglet för förlossningens dag. Och då är man ju inte redo att möta Jesus när han kommer."

Undrar om Du inte virrar till begreppen här? "Andens dop", "att undfå kraft till att vara Hans vittne", är inget krav för att genom tron på Jesus vara "beseglad" av Guds Ande och redo att möta Jesus. Men det är ett erbjudande om hur Gud vill utrusta med "andlig utrustning" av "nådegåvor" för att "lemmarna ska bli varandra till tjänst".

Micke: "De som uppträder som predikanter och föreståndare i Guds församling, av sådana har man rätt att fordra att de ska veta vad de talar om."

Förvisso, men samtidigt är de bara vanliga människor som Du och jag. Både Du och jag har likaledes ett väldigt ansvar med vad vi skriver och ofta undrar över var ledarna befinner sig på arenan!!!! Det finns fortfarande en ton i vad Du skriver som jag inte är beredd att "stryka under på", även om mycket av vad Du skriver är sant.

Så sant säger Micke t.ex. : Jag skriver… för att avslöja djävulens listiga angrepp. Hur ondskans andemakter har nästlat sig in i Guds församling och angriper den inifrån. Just därför att församlingens ledare och predikanter inte har tagit upp kampen mot det religiösa skökoväsendet, utan visat eftergivenhet och tolerans mot dess villoläror, så har de själva blivit förvillade. Jämför 5 Mos. 7:1-4. Om de håller på och försvarar det religiösa skökoväsendet så blir det värre för dem själva, när de ska draga ut ifrån Skökan. För då gäller det sannerligen att de begriper det här. Upp. 18:4. Annars bli de kvar hos Skökan och få sin del av hennes plågor."

Men samtidigt kan jag inte komma ifrån att vad Du skriver rymmer en ton, där inte motivationen är denna enbart! Eller tar jag fel?

Micke: "Vad som är aktuellt för oss kristna, är Guds församlings skiljande från alla kyrkor och samfund, så att Guds folk kommer loss från kyrkopolitiken och kan ägna sig åt Guds ord istället."

Hur menar Du att detta rent konkret i praktiken sker ? Och är Du helt säker på att denna process inte även innesluter människor som aldrig "kommer loss" från "skökosystemen"????? Tänk om det är Du Micke som ser för snävt???????

Håller helt med Micke: "De pratar gärna om kärlek och gemenskap. Men detta är inte något som man behöver tjata sig till. Det står i 1 Joh. 1:7 att om vi vandra i ljuset så har vi gemenskap med varandra. Om de vill ha gemenskap så borde de älska ljuset och hjälpa till med att avslöja det religiösa skökoväsendet. För det är ju detta som förstör den kristna gemenskapen, och som har splittrat Guds församling."

Må Gud hjälpa oss Micke så vi inte hamnar i Jesu Ord: "Man försöker lära andra, men lär inte sig själv"!

Micke: "Sanningen skall göra oss fria. Vi behöver inte vara kvar i det andliga mörker som råder i kyrkorna."

Håller med, men då gäller det att vi som menar oss se "att det inte står rätt till" och att kristenheten är på väg att förföras och avfalla, att vi håller tungan rätt i mun. Hanterar tangenterna, med inte "bara pang på rödbetan", utan även en ton av omsorg. Även till vilseförda kristna ledare. Men naturligtvis måste de "uppenbara ulvarna i fårakläder", samtidigt avslöjas.

I Apostlagärningarna och Pauli brev framgår klart tanken om "den lokala församlingen". Men hur förhåller vi oss till detta idag, när de flesta kristna ledare och sammanslutningar alltmer blir ett led i avfallet "skökan"????

Kan vi göra mer än att som enskilda, varna för det falska, peka på vem Jesus Kristus är och fullgöra att förmedla det vi, var och en finner vara lagt på våra hjärtan?

Och förlita till att "huvudet för kroppen" - Kristus, samordnar allt och ser till att "lemmarna i kroppen", "blir varandra till varning, förmaning, uppbyggelse och tröst" mitt i denna förförelse som pågår i en förberedelse att hälsa antikrist välkommen som Kristus!?

Kan vi vila att därmed "drar tröskan fram" och "sållar agnarna från vetet", tvärs igen alla "trossamfund" och alla troende utanför någon form av "församlingsverksamhet"???

Är det någon som har mer klarsyn än vad jag har kring detta spörsmål. Jag ser inte hur Gud ämnar lösa situationen rent praktiskt!

Jag kan inte se att den förenkling Micke pekar på om att "dra ut från "skökan" och alla "samfundsbildningar med namn", vara det enda "saliggörande svaret". Det är i mina ögon mer komplicerat än så, att "verka för väckelse" mitt i "det avfall som nu sker".

Låt Din röst och Dina funderingar bli hörda, hur vi, utan att låta oss förledas av det som idag säges vara "väckelse" och "det Gud gör idag", som är ett led i "det stora avfallet" och som griper kring sig i dagens kristna verksamhet och förbereder antikrists ankomst, istället kan få bli ett led i en sann väckelse från Gud, innan Jesu sanna tillkommelse efter plagiatet från fienden!!??

Allt gott till Micke och alla andra!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Sven - Erik säger: "Själv tackar jag Gud för det arbete som speciellt några församlingar lagt ner för att jag skulle bli frälst och bli undervisad i de första grunderna."

Så är det också för mig. Jag kom till tro i en gemensam kampanj som Missionskyrkan och Pingst hade gemensamt. Predikningarna gick rakt in i mitt hjärta. Jag fick göra en radikal upplevelse med ett verkligt förr och nu där jag från en dag till en annan fick en helt ny Bibel, där det framträdde så starkt vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset för min synd.

Att jag hamnade i Pingst hade att göra med upptäckten av troendedopet och den fria församlingstanken i Bibeln. Men jag har aldrig riktigt kunna förlika mig med "den höga bekännelse som det inte funnits täckning för", där allting bara "är härligt", även så om mycket stora problem legat under ytan. Det har bara sopats under mattan.

Att påtala problem i församlingens lära, liv och utövning har enbart setts som negativ kritik som skulle tystas eller talas tyst om och då bara internt. För det kunde skada församlingen. Ett sånt tänkesätt är början till sekterism!

Visst betonas den oförtjänta nåden, men oftast med ett tillägg av "syndakatalog", som lägger ok på människor och skapar en dubbelhet och hyckleri där man "silar mygg och sväljer kameler".

Sanningen blir inte så viktigt bara man vinner människor. Vilken Jesus man presenterar blir mindre viktigt än att vara "karismatisk" med övernaturliga manifestationer. Därmed bäddar man också för förförelsen i trosförkunnelsen.

Sven - Erik säger: "att nyfödda skall få den ’andliga oförfalskade mjölkmaten’ för att genom den kunna ’växa upp till frälsning’: till sunda kristna. Och alltså inte t.ex. få Uppsala livets ords ormgift som första föda."

Men som utvecklingen ser ut idag så är det få kristna sammanslutningar som inte är negativt påverkade av trosförkunnelsen!

Var finns då "Guds församling"? Ja, inte är den detsamma som enskilda kristna sammanslutningar och att där i var och en skulle "tjänsterna och gåvorna" vara nedlagda, eller ens i alla kristna organisationer tillsammans!? Finns inte Kristna både utanför och inom kristna sammanslutningar? Är alla som är medlemmar i en kristen organisation kristna?

Består inte "Guds församling" av människor som är beseglade med Guds Ande genom en sann tro på vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset? Verkar Gud bara genom de kristna organisationerna? Jag tror det skapar ett sekteristiskt tänkande!? Om de kristna organisationerna missar sitt uppdrag tror jag Gud kan "tala genom Åsnor och stenar" om det behövs.

Vad jag tror idag är på väg att ske mitt fram för våra ögon är att en avfallen kristenhet under namnet av väckelse kommer att förbereda människors sinnen och hjärtan att hälsa antikrist välkommen som Kristus. Hur ska människor undgå det bedrägeriet när de redan i sina hjärtan har hälsat en antikrist (andligt död Jesus) välkommen i sitt hjärta!?

Var finns då Guds församling och hur agerar lemmarna i Kristi Kropp, Guds församling, inför denna situation som ligger framför? Tur att "Huvudet för församlingen" - Kristus själv, håller rätt på och samordnar "Guds församlings verksamhet"! För knappast är det idag densamma verksamhet i alla stycken som bedrivs via de kristna organisationerna, där allsköns villfarelse alltmer breder ut sig!

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Den urkristna församlingen var inte problemfri. Den stred mot i stort sett samma problem som vi brottas med i dag. Bl.a. falska apostlar och villoläror, sexuella synder m.m.

Men Paulus behandlade problemförsamlingarna ändå alltid som Guds församlingar, som behövde rensas/renas och byggas upp på ett rätt sätt. D.v.s. i enlighet med de ritningar han själv fått genom en uppenbarelse.

Läser vi Jesu sändebrev till de sju församlingarna, är det inte heller frågan om några fullkomligheter.

Personligen tror jag, t.ex. om villoläror fått greppet över en församling, att det ibland kan bli dags att "dra ut" från en s.k. Guds församling, för att rädda sig själv. Bevara sig själv ren.

Men min tro är, beträffande vårt land, att Gud skall resa upp Sina gamla församlingar i Ande och kraft och rätta till mycket som i dag är fel; med tanke på Guds Ord.

Det blir s.k. reformation i gamla församlingar (rensade logar) som blir en viktig del i landets räddning.

Till profeten säger Gud: "upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera"

Namn: Harry Forsgren

Sven - Erik säger: "Men min tro är, beträffande vårt land, att Gud skall resa upp Sina gamla församlingar i Ande och kraft och rätta till mycket som i dag är fel; med tanke på Guds Ord. Det blir s.k. reformation i gamla församlingar (rensade logar) som blir en viktig del i landets räddning."

Jag hoppas att Du har rätt, men befarar att vi framemot slutet av denna tidsålder (församlingens tidsålder), bara kommer att få se ett ökat förvillande inom "församlingsorganisationerna", framemot avfallet "skökan", som Bibeln talar om. Men att ett samtidigt uppvaknande sker bland enskilda människor både i och utom församlingarna.

Det finns därvid ett sant uttryck, "Gud verkar bara genom församlingen", som jag befarar blir vilseledande till ett sekteristiskt tänkande och att allt som sålunda inte sker via församlingsledningar och församlingars verksamhet, ses som suspekt och något som inte kan härröra sig från Gud som ju bara "verkar genom församlingen".

Gud verkar så sant genom "SIN FÖRSAMLING", men jag menar att den församlingen idag finns både inom och utanför de gängse "kristna aktiviteterna"!? Guds församling är inte organisationer utan människor som är bärare av Guds eget liv. Guds församling bara är där Guds liv är.

T.ex. tror jag inte en hemsida som denna vore möjlig idag via någon församlingsledning och "kristen rörelses" verksamhet!? Det verkar inte idag som någon församling och "kristen rörelse", verkligen ser allvarsdjupet i förförelsen från t.ex. trosförkunnelsen.

Vad ska man då göra? Vänta på ett uppvaknande i församlingsledningarna, eller som i likhet med mig, många enskilda i sin nöd över vad som är på väg att ske, ensam agera för att verka för ett uppvaknande?

Verkar man då i "Guds församling"? När Gud bara säges verka genom de gängse församlingsbildningarna och det som sker utanför församlingsbildningarna inte är från Gud!?

Detta är kanske en svårare fråga (även farlig om den får fel riktning? Inga nya församlingsbildningar behövs - det är inte lösningen), än det kan tyckas vid första påseende?

Men jag kan i vart fall inte vara tyst över vad som sker även om församlingsledningar och kristna organisationer mest är tysta och alltmer synes falla till föga för förförelsen i tiden.

Vore jag tyst skulle jag svika den nöd och övertygelse jag upplever Gud lägger över mitt hjärta och jag förtröstar till att "Huvudet för kroppen" samordnar "Guds verksamhet" med lemmarna som genom Hans Ande är "sammanvuxna".

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

David Wilkerson säger/skriver i en ganska aktuell predikan, att Gud kommer över Sitt folk med "fostrande domar."

Det är också vad Guds Ande, sedan en ganska lång tid tillbaka, talat till mig. Det blir en "töm och betsel" tid, för att Guds Ande skall få Sitt folk till det Han bestämt.

Ananias och Safira är ett sådant exempel. Efter den händelsen kom en stor (hälsosam) fruktan över dem som hörde om den händelsen; och "Adam" är aldrig så sympatisk och hörsam, som när han är fruktande och bävande. D.v.s. långt borta från sitt normala tillstånd av självsäkerhet.

I den tiden, och som en av följderna, kommer en upprensning vad gäller villoandar i Guds församling att ske: det blir en "karmeluppgörelse" m.a.o. som rensar logen!

Där börjar "väckelsen", som Wilkerson benämner "mer än väckelse". Någonting så stort, att det är svårt att beskriva i mänskliga ord och begrepp.

Sedan betr. de som tillhör Guds församling, eller de som är grenar i Det sanna vinträdet, så finns ju dessa både innanför och utanför kyrkosystem, matriklar och mönster i.ö.

Det handlar ju enbart om LIVSFÖRBINDELSE med JESUS!

Namn: Harry Forsgren

Tack Sven - Erik att Du vill dela dessa tankar och funderingar kring "församlingen - väckelse och avfall"!

Jag hoppas innerligt att Din hänvändelse till Wilkersons och Din "vision" blir verklighet:

"kommer en upprensning vad gäller villoandar i Guds församling att ske: det blir en ’karmeluppgörelse’ m.a.o. som rensar logen! Där börjar ’väckelsen’, som Wilkerson benämner ’mer än väckelse’. Någonting så stort, att det är svårt att beskriva i mänskliga ord och begrepp."

Det är väl en början till ’karmeluppgörelse’, som nu sker? Åtminstone är den "Andliga Striden" påtaglig om man försöker peka på vem Jesus är, betydelsen av blodsoffret på korset och man pekar på den förförelse i tiden som drar fram via t.ex. trosförkunnelsen!

Men jag tror knappast att "väckelsen" kommer att ske "i pompa och ståt", med "överflöd på livets alla områden" ala trosrörelsemaner..

Nog tror jag den "vakna skaran", kommer att utgöra en "lidande, hånad skara", mitt i en avog värld och med angrepp från en avfallen kristenhet, som i pompa och ståt och plagiat av tecken och under, nästan är beredda att "i Guds namn" avrätta "väckelsens motståndare" som drivs av "kritikens ande", "är emot enhet" och utgör "kärlekslösa fariseer"?

Vi verkar helt överens när Du säger: "Sedan betr. de som tillhör Guds församling, eller de som är grenar i Det sanna vinträdet, så finns ju dessa både innanför och utanför kyrkosystem, matriklar och mönster i.ö. Det handlar ju enbart om LIVSFÖRBINDELSE med JESUS!"

Knappast är det så att själva bildandet av "en förening med andlig aktivitet", där man tillsätter olika "tjänster" med Biblisk benämning, fördenskull med automatik är ett verk av Gud.

Men jag tror att varhelst sanna troende möts så sker något Gudomligt av "maning, förmaning, tröst och uppbyggelse", mellan lemmarna i "kroppen".

Vare sig det sker inom gängse församlingsverksamhet, där sanna troende finns med, eller utanför sådan verksamhet. Jag tror det sker i vardagslivet, via nätet, per telefon eller brev såväl som "inom verksamhetsapparaten".

Hade Luther bundits av att "Gud verkar bara genom ’församlingen(s’ verksamhet)", så hade vi aldrig haft någon reformation!

Men vad är då konsekvensen av detta? Blir inte uttryck som att Gud verkar genom församling (s verksamheten), Gud har i församlingen (underförstått i församlingsverksamheten), nedlagt alla tjänster och gåvor missvisande och skapar en alltför stor tilltro "till den egna gruppen", som samlas (sekterism) och man missar och ser med skepticism på allt det Gud samverkar och gör mellan lemmarna i kroppen, såväl inom som utom församlingens verksamhetsapparat?

Blir inte idag allt tal om församlingsplantering och församlingstillväxt till vilseledande ord, som låter bra och riktigt och kanske samlar stora skaror, men som idag egentligen handlar om "förförelseplantering och förförelsetillväxt" fram mot avfall?

Först måste man ha en klar undervisning om vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset, där man rensat ut vilseförande undervisning, innan det kan vara tal om sann "tillväxt".

"Tillväxt" är också "mantrat" ute i världen. "Församlingarna" idag är ofta bara spegelbilder av "världens kaos". Det går igen även på ledarskapets område.

Ära vare Gud i höjden att den sanne Jesus Kristus är Herre mitt i detta kaos! Må Han leda var "lem" att finna sin uppgift i detta kaos!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Angående "väckelse". Vilket i mina ögon är detsamma som att säga nej till villfarelse, upptäcka, bejaka vem Jesus Kristus är och betydelsen av blodsoffret på korset för mänsklighetens synd och att lemmarna i "Kristi kropp", Guds församling, finner och fullföljer sina uppgifter i Guds verk.

Jag tror inte att det handlar om väckelse, utan "avfall", i de företeelser som idag går tillbaka med sina rötter till "Latter rain mowment", "Pensacola - väckelsen", "Toronto - välsignelsen", "Apostla - och Profet - rörelsen", "The manifasted Sons of God" eller trosrörelsen.

Alla dessa företeelser talar om en "världsvid väckelse", att "inta städer och nationer", "församlingsplantering och församlingstillväxt", att förändra samhällen genom Evangeliet, "vinna världen för Kristus" och "förbereda Hans inträde i världen genom att fullborda missionsbefallningen", "när församlingen i full hälsa med överflöd på livets alla områden trätt fram", när "församlingen återerövrat från satan all vad han stulit" och "Guds rike har manifesterat sig i det övernaturliga genom tecken och under" och när Judarna är evangeliserade, ja, då kan Jesus komma.

Alla dessa företeelser ser jag som en förberedelse till avfallet (skökan), men under "sken av väckelse", som Bibeln säger ska ske innan "fördärvets man träder fram", innan tillkommelsen av den Sanne Jesus Kristus, Messias sker.

"Fördärvets man" antikrist kommer inte att framträda som "fördärvets man", utan som en Kristus - gestalt, en falsk Messias, som en avfallen s.k. kristenhet kommer att välkomna som sin Kristus, där det sägs att vi nu gått in i "tusenårsriket" och "världen" kommer att se honom som den "store politikern och ledaren", som löser de ekonomiska, globala problemen och skapar fred och framgång i världen.

Hur den "sanna väckelsen" (det kommer att ske en alltmer utvecklad polarisering mellan sann och falsk tro på vem Jesus är och har gjort), ser ut mitt i "det stora avfallet", vet jag inte "när Gud rensar sin loge" och "smyckar sin brud" inför hans tillkommelse. Inte vet jag heller hur "uppryckandet" pusslas in i detta skeende.

Men jag anar att, även om det i likhet med "den vision Sven - Erik bär på", om "en väckelse med omfattning som det inte finns ord för" (?), så kommer det att vara förknippat med mycket lidande, förföljelse och hån, där det krävs att människor är beredda att ge livet för att stå fast vid bekännelsen om vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset.

Jag kan inte säga att jag är förberedd på det, men jag förtröstar till att om den dagen kommer, så vill Gud likt när Stefanus stenades, "öppna Himmelens fönster" och bistå med kraft och klarsyn igenom det skeendet.

Men jag är ingen profet. Bekymrar mig inte om tjänster eller nådegåvor. I mina ögon skapar det mer problem än välsignelse. Det får vara Guds bekymmer och angelägenhet.

Vad jag upplever är speciellt lagt på mitt hjärta är att belysa förförelsen i JDS och att peka på vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset.

Där försöker jag stå fast och uttala det jag inte kommer ifrån att göra och förtrösta till att "andra lemmar" fullgör och följer upp sina uppgifter i skeendet i denna sena tid, innan vi är framme vid slutscenarierna och Jesus kommer tillbaka och "församlingens tidsålder" är till ända.

Känner det viktigt att inte gå utöver vad som är lagt på mitt hjärta, för då blir det fel och jag "blir ett lovligt byte för fienden", "som går omkring som ett rytande lejon" i "Den Andliga Strid", som nu pågår. Må de som har större ljus än vad jag har förmedla sin vishet och kunskap med en sann profetisk skärpa!

Sköt om Er alla vänner!

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Sanningen är ju dock trots allt den, att väckelser går fram på olika håll i världen i dag, om ej ännu i vårt eget land. Men vårt land är ju som bekant inte alltings mått.

Måste f.ö. få erkänna, att jag till någon del känner Guds hjärta och därför också Hans innerliga önskan att få alla människor hem till sig innan det är för sent, och vet dessutom att Han är obegränsad i kraft och förmåga, och det gör att jag blir starkt bedrövad (tror att det är Anden inom mig som blir det) när någon, vem som helst, talar eller skriver mot en Andens besökelsetid innan Jesu återkomst.

Men som sagt, uppvisa Bibelstöd för tesen att ingen rik utgjutelse av Guds Ande, ingen rik Andens besökelsetid, kommer innan Jesu återkomst!

Namn: Harry Forsgren

Sven - Erik säger: "Men som sagt, uppvisa Bibelstöd för tesen att ingen rik utgjutelse av Guds Ande, ingen rik Andens besökelsetid, kommer innan Jesu återkomst!"

Personligen tycker jag det är svårt att finna stöd vare sig för det ena eller andra. Ordet om "Andens utgjutande över allt kött", gäller från Pingstdagen och mycket av det har vi sett och behöver "jämkas" mot den bild av en lidandes skara (frågan är vad som åsyftar Judarna eller den Kristna församlingen), där Jesus undrar om Han ska finna tro vid sin tillkommelse och den bild Bibeln ger av förförelsens utbredande och falska Kristus - gestalter, som ska föregå den sanne Messias framträdande.

Men vad jag ser som viktigt är att inte människor bedras i det som idag kallas väckelse (även då i tredje världen, som mycket handlar om "en frukt" av trosrörelsens förgreningar och "skrattväckelsens" verksamhet) , men som egentligen är förfall, i de företeelser jag nämnde och blir bedragna att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Jag vidhåller att den "sanna väckelsen" inte kommer att ske "i pompa och ståt" likt det framställes av "den falska väckelsens förespråkare", som jag nämnde vid namn och som beundras i tiden för dess manifestationer av övernaturlig art.

Jag vidhåller att "den sanna väckelsen" kommer att ske under vånda, lidande och nöd i enlighet med den första kristna församlingen, där de flesta fick i enlighet med Jesu Ord , om att det inte skulle gå Hans efterföljare bättre än det gick för Honom.

De flesta lärjungarna fick ge sitt liv för tron på Jesus! Det får vi även som "den sista tidens väckelse" vara beredda på som en verklighet i denna "Andliga Strid" som ligger framför.

Må de som säger sig tala profetiskt göra det utifrån Guds Ord och inte utifrån "syner och uppenbarelser". Därför vädjar jag till alla: Vad säger Guds Ord rent och klart i denna fråga?

Jag ser det inte, utan bara varnar för det bedrägeri jag ser framför mig i "den falska väckelse" som drar fram i de företeelser jag nämnde och som alla talar om en "världsvid väckelse" och jag försöker efter bästa förmåga att peka på vem Jesus är och har gjort vid offret av Kristi persons RENA offer av Kristi persons kropp och blod som det "försoningsmedel" Gud använde sig av när "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv".

Må inte "väckelse" bli viktigare än vem Jesus Kristus är och betydelsen av blodsoffret på korset! Utan klarhet i den frågan, ingen verklig väckelse!

God Helg alla Jesu vänner!

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Ja, det var just detta jag efterfrågade: "Vad säger Guds Ord rent och klart i denna fråga?"

Och tills dess någon med stöd av ett rent och klart Guds Ord kan motsäga min tro på en stark väckelse innan Jesu återkomst, förlitar jag mig på det jag tror Guds Ande talat och sagt till mig.

Att Gud kommer inte att stå som nummer två i avslutningen av denna tidsålder!!

I början av 1980-talet fick jag se en syn, som svar på en specifik bön med en fråga. Det jag fick se, var ett fiskenät som gick ut och omslöt hela världen.

Fiskenätet var nöden som skulle komma över jorden, på ett sådant sätt att ingen undkom den.

Med nöden var det så, vilket gjorde den till ett fiskenät (kanske kastnät?), att den var av det slaget att den ställde Människan inför evigheten, d.v.s. inför evighetsfrågan; som vi ju alla bär inom oss, men ofta tränger undan när livet "flyter på".

I den tiden, visade mig Guds Ande, kommer Gud att sända ut vittnen som ställer människorna inför ett vägval: Himmel eller Helvete, med en tydlighet som gör att ingen behöver ta miste på vad den väljer.

Det som kännetecknade dessa vittnen var tydligheten: den var ett "skarpt, tveeggat svärd".

Och om det finns en falsk väckelse, måste det väl också rimligen finnas en äkta: d.v.s. en äkta Andeutgjutelse från Gud, genom äkta tjänare och tjänarinnor.

Var hamnar vi annars?!

Namn: Denise

Det märks Sven - Erik, att du brinner för denna väckelse du tror dig har "sett". Du vill ha skriftliga belägg att det inte blir så. Det är helt förståligt.

Jag minns en förkunnare som påstog att innan Jesu andra tillkomst skulle ett mörker vara över världen - en mörk medeltids sörja av obiblisk kunskap.. . på engelska kallas det "Dark Ages". Är vi där idag?

Beskrivning av den synliga kyrkan i ändens tid är en av en liten skara (kvarlåten) som håller fast till Bibeln som Guds rena ord. Ordet har predikats i alla tider med valet "himlen eller helvetet". Den moderna människan skräms inte av det.

Nu har vi dessutom en förvanskad "Jesu" bild med en andlig död eller mysticiferad figur människor ska ha tillit till för att må bra. Vi har stora skaror som flockar till lärare som predikar ett välstånds evangelium, en "tro på dig själv" förkunnande där människor är små gudar därför att de har samma ande i sig som Kristus.

Vi har en blandning inom den synliga kyrka av ockult mystik och bibel jargong där människan, inte Gud, står i fokus. Att evangelisera är att tala om för människa att hon är värd så mycket så Gud gråter i himlen över henne istället för att Kristus har dött för att återförena henne med en helig Gud och hon utan detta är en vidrig syndare och hopplöst förlorad.

Allt detta är onekligen en uppfyllelse av dessa bibelord:

Ty den tid kommer, då de icke längre skola fördraga den sunda läran, utan efter sina egna begärelser skola samla åt sig lärare hoptals, alltefter som det kilar dem i öronen en tid då de skola vända sina öron från sanningen och i stället vända sig till fabler. 2 Tim 4:2-4

När det gäller en stor skara som räddas i sista stund eller någonting i den stilen . .

Jesus sade: Ty SÅSOM det skedde på Noas tid, så skall det ske vid Människsosonens tillkommelse. Såsom människorna levde på den tiden före floden: de åt och drack och män tog hustrur och hustrur gavs åt män, ända TILL DEN DAG då Noas gick in i arken och DE VISSTE AV INTET, före floden. Matt. 24:37 osv

Jämför 1 Pet 3:20 " . . .för sådana som fördom var ohörsamma när Guds långmodighet gav dem anstånd i Noas tid, då när en ark byggdes, i vilken NÅGRA FÅ -- ALLENAST 8 PERSONER-- bli frälsta genom vatten."

Han fortsätter i samma linje 2 Pet. 2: " . . .lät floden komma över de ogudaktigas värld, bevarade Noa såsom rättfärdighetens förkunnare, jämte sju andra." (8 pers alltså!)

Om vi läser fortsättning av Jesus egen beskrivning så använder han också Lot som exempel och där räddas bara 3 stycken.

Petrus beskriver hur den sanna evangelium skall förvanskas 2 Pet. 2:1 "falska lärare skall komma att finnas, vilka på SMYGVÄGER skall införa fördärvliga partimeningar och draga över sig själv plötsligt fördärv, i det att de till och med FÖRNEKA den Herre som har köpt dem. (JDS osv) . . de skall få MÅNGA efterföljare i sin lösaktighet och för deras skulle skall SANNINGENS VÄG bliva smädad . . ."

Gud etablerade den sanna evangeliska läran genom apostlarnas undervisning och gärningar. Kyrkan angreps av alla det sorters irrläror inom de första trehundra åren av dess existens. Alla falska läror idag kan härledas till dessa tider. I våra dagar revs grundsanningarna ner och en mysticifering av mycket sker. Ett förfall alltså. . .Du håller med om detta, det vet jag.

Genom alla tider har varningar av det framtida förfallet predikats av Guds sanna tjänare. Myten om en stor världsvid väckelse innan Jesus återkomst är en utav irrlärorna av "Latter Rain". Det predikades av William Branham med fl.

Med allt detta vill jag att du ska förstå mig rätt - Gud lider inget nederlag - Han styr alltihopa efter Hans viljes behag och till Hans ära.

Namn: Sven - Erik Sköld

Bibeln varken avvisar eller bekräftar. Det som då återstår är frågan: kommer det att finns tro bland Guds folk för väckelse, och så är det måhända inte?!

Personligen kan jag inte se att Gud skulle kunna bli fråntagen alla Sina vapen, så att villoläror och andliga förfalskningar skall kunna härja som de vill.

Fortfarande, också i ändens tid, gäller att ljuset är starkare än mörkret och Guds Ande är starkare än världens, den Ondes, ande.

Därmed, med min tro på väckelse, har jag inte sagt att alla blir frälsta, men Människan kommer att ställas inför ett tydligt val och även få en tydlig vägvisning vart respektive väg leder: Himmel eller Helvete.

Och Gud som älskar Människan kommer att ge henne denna möjlighet! Hon skall inte behöva vilseföras av främmande läror t.ex. utan att ha ett tydligt alternativ; vilket i dag knappast finns.

Namn: Harry Forsgren

Vill ge några funderingar kring "ämnet väckelse och avfall i ändtiden", som här behandlas. Skriver inte utifrån "en auktoritär ställning" med att "så här är det", utan det är mer personliga funderingar. Vad jag med eftertryck vill visa på utifrån en övertygelse som växt fram skriver jag med stora bokstäver.

Denise säger: "Genom alla tider har varningar av det framtida förfallet predikats av Guds sanna tjänare. Myten om en stor världsvid väckelse innan Jesus återkomst är en utav irrlärorna av "Latter Rain"…. Jag minns en förkunnare som påstog att innan Jesu andra tillkomst skulle ett mörker vara över världen - en mörk medeltids sörja av obiblisk kunskap.. .Beskrivning av den synliga kyrkan i ändens tid är en liten skara (kvarlotten) som håller fast till Bibeln som Guds rena ord…. Nu har vi dessutom en förvanskad ’Jesu’ bild med en andlig död eller mysticiferad figur människor ska ha tillit till för att må bra.

Vi har stora skaror som flockas till lärare som predikar ett välstånds evangelium, en ’tro på dig själv’ förkunnande, där människor är små gudar…Vi har en blandning inom den synliga kyrka av ockult mystik och Bibel - jargong där människan, inte Gud, står i fokus…. Petrus beskriver hur den sanna evangelium skall förvanskas 2 Pet. 2:1 ’falska lärare skall komma att finnas, vilka på SMYGVÄGER skall införa fördärvliga partimeningar och draga över sig själv plötsligt fördärv, i det att de till och med FÖRNEKA den Herre som har köpt dem. (JDS osv) . . de skall få MÅNGA efterföljare i sin lösaktighet och för deras skulle skall SANNINGENS VÄG bliva smädad’. . ."

Det är en delsanning som jag är benägen att understryka och som stämmer med vad jag så allvarligt ser framför mig.

Sven - Erik säger: "I den tiden, visade mig Guds Ande, kommer Gud att sända ut vittnen som ställer människorna inför ett vägval: Himmel eller Helvete, med en tydlighet som gör att ingen behöver ta miste på vad den väljer. Det som kännetecknade dessa vittnen var tydligheten: den var ett ’skarpt, tveeggat svärd’…. om det finns falska profeter och lärare, måste det även finnas äkta. Och om det finns en falsk väckelse, måste det väl också rimligen finnas en äkta: d.v.s. en äkta Andeutgjutelse från Gud, genom äkta tjänare och tjänarinnor…. Människan kommer att ställas inför ett tydligt val och även få en tydlig vägvisning vart respektive väg leder: Himmel eller Helvete."

Kan det inte vara så (eftersom Bibeln ger bägge bilderna egentligen), att även dessa bägge sidor är sanna kring avslutningens "väckelse och avfall" ?

Där gäller det då att genomskåda, avslöja och varna för den "falska väckelsen" och "avfallet", medan det gäller att få människor att vakna över den "sanna väckelsen" och bli del av den som sker "mitt i avfallet" och inte bli bedragna in i "avfallet", "skökans" verksamhet.

DET JAG DÅ ÄR ÖVERTYGAD OM, ÄR ATT DET INTE ÄR FRÅGAN OM SANN VÄCKELSE IDAG SOM GÅR TILLBAKA TILL FÖRETEELSERNA "LATTER RAIN MOWMENT", "PENSACOLA - VÄCKELSEN", "TORONTO - VÄLSIGNELSEN", "THE MANIFASTED SONS OF GOD", "APOSTEL - OCH PROFET - RÖRELSEN", "TROSRÖRELSEN" ELLER EN "FALSK EKUMENIK SOM GÅR HAND I HAND MED KATOLSKA KYRKAN OCH TROSRÖRELSEN IDAG.

JAG TROR INTE DET ÄR FRÅGAN OM SANN VÄCKELSE IDAG SOM DRAR FRAM "FÖR ATT INTA STÄDER OCH NATIONER" OCH "VINNA VÄRLDEN FÖR KRISTUS", "FÖRÄNDRA SAMHÄLLEN MED EVANGELIUM", FYLLT AV OCKULTA MANIFESTATIONER OCH ATT "TA AUKTORITET ÖVER MÄNNISKOR OCH SITUATIONER".

DÄR HÄRJAR EN FALSK ANDE BAKOM DESSA FÖRETEELSER UNDER TÄCKMANTEL AV NÅGOT SÅ VÄLLOVLIGT SOM MISSIONSBEFALLNINGEN OCH ATT "VINNA VÄRLDEN FÖR KRISTUS".

JAG ÄR ALLTMER ÖVERTYGAD OM ATT "DEN SANNA VÄCKELSEN" MITT I DETTA FÖRFALL, SOM FÖRBEREDER EN AVFALLEN "KRISTENHET", TILL ATT HÄLSA ANTIKRIST VÄLKOMMEN SOM KRISTUS, SÅ KOMMER "VÄCKELSEN" ATT PRÄGLAS, LIKT DEN FÖRSTA FÖRSAMLINGEN, AV LIDANDE, NÖD, FÖRFÖLJELSE OCH MARTYRSKAP, DÄR INTE BARA FÖRFÖLJELSE OCH HÅN VÄNTAR FRÅN "VÄRLDEN", UTAN LIKA MYCKET AV "KRISTNA" SOM MENAR SIG GÖRA EN GUDSTJÄNST MED ATT STOPPA "KRITIKENS ANDE" OCH "VÄCKELSENS BROMSKLOSSAR".

DET KOMMER INTE ATT VARA EN SKARA SOM UNDER POMPA OCH STÅT MED "ÖVERFLÖD PÅ LIVETS ALLA OMRÅDEN" (KÖTTETS EVANGELIUM) DRAR FRAM, MEN EN SKARA SOM KANSKE ÄNDÅ ÄR ORÄKNELIG, SOM "FÖLJER LAMMET VARTHELST DET GÅR".

Sven - Erik säger: "Och Gud som älskar Människan kommer att ge henne denna möjlighet! Hon skall inte behöva vilseföras av främmande läror t.ex. utan att ha ett tydligt alternativ; vilket i dag knappast finns."

LÅT OSS DÄRFÖR HÖJA RÖSTEN ALLTMER, SÅ ATT ALTERNATIVET HÖRS MELLAN SANN OCH FALSK TRO: "VAR OCH EN ANDE SOM BEKÄNNER ATT JESUS ÄR KRISTUS, GUD KOMMEN I KÖTTET, HAN ÄR AV GUD, MEN VAR ANDE SOM INTE SÅ BEKÄNNER JESUS ÄR ANTIKRISTS ANDE…"

SKILJELINJEN MELLAN SANN OCH FALSK VÄCKELSE KOMMER ATT GÅ MELLAN DE SOM KLART OCH TYDLIGT TAR AVSTÅND FRÅN FÖRVILLELSEN I ALLA DESS KONSEKVENSER AV EN UPPLÖSNING AV ENHETEN - TREENIGHETEN MELLAN FADER SON OCH ANDE I EN ENDA GUD, JAG ÄR HERREN, HERREN ÄR EN OCH SOM TAR AVSTÅND FRÅN EN UPPLÖSNING AV ENHETEN MELLAN SANN GUD OCH SANN MÄNNISKA (FULLT UT GUD OCH FULLT UT MÄNNISKA SAMTIDIGT) I JESU KRISTI PERSON IGENOM HELA FÖRSONINGSSKEENDET. ELJEST HAR MAN EN ANTIKRISTLIG TRO PÅ OCH BEKÄNNELSE AV JESUS.

SKILJELINJEN KOMMER ATT GÅ MELLAN DE SOM INTE BEKÄNNER (I ALL KONSEKVENS AV LÄRAN) ATT JESUS IGENOM HELA SKEENDET ÄR GUD, INTE BEKÄNNER ATT HAN ÄR SYNDFRI OCH REN OCH GER ETT RENT OFFER (EJ SYND TILL SITT VÄSEN, MEN TILLRÄKNAD MÄNSKLIGHETENS SYND, SOM BESEGRAS I HANS SYNDFRIA RÄTTFÄRDIGHET) AV KRISTI PERSONS (GUD OCH MÄNNISKA FÖRENADE) OFFER AV KRISTI PERSONS RENA KROPP OCH BLOD.

ALLT SOM FÖRSÖKER PEKA PÅ ATT FÖRSONINGSBLODET PÅ KORSET INTE SKULLE VARA RENT, ELLER VARA NOG ELLER ATT JESUS INTE HELA TIDEN ÄR GUD (ALLA FORMER AV ANDLIG DÖD AV JESUS - ÄVEN I DE SAMMANHANG DÄR MAN SÄGER SIG GÅ EMOT JDS, MEN SOM GENOM ATT KNYTA PERSONLIGHETEN ENBART TILL KROPPEN SKAPAR EN ANNAN VARIANT AV JDS) ÄR FALSK !!!

Må vi var och en vara en del av den "sanna väckelsen", mitt i villfarelsen och avfallet som idag säges ske "under Kristi namn". Må vi proklamera den sanne Jesus Kristus och betydelsen av blodsoffret på korset! Sen får vi överlämna åt Gud att summera vilka som är med "i den sanna väckelsen" och vilka som låter sig bedras in under "avfallet - skökan".

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

När det falska hindrar oss att se och räkna med det som är äkta, då har det falska vunnit. Då har mörkret fått oss att ställa undan det ljus som skall besegra mörkret. Ja, som redan har vunnit seger över mörkret och mörkrets samtliga handlingar och gärningar!

Och det är ingen bra början på en strid, att göra den egna armén vapenlös. Och som på Mose tid, anse oss själva vara som gräshoppor i förhållande till jättar! Så dumt får vi väl ändå inte låta det falska/uppblåsta lura oss att tro och handla?!

Vi får väl läsa innantill och se vad som är oss givet, och tro och handla därefter.

"Gud vill att alla människor skall blir frälsta och komma till kunskap om sanningen" "genom tron intog de vad utlovat var".

Vi skall inte ställa små möten, mot stora möten. Samtal med enskilda, mot budskap till skarorna. Så, ställde verksamhetsformerna mot varandra, gjorde aldrig JESUS och apostlarna. Evangelierna uppvisar båda verksamhetssätten.

Namn: Harry Forsgren

Jag vet inte varför det känns som vi skriver mot eller förbi varandra S-E, fast jag tror att vi egentligen är överens. Inbillar jag mig?

För inte anser Du väl att de företeelser jag tidigare nämnt företräder en sann väckelse och inte behöver varnas för?

Även jag tror på en sann väckelse, mitt i "avfallet", men inte att den ser ut som trosrörelsens variant i pompa och ståt med "överflöd på livets alla områden", "intagna nationer med förändrade samhällen" och att "när Judarna och världen är evangeliserade" och vi "vunnit världen för Kristus", så kan Kristus komma och vi går in i tusenårsriket.

Det tror jag är ett led i avfallet (all samlad falskhet inom religionens område som i en "synergism" i kärlekens och toleransens namn "där vi är ett i Kristus" - som kan ha olika namn, "för att "världen ska tro", där "kärleken är det sammanhållande bandet"), där man blir bedragna att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Det talas om "den falske profeten som ska förmå människorna att tillbe vilddjuret". Inte tror jag detta handlar om "icke - troende" ateister utan "Kristus - troende", som blir bedragna till att anse sig tillbe Kristus. Var "evakueringen" med "uppryckandet" vet jag inte när det ska ske, när "brudeskaran" undgår det värsta av "vilddjurets förförelse" och skada av mänskligheten och Guds skapelse sker med allt lidande det innebär, vet jag inte.

Visst tror jag på en sann väckelse, mitt i detta förvirrande plagiat med "tecken och under", stora skaror samlade och presenterandes en "falsk Messias". Men varför skulle den sista tidens sanna väckelse, se annorlunda ut än den första tidens väckelse, präglad av lidande, nöd, förföljelse, martyrskap och en evig kamp mot förförelsens andemakter, för att hålla fast vid vem Jesus är och har gjort? Jag tror människor behöver vara förberedda på denna verklighet och inte bli bedragna av "den ysterhet" som präglar det som idag kallas "väckelse".

Som jag tidigare sa, så kommer skiljelinjen mellan sann och falsk väckelse att gå vid ett avståndstagande från all form av en andlig död av Jesus och en bekännelse och tro på, att Jesus igenom hela skeendet är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, utan upplösning av enheten, treenigheten i Guds person.

Skiljelinjen kommer att gå vi en tro på att Herren är en, utan upplösning av Gud och människa i personen Kristus. En tro på och bekännelse, att det är Jesu syndfria rättfärdighet som vinner segern över människans andliga död och syndens konsekvenser, när det läggs på Honom och inte att Han skulle dö människans andliga död.

Skiljelinjen kommer att gå vid en tro på och bekännelse av betydelsen av Kristi persons (Gud och människa förenade) RENA offer av Kristi persons kropp och blod. "Kristi kropp för Dig utgiven, Kristi blod för Dig utgjutet". (Det riktigt bedrägliga i ändtiden är då de som pekar på "korsets och blodets evangelium och verkligen fokuserar kroppen och blodet, men som ändå i slutändan med att enbart knyta personligheten till kroppen, skapar en annan variant av JDS när då kroppen säges vara verkligen död och således även hela personligheten är död vis kroppens upphörande - Se under "Häften" i Menyn till vänster - "Kan Gud dö - Jesu Kristi person - Den stora stötestenen).

Men jag tror även att skiljelinjen kommer att gå, mellan dem som överbetonar "Anden" och att vi uppmanas, utan att inte ifrågasätta manifestationer, bara ska "ge oss hän åt Anden", vara "med i det Gud gör idag" och de som å andra sidan manar och varnar till sans i vad som synes hända i allt vad som idag sker på den andliga arenan ( som ses som "väckelsens bromsklossar"), och de som framhärdar med att Anden är Kristi Ande, bara under förutsättning, att Han presenteras som den Han är av Sann Gud och Sann människa i alla dess konsekvenser igenom hela skeendet och fokuserar på betydelsen av det RENA blodsoffret på korset.

Anden förhärligar vem Kristus är och har gjort och inte sig själv. "Av mitt skall han tala och förkunna för er", säger Jesus. Det är Jesus som är Anden, som vi ska bli "fixerade vid" och inte "Anden", som kan vara vilken ande som helst! Jesus själv ("Gud med oss" i enheten, treenigheten av Fader Son och Ande i den ende Gudens person - "Jag ÄR Herren, Herren är en), är den vi ska fokusera och sätta vår förtröstan till.

Vid en sann undervisning om vem Jesus är och har gjort ("som drar alla till sig"), ligger den sanna väckelsen och inte huruvida vi själva har en tro för väckelse eller inte. Det är inte vår presterade tro, eller att "vi ska få det vi bekänner genom kraften i våra uttalade ord", ala trosförkunnelsen, att vi "uttalar väckelse", som det handlar om. Utan att vi för fram ett sant budskap om vem Jesus är och har gjort och samtidigt visar på förförelsen i tiden! Sen må Gud summera och manifestera efter sitt behag! Att förkunna sanningen om vem Jesus är och har gjort med samtidigt avståndstagande av villfarelse, är väckelsen i tiden!

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Djävulen finns på jorden hela tiden, sedan han blev utkastad från Himlen, och han skall enligt Bibeln bli särskilt vredgad i sluttiden; så han är ju egentligen ingenting nytt. Ingen ny förutsättning att ta hänsyn till m.a.o. och lika besegrad, oaktat sin vrede, som han alltid har varit, sedan Jesu seger på korset.

Men jag vägrar tro, och Bibeln ger heller inget stöd för den tesen, att Gud skall stå som nummer två i avslutningen av denna tidsålder.

Namn: Harry Forsgren

Du säger Sven - Erik: "Men jag vägrar tro, och Bibeln ger heller inget stöd för den tesen, att Gud skall stå som nummer två i avslutningen av denna tidsålder."

Finns det någon här inklusive mig själv som hävdat något sådant?????

Vad jag försöker visa på är skillnaden mellan den falska väckelsen i ändtiden som under Kristi namn kommer att kallas för en väckelse som drar fram i "pompa och ståt" med slagordet "överflöd på livets alla områden".

Medan den sanna väckelsen likt från första början har "värkt fram" under förföljelser och martyrskap.

Jag vill inte här att människor ska finna anledning att låta sig ryckas med "i berusningens och köttets evangelium" och tro att det är vad väckelse handlar om bara man "vinner skarorna",

Varför kommenterar Du inte själva innehållet i vad jag skrev, utan skriver som Du vore emot ett avståndstagande till de företeelser jag nämner som om det rörde sig om några "väckelsens företrädare"?

Varför skriver Du inte under på grunden för den sanna "väckelsen" mitt i denna "skenväckelse" som är bärare av förförelsens gift?

Håller Du inte med om följande jag skrev Sven - Erik:

"Skiljelinjen kommer att gå vid en tro eller icke tro på att Herren är en, utan upplösning av Gud och människa i personen Kristus.

Skiljelinjen kommer att gå vid en tro på och bekännelse eller icke tro och bekännelse, att det är Jesu syndfria rättfärdighet, som vinner segern över människans andliga död och syndens konsekvenser, när det läggs på Honom och inte att Han skulle dö människans andliga död.

Skiljelinjen kommer att gå vid en tro på och bekännelse eller icke tro på och bekännelse av betydelsen av Kristi persons (Gud och människa förenade) RENA offer av Kristi persons kropp och blod. "Kristi kropp för Dig utgiven, Kristi blod för Dig utgjutet.

Men jag tror även att skiljelinjen kommer att gå, mellan dem som överbetonar "Anden" och att vi uppmanas, utan att ifrågasätta manifestationer, bara ska "ge oss hän åt Anden", vara "med i det Gud gör idag" och de som ("väckelsens bromsklossar"), framhärdar med att Anden är Kristi Ande, bara under förutsättning, att Han presenteras som den Han är av Sann Gud och Sann människa i alla dess konsekvenser igenom hela skeendet och fokuserar på betydelsen av det RENA blodsoffret på korset.

Anden förhärligar vem Kristus är och har gjort och inte sig själv. "Av mitt skall han tala och förkunna för er", säger Jesus. Det är Jesus som är Anden, som vi ska bli "fixerade vid" och inte "Anden", som kan vara vilken ande som helst! Jesus själv ("Gud med oss" i enheten, treenigheten av Fader Son och Ande i den ende Gudens person), är den vi ska fokusera och sätta vår förtröstan till.

Vid en sann undervisning om vem Jesus är och har gjort ("som drar alla till sig"), ligger den sanna väckelsen och inte huruvida vi själva har en tro för väckelse eller inte.

Det är inte vår presterade tro, eller att "vi ska få det vi bekänner genom kraften i våra uttalade ord", ala trosförkunnelsen, att vi "uttalar väckelse", som det handlar om.

Utan att vi för fram ett sant budskap om vem Jesus är och har gjort och samtidigt visar på förförelsen i tiden! Sen må Gud summera och manifestera efter sitt behag! Att förkunna sanningen om vem Jesus är och har gjort samtidigt som förförelsen och plagiaten avslöjas är kännetecknande för all väckelse för alla tider!"

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Att Djävulen i slutet av denna tidsålder genom bl.a. falska "väckelser" (kännetecknade ibland av stora under och tecken) försöker bedra människorna, och gärna också och kanske helst "de utvalda" det utgick jag från var en självklarhet i sammanhanget!

Men som på Mose tid, är Guds förmåga alltid större än fiendens och det kommer också att visa sig även i ändtiden, är min fasta övertygelse. Gud kommer, med andra ord, aldrig tvåa.

När jag talar och skriver om "väckelse" menar jag vad det ordet alltid varit en beteckning för bland oss som Guds folk; ett Guds ingripande (och inte Satans) bland människorna på jorden.

Det var bl.a. ett sådant ingripande, i Sydamerika, som fick L.P. att också tro på Guds förmåga att sända skördeväckelser i tiden strax innan Jesu återkomst. Det Bibliska stödet ansåg han sig ha i Joels välkända profetia ang. en andeutgjutelse med starka manifestationer i ändtiden. Som det står skrivet: "Över allt kött".

Namn: Harry Forsgren

Tack för Ditt svar Sven - Erik!

Jag tror att vi egentligen är väldigt överens, men att vi talar lite vid sidan av varandra?

Nå, Oj, nu känner jag att jag kommer att bli så där långrandig igen. Hopas den intresserade vill hänga med!?

Gud "ligger inte tvåa" på den andliga arenan på grund av att människor väljer att låta sig förföras, istället för att "ge kärleken till sanningen rum i sina hjärtan", kring vem Jesus Kristus är och betydelsen av blodsoffret på korset. Men det "rensar agnarna från vetet".

Gud har alltid full koll på skeendet och är alltid segrare och aldrig förlorare i något skede. Oavsett om Han tillåter mörker och förförelse att dra fram, som rensar Hans loge, eller sanningen ljus får gripa människor i en hänförelse till tacksamhet över vem Han är och den räddning han berett människan i all hennes motsträvighet och benägenhet att föredra lögnen framför sanningen.

Avgörande är inte "den mänskliga måttstocken och matrikeln" av "anhängare" och om det är små eller stora skaror som samlas och sägs vara kristna.

Det viktiga är "den himmelska matrikeln", vilka som har "namnet skrivet i Livets bok". Allt tal om en "världsvid väckelse" fyller inte i realiteten någon sida i den boken!

Jag vill igen understryka: Även jag tror på en sann väckelse, mitt i "avfallet", men inte att den ser ut som trosrörelsens variant i pompa och ståt med "överflöd på livets alla områden", "intagna nationer med förändrade samhällen" och att "när Judarna och världen är evangeliserade" och vi "vunnit världen för Kristus", så kan Kristus komma och vi går in i tusenårsriket.

Det tror jag är ett led i det stora avfallet (all samlad falskhet inom religionens område som i en "synergism" i kärlekens och toleransens namn "där vi är ett i Kristus" - som kan ha olika namn, "för att "världen ska tro", där "kärleken är det sammanhållande bandet"), där man blir bedragna att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Det talas om "den falske profeten som ska förmå människorna att tillbe vilddjuret". Inte tror jag detta handlar om "icke - troende" ateister utan "Kristus - troende", som blir bedragna till att anse sig tillbe Kristus. Var "evakueringen" med "uppryckandet" vet jag inte när det ska ske, när "brudeskaran" undgår det värsta av "vilddjurets förförelse" och skada av mänskligheten och Guds skapelse sker med allt lidande det innebär, vet jag inte.

Visst tror jag på en sann väckelse, mitt i detta förvirrande plagiat med "tecken och under", stora skaror samlade och presenterandes en "falsk Messias". Men varför skulle den sista tidens sanna väckelse, se annorlunda ut än den första tidens och alla tiders väckelse, präglad av lidande, nöd, förföljelse, martyrskap och en evig kamp mot förförelsens andemakter, för att hålla fast vid vem Jesus är och har gjort?

Jag poängterar att jag tror att människor behöver vara förberedda på denna verklighet och inte bli bedragna av "den ysterhet" som präglar det som idag kallas "väckelse".

Vid en sann undervisning om vem Jesus är och har gjort ("som drar alla till sig"), ligger den sanna väckelsen och inte huruvida vi själva har en tro för väckelse eller inte.

Det är inte vår presterade tro, eller att "vi ska få det vi bekänner genom kraften i våra uttalade ord", ala trosförkunnelsen, att vi "uttalar väckelse", som det handlar om. Utan att vi för fram ett sant budskap om vem Jesus är och har gjort och samtidigt visar på förförelsen i tiden!

Det är mer välsignat att bli fixerad vid vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset, än att bli fixerad vid ett ändlöst tal om "väckelse".

Det är bara umgängelsen med den sanne Jesus Kristus och Hans Ord som föder tro på Honom själv. Han är i sin person den sanna "väckelsen".

Att föra ut ett sant Evangelium som lyser i och avslöjar avfallets mörker är väckelse och inte tal om tro på väckelse. Det är inte "vår tro" på väckelse som föder väckelse. Den är den sanna tron på den Sanne Jesus Kristus som är väckelse.

Inte någonstans uppmanas vi att "ha tro för väckelse". Vi uppmanas att förtrösta till den Jesus är, har gjort och gör (däri ligger ofantligt mycket som till en del den här hemsidan försöker peka på). Vi uppmanas att tro på HONOM som ÄR VÄCKELSEN.

Vi uppmanas att "predika Evangeliet för allt skapat". Vi uppmanas att "hålla fast vid läran" och "den tro som en gång för alla blivit överlämnad åt de heliga". Vi uppmanas "att pröva andarna" och läran huruvida den är från Gud. Vi uppmanas att avslöja villfarelse och mörker.

Låt inte de som är "väckelsefixerade", under vällovliga slogans, men med "skräp i bagaget", som handlar om förförelse och förfall skymma bilden av vem den sanne Jesus Kristus är!

Vi som kristna ska inte låta oss duperas av de förförande sammanhang, där man mer än i andra sammanhang är "väckelsefixerade" och med "kristet vokabulär" försöker skapa trovärdighet.

Vi ska fastmer avslöja det mörker, som under camouflage av medryckande, "trosfriska" uppmaningar om att som "Guds arme" "inta nya områden" och "vinna världen för Kristus".

Där har det blivit viktigare att nå skarorna än vilket budskap man för ut. "Ifrågasätt inte utan var bara öppen för Anden och flöda i det Gud vill göra idag".

Det budskap som bärs fram idag, där detta vokabulär mest används, är fyllt av förförelse, fyllt av övernaturliga plagiat av Guds verk, för att förvilla och som leder till avfall och inte den väckelse som utlovas.

Vi ska peka på den Sanne Jesus Kristus, som är väckelsen i sin person och som "drar alla till sig". Det är inte "vår tro" på väckelse som är väckelsen!

Precis som HAN ÄR vår tro, så ÄR HAN var människas väckelse. Vare sig det sker i ensamhet, i personliga samtal, i eller utanför församlingarnas verksamhetsapparat, eller under "stora kristna konferenser".

HaFo

Namn: Mikael Svensson

Hej Harry!

Tycker i och för sig att det är bra att du slåss mot alla falskheter och osanningar inom trosrörelsen och katolska kyrkan. Men blir inte din värld alltför tung till sist? Onda andemakter finns ju tydligen överallt. Hur ska Kristus kunna vinna slutsegern när djävulen tydligen kan omskapa sig till de flesta inom kristendomen förekommande riktningarna, dessutom alla övriga religioner t.ex hinduism, buddism eller islam?

Men det räcker ju inte att inte anamma någon tro för att vara i djävulens hägn. Lika illa är det ju att inte tro, tvivla eller ägna sig åt vanligt mänskligt liv. Är själv en 40-årig man som är uppväxt inom frikyrkorörelsen och höll på att bli tokig p.g.a undervisningen om dessa andemakter som ständigt finns i vår närhet och krigar om våra själar.

Har de sista månaderna ärligen sökt gud på nytt, delvis genom internet. Hittar endast meningsskiljaktigheter. Du har till och med sagt att du tror att antikrist kommer att framträda genom en symbios mellan pingströrelsen, trosrörelsen och den katolska kyrkan. Hur ska någon människa kunna bli frälst enligt dig.

Djävulen verkar ju ha total koll och monopol på allt. Det räcker inte med satansdyrkare, islamister eller ateister. Satan har tydligen t.o.m kontroll på pingströrelsen. Har inte Kristus någon kontroll? Kommer ens en promille av världens barn att bli räddade och vad säger det om en allsmäktig god gud som låter resten av sin skapelse lida under evigheternas evighet?

Jag undrar ärligt.

Namn: Harry Forsgren

Tack för Din "ärliga undran" Mikael!

Jag har varit bortrest och därav den sena responsen på Ditt inlägg! Hoppas att Du ursäktar!? Så till Dina värdefulla funderingar:

" Tycker i och för sig att det är bra att du slåss mot alla falskheter och osanningar inom trosrörelsen och katolska kyrkan. Men blir inte din värld alltför tung till sist?"

Nej, jag upplever det inte så. Tvärtom upplever jag en väldig välsignelse och visshet om vem Jesus är och har gjort, när jag går emot villfarelse och försöker peka på vem Jesus är och betydelsen av Blodsoffret på korset!

Du undrar: "Hur ska Kristus kunna vinna slutsegern när djävulen tydligen kan omskapa sig till de flesta inom kristendomen förekommande riktningarna."

Kristus har redan vunnit och säkrat den slutliga segern över synd, djävul och ondskans andemakter, när Han på korset besegrade syndens konsekvenser och den andliga döden, när den lades på Honom och i sin syndfria rättfärdighet i människans ställe, uppfyllde alla Guds krav på människan, försonade Gud och människa i sin person och gav det offer Gud krävde: en syndfri Gudsförenad människas rena kropp och blod = Jesu Kristi persons kropp och blod!

Det fienden vill få människor till, är att inte inse vem Jesus är (fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt) och att det är Jesu Gudomlighet, syndfria rättfärdighet och den oupplösliga föreningen av Gud och människa i Kristi person, som vinner segern över syndens konsekvenser och människans andliga död (åtskillnad från Gud) och vill få människan att inte förtrösta till och inse betydelsen av det RENA offret av Kristi persons kropp och blod.

"Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, Han tillräknar inte människorna deras synder"

Fienden vill inte att människan ska upptäcka detta, utan försöker med "en massa tillägg" till offret av Kristi persons kropp och blod, få människan att förtrösta till något annat än det "försoningsmedel" Gud lagt fram för människans räddning. Fienden försöker ersätta vem Jesus är och offret av Kristi kropp och blod, med ritualer, utkorelse av vissa människor, en andlig död av Jesus etc. etc. i all oändlighet.

Gud tillåter här villfarelsens makter att härja runt, för att det ska visa sig vilka som Guds Ande och Ord har "fött till liv", så att de "ger kärleken till sanningen rum i sina hjärtan", kring vem Jesus är och har gjort, eller vilka som hellre lockas av och bejakar fiendens plagiat.

Du säger: "Är själv en 40-årig man som är uppväxt inom frikyrkorörelsen och höll på att bli tokig p.g.a. undervisningen om dessa andemakter som ständigt finns i vår närhet och krigar om våra själar."

Låt Dig inte snärjas av en osund undervisning kring andemakter (även om de är en realitet). Jesus har vunnit seger över dem! Du ska inte i egen kraft strida mot dem. Jesus är Din förlåtelse, rättfärdighet och seger. Vila i Honom! Han har fullgjort allt som ska göras. När Du förtröstar till vem Han är och har gjort, så finns ingen fördömelse för Dig, Du är då innesluten i Hans död och uppståndelse och Gud ger Dig, utan någon Din egen förtjänst, utan helt på grund av Kristi förtjänst, fritt och för intet, ett evigt liv i Guds gemenskap.

Du kan inte lägga något till eller dra ifrån vad Jesus gjort för Dig. Bara acceptera det eller förkasta det. "Den som vill han komme och tage livets vatten för intet".

Du säger: "Du har till och med sagt att du tror att antikrist kommer att framträda genom en symbios mellan pingströrelsen, trosrörelsen och den katolska kyrkan. Hur ska någon människa kunna bli frälst enligt dig."

Kanske inte riktigt hur jag menat. Vad jag menar är, att som utvecklingen ser ut idag, så kommer "symbiosen" mellan Pingst, trosrörelsen och katolska kyrkan, att förbereda människors sinnen och hjärtan, för att hälsa antikrist välkommen som Kristus. Detta eftersom man alltmer bejakar en antikristlig tro på Jesus och inte klart framställer vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset.

Därmed inte sagt att antikrist framträder "i denna symbios". Han kommer att framträda "på den politiska arenan", men kommer att ges sitt bifall och framställas som en "Kristusgestalt" för tillbedjan, av en "avfallen kristenhet". Vad som sker idag inom "kristenheten" är i mina ögon mycket av en förberedelse för detta skeende.

Du undrar: "Hur ska någon människa kunna bli frälst enligt dig."

Precis som alltid! Genom att inte låta sig förledas av en falsk Kristusgestalt och ett falskt Evangelium, utan genom att förtrösta till den Jesus är enligt Ordet (fullt ut Gud och fullt ut människa igenom hela skeendet) och det totala hjälplösa behovet av försoning med Gud, genom Kristi Gudomlighet, syndfria rättfärdighet och RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod.

"Kristi kropp för mig utgiven - Kristi blod för mig utgjutet", som ett tillräckligt och giltigt offer för mänsklighetens synd. Ett erkännande om hjälplöshet att göra något själv, för sin räddning, med insikt om sitt förtappade syndfulla tillstånd, med en, av nåd för Kristi skull tillräknad rättfärdighet från Gud. Vartill igen kan lägga något till eller dra något ifrån med all sin goda vilja eller religiositet.

M.a.o. "Tro (förtrösta) på Herren Jesus (den Han ÄR enligt Ordet och har gjort enligt Ordet), så blir Du frälst"!

Du påstår: "Djävulen verkar ju ha total koll och monopol på allt."

No, No, säger jag! Det är Gud som har koll på allt. Djävulen kan inte göra mer än Gud tillåter honom att göra. Men Gud tillåter honom att komma med villfarelse, när Gud "rensar sin loge", "sållar agnarna från vetet" och det ska framträda vilka "som ger sanningen rum i sina hjärtan" kring vem Jesus är och har gjort, eller vilka som hellre lockas av fiendens plagiat.

Lockas t.ex. i en "slogans" om "överflöd på livets alla områden", som tilltalar den fallna människans natur. Eller att "du själv är i din egen ande, i dig själv, syndfri och rättfärdig". Eller att du själv äger en andlig auktoritet och andlig makt att ta kontroll över människor och situationer. Eller att du själv genom dina tankar och kraften i dina ord kan förverkliga vad du vill se av resultat. Det är allt fiendens plagiat av verklig förtröstan till den Jesus är och har gjort och att "Honom förutan kan vi inget göra".

Du undrar: "Kommer ens en promille av världens barn att bli räddade och vad säger det om en allsmäktig god Gud som låter resten av sin skapelse lida under evigheternas evighet?"

Enligt Ordet så verkar Gud under "församlingens tidsålder" till dess "att hedningarna i full skara kommit in". Detta måste ses mot Guds uttalande att "han vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen". Varför Gud tillåter att det mitt i detta trauma av mänsklighetens räddning och förkastelse, kommer att finnas en "avskrädeshög", som går förlorad vet jag inte. Paulus har samma funderingar i en utläggning, som jag inte helt kan överblicka, men jag nöjer mig med att se, hur han i slutändan av sitt resonemang, prisar Guds godhet, kärlek, vishet och rättfärdighet.

Vad vi i all vår hjälplöshet inför livets obegripligheter har att göra är att framställa vem Jesus är och har gjort och peka på de falsarium kring Jesu person och betydelsen av Hans blodsoffer på korset som grasserar. Sen må vi överlämna resten åt Honom som sköter summeringen och dömer rättvist!

HaFo

Namn: Bengt Johansson

Jag har frågor. Den första är när trosrörelsen startade i USA? Var det redan under Kenyons livstid?

Eller strax därefter?

Sen tänkte jag på det här med alla liberalteologer. Kommer dom att öka i antal? Kommer dom också gå ihop med trosrörelsen och katolska kyrkan?

Namn: Harry Forsgren

Bengt undrar när trosrörelsen startade. Vad jag förstår så var det på 40 - talet i samband med Kenyon som "den moderna ’trosförkunnelsen’ introducerades".

Men det är ju egentligen bara en "nygammal" variant av gnosticismen, som går tillbaka till bl.a. "eceerna", som ansåg sig ha en "högre esoterisk kunskap", redan på Jesu tid och som Johannes betecknade "som satans synagoga". Det går nog ännu längre tillbaka och har förts vidare in i våra dagar bl.a. genom "ordensväsendet".

Kännetecknande är just dualismen mellan "ande och materia", "andliga nivåer", motsättningen mellan "uppenbarelsekunskap" och "sinneskunskap" och att människan i sin egen ande blir eller är gudomlig, medan djävulen råder över materien, själen och kroppen, så att det gäller att låta "den egna anden" få kontrollen över kropp och själ.

Detta är ju något som även går igen i den "moderna varianten" av gnosticism, som ger sig tillkänna i trosförkunnelsen.

Där är det då även förvanskat med en "kristen terminologi" och en förvanskning av vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Man kan kanske säga att i trosförkunnelsen har gnosticismen nått sin ultimata förförelse, där Jesus inte längre är Gud och människan själv blir Gud, eller "såsom en gud".

Vidare undrar Bengt: "Sen tänkte jag på det här med alla liberalteologer. Kommer dom att öka i antal? Och Kommer dom också gå ihop med trosrörelsen och katolska kyrkan?"

Antagligen kommer även "liberalteologin" att öka i takt med "det stora avfallet". Samtidigt är den "så uppenbart vilse", så den är knappast "lika lätt att svälja" för "Bibeltroende" och mera bedräglig är då "den Bibeltroende falangen", som samtidigt under detta sken presenterar "en annan Jesus, ett annat evangelium introducerad av en annan ande".

Det kan låta avlägset att "liberalteologin", trosförkunnelsen och katolicismen skulle "mötas". Men eftersom "den gemensamma nämnaren" egentligen är antikrits ande, så förvånar det mig inte, om man "i toleransens och kärlekens namn", "för att vara ett så att världen kan tro" och "för att evangelisera" och "vinna världen för Kristus", "finner varandra" i ett samarbete, där katolska kyrkans intention är att "föra in alla utbrytare" in under "moderkyrkan". Det kommer inte att handla om ett fullt sammangående, som katolikerna eftersträvar att få in alla under "sitt tak", men samarbete kommer det att leda till i olika former.

Nog har Svenska kyrkan (där liberalteologin torde vara mest framträdande?) på många sätt närmat sig Katolska Kyrkan, samtidigt som "radikala" (oasrörelsen etc.) inom Svenska kyrkan närmat sig trosrörelsen.

Där har vi då "i mitten", Pingst och Evangeliska frikyrkan, som samtidigt närmar sig både trosrörelsen och katolska kyrkan och Svenska missionsförsamlingen som talar om "äktenskap" med katolska kyrkan och "samgående" med Svenska kyrkan, där man samtidigt inte heller tar klart avstånd från trosrörelsen.

Nog kommer det att bli "en samarbetsform" på den andliga arenan, som är beredd att hälsa antikrist välkommen som Kristus!

Men många fler kommer att "genom Anden" vara införlivade i "Guds församling" och vänta den Sanne Messias". Både inom och utanför "verksamhetsapparaterna".

HaFo

Namn: Bengt Johansson

Jag undrar om Oasrörelsen närmat sig Trosrörelsen mycket? Och om Bengt Pleijel har osunda spår i sin förkunnelse?

För annars är det väl till stor del att många använt trosrörelsen som ett smörgåsbord. Plockat lite här och lite där.

Har tagit till sig en del och en del inte. Vilket inte går alls. Det gäller ju att hålla sig borta från all den teologin.

Den läran.

Namn: Harry Forsgren

Bengt undrar: "om Oasrörelsen närmat sig Trosrörelsen mycket? Och om Bengt Pleijel har osunda spår i sin förkunnelse?"

Utan att ha någon "detaljkoll", hur det egentligen föreligger sig, så nog bär jag på "en allmän känsla och uppfattning" från de "reportage" jag tagit del av från deras verksamhet, att den rörelsen är väldigt positiv till och öppen för trosförkunnelsen.

Angående Bengt Pleijel måste jag säga att jag inte har tillräckligt med "kött på benen", kring vad han undervisar, för att kunna uttala mig om där finns osundheter.

Vill hålla med Dig Bengt när Du säger: "För annars är det väl till stor del att många använt trosrörelsen som ett smörgåsbord. Plockat lite här och lite där. Har tagit till sig en del och en del inte. Vilket inte går alls. Det gäller ju att hålla sig borta från all den teologin. Den läran."

Jag vill mena att Du har rätt, eftersom grunden i den kristna tron kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, blir förvanskat i trosförkunnelsens läror och bär på ett ormgift som "genomsyrar hela degen".

HaFo

Namn: Bengt Johansson

Tack för alla svar du ger mig Harry!

Jag är en rätt så känslig person som lätt tar vid mig för mycket av det som sker runtomkring mig. Som tex trosrörelsen, men även liberalteologin.

Men dina råd är mycket bra. Vi kan ju tyvärr inte göra så mycket åt alla konstiga och osunda läror. Inte heller att många går i dess fotspår.

Men vi har en underbar Gud som är så mycket större än vi kan ana. Som älskar oss alla mer än vi någonsin kan förstå. Det är stort. Liksom det offer som Jesus gick igenom för vår skull. För oss alla. Fantastiskt. Vi får glädja oss i Herren. Och vara tacksamma. Och förnöjsamma.

Namn: Harry Forsgren

Tack Bengt för Dina ord! De värmde!

Låt inte Din "känslighet" bryta ned Dig! Den kan bli till välsignelse!

Jag är själv en väldigt "känslig" person och "registrerar" både känsloliv hos människor och "skeenden i den andliga världen" på ett sådant sätt att det kan bli väldigt betungande.

Men jag ber varje dag, att denna "känslighet", inte ska bryta ner mig, utan bli till välsignelse. Kanske är det ngt. som Du också får göra ? Jag håller det inte för otroligt att det har med "andebedömningens gåva" att göra? Men det känns inte väsentligt att veta vad det handlar om. Bara det kan få vara till välsignelse.

Det viktiga är att "en känslighet" inför det falska, inte får "bryta ned", utan genom Guds nåd, blir till "varning, förmaning, uppbyggelse, tröst och varandra till tjänst" !

Dina slutord gläder mig verkligen Bengt och jag vill understryka dem å det starkaste:

"vi har en underbar Gud som är så mycket större än vi kan ana. Som älskar oss alla mer än vi någonsin kan förstå. Det är stort. Liksom det offer som Jesus gick igenom för vår skull. För oss alla. Fantastiskt. Vi får glädja oss i Herren. Och vara tacksamma. Och förnöjsamma."

"Gläd Dig i Herren alltid", säger Paulus. Ett vist råd! Jesus Kristus är sannerligen värd att glädja sig över. "Hans nåd är oändlig och Hans kraft ingen människa utforskat än", som det heter i en läsarsång!!!

Låt oss peka på Honom utifrån Ordet och fortsätta varna för falsarierna och plagiaten av vem Han är, har gjort och betydelsen av det RENA blodsoffret på korset av Kristi person (Gud och människa förenade - inkarnationens under!) och så låta Gud summera resultatet på "den yttersta dagen".

Sköt om Dig Bengt!

HaFo

Namn: NP

Harry! Du målar upp kristenheten i svartaste svart. Men jag har ingen anledning att misstro dig. Bibeln uttrycker sig ännu mörkare än dig, om en mer inte så i detalj kring olika rörelser. Har du skrivit en artikel kring dessa "end-time matters"? Hur ställer du dig till ekonomiska och politiska förhållanden idag gentemot den bild som bibeln/danielsbok/ uppenbarelseboken ger för ändens tid?

Namn: Harry Forsgren

NP undrar: "Har du skrivit en artikel kring dessa "end-time matters"? Hur ställer du dig till ekonomiska och politiska förhållanden idag gentemot den bild som bibeln/danielsbok/ uppenbarelseboken ger för ändens tid?"

Nej, jag är "ingen expert" på dessa områden. Men en visshet har vuxit sig fram hos mig att de "etablerade kristna plattformerna" "verksamhetsapparaterna", kommer, att som "rörelser betraktat", att bli alltmer "ockuperade av villfarelse" och led i "avfallet" som Bibeln talar om.

Detta i "gemensamma (behjärtansvärda och så riktigt låtande) slogans" om "att vinna världen för Kristus", "vara ett så att världen kan tro" i "ömsesidig tolerans och kärlek".

Samtidigt som man genom att ge sitt bejakande av antikrists ande i verksamheten, förbereder människornas sinnen och hjärtan till att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Denna min övertygelse bör av alla prövas om det faktiskt kan förhålla sig så gentemot vad Ordet säger????? Kan det faktiskt vara så, att det som "under namnet av Kristen väckelse" i ändtiden, i själva verket kommer att vara " avfallet" "skökans verksamhet", med plagiat av under och tecken där "fienden ska bedra jämväl de utvalda". Det enda sättet att pröva "källan" är "frukten" och "läran".

Vad jag här personligen försöker bidra med, för att vara ett "led i den sanna väckelsen", är att i en visshet utifrån Ordet, att försöka peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset. Där går den "stora skiljedelaren" mellan sant och falskt.

Beträffande "ekonomiska och politiska förhållanden", så tycker jag att vi med fart går framemot att människorna behöver ett "politiskt ledarskap" som skapar "ordning och reda", som räddar "världsekonomin" och "skapar fred" bland nationerna, där man gemensamt strävar "mot en gemensam världsregering".

När kaoset blir tillräckligt på den ekonomiska, politiska och andliga arenan, så kommer människorna att "vara mogna" att välkomna, "den store politiske ledaren", som dessutom är "kristen", som bejakar "Kristus och kristendomen", ja som till och med synes vara Kristus själv, genom de tecken och under han utför och som vid sin sida har "en stark andlig ledargestalt" ("den falske profeten"), "som ska förmå människorna att tillbe vilddjuret och dess bild".

För den som då pekar på Bibelns Jesus och hävdar att det vi då i det skedet har framför oss är inte Kristus utan antikrist ("en annan ande, en annan Jesus och ett annat evangelium"), kommer att "få det hett om öronen".

Men mitt i detta skeende så sker samtidigt, "den sanna väckelsen", där skaror upptäcker vem Jesus är och betydelsen av Blodsoffret på korset. Men det kommer att vara en plågad och förföljd, men andligt kraftfull skara, precis som den första församlingen.

Men osynligt är de förenade genom Anden och blir varandra till tjänst, varning, förmaning uppbyggelse och tröst". Guds församling "är ett", som svar på Jesu bön genom Anden och inget som går att "organisera" fram i "verksamhetsapparaterna".

Guds församling är där Guds eget liv är i människors hjärtan. De människorna blir "dödrikets portar" aldrig övermäktiga, även om flera kanske får ge sitt kroppsliga liv här i tiden i slutscenarierna!!

Någonstans i detta skeende synes det mig "som att Gud tar undan "den som står emot" antikrist = de sanna Kristna - Guds församling (tvärs igenom alla "verksamhetsapparater" och de som hör Honom till utanför dessa). "Lyfts Herren tillmötes" och antikrist får härja fritt och "vilddjuret" kommer att träda fram i sin verkliga natur. I en "vedermöda" över världen och ett förföljande av det Judiska folket av aldrig tidigare skådat slag. Det kommer att avbrytas av Kristi sanna återkomst när "Han kommer med alla sina heliga".

Det är vad jag ser framför och var människa bör pröva det. Stämmer det inte med ordet, så "ser" jag fel! Och som sagt så jag är ingen expert på "eskatologin".

Jag är framförallt fokuserad på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset. För det "enda jag vet, det är att nåden räcker, att Kristi blod min synd min skuld betäcker"!

Vad som dock aldrig är fel (även om vi kan ta fel i eskatologin eller övriga skeenden), är att peka på vem Jesus är (fullt ut Gud och fullt ut människa igenom hela försoningsskeendet), att Han burit fram ett RENT offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod, DÄR PÅ KORSET, till försoning mellan Gud och människa.

Där Kristus genom sin syndfria rättfärdighet, Gudomlighet och lydnad i sin person förenade Gud och människa och där PÅ KORSET besegrade syndens konsekvenser och den andliga döden över människan, genom att den inte besegrade människans ställföreträdare, utan att den andliga döden besegrades i Honom, genom att aldrig kunna ske i Hans person av Gud och människa förenade: JESU KRISTI PERSON!

Det är den odödlige Guden själv som i Jesus Kristus i människan ställe vinner segern över syndens konsekvenser och dödens alla former.

"GUD VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv. Han TILLRÄKNAR inte människorna deras synder. Den som var utan synd har han för oss gjort till synd/syndoffer, på det att VI I HONOM MÅ BLI RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD…vi be därför å Kristi vägnar, låten er försonas med Gud" (2. Kor. 5:17-22)

Härpå kan vi alla vila! Å vara vissa om att "ingenting kan skilja oss från Guds Kärlek i Kristus Jesus"!!

HaFo

Namn: Lilla jag

Bed för vårt land! Be om en väckelse som renar landet från all slags synd - på all nivåer.

Låt oss be och hoppas att både rika och fattiga, svenskar och invandrare, får möte Jesus och bli fria på riktigt.

Den materialistiska demonen Mammon, har alltför länge fått härja fritt i detta land - även bland de kristna, som tagit emot en förfalskad framgångsteologi, som inte är biblisk.

De materiella har blivit allt viktigare och ett tecken på lycka och framgång, trots att det bara leder oss längre bort från Kristus.

Vänd åter till Ordet. Lyssna inte på framgångsteologerna, som lovar "guld och gröna skogar" och "stora väckelser".

Vi har svåra tider framför oss, och bara de som byggt med Jesus som grund, kommer att bestå i den kommande stormen!

Vi kommer att få se ett hat utan dess like, släppas lös mot de frälsta - för djävulen är ursinnig och han vet att tiden är kort. Attackerna mot Guds församling kommer inte bara att komma från "världen", utan kommer även inifrån, från de egna leden.

De liberala (och ekumena) krafterna kommer att göra allt för att få bort de Gudstroende, frälsta, ur församlingarna.

Vad de inte förstår, är att Gud tillåter detta, för att rena sin "brud". För snart kommer Jesus tillbaka - och han kommer inte att hämta en oren "brud", utan en ren "brud", som tvättat sig i Hans blod.

Namn: Harry Forsgren

Vill hålla med "Lilla jag" som säger: "Attackerna mot Guds församling kommer inte bara att komma från ’världen’, utan kommer även inifrån, från de egna leden. De liberala (och ekumena) krafterna kommer att göra allt för att ’. För snart kommer Jesus tillbaka - och han kommer inte att hämta en oren ’brud’, utan en ren ’brud’, som tvättat sig i Hans blod."

Visst, Jesus kommer inte att hämta en skara som bejakar "en annan Jesus, en annan ande och ett annat evangelium", utan de som umgås med och bekänner Bibelns Jesus, som i sin person Kristi person är fullt ut Gud och fullt ut människa igenom hela försoningsskeendet är bär fram ett RENT försoningsblod (Gud och människa förenade), Kristi persons kropp och blod.

HaFo

Namn: Marija

Jag är frälst och döpt i "pingstsammanhang ",men känner sällan igen mig där längre . Var med på förra årets Nyhemsvecka ,vad jag nu hade där att göra? Men har själv varit där under tidiga ungdomsår (för länge ,lääänge sedan !) och tänkte att det var en god miljö för egna barn . Men jag vet inte längre.

Ibland bokstånden fanns mängder av böcker av B. Hinn, K. Hagin ,K.Copeland,svenska "trosrörelseförfattare" blandat med diverse katolsk eller liberalhumanistisk litteratur.

Knutby Filadelfia- lögner ,Kristi Brud ,otrohet och mord. Märsta Pingst - apostoliskt ledarskap, diktatur?

Carisma Center i Stockholm- pastorer som inte går att "känna igen", som förfalskar namnteckning, ekonomisk katastrof.

Pingst ledarskap har brustit i andlig klarsyn och ansvar och låter en "annan Jesus och en "annan ande " härja i församlingarna. Månne detta bara är början?? Men samtidigt hittar man sina bröder och systrar över samfundsgränserna. Gud vare tack för det.

Namn: Harry Forsgren

Marija nämner Carisma Center, som går mot konkurs. Jag är inte förvånad. De är starkt påverkade av trosförkunnelsens "du ska få vad du bekänner dig till", "visualisera i tro vad du vill ha förverkligat och det ska ske". Så har man "gripit om för mycket och mister hela stycket". Att det kunnat ske hänger ju också samman med ett annat fenomen på den andliga arenan som Marija nämner: Apostoliskt ledarskap, där ledarna inte får ifrågasättas.

Sätter in två insändare från DAGEN i debatten kring "Apostoliskt ledarskap", som jag finner sunda och tankeväckande.

En intressant frågeställning vore "en undersökning" om det kan vara så, att det är ledare som förespråkar att Jesus dog andligen och som även "köpt" andra tokigheter från trosförkunnelsen som nu, även förespråkar "Apostoliskt ledarskap"!?

Själva "definitionen låter lika "rätt" som "trosförkunnelsen", men som antagligen under ytan döljer en blandning av sanning och lögn, för att legalisera ett auktoritärt ledarskap, som ger utrymme och "tyngd" för maktmänniskor, manipulation, falskhet och sekterism!

Må de kristna ledarna kunna stå emot David Cartledge’s budskap om att "en ledare ska fatta alla viktiga beslut". Det är inte Bibliskt! Redan i häftet "Den Andliga Striden", hävdade jag att "läran om den ensamme ledaren i församlingen", snart skulle komma att bli fokuserad som en uppföljare till trosförkunnelsen. För den finns där i trosförkunnelsen, men har inte fått utrymme förrän nu, nu när trosförkunnelsen blivit tillräckligt infiltrerat i kristenheten. Nu är vi där!

Reagera alla sant kristna! Se kopplingarna till "Lattter Rain movment", trosförkunnelsen och förberedelsen av att en avfallen kristenhet, under namnet av väckelse och "Apostoliskt ledarskap", som kommer att förbereda människornas hjärtan och sinnen att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Må alla som har ljus över detta slutliga bedrägeri, mer än vad jag har, men som jag upplever visshet och nöd över, delge vad man "ser", så att de som älskar sanningen inte blir vilseförda. "Den Andliga Striden" har intensifierats på ett dramatiskt sätt den sista tiden. Må alla som hör "överherdens röst" och förtröstar till det uppenbarade ordet, mer än till "löpande vilseledande uppenbarelser från ’ Guds språkrör idag’", ge utlopp för det, så att så många som möjligt "blir ryckta ur elden", innan vi är framme vid de absolut sista scenarierna, innan Jesus kommer och "hedningarnas tidsålder" är till ända!

HaFo

Här följer insändarna:

Apostlaskapet knyts för ensidigt till ledarrollen

"Av frukten skall man känna trädet", brukar vi säga. När de tio unga, ivriga pastorerna argumenterar för att locket för samtal om apostoliskt ledarskap skall lyftas (Nya Dagen 30/1), kommer planterandet av något nytt, förment bibliskt och framgångsrikt (utifrån australiensisk erfarenhet) i förgrunden.

Däremot hamnar det "diaboliska lidande", som ansatserna till implementering av detta nya redan haft som resultat på skilda håll i vårt land i bakgrunden.

Splittring av Kristi kropp är en grundsynd. Jesus bad i sin översteprästerliga bön (Joh.17), att vi alla skall vara ett, för att världen skall tro.

När man registrerar exempel efter exempel på hur unga pastorer, som inte automatiskt får genomföra sina stora apostoliska visioner i församlingarna, väljer att "starta eget" - efter att ha bråkat sönder den lokala församlingen -kan man konstatera att bönesvaret för Jesus del blivit än mer avlägset.

Varför fokus på apostlaämbetet? Efesierbrevet berättar: "Så gjorde han några till apostlar, andra till profeter, till förkunnare eller till herdar och lärare"(4:11). En egendomlighet är att apostlaskapet nu knyts så ensidigt till ledarrollen.

Något tidlöst apostoliskt ledarskap går inte att utläsa ur Nya testamentet, inte i någon genomförd mening åtminstone. Däremot finns en apostlatjänst, men det står aldrig att den som innehar denna tjänst därmed är ledaren. I 1 Kor 12:28 heter det: "I sin församling har Gud gjort några till apostlar…" Men inte ett ord om någon exklusiv ledarroll kopplad till denna tjänst.

Jesu lärjungar kallades apostlar, enligt evangelierna, i samband med att de sändes ut med ett uppdrag att förkunna, bota sjuka och befria människor från olika sorters ondska. Begreppet apostel kommer av ordet apostello - sända ut.

Gud har dessutom kompletterat apostlarna med herdar, profeter och lärare. Varför inte fokusera på behovet av herdar i stället? En tjänst som inte doftar makt. Det gör förresten inte begreppet apostel heller, så länge det inte hamnar i "rövarhänder".

Det finns i Nya testamentet apostlar i exklusiv mening. Jesus kallas apostel, de tolv blir det så småningom, och Paulus var en sådan. Dessutom kan exempelvis Barnabas räknas in. En väsentlig avgränsning mellan dessas apostlaskap och den apostlatjänst brevlitteraturen i Nya testamentet talar om är nödvändig att upprätthålla.

Vem kan med ödmjukheten i behåll jämföra sig med Paulus, Petrus eller Johannes? Deras apostlaskap handlade om en unik tjänst under en särskild period i kyrkans historia. De gav oss till exempel skrifter av en art som platsade i den heliga Skrift.

Nutida apostlar, besinna er! I jämförelse med en apostel av exempelvis Paulus format framstår ni som aktörer i "de andliga pygméernas parad". Och vad ni än skriver, kommer det aldrig att rymmas i den kristna kanon.

Apostlatjänsten handlar inte om ledarskapsmakt, om rätt att köra över kollektivet, och den rymmer inget incitament till angrepp mot demokratin i en församling.

Nils-Eije Stävare

Det finns en biblisk modell för beslut i församlingen

I fredags efterlyste en grupp pastorer ett öppet amtal om ledarskapet i församlingen. Jag välkomnar ett sådant samtal och är övertygad om att ledarskapsfrågorna har stor betydelse för den kristna trons framtid i vårt land.

Under mina år i församlingsgrundande arbete och församlingstjänst har jag också själv brottats med frågorna om ledarskapsstrukturer. Oavsett var vi står i frågan om apostoliskt ledarskap är vi nog överens om att det är Gud som ska styra församlingen.

Kristus är huvudet för kroppen och ledning utgår från honom. Frågan är hur Gud styr församlingen. Gör han det genom ledaren (vare sig denne kallas pastor, apostel, föreståndare eller något annat) eller gör han det genom den samlade gemenskapen? Finns det någon biblisk modell för hur man fattar beslut i en lokal församling? Jag menar att det gör det.

I Apostlagärningarna finner vi två exempel på beslutsfattande. Det första är Apg. 6:1-6 där det handlar om att avskilja nya ledare. Här ser vi att hela församlingen samlas (alla lärjungarna v2), att ledargruppen lägger fram ett förslag som accepteras av församlingen (v5).

Att det inte är ledarna utan medlemmarna som väljer ut nya ledare efter vissa angivna kriterier (v5) och att apostlarna bekräftar församlingens beslut genom att lägga händerna på de föreslagna (v6). Vad vi ser är ett samspel mellan ledarskap och församling i beslutsfattandet.

Det andra exemplet finner vi Apg. 15. Det möte som det berättas om där brukar kallas för apostlamötet i Jerusalem. Det är enligt min mening en felaktig beteckning. Det handlar snarare om ett församlingsmöte som handlar om att avgöra en viktig missionsteologisk fråga.

Även här samlas hela församlingen (v4). Ledarskapet (apostlar och äldste) samlas separat för att utreda frågan (v6). Sedan återsamlas hela församlingen för att ta ställning och fatta beslut (v22). När hela församlingen kommer överens kan man säga "den helige Ande och vi har beslutat" (v28).

Matt 18:15-20 är en av de två texter där Jesus nämner församlingen (den andra är Matt 16:18). Här talar Jesus om hur man ska gå tillväga när en broder faller i synd. Först skall man tala med honom i enrum. Vill han inte lyssna ska man tala med honom i vittnens närvaro. Vill han fortfarande inte lyssna ska man ta upp det inför församlingen. Lyssnar han inte till församlingen ska han betraktas som en hedning eller en tullindrivare (han ska alltså betraktas som en som står utanför församlingen).

Av detta kan vi dra slutsatsen att det är den samlade församlingen (församlingsmötet) som fattar det avgörande beslutet när det gäller moraliska frågor och medlemsfrågor. Jesus fortsätter med att tala om lärjungarnas auktoritet att binda och lösa och lovar att vara mitt ibland dem när de samlas för att be och samtala.

Jesu ord visar på den lokala församlingens ansvar och auktoritet i beslutsfattande och de har i frikyrkans historia tagits som grund för att fatta beslut gemensamt under bön och samtal.

Dessa tre texter visar oss tydligt på församlingsmötets bibliska grund. Gud styr församlingen genom den samlade gemenskapen. Det handlar om att medlemmar och ledare ber, samtalar och fattar beslut tillsammans i så stor enhet som möjligt.

Det behövs givetvis ledare i församlingen, men observera att i Nya testamentet handlar det alltid om ett kollektivt ledarskap med kompletterande gåvor, och inte om en person som styr församlingen. Petrus skriver till ledarna i en lokal församling: "Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden" (1 Petr 5:3).

Det behövs alltså ledare med olika gåvor, men det behövs också medlemmar som får säga sin mening och ge sitt bidrag, som får vara delaktiga och ansvariga, som får fråga och ifrågasätta. Det behövs en atmosfär där var och en har något att bidra med (1 Kor 14:26) och där alla är välkomna med sitt bidrag. När så är fallet kan ledare och medlemmar tillsammans förstå Guds vilja och utforma församlingens vision.

Jonas Melin bibellärare

Protestantens rätt och skyldighet är att läsa och tolka Skriften

I Nya Dagen den 24/2 i den pågående debatten om apostoliskt ledarskap slutar Anders Piltz sin artikel med frågan "vem avgör då ytterst vilken tolkning som ska gälla"? Som katolik har han ett svar. "Men vad svarar en protestant?" Här kommer ett protestantiskt svar.

Katolikerna har löst spänningen mellan kyrkans tradition (tolkning) och uppenbarelsen (Bibeln) så att man likställer dem. I den senaste katolska katekesen skriver man att tolkningen av Skriften har blivit "anförtrodd åt biskopar i gemenskap med Petrus efterföljare, biskopen i Rom". Utan likhetstecken mellan tradition och uppenbarelse försvagas katolska kyrkans föreställningar om den apostoliska successionen och påvens auktoritet i tolkningsfrågor. "Både Skriften och Traditionen måste accepteras och äras med samma känsla av fromhet och vördnad," säger Katekesen. I satsen innan förnekar man uttryckligen Bibelns ställning som den enda källan till uppenbarad sanning.

I Nationalencyklopedin beskrivs reformationens (protestantismens) särart som "rättfärdiggörelse genom tro" och "uppfattningen av Bibeln som den enda uppenbarelsekällan". Som protestant accepterar jag Bibelns fulla och avgörande auktoritet i alla frågor som berör den kristna församlingens tro och praxis. Begreppen som "apostolisk succession" eller "apostoliskt ledarskap" är främmande för Nya testamentet. Den enkla slutsatsen blir att båda synsätten för tolkningsföreträde bör ifrågasättas utifrån reformationens Skriftsprincip.

Som protestant tar jag till mig Jesus och Paulus hållning till skriften. Paulus och hans medarbetares exempel i 1 Kor 4:16 är vägledande. Jag antar att Paulus med uppmaningen "håll er till skriften" syftar på Gamla testamentets skrifter, men uppmaningen kan tillämpas också på NT:s kanoniska skrifter.

Hur är det då med "den enskilde bibelläsaren [som] blev sin egen högsta instans i tolkningsfrågor" i den protestantiska världen, undrar Piltz. Den avgörande rollen har Skriften. Den kan ge tillräcklig kunskap till frälsning och kan förstås av alla och utan mellanhänder. Samtidigt befinner sig inte den enskilde troende i någon slags autonom ställning i relation till de övriga troende.

Här gäller Paulus bild av kroppen. Kroppens (församlingens) ledare (huvud, med gudomlig auktoritet) är dock inte biskopen i Rom och inte heller "apostoliska ledare" utan Herren själv. Församlingen som kollektiv, som "Guds församling" har den högsta auktoriteten på jorden i alla frågor som berör den kristna församlingen (Matt 18:17).

Den "makt" en församlingsledare framförallt bör utöva är föredömets och exemplets makt. Ledare skall vara exempel i ödmjukhet, i trohet, i att hålla sig till skriften, i helig vandel och så vidare.

En sann protestant är i sitt samvete bunden till Den Heliga Skriftens auktoritet i alla frågor. Som enskild individ står jag till svars för vad jag har trott och hur jag har levt.

Av detta följer att jag har inte bara rätt utan också skyldighet att läsa och tolka skriften. Min tolkning gäller lika mycket som Anders Piltz, en församlingsmedlems, en frikyrkopastors och påvens.

Endast församlingen som kollektiv står över individer. Men - och detta är ett viktigt men - församlingen som kollektiv står inte över det uppenbarade ordet. "Håll er till skriften" gäller också här. I tvistefrågor samlas den kristna församlingen, byter åsikter, ger skäl för och emot, avlägger vittnesbörd och kommer under Andens ledning och i ljuset av Skriften fram till ett beslut.

När det första apostlamötet samlades i Jerusalem, hävdade ingen av apostlarna sitt eget tolkningsföreträde över den andra eller över de samlade äldste i den då aktuella frågan. Ett gemensamt beslut under Andens ledning och i ljuset av en gammaltestamentlig text avgjorde saken (Apg. 15:1-29).

Protestantens svar är: håll er till skriften. Det är kanske inte alltid det lättaste och enklaste svaret men det skapar trygghet och är ett skydd mot alla maktbenägna individer.

Vesa Annala

Namn: Bengt Johnsson

Jag blev rätt nedstämd igen när jag läste och reflekterade över den andliga utvecklingen i vårt land.

Finns det några församlingar i Sverige som predikar evangeliet som det ska predikas? Eller är alla så helt andligt förförda?

Namn: Harry Forsgren

Bengt undrar: "Finns det några församlingar i Sverige som predikar evangeliet som det ska predikas? Eller är alla så helt andligt förförda?"

Säkerligen finns det enskilda församlingar, där ledarna fortfarande "är vakna", kanske är "lika bedrövade" över "den allmänna utvecklingen", på den andliga arenan och som "i motvind" i de "rörelser", som man representerar, fortfarande står upp för vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset och med sin undervisning förmedlar vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset. Utan att låta sig förföras av tidens förförelse.

Men hur ska man kunna stå emot "infiltreringen" av det falska, när man på konferenser, predikantveckor och i "ekumeniska sammanhang", ständigt möter "trosförkunnare" och som t.ex. Marija återger från Nyhemsveckan : "Ibland bokstånden fanns mängder av böcker av B. Hinn, K. Hagin , K.Copeland, svenska "trosrörelseförfattare" blandat med diverse katolsk eller liberalhumanistisk litteratur."

Det är klart att det under en sån massiv påverkan av det falska, endast är en tidsfråga, innan det nästlar sig in i de flesta sammanhang och på "det lokala planet".

Men detta "är den dom som begynt och det på Guds hus", där "agnarna sållas från vetet". Speciellt svårt "att stå mot", blir det eftersom även de ledare som fortfarande ser klart (?), väljer att inte säga ifrån, att nu får det vara nog, utan i tysthet lider, för att inte vara negativa och kritiska "gentemot den egna rörelsen" (?).

Men var inte så bedrövad Bengt!!!!! Jesus säger att "förförelsen måste komma" och att allt detta är tecken inför Hans ankomst och att vi "då ska lyfta våra huvuden" och glädjas över Hans tillkommelse!!

Det gäller bara, att inte själv bli indragen i "avfallet" "skökans verksamhet", som kommer att medverka till att hälsa antikrist välkommen som Kristus, utan avslöja villoandarna, peka på den Sanne Jesus Kristus och bidra till att människor "har olja i sina lampor", till att möta Kristus när han kommer igen.

Jag längtar precis som alla andra efter väckelse i ändtiden. Men jag är alltmer förvissad om att den inte kommer "i pompa och ståt" under den "skenväckelse" som nu drar fram i "kristenheten.

Min "upplevelse" är dessvärre, att den "etablerade kristenheten" kommer att alltmer bli "förmedlare av avfallet", medan "Guds församling" upplever "väckelse", mer "från människa till människa", som "lemmar varandra till tjänst", både inom och utanför de "etablerade verksamhetsapparaterna", mitt i denna turbulens (????).

Oavsett hur det nu går till, så uttrycker Bibeln att mitt i slutscenariernas turbulens, så finns det en skara som "tvagit sina kläder i lammets blod". En skara så stor att ingen kan räkna dem.

Därmed finns det inte den anledning till bedrövelse, som Du Bengt ger uttryck för. Peka på förförelsen med frimodighet och peka med ännu större frimodighet på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Och Du kommer därmed att bidra till "väckelsen" i ändens tid och till att människor "tvagit sina kläder i lammets blod". En skara så stor att ingen kan räkna dem. Bidra Du med "Din pusselbit", som "en lem i Kristi kropp", med vad som blir lagt på just Ditt hjärta och låt "huvudet för församlingen", Kristus, summera och samordna det hela.

God Helg alla!

HaFo

Namn: Sven - Erik Sköld

Saken är ju den, att även om vi menar församlingar som grundades för så där en 80-år sedan, så är det helt andra generationer som nu utgör medlemsbasen i dem.

Många är i den åldern att de inte var med under t.ex. 1950-tals väckelsen (det "vin" som var aktuellt då) och knappast ens väckelsen under 1970-talets början. Många av dem var då barn. T.ex. de som utgör pastorskåren i Pingstförsamlingen här i Jönköping, var inte ens 10 år då.

Detta gör att vi har att göra med generationer nu som knappast ens har smakat något "vin" alls, så de har inga begrepp om hur sådant - väckelsevin - kan smaka och utgör därför inte heller något hinder för Anden beroende på sin bakgrund: att allt var bättre förr, inklusive vinet.

Det som däremot gör att de i många fall utgör samma hinder mot Guds Andes verk som t.ex. "förskingrargenerationen" (när det gäller Pingst), d.v.s. den generation ledare som kommit efter "förvaltargenerationen", är att de går i dessa sina föregångares fotspår: i avfällighet/ohörsamhet mot Anden.

Min tro är dock - min fulla visshet - att Gud kommer att ge de unga, såväl innanför som utanför de etablerade församlingarna, en möjlighet att bli Andens redskap i sin tid; d.v.s. väckelsens/Andens redskap i landet. De blir som på Josuas tid. En ny generation växer upp som gör Guds vilja.

Gud kommer att göra församlingarna till Sina förnämsta redskap i den väckelse och skördetid som kommer över vårt land; det har Anden visat mig.

Det kan se svårt - för att inte säga omöjligt - ut i dag; men för Gud är allting möjligt. Också det, att resa upp Sina församlingar i Ande och kraft, för att bärga den allra sista skörden, i ändtiden.

Namn: Harry Forsgren

Tack S-E !

Bilden med "nytt vin i nya läglar", är inte så lyckat i detta sammanhang kring väckelse och avfall i ändtiden.

Först till denna "bild", där Jesus säger, att "inte häller man väl nytt vin i gamla läglar". Rätta mig nu om jag uppfattar det fel. Men syftar inte Jesus här på att "nytt vin i gamla läglar", spränger kärlet, eftersom det inte är avpassat för det nya vinet?

Syftar Han inte därmed egentligen också på människans "pånyttfödelse"? Dvs. att Guds Ande inte flyttar in i en människa, med mindre än, att det sker i "en ny lägel" ("den nya människan", som inte har synden som herre - ’den gamla människan’, utan som bytt till en ny Herre - Jesus Kristus)?

Där så då i den här tiden, "Anden ligger i strid" med synden i människan, där vi erbjuds att "avkläda oss den gamla människan och ikläda oss den nya" i en helgelseprocess, som andligt levande (förenade med Gud) (LÄS HÄR "HÄFTET" "DEN TROENDENS TRE NATURER), för att i den kroppsliga uppståndelsen uppleva en förvandling till hela vårt väsen:

"om dens Ande som uppväckte Kristus bor i er, så ska dens Ande som uppväckte Kristus, också göra era dödliga kroppar levande, genom den Ande som bor i er".

(Märk här skillnaden mellan andlig och kroppslig död och att det är en kroppslig uppståndelse av Kristus - hela tiden ’andligt levande’ = i gemenskap med Gud - det handlar om och ingen "andlig nyfödelse" efter att ha varit andligt död - upphört att vara Guds och Kristi person till att vara en andligt död - från Gud skild människa!!). (LÄS ÄVEN HÄR "HÄFTET" "KAN GUD DÖ - JESU KRISTI PERSON - DEN STORA STÖTESTENEN).

Beträffande ändtidens väckelse och avfall är vi antagligen överens S-E, men kanske "talar vi lite vid sidan om varandra"?

Jag håller helt med Dig när Du säger:

"Min tro är dock - min fulla visshet - att Gud kommer att ge de unga, såväl innanför som utanför de etablerade församlingarna, en möjlighet att bli Andens redskap i sin tid; d.v.s. väckelsens/Andens redskap i landet. De blir som på Josuas tid. En ny generation växer upp som gör Guds vilja."

Även jag tror att Gud, för varje generation, uppreser människor, som går emot villfarelse och presenterar i Andens kraft och lydnad att "göra Guds vilja", ett sant Evangelium kring vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Men i vilken mån dessa människor i ändtiden ges plats och utrymme i de "etablerade verksamhetsapparaterna" på den andliga arenan, är jag mer fundersam inför.

Samtidigt som jag inte heller ser, hur Gud ämnat lösa det, med "den praktiska gemenskapen" för "Guds församling" (de som hör Honom till både inom och utanför "kristna organisationer").

Men ett vet jag och det är, att "huvudet för kroppen", Kristus, kommer att samordna "lemmarna", så att de på ett eller annat sätt, i den lilla enskilda gemenskapen och kontakten, såväl som i "de större sammanhangen", "blir lemmar varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst", "sprider Kristi väldoft" och utgör redskap till att bärga "ändtidens stora skörd" och att Han enskilt är med varje lem "alla dagar till tidens slut".

Men det kommer att ske mitt i det avfall, som vi samtidigt kommer att bevittna, när "Guds tröska" ljuder, låter "domen över Guds hus" dra fram, där villfarelse blir något "som måste komma", när "agnarna sållas från vetet".

När Bibeln uttrycker "att först avfallet ske", innan antikrist kan träda fram, så kan jag inte förstå annat än, att det handlar om "en avfallen kristenhet"

(det kan inte talas om avfall från sanningen och den "sunda läran" och "den tro som en gång för alla är överlämnad åt de heliga", om man inte tidigare ägt den sanningen och tron, men sen avfallit därifrån och samtidigt utgör "kristna rörelser eller organisationer", som människor uppfattar som representerandes den Kristna tron. (Har det namnet om sig).

Det kan knappast heller vara så enkelt, så man kan säga att det t.ex. är katolska kyrkan, trosrörelsen, Pingst eller Jehovas Vittnen, som enskilt, utgör denna "bredd och topp" av "avfallet", "skökan".

Det kommer möjligen att bli "en samverkan", som antagligen kommer att inkludera alla "små avfall" i de olika sammanhangen.

Där man "i samarbete, kärlek, tolerans och det så riktigt låtande "gemensamma målet att evangelisera och vinna världen för Kristus’", under det Kristna namnet, som "organiserade kristna verksamheter", har "verksamhetsapparater", som dock i dagsläget, tillsammans, bidrar till att förbereda människornas sinnen och hjärtan till att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Detta enär, man redan i sina sinnen blivit påverkad att inte pröva, utan "bara vara öppen för Anden" och lärt sig känna igen antikrists ande som Kristi Ande, genom öppnandet för antikrists ande i verksamheten, som samtidigt säges vara Guds Ande.

Detta i t.ex. öppnandet för trosförkunnelsen på den andliga arenan, som varandes ett verk av Guds Ande. Här uppmanas man att "bli fixerad" vid "det övernaturliga och fienden tillåts "att bedra jämväl de utvalda genom tecken och under".

Och de ockulta manifesteringarna i trosförkunnelsens spår, möter de ockulta manifesteringarna i katolicismens spår.

Ekman ändrar "policy" och "bejakar kyrkofäderna" och "strävar efter enhet". Något som katolska kyrkan välkomnar i sin "enhetssträvan" att "föra alla ’utbrytare’ in under den sanna moderkyrkan".

De andra Kristna rörelserna och organisationerna, kommer inte att vilja "komma på efterkälken "i det Gud gör idag". Svenska Kyrkan närmar sig katolicismen mitt i all sin "liberalteologi" och flummighet, där "karismatikerna inom kyrkan samtidigt anammar trosförkunnelsen.

"Karismatikerna" inom Pingst och katolska kyrkan möts, samtidigt som Pingst totalt öppnar för trosförkunnelsen och talar om samgående med EFK som "ligger på samma våglängd" och har en ordförande som gått på LO:s Bibelskola, säger sig "reservera sig" inför "avarter" inom trosförkunnelsen, men inte synes ha den minsta undran, inför vad trosförkunnelsen egentligen lär.

"Missionarna" vill närma sig Svenska Kyrkan och ingå "giftermål" med katolikerna och tar inget riktigt avstånd från trosförkunnelsen, i sitt alltid "höga tak".

Är det i denna "soppa", som Gud reser upp "de gamla församlingarna", till att vara "ljus och salt i världen" ? Kanske!? Kanske!? För Gud är inget omöjligt!!!!!

Men vad som åligger varje "lem i Kristi kropp" just nu, är att peka ut villfarelsen, som drar fram i de kristna sammanhangen och hålla fast vid vem Bibelns Jesus är, har gjort och då speciellt betydelsen av Blodsoffret på korset.

Där går den stora skiljedelaren mellan sant och falskt och har alltid gjort. Även om det ibland, mitt i allt "kristet vokabulär" och tal om blodet, "korsteologi", inte är så lätt att se hur t.ex. i trosförkunnelsens alla "vackra ord", fått en annan innebörd, till en praktisk förnekelse av vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Sen må då Gud samordna allt i ändens tid, visa sina barn, var vägen går, vad som är sann eller falsk väckelse eller avfall i den tid vi idag lever.

Han kommer att ha koll på "Guds församling" mitt i denna turbulens. Och "dödsrikets portar" kommer inte att bli "Guds församling" övermäktig, utan "lemmarna i Kristi kropp", kommer att "bärga den stora skörden", mitt i "det stora avfallet".

Hur det sen rent praktiskt kommer att se ut, huruvida det sker genom att Gud "väcker och reser upp de gamla kristna organisationerna", eller någon annan väg, återstår att se.

Men att det kommer att ske, att Gud bärgar in sin skörd i ändtiden är fullt klart. Lika visst som Han låter villfarelsen komma och att "avfallet" under det kristna namnet, kommer att träda fram.

Som sagt, det viktiga just nu för "varje lem i Kristi Kropp" (Guds församling på jorden), är att fullgöra vad man, var och en upplever lagt på just sitt hjärta och sen överlämna till "Huvudet för kroppen", Kristus, att samordna och förverkliga "väckelsen" i ändens tid (vare sig det nu kommer att ske genom "uppresta ’gamla’ församlingsorganisationer" eller på annat sätt, som bara Gud i dagsläget vet.

Samtidigt som man på Guds uppmaning, "förblir i den sunda läran", prövar och avslöjar villoandarna och i "tid och otid" pekar på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Detta oavsett vad andliga ledare eller vart kristna organisationer tar vägen (inte bryr sig om att det kanske är ens "dagliga bröd" att vara "församlingen lojal och inte kritisera" - det viktiga är att vara Kristus lojal), i den turbulens som ligger framför på den andliga arenan, inför först antikrits ankomst, som ett plagiat av senare Kristi sanna ankomst. Låt oss be för varandra att härinför "ha olja i lamporna"!!

Det vi har framför, är ingen lek, filosofi eller teori, utan "blodigt" allvar. Huruvida "dörrposten är bestruken" med "blodet från Guds RENA offerlamm".

Låt oss samtidigt glädjas över i ändtiden, att "när allt detta sker, så ska ni upplyfta era huvuden, för då nalkas er förlossning" och att Gud kommer att bärga en skörd "som är talrik som sanden i havet", där "en skara som ingen kan räkna", "tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod"!!!!

Sköt innerligt om Er alla!

HaFo

Namn: NP

Ni har talat om en falsk världskyrka! David Wilkerson har profeterat om en sådan! Här följer ett utdrag från Bertil Lundbergs hemsida (Har inte han varit med i debatten här?)

"Charta Oecumenica" är inte från Gud

Det går en skiljelinje i svensk kristenhet mellan dem som vill följa Jesus och vad Ordet säger och de som blivit politiserade och följer tidsandan med dess trender. Detta märks tydligt på ekumenikens område där ledare för många kyrkor nu med ekumenikens lockelser leder folket och fåren in på en felaktig väg. Den ekumeniken finns i Charta Oecumenica.

Vi kunde i Dagen den 28 maj 2004 chockerat läsa om hur dåvarande föreståndaren för Missionskyrkan Kristen Andersson, tillsammans med Katolska kyrkans biskop Anders Arborelius, vill att Missionskyrkan ska förlova sig med Katolska kyrkan. Detta med förhoppningen om att det så småningom ska leda fram till ett giftermål och äktenskap mellan dessa båda kyrkor! Svenska missionskyrkan ville han dessutom upplösa som frikyrkorörelse. Förvånande? Egentligen inte, de försöker ju bara att implementera vad som står i Charta Oecumenica och vad alla kyrkorna i SKR fattat beslut om. Och ett stort steg i denna riktningen är den samverkan med Svenska kyrkan som Missionskyrkan håller på att förhandla fram och som påverkar hela kyrkligheten i Sverige.

David Wilkerson fick i april 1973 en syn om vad som skulle ske i ändens tid. Den är nedskriven och skildrad på svenska i boken "Synen". Här följer ett citat från boken:

En världsomspännande superkyrka bildas genom en union mellan liberala ekumeniska protestanter och den romerska katolska kyrkan. De gör även gemensam sak politiskt. På detta sättet blir denna kyrka en av de mäktigaste religiösa faktorerna i världen. Denna superkyrka blir andlig endast till namnet. Man använder fritt Jesu Kristi namn, men är i själva verket antikristlig och politisk i sin verksamhet. Denna mäktiga kyrkounion kommer att engagera sig djupt i socialt arbete, väldiga välgörenhetsprogram och filantropisk verksamhet. Dess ledare gör storordiga uttalanden om vikten av att fylla alla människans behov och man kallar folk till förnyat intresse för sociala problem, politisk intervention och vidgat inflytande i världsfinanserna. Rom kommer att insistera på vissa eftergifter från de protestantiska ekumeniska ledarna och får sin vilja igenom. Denna union kommer att betrakta påven mer som en politisk ledare än som en andlig sådan. Även de protestantiska ledarna utövar påtryckningar på Rom som i sin tur gör eftergifter. Man begär inte att dessa skall betrakta påven som kyrkans ofelbara huvud, utan protestanterna kommer i stället att acceptera hans politiska ledarskap, men ej hans roll som Petri efterträdare.

Bakom Charta Oecumenica står Conference of European Churches / Konferensen för europeiska kyrkor (CEC) och the Council of European Bishops' Conferences / Europeiska katolska biskopskonferensernas råd (CCEE). Charta Oecumenica innehåller 26 förpliktelser som kyrkorna i Europa är inbjudna till att anta så att "en helig katolsk och apostolisk kyrka" på nytt ska bli synlig. Man kan göra jämförelsen med Charta Oecumenica som det andliga fördraget mellan Europas kyrkor som nu antas och upprättandet av en konstitution för Europa inom EU det politiska fördraget som håller på att antas. Skillnaden kan man säga är att det politiska fördraget är en rättslig lag, medan det andliga fördraget är ett moraliskt ingånget ställningstagande."

Namn: Harry Forsgren

Hallå NP!

Du återger en intressant artikel från Bertil Lundbergs hemsida. Där det bara är att vidimera vad han förmedlar kring faran av katolicismen.

Det ligger säkert mycken sanning i delar av den artikel Du återger. Den synes ju "också vidimeras" av David Whilkersson, som där återciteras från boken "Synen".

Det paradoxala och beklämmande i sammanhanget, är dock att Bertil själv (med anledning av den debatt han fört här på sidan), själv verkar vara blind inför förförelsen i trosförkunnelsens, trosrörelsens och dess företrädares spår. Han går t.o.m. i dess försvar.

Medan David Whilkersson (som här alltså återciterades, för att styrka den så riktiga artikeln kring faran av katolicismen och företeelser i dess sammanhang), verkligen skarpt även går emot trosrörelsen, företeelser som "Pensacolaväckelsen", "Torontovälsignelsen" och talar om Hagin, Hinn, Copeland (som t.ex. Ekman hyllar), Brown ("Andens bartender") m.fl. som vilseförande.

"Avfallet", "skökan" kommer knappast enbart att handla om katolicismens förvillelse, eller "företeelser" i dess sammanhang, att "ta över" och utgöra "den stora skökan".

Uttrycket "avfallet", som ska möjliggöra antikrists framträdande, inte bara på den politiska arenan (han förbereds som bäst just nu politiskt och ekonomiskt med rop efter en politisk ledare, som kan ordna upp med fred och rättvis ekonomi utöver världen).

Utan så även förbereds han nu på den andliga arenan och verkar handla om "en bredd" av kristenhetens avfall, som inte tidigare förekommit (som t.ex. enbart katolicismen), som under det kristna namnet, förbereder människornas sinnen och hjärtan att hälsa "plagiatet av Kristus", välkommen som Kristus.

Det kommer knappast endast att handla om katolska kyrkan, som inte igenom historien haft "den bredden", utan här spelar även bl.a. med många fler företeelser, som t.ex. trosförkunnelsen och trosrörelsen med "i spelet", för att "bidra med sin pusselbit" till avfallet, för de människor som kanske var vakna över galenskaperna i katolicismen, skulle lockas av trosförkunnelsen istället.

Undras vad Bertil anser om att Ekman nu blivit "ett i anden" med katolikerna ?

Är det ingen mer än jag, som här ser "ett samverkande" sammanhang mot avfall, via Trosrörelsen, Pingst (som både anammar katolicismen och trosförkunnelsen samtidigt och vill gå samman med EFK som ligger på "samma våglängd"), Katolska Kyrkan (som ska dra "alla utbrytare" in under den "sanna moderkyrkan), Svenska Kyrkan som dels närmar sig, mitt i sin "liberalteologi" och "allmänna flummighet", Katolska Kyrkan, men även å andra sidan, som "karismatikerna" inom Kyrkan samtidigt närmar sig trosrörelsen.

Samtidigt som "Missionarna", som inte heller tar avstånd från trosrörelsen, närmar sig Svenska Kyrkan och talar om "giftermål" med Katolska Kyrkan.

Och alla "enas man så i denna soppa under gemensamma "evangelisationskampanjer", där "man ska mötas i tolerans och kärlek", förverkliga Jesu bön "om enhet så att världen kan tro" så att man kan "vinna världen för Kristus".

Är det ingen mer än jag, som "ser" och "censar", att här "ligger en hund begraven" och att det inte enbart går att peka på förförelsen i katolicismen eller i trosförkunnelsen, som "varandes ’avfallet’ eller ’skökan’ i ändens tid" ?

Men låt oss inte i allt tal om "avfallet" och det falska i tiden, missa att glädja oss över, att mitt i detta avfall i det som framträder "som kristenheten", så ska Gud bärga in sin skörd, så "talrik som sanden i havet", till "en skara som ingen kan räkna" och som har "tvagit sina kläder och gjort dem rena i Lammets blod".

Se på Hans löfte om, att vara med de sina "alla dagar intill tidens ände" och att "lemmarna i kroppen" kommer, att under alla omständigheter, att "vara varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst". Allt under Honom som "är huvudet för församlingen" - Kristus.

Men inte tror jag "väckelsen i ändens tid", sker "med pompa och ståt" ala trosrörelsemaner. Det kommer att handla om lidande och förföljelse, från såväl "den avfallna kristenheten", som "världen", precis som den första församlingens situation.

Om sen denna väckelse mitt i avfallet sker genom att Gud "reser upp gamla församlingar och ’verksamhetsapparater’." Eller om Gud ordnar den praktiska gemenskapen mellan sina barn på något annat sätt, är en andrahandsfråga.

Det viktiga är att var lem (Gud är personlig) fullgör vad som blir lagt på just hans eller hennes hjärta och "Huvudet - Kristus", får samordna och "organisera" gemenskapen.

Under alla omständigheter, så lika visst, som "det stora avfallet" sker, så sker en "en väckelse" från Gud i Ande och kraft, som får "plagiaten" att blekna i "evighetsperspektivet".

Må var "lem i kroppen", bidra till den "väckelsen" och bärgandet av "den sista skörden", genom att förmedla "den pusselbit", som läggs på vars och ens hjärta, till att varna för "avfallet" och förförelserna i tiden, samtidigt som man outtröttligt, genom Andens bistånd, pekar på Skriften och Bibelns Jesus Kristus, vem Han är, har gjort och betydelsen av BLODSOFFRET PÅ KORSET. (Det har alltid varit och kommer alltid att förbli den stora skiljelinjen mellan sann och falsk tro)

Samtidigt räcker det inte idag med att bara tala om "blodets och korsets evangelium". Orden har i en del sammanhang fått en ny betydelse, så det gäller att tala i klartext vad man menar.

Det är i en del sammanhang förvanskat, så att man, samtidigt som man säger sig gå emot JDS, så har man samtidigt skapat en annan form av JDS - lära. (Läs "Häftet" "Kan Gud dö - Jesu Kristi person - den stora stötestenen").

Låt oss "vaka och bedja" med och för varandra, så att vi "har olja i lamporna" inför den turbulens på den andliga arenan, som vi står inför, då antikrist ska beredas plats i det största plagiatet av vem Jesus är, innan Kristi sanna återkomst.

Sköt om Er alla kära människor!

HaFo

Namn: NP

Konstigt att inte fler verkar bry sig om det stora avfallet. Denna debattsida får spegla kristenheten i allmänhet. Få erkänner ens att det finns en "andlig sköka" idag. För mig är det rätt uppenbart att skökan blir mäktigare och mäktigare. Bara några århundranden efter apostlarnas tid tog hon form i det som från början var kyrkan. Ett "skökoväsende" började växa fram. Och i dess framväxt och utblomning har vi kätterier, idoldyrkan, korståg, blodig maktkamp, inkvisition, förföljelse och ännu mer kätterier.

Antikrist ande har varit verksam som en hemlighet ända sedan apostlarnas tid, och idag förs ett tyst och fördolt övertagande av etablissemanget av denne motståndare. Få känner till det. Ännu färre vill höra talas om det, men just nu äter antikristande in sig i församling efter församlig, och fåren förblöder i variga sår, uppslitna av vargar, medan herdarna äter sig feta av Egyptens köttgrytor (om ni förstår vad jag menar?).

Innan antikrists ankomst måste det stora avfallet ske. Men ingen ska tro att massorna kommer märka det. Nej det kommer smygande, tar sin tid på sig. Historien har lett fram till detta enda, kyrkans avfall och antikrist framträdande. Varje historiskt skeende har varit som ett litet förspel till vad som komma skall, och mer och mer har det sanna evangeliet urholkats.

Vi har Romarriket och Nero. Följt av ett enormt avfall inom kyrkan i och med påvemakten. I senare tid har flera "små antikrister" trätt fram. Napoleon, med drömmen om ett enat Europa, med en valuta, ett språk, en huvudstad, en lag. Sen har vi Hitler och Stalin som exempel. Alla har kunnat framträda till stor del av kyrkans hor med världen och avfallighet.

Och så idag: Vi har en situation av "fred och säkerhet" Länderna kommer mer och mer överens, USA verkar kunna ordna upp det i mellanöstern, EU och FN kommer att upprätthålla freden. Med gen manipulation kan vi försörja hela världen. Det ser rätt bra ut i världen just nu!!

Ja det verkar klart och tydligt som om satan riktar all sin uppmärksamhet och kraft på att infiltrera och korrumpera församlingen. Detta genom falska läror, falska profeter och förkunnare. Och vad att kommer hända?

Etablissemanget kommer alltmer att bli avfälligt av de antikristliga krafter som dagligen manifesteras på predikstolar världen över. Ser ni vad detta fredsläge i västvärlden betyder? Det fungerar som en sövande, försvagande tillstånd som gör att väktarna somnar och de kristna sätter sig till ro. Skökan, ser ni inte hur hon breder ut sig? hon sitter vid många vatten.

Och samtidigt växter de politiska förutsättningarna för den sanne antikrists framträdande. Men innan syndens man kan uppenbaras, innan han sätter sig i Guds tempel, såsom en Gud, och tvingar alla att ta emot hans märke som vill kunna vara delaktiga i det ekonomiska systemet, innan allt detta händer: Måste kyrkan övergå från Brud till Hora.

Den demoniska aktiviteten i kyrkorna kommer att öka, falska profeter och förkunnare med brännmärkta samveten och penninggalna hjärtan kommer under beslöjade ögon och silkeslent tal förföra massorna med demoniska läror. Och världskyrkan växer fram, avfall förenas med avfall i väckelsens namn.

Och under enhetens baner hädas den helige ande, i "Jesu" namn förtrampas det heliga förbundsblodet Medan lovsången dånar från förstärkarna kastas människor omkring som vantar, i både sinne, hjärta och kroppsligt under demoners bländverk, och all lögnens och orättfärdighetens falska kraftgärningar. Så har vi en sköka, berusad på de heligas blod, enad, allierad, med stort världsligt inflytande.

Och så: marken är förberedd, arenan är klar, och undergångens son framträder, hyllandes som en frälsare, välkomnad av miljarderna, han kommer med fred och säkerhet, ett nytt "Pax Romana" Exakt i rätt politisk/ekonomisk/social/ och andlig miljö framträder han, och skökan kommer att hylla honom.

De enda som inte kommer att hylla honom är de där "splitrarna", de där hatade "motståndarna mot väckelsen" de där "fariseerna" som hela tiden vill "tjafsa om teologi". Dessa mänsklighetens drägg kommer att uteslutas och hatas; en slutgiltig förföljelse, en till inkvisition väntar dem. Väntar oss?

Namn: Harry Forsgren

Tack NP! Till Ditt inlägg kring skeendet i ändens tid inför att antikrist ska träda fram, kan jag bara säga att det är väl uttryckt och "huvudet på spiken".

Men sen vill jag också ge S-E rätt i att vi inte får glömma vad Gud kommer att göra mitt i detta avfall, där Han "bringar in en skörd", så talrik att "den inte kan räknas", av dem "som tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod"!!!!

Hur det i praktiken kommer att fungera med "den andliga gemenskapen", här i tiden mitt i denna turbulens och att "lemmarna i kroppen", "blir varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst", är "huvudet för församlingen", Kristi persons "huvudbry".

Men vi kan vara säkra på att Han har koll på läget. Vet vilka som hör Honom till och personligen är med "var lem", "alla dagar till tidens ände"!!!!

HaFo

Namn: NP

Jag undrar, vilka faktorer, och brytningspunkter, som är inblandade i skillnaden mellan agnar och veten. Vad kommer utgöra skillnaden? Även de utvalda kommer ju bli bedragna, och förförelsen måste komma. Våra älskade vänner, pånyttfödda kristna: väntar evig förtappelse kanske på just dem? Just de blir bedragna och förförda. Tanken är inte trevlig. Speciellt inte när man märker att de redan nu är under påverkan av falsk undervisning. Hur mycket ska man "ha fördragsamhet" "på vad som en själv ankommer"

När jag t.ex. vill ta upp JDS och visa på skriften, drabbas jag när jag väl ska säga det till dem av en förvirring, en trötthet, en slags fruktan och osäkerhet. Bara sitta här och skriva är inga problem, men när man ska förmana och undervisa andra, som man vet är påverkade sv läran!! Det känns som att gå emot en obendlig vägg. Är andemakten så stark bakom dessa lära!? Det verkar tydligen så! Jag orkar inte ens ta upp frågan längre!!

Hur ska vi som blivit upplysta om denna tidens allvar kunna förmana våra syskon, hur ska vi kunna bevara friden, vart går gränsen för när man ska gå så långt att dem kanske tar avstånd från en?? Hur ska vi förhålla oss?? Vad kan du Harry, och Du Sven Erik ge för råd? Dela med er av er erfarenhet! Ge över till den yngre gennerationen det som Herren gett er under åren. Undervisa och förmana till så många som möjligt, i vilka samanhang ni äm befinner er i.

Det är som du säger Harry ett tumult. Ibland vill man bara överge hela saken och sluta bry sig om dessa frågor helt.

Namn: Harry Forsgren

NP undrar: "vilka faktorer, och brytningspunkter, som är inblandade i skillnaden mellan agnar och vetet. Vad kommer att utgöra skillnaden?"

Den stora skillnaden mellan "agnar och vetet", tror jag kommer att handla om vilka som är beredda att låta sig korrigeras, när de ställs inför vad som är rätt och falskt.

De som "sätter dövörat till", lockade av t.ex. "överflöd på livets alla områden" eller andra "lockelser i förförelsen", kommer "att förhärda sina hjärtan i en process, där de ställs inför "vägskäl att ge ’kärleken till sanningen rum i sina hjärtan’, eller till att bejaka lögnen till att bli "agnar".

Medan de som vägrar i mötet med villfarelsen att "ge avkall" på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, "utvecklas till vetet", som lär sig känna igen "Guds röst i en helhet av Ordet". Så kommer sållningen efter "tröskan" i mötet med dels Guds Ord och å andra sidan villfarelsen att ske.

Det handlar inte om "förutbestämda människor", utan om vilka "som ger kärleken till sanningen rum i sina hjärtan", i ett frivilligt val (inte att förväxla med fri vilja - för den finns inte förrän vi möter ett sant budskap om vem Jesus är och har gjort, men nås av en frihet att välja i mötet med evangeliet om vem Jesus är och har gjort.)

Människan ställs så i "sållningen", när de ställs inför både det falska och sanna. Den som älskar sanningen älskar också Jesus som i sin person är SANNINGEN. Då visar det sig var "ordet blivit sått i god jord", eller "blir uppryckt" vid "vart vindkast i läran".

Du undrar NP: "Hur mycket ska man ’ha fördragsamhet’ ’på vad som en själv ankommer’."

Vi ska ha "fördragsamhet" i all oändlighet och aldrig upphöra att varna för det falska och peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Vad på oss ankommer är att, så långt vi uppfattar det, fullgöra vad Gud lägger på vars och ens hjärta och så i vila överlämna till "huvudet för kroppen", att samordna och summera resultatet för evighetens värld.

Det går inte bara att "se eländet". Vi behöver även se i vilken underbar situation vi befinner oss, som "I Honom är inräknade i Hans död och uppståndelse", där vi kan få i Andens ljus över Ordet, "vandra i förutberedda gärningar", där vi får äga frid "I Honom", mitt i all turbulens, oförstående från omgivningen, kamp i den andliga världen, "förföljelse från ’den falska väckelsen’ och ’världen’."

Jag förstå Din känsla av uppgivenhet inför att ta upp JDS - läran NP. Där ligger en verklig kamp i den andliga världen. Jag är mer än en gång själv förbryllad över vilken kärnpunkt och vilka reaktioner just avståndstagandet från den läran innebär.

Men det är samtidigt inte så konstigt. Det är ju där förförelsen sätter in sitt centrala angrepp. På vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Låt Dig inte förtröttas NP. Det kommer att ha evighetsbetydelse att Du håller fast vid vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, som JDS - läran vill fördunkla och helst enligt fiendens intentioner omintetgöra.

Men Du kan aldrig "ha kontroll på läget". Överlämna till "huvudet för kroppen", Kristus att "ha kontroll på läget". Och fullgör Du "vilandes i Herrens Jesu Kristi frid, som övergår allt förstånd", Guds vilja, så långt Du finner den och vad Du upplever blir lagt på just Ditt hjärta.

Vila i nåden och försoningen, Gläds över vem Jesus är, har gjort och jubla över Blodsoffret på korset. Det kommer inte att vara utan frukt inför evigheten!!!! Vare sig i Ditt liv eller andras liv i Din omgivning!!!!!! Även om Du kanske inte erfar resultatet just idag.

HaFo

Namn: Sven-Erik Sköld

Harry,

Du skriver: "Hur det i praktiken kommer att fungera med "den andliga gemenskapen", här i tiden mitt i denna turbulens och att "lemmarna i kroppen", "blir varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst", är "huvudet för församlingen", Kristi persons "huvudbry".

Gud kommer som en domare; för att döma ohörsamheten hos Sitt eget folk, och sedan kommer Han att ha ett folk, sargat, ödmjukt och svagt, som kommer att lyssna till vad Anden säger och göra därefter. Som kommer att "ställa sig vid vägarna och fråga efter forntidens stigar". Inte efter populära vägar och lätta stigar. Utan efter vägen i Jesu Kristi efterföljd; som ljus i mörkret och salt i förruttnelsen: det vi - som kristna - är ämnade till m.a.o.

Det kommer en "karmeluppgörelse" i Sverige, d.v.s. en Guds uppgörelse med alla villoandar som florerar här i landet.

Då det blir tydligt var Gud står, och står för: Sitt Ord. Och då blir det på ett särskilt sätt möjligt för dem som ville rätt men kom fel, att omvända sig. När de ser Guds gärningar i landet:

Jes. 29:20-25 "Ty våldsverkarna är då inte mer till, bespottarna har fått sin ände och de som stod efter fördärv är alla utrotade, de som genom sitt tal gjorde att oskyldiga blev fällda och snärjde den som skulle skipa rätt i porten och genom lögn förvände rätten för den rättfärdige...

..ty när han - hans barn - får se mina händers verk bland sig, då skall de hålla mitt namn heligt, och de skall hålla Jakobs Helige helig och förskräckas för Israels Gud. De förvillade skall då få förstånd, och de motsträviga skall ta emot lärdom."

Vår Gud är som en "förtärande eld" även i dag. I Bibeln står det: "När dina domar drabbar jorden, lär sig jordkretsens inbyggare rättfärdighet".

Då är ordvrängarnas bästa tid över, åtminstone för en tid. Då är ohörsamhetens tid över, till förmån för hörsamhetens tid.

Då blir det som står i Jes. 29:18-19 en synlig verklighet: "De döva skall på den tiden höra vad som läses för dem och de blinda skall se och vara fria från dunkel och mörker; och de ödmjuka skall då känna en allt större glädje i HERREN och de fattigaste bland människor skall fröjda sig i Israels Helige."

Och det som nu måste "sakna högtiderna", p.g.a. allt oäkta som pågår, skall då inte behöva göra det längre, kan tilläggas!

Namn: Harry Forsgren

Hoppas de Bibelcitat S-E upplevt som "gällandes" om trosförkunnares uppvaknande, verkligen visar sig bekräftat framöver!!! Likaså den "karmeluppgörelse" han ser framför sig!!!

Jag är personligen inte övertygad om att det är så "avfallet" och "väckelsen" i ändens tid kommer att se ut. Men hoppas att det är riktigt.

Att det blir ett stort avfall är helt klart enligt Guds Ord. Och att Gud mitt i detta kommer att bärga en skörd "som ingen kan räkna" är också helt klart enligt Ordet.

Men på vilket sätt allt detta sker mitt i "en avfallen kristenhet" som organiserat framträder under det kristna namnet och hur Gud mitt i det löser gemenskapen "organisatoriskt synligt" (eller mer "underjordiskt" "osynligt 'i anden'," mellan "lemmarna i kroppen" är jag mer oviss kring.

Att de kommer att på ett eller annat sätt bli "varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst", "organiserade" synligt eller osynligt, under "Huvudet för koppen", är också otvetydigt enligt Ordets löften.

Men hur det i praktiken kommer att se ut, återstår att se. Det viktiga fram däremot, är att "varje lem" fullgör vad han/hon upplever vara lagt på just sitt hjärta och överlämna till "huvudet för kroppen", Kristus, att samordna och summera allt.

Kanske kommer det att ske på det sätt S-E "ser" det, med en "karmeluppgörelse" och ett "uppresande" av de "församlingar" som idag sover och ett uppvaknande hos dem som idag leder folket vilse!!??

Låt oss alla i detta skeende under alla omständigheter i dagsläget varna för den villfarelse som rör sig på den andliga arenan och outtröttligt peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset!!

Kanske kan vi så bidra till den "karmeluppgörelse", som S-E ser framför sig !!??

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Några funderingar käre Broder S-E!

Jag vill inte alls gå i polemik kring de Bibelord Du framför kring "uppvaknandet" och "karmeluppgörelsen". Du kan ha alldeles rätt!

Men kanske kan "ifrågasättanden", "finslipa" Din argumentation och då gärna ännu mer utifrån Skriften, vad som gäller ändtiden i denna tidsålder, kring avfall och väckelse, innan antikrist träder fram, som föregår Kristi ankomst, så att det blir "gripbart" och leder till en "aha - upplevelse", att "javisst, så här är det". Jag har ännu inte gjort den "aha - upplevelsen".

I likhet med Marija, (som undrande gör ett påstående och ställer en fråga: "jag tror att det kan vara vanskligt att från en berättelse i GT-Elia på Karmelberget, tolka och föra över till våra förhållanden i dag. Vad mer ska till om människor inte vill ta varning , det hjälper inte ens som Jesus sa att de döda kommer upp ur sina gravar och predikar."), så har jag en del frågetecken, som behöver rättas ut, innan jag kan säga att "halleluja - så här är det ju!!"

Förlåt mig, om jag är okunnig, men vad är det som säger att de Bibelsammanhang Du återgav, syftar på ändens tid i denna tidsålder? Syftar de inte snarare framåt mot tillståndet i "fridsriket - tusenårsriket", när Jesus kommit tillbaka och "satan är bunden för tusen år"??

Men även om det skulle vara så, så förverkligas ju oftast "profetian i etapper", för att slutligen nå sin fulla fullbordan? Då skulle det kunna vara så att den "uppfylls i en etapp" nu i denna tidsålder, enligt vad Du ser i dessa ord, inför ändens tid, för att så gå i sin fulla fullbordan när Jesus kommit tillbaka??

Under alla omständigheter, så vad som åligger oss i den dag som idag är, så är det att varna för villfarelsen på den andliga arenan idag, och outtröttligt peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Detta alltefter det ljus vi äger och "den uppgift" som blir lagd på "var lem" och vila i en förtröstan till att "Gud själv samordnar och summerar resultatet". Och vara tacksamma om det så leder till en "karmeluppgörelse", där Gud reser upp gamla församlingar och väcker "villolärarna", som S-E ser framför sig.

Men jag befarar att vi får vara beredda på att livet och utrymmet för "Guds församling" kommer att precis som för den första församlingens livsvillkor, kommer att "vara trångt" i ändens tid, under förföljelse och oförstånd från både en "namnkristen avfällighet" som kallas "väckelse", "världens makter" och det "politiska etablissemanget".

Men att mitt i denna nöd, så Går Guds rike fram i Ande och kraft, som jämsides med avfallet, skördar historiens största skörd för Guds rike. Inte under "pompa och ståt" ala trosrörelsemaner, men under lidande och förföljelse????

HaFo

Namn: Sven-Erik Sköld

Harry, Du skriver: "Hoppas de Bibelcitat S-E upplevt som "gällandes" trosförkunnare, verkligen visar sig bekräftat framöver!!! Likaså den "karmeluppgörelse" han ser framför sig!!!"

När det gäller den första delen, så vet Du att trollkarlen Simon enligt Apg. 8 blev intresserad när han såg verkningarna av en kraft som var större än den han själv förfogat över, och ville ha den.

Och sedan Petrus talat dom över honom, sa han: "Bed till Herren för mig, att inget av de ni har sagt må komma över mig."

Vad sedan gäller "karmeluppgörelsen" så är den - som på Elia tid - en nådehandling från Gud, som syftar till att föra Guds folk bort från avgudavägarna, och tillbaka till Guds väg.

Och för att de i sitt vilseförda/förvillade/förvirrade tillstånd skall kunna det, återvända, måste Gud uppenbara sig för dem på ett särskilt påtagligt och tydligt sätt.

Det gör därför Gud, för att Han älskar dem och älskar Människan, som Han en gång skapat till Sin avbild: till Sina älskade barn.

Vilken förälder skulle inte göra det, om den kunde, förmådde? Och Gud är en förälder - en Fader - som förmår göra allt det Han vill.

Harry, Du ställer en fråga till mig som jag gärna vill ha preciserad innan jag svarar på Dina övriga synpunkter och frågeställningar. Du skriver:

"Förlåt mig, om jag är okunnig, men vad är det som säger att de Bibelsammanhang Du återgav, syftar på ändens tid i denna tidsålder? Syftar de inte snarare framåt mot tillståndet i "fridsriket - tusenårsriket", när Jesus kommit tillbaka och "satan är bunden för tusen år"??

Syftar Du på denna bibelvers:

1 Kor. 10:11 "Det som hände dem tjänar som exempel och skrevs ner för att varna oss, som har världens slut inpå oss." I en annan översättning står det "tidernas ände inpå oss."

Om det är den Du menar, så ser Du att Paulus skriver "vi som har". Till den gruppen människor hör också vi, oavsett om den skrivningen syftar fram till tiden före eller efter fridsriket. Vi befinner oss självklart inom det angivna tidsmåttet, där ju också uppenbarligen Paulus ansåg sig själv vara.

Namn: Harry Forsgren

Tack för svar S-E!

Tycker det ger svar på min fråga: "så förverkligas ju oftast ’profetian i etapper’, för att slutligen nå sin fulla fullbordan?"

Om jag uppfattat saken rätt, så kan dels det profetiska ordet berätta om en händelse i dåtid, vars innehåll "förstärks och intensifieras", upprepat i nutid, för att slutligen nå sin hela och fulla fullbordan i fridsriket och ibland syfta ända fram in i evighetens värld.

Men vad jag skulle för egen del vilja finna är "mer kött på benen", kring vad Skriften säger om just denna "närtid", kring avfall och väckelse inför antikrists framträdande som föregår Kristi sanna ankomst.

Vill där återupprepa vad jag skrev:

"Under alla omständigheter, så vad som åligger oss i den dag som idag är, så är det att varna för villfarelsen på den andliga arenan idag, och outtröttligt peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset.

Detta alltefter det ljus vi äger och "den uppgift" som blir lagd på "var lem" och vila i en förtröstan till att "Gud själv samordnar och summerar resultatet". Och vara tacksamma om det så leder till en "karmeluppgörelse", där Gud reser upp gamla församlingar och väcker "villolärarna", som S-E ser framför sig.

Men jag befarar att vi även får vara beredda på är att livet och utrymmet för "Guds församling", precis som för den första församlingens livsvillkor, kommer att "vara trångt" i ändens tid, under förföljelse och oförstånd från både en "namnkristen avfällighet" som kallas "väckelse", "världens makter" och det "politiska etablissemanget".

Men att mitt i denna nöd, så går Guds rike fram i Ande och kraft, som jämsides med avfallet, skördar historiens största skörd för Guds rike. Inte under "pompa och ståt" ala trosrörelsemaner, men under lidande och förföljelse????"

Att det i ändtiden kommer att ske en sann väckelse tycker jag S-E så förtjänstfullt pekat på med hänvändelse till Skriften och "sin egen upplevelse".

Det tycker jag mig också "se". Men jag ser även fall, avfall (skökan = skenväckelse), lidande och förföljelse i ändtiden.

Angående avfall och fall finns att läsa t.ex. i Dan. 11:32; 2.Tess. 2:3; 1 Tim. 4:1; Hebr.3:12; Jes.21:9; Upp. 14: 8

"Fallet , fallet, är det stora Babylon".

Syftar då inte "Babylon" framåt på "avfallet i ändens tid" och "skökan" ? Vad är det annat än ett "stort avfall" under "det kristna namnet" ??

Vad jag är angelägen att finna är vad Skriften tecknar, är skillnaden mellan "avfallet" och "den falska väckelsen" ("skökan") i kontrast till "kvinnan" "Den levande Gudens församling" i ändtiden, så att vi kan känna igen vad som är vad !

Medan jag väntar på att det klarnar hur Gud ämnat det i ändtiden för "sin församlings", dess konkreta gemenskap och "organisation" för "sann väckelse" i Ande och kraft, mitt i detta avfall och "skenväckelse", så fortsätter jag att peka på betydelsen av att varje "lem i Kristi kropp", fullgör vad var och en upplever vara lagt på vars och ens hjärta, så ska Gud samordna och förverkliga "den sanna väckelsen" och "den sista skörden"[kvinnans (församlingens) trofasthet och seger], mitt igenom "avfallet" och "skökans" (den etablerade kristenhetens framträdande??) och dess dominerande roll på den andliga och politiska arenan.

Men utifrån Ordet om "trånga tider", lidande och förföljelse för "Guds församling, så tror jag inte "den sanna väckelsen" kommer att "ske under pompa och ståt" ala trosrörelsemaner, emedan "den "falska väckelsen", kommer att ha "pengarna", "ära, glans", "marknaden" ("köpmännen") och "den politiska makten" "i ryggen".

Möjligen kan en "karmeluppgörelse" som S-E, "ser" framför sig ändra på alla begrepp.

Eljest kommer den sanna väckelsen antagligen att fortsätta betraktas som "väckelsens bromsklossar", "negativa kritiker" som "går emot Guds smorde" och "det Gud gör idag". Icke desto mindre kommer "Guds församling" att i ändtiden bärga en skörd som är så rik till antalet "att det inte kan räknas", som Upp. uttrycker skaran inför Gud.

Alltså: inte antingen eller kring väckelse och avfall i ändens tid, som jag ser det och uppfattar Skriften, utan både och. Det viktiga blir att vara med i den sanna väckelsen och inte låta sig lockas med i den falska väckelsen som utlovar "överflöd på livets alla områden" och samtidigt är fylld av allsköns villfarelse.

"De övervann honom i kraft av Lammets Blod och sitt vittnesbörds ord"! Låt oss aldrig förtröttas att peka på vem Jesus är har gjort och betydelsen av Blodsoffret där på korset!!!!

HaFo

Namn: Sven-Erik Sköld

Domen över ohörsamheten medför som på Mose tid en utmarsch för Guds folk, en utmarsch ur den formalistiska fångenskapens Egypten. För att "hålla gudstjänst" åt Gud. En gudstjänst som behagar Gud: i ande och sanning.

Domen faller - för att detta skall kunna bli en verklighet - över fångvaktarna. Dessa som utan att veta om det, i stället för att vara folkets anförare som leder dem (fåren) till friskt vatten och bete, blivit deras fångvaktare, som fört dem in i formalismens bojor och fångenskap.

Till att tillverka "tegel" = de egna ansträngningarnas väg, i stället för Andens krafts väg. "Inte genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande säger Herren Sebaot.."

Detta innebär i sin tur väckelse över vårt land, när Guds folk först kommit ut i frihet, Guds älskade barns frihet, i ande och sanning. Och därigenom - genom Andens kraft - förmår att vara väckelsens bärare och redskap.

Och oaktat avfallstider, så kommer Gud aldrig tvåa. Han kommer att resa upp ett alternativ för dem som vill gå Hans väg, men nu inte kan/förmår det p.g.a. det andliga läget - sömnen - i Guds församling.

"Domen skall begynna på Guds hus..."

Samtidigt innebär detta också en uppgörelse med villoläror och dito andar: som på Salomos tid, när David insatte på tronen den han utvalt till sin efterträdare. Eller som när Josef var insatt vid sidan av Farao, då kom folket till honom för att få livgivande säd. Alternativen hade förlorat sin kraft, och blev avslöjade som hjälplösa: de hade ingen hjälp att ge helt enkelt.

Det är omöjligt för Jesu kropp - den sanna församlingen - att följa någon annan än Huvudet, JESUS. Det är sådana själar som "följer Lammet varthelst det går".

Var de har sina sammankomster - i kyrkor, i pelarsalar, på folkets hus, i enskilda hem, eller ute i skogen, eller annat är av underordnad, men oftast av praktiskt betydelse.

En sådan församling - utkallade får i Jesu efterföljd -går inte att sammanslutna med någon eller något. De är redan sammanslutna med JESUS och följer Honom och bara Honom. Däremot är de förenade med varandra, genom kärlekens band: i en ande med Gud. De enda förenande band som Bibeln känner till. Allt annat är falska ersättningsmetoder.

Det är i de förkrossade som Gud - enligt Bibeln - bor. Och de ödmjuka och förkrossade går att förena till ett med varandra: till ett kärl. Medan de högmodiga går bra att "förena" genom organisation och s.k. ekumenik. Ja, t.o.m. med "världen" om så skulle behövas.

Det blir en sållningens tid, sluttiden, men det gör för den skull inte Guds verk svagare, utan tvärt om. Det är det "renade guldet" som är starkt, slagget försvagar det bara.

Självklart pågår hela tiden striden mot Satans alla listiga anslag, varav en av dennes specialiteter är villoandar och dito läror. De har förföljt Guds församling ner genom alla tider. För att om möjligt förvilla någon och många.

"OCH LJUSET LYSER I MÖRKRET OCH MÖRKRET HAR INTE FÅTT MAKT ÖVER DET.."

Detta Gudsord är det för mig grundläggande, när jag tror på ett stort uppvaknande i tiden strax innan Jesu återkomst.

Till detta kommer som jag tidigare skrivit, Jesu berättelse om de tio jungfrurna. De började göra sig i ordning p.g.a. någon form av väckande signal. Fem av tio var sedan redo att följa Brudgummen in i bröllopssalen.

Utöver det, som jag också tidigare skrivit, har vi Jesu berättelse om hur viktigt det var för brudgummen att bröllopssalen skulle bli fullsatt. Och därför skickade inbjudningar "till vägar och stigar", till samhällets minst ansedda vad det verkar.

Och några, för att inte säga många för att kunna nå alla dessa, måste ha gått ut med inbjudan: då ju Gud inte sänder väckelser genom änglar. Inbjudan fick m.a.o. fötter!

Det finns sådana som för sina tvivel på en väckelse innan JESUS återkommer åberopar Jesu ord: "men skall väl Människosonen finna tro här på jorden när Han återkommer?"

JESUS ger själv inget svar på den frågan. Det svaret tror jag de generationer som lever då, kommer att ge. M.a.o. JESUS överlämnar till Människan - och då främst till de troende - att själva avgöra den saken. Genom sin tro eller otro.

Guds Ande har - genom olika tilltal - gett mig en orubblig tro på väckelse, då "skaror av människor" skall komma till tro.

Och den tron är av det slaget, att den kan inget rubba på. Och jag är övertygad om, att det kommer att ske mig som jag tror.

Namn: Harry Forsgren

Är helt överens med S-E i beskrivningen av hur "Guds församling" inte är detsamma som "organisationer" eller "kristna verksamhetsapparater", utan består av individer "som "följer Lammet varthelst det går’."

Men jag har inte fått något svar på hur vi kan se skillnaden mellan den "falska väckelsen", "skökan" i ändens tid, som uppenbart utifrån Ordet, under det kristna namnet, och en "organiserad kristenhet", kommer att ha makt och inflytande både på den andliga och politiska arenan i förberedandet av antikrists framträdande och hur "Guds församling" kommer att framträda, ha praktisk gemenskap och "organiseras" mitt igenom detta "avfall" för att förverkliga "ändtidens skörd", avslöja antikrist och peka på den sanne Jesus Kristus och Hans tillkommelse.

Sker det genom att "gamla församlingskonstellationer och ’samfund’ vaknar till liv", eller sker det på något annat sätt i denna "karmeluppgörelse" (som Sköld "ser"), där det framgår att Bibelns Jesus är Herre och inte "plagiaten" i t.ex. trosförkunnelsen och katolska kyrkans läror???

Så länge jag inte själv ser detta, eller får ett "tillförlitligt svar" på min undran, så fortsätter jag att "tjata" med betydelsen av att "varje lem i Kristi kropp", fullgör vad som blir lagt på vars och ens hjärta, enligt det ljus och övertygelse man fått sig given, kring att varna för villfarelse i tiden och outtröttligt peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av BLODSOFFRET DÄR PÅ KORSET.

Så kommer då Gud att samverka och samordna eventuella "karmeluppgörelser" och rädda så många som möjligt från att dras med i "avfallet" och bidra till ändtidens "skördearbete" och detta på Hans sätt!!!

Jag håller i stort med Dig i allt Du skriver S-E!

Och helt visst är det som Du säger: "Och oaktat avfallstider, så kommer Gud aldrig tvåa. Han kommer att resa upp ett alternativ för dem som vill gå Hans väg, men nu inte kan/förmår det p.g.a. det andliga läget - sömnen - i Guds församling."

Men hur rent konkret ser vi skillnaden på det i Ordet tecknade avfallet, "skökan", som synes vara "en organiserad" kristen enhet, med det kristna namnet (som knappast bara kan hänföras till katolska kyrkan - utan antagligen utgör en "bredare bas" av "de troende tillsammans") och Guds sanna församling i ändtiden.

Och rent praktiskt: hur ser den sanna församlingens gemenskap och "organisation" ut i ändtiden???

Sker den sanna väckelsen via "uppresta församlingar och 'verksamhetsapparater'" mitt i "avfallet" eller via människor beseglade med Guds Ande, mer på "ett osynligt plan", mitt under lidande, oförstående och förföljelse? Hur ser dess "synliga organisation" ut, till skillnad från "avfallet", de "kristna verksamheternas organisation"??

Kommer ändtidens skörd att ske under "pompa och ståt" ala trosrörelsemaner med "förändrade samhällen", där de kristna "intar nya områden" från djävulen och "tar över den politiska makten", eller sker den sanna väckelsen, om än i Ande och kraft, i förföljelse och trångmål både från den "etablerade kristenheten", "Skökan", som avfallit från den sanna tron och läran, men som i världens ögon kallas "väckelse", kristendom och ges makt både på den politiska och andliga arenan i en förberedelse av folkens sinnen och hjärtan att hälsa antikrist välkommen som Kristus??????

Jag ser ännu inte detta skeende rent praktiskt konkret, men fortfar så länge att varna för förförelsen i tiden (och då är speciellt förförelsen i trosförkunnelsen lagt på mitt hjärta) och det avfall som Skriften säger kommer och pekar på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av Blodsoffret där på korset (som är den stora skiljelinjen mellan sann och falsk tro) och hoppas att det så kan bidra till att människor kan undgå att bli vilseförda i "avfallet" och blir med i "ändtidens skörd" för Gud!!

Det är människor och inte "organisationer" och "kristna verksamhetsapparater", människor beseglade med Guds Ande som bärgar "skörden i ändtiden", mitt igenom "avfallet" och "skökans" framträdande på den andliga och politiska arenan, med "tecken och under som förvillar jämväl de utvalda".

Det jag ser framför är en mycket svår tid för de sanna kristna. Men inte desto mindre "kommer Gud aldrig tvåa"!!!!! Men kanske inte på det sätt vi människor tänker oss att det ska ske?????

Håller även med Dig Sven - Erik...

Att Ordet "pröva allt och behåll vad gott är" ofta missbrukas. Men det får inte leda till att vi underlåter Guds uppmaning om att pröva allt. Varifrån det än kommer och vem som än förmedlar "ett budskap från Gud" på den andliga arenan.

Det måste gälla såväl mig som Dig eller alla andra. Är det från Gud så tål det att prövas!!

Det ska då naturligtvis prövas först och främst gentemot en helhet av Guds Skrivna Ord ("den som är av Gud talar Guds Ord" står det), som Du så riktigt framhåller.

Men jag anser även att det fyller en stor funktion att även "pröva frukten" ("av frukten ska ni känna trädet"). D.v.s. "pröva" huruvida budskapet med "varning och förmaning", även "andas" omsorg, "uppbyggelse och tröst", som enligt Skriften kännetecknar en "profetröst".

Guds yttersta syfte, när Han vill varna och förmana är ju omsorg om människan. Om budskapet inte "andas" något av denna omsorg, mitt i "varning och förmaning", så bör vi nog se upp vad som är källan bakom.

Vi bör nog även "känna in lukten", av om i budskapet smugit sig in en självhävdelse av att vilja framstå som ett speciellt Guds redskap ala Ekman - maner, "som den smorde - ledaren" som inte kan ifrågasättas.

Så fort någon uttrycker att vad de säger inte får prövas eller ifrågasättas och att det är de som ifrågasätter, som det är fel på, så är det nått skumt på gång.

Hoppas Du förstår och märker S-E...

Att jag inte alls går emot "Din vision" av "väckelse och skördetid" i ändtiden. Tycker Du underbygger det med Bibelsammanhang som talar för detta.

Men det är inte "otro" på "denna vision" och Guds Ord, att även peka på att Bibeln också talar om ett "brett avfall" i ändtiden, "skökan", som uppenbarligen är någon form av "bred kristen enhet", som människor förknippar med kristen tro och kommer att ha stort inflytande på både den politiska och andliga arenan och även "har tumme" med "köpmännen" (marknaden) och därmed kommer att omges med väldig makt ekonomiskt (?) (kommer att förklaras som en "välsignelse från Gud" där man lever "i överflöd på livets alla områden"???).

Detta är också något av vad David Wilkersson framställer i boken "Synen".

Många har tidigare försökt framställa "skökan", som att vara katolska kyrkan. Och visst finns de med på ett hörn i "detta förberedande av avfallet ’skökan’". Liksom trosförkunnelsen och många andra företeelser på den andliga arenan, bidrar till detta avfall.

Men ser man till utvecklingen idag på den andliga arenan, där man strävar efter "enhet, ’så att världen kan tro’", där man å ena sidan riktigt säger sig gå emot liberalteologi (för den är ju så oerhört lätt att genomskåda och det ger därför "legitimitet" inför den "breda kristenheten" att säga sig gå emot det), men samtidigt så inbjuder man förförelsen i katolicismen och trosförkunnelsen och ger utrymme för dess företrädare i gemensamma "bokutgivning", som en legalisering för vad de står för och gemensamma konferenser och aktiviteter.

Det kommer att leda till "en bred" förförelse av aldrig tidigare skådad art. Och det under namnet "väckelse", "mission och evangelisation".

Det kommer antagligen att inbegripa de flesta organiserade "verksamhetsapparater" i dagens kristenhet???

Vad jag då efterfrågar, är inte huruvida det kommer att bli väckelse eller avfall i ändtiden. Det kommer att ske både och!!

Men hur ser vi skillnaden på den falska och sanna väckelsen? Hur kommer "den sanna väckelsen" att rent praktiskt i gemenskap och "synlig församling", att framträda? Kanske är det inte ännu "moget" för att "se" detta???

Men kanske blir själva frågan en begynnelse till att i Ordet och bönen börja se "konturerna" av hur Gud rent praktiskt ämnar lösa gemenskapen mellan lemmarna i sin församling i ändtiden och bärga sista skörden ("kvinnan" i Upp.). Och då på kollisionskurs med "skökan", som under det kristna namnet kommer att vara vad människor i allmänhet kommer att förknippa med kristen tro.

Hur förbereder vi oss själva och vår omvärld på bästa sätt, inför det kaos på "den andliga arenan", som vi idag bara ser begynnelsen av??

Detta kaos är antagligen inledningen på att antikrist ska kunna framträda som både den store politiske och andlige ledaren under bifall av "skökan", som människorna förknippar med de som företräder kristen tro, som antagligen också kommer att hävda att det nu är Kristus som kommit tillbaka???? Det kommer att vara helöppet för detta, nu när man redan i sin "kristna verksamhet" hälsat antikrists ande välkommen som "Kristi Ande"!!

Upprepar min fråga:

Sker den sista tidens skörd, genom att "gamla församlingskonstellationer och ’samfund’ vaknar till liv", eller sker det på något annat sätt i denna "karmeluppgörelse" (som Sköld "ser"), där det framgår att Bibelns Jesus är Herre och inte "plagiaten" i t.ex. trosförkunnelsen och katolska kyrkans läror???

Hur kan både avfall och väckelse "gå hand i hand" inom "verksamhetsapparaterna"?? Någonstans kommer det att bli en väldig kollision!!

Hur ser det ut? Hur vet vi vad som är sant och falskt mitt i att alla kommer att hävda att de har Bibeln som auktoritet, säger sig gå emot villfarelse, fokuserar Blodet och korset (men med olika betydelse bakom), ska "vinna världen för Kristus", "älskar varandra" och "ska vara ett så att världen kan tro", med en alltmer tilltagande ockult verksamhet, med tecken och under av övernaturlig art och som säges vara "Guds sanktion" och ett verk av Anden som vi bara ska "ge oss hän åt och lyda".

Så länge jag inte själv ser var "Guds väg" går mitt i allt detta, eller får ett "tillförlitligt svar" på min undran, så fortsätter jag att "tjata" med betydelsen av att "varje lem i Kristi kropp", fullgör vad som blir lagt på vars och ens hjärta, enligt det ljus och övertygelse man fått sig given (inser att nu är det "blodigt allvar" kring Blodets betydelse på korset, vem Jesus är och har gjort, där "plagiaten" måste avslöjas och sanningen fokuseras, kring att varna för villfarelse i tiden och outtröttligt peka på vem Jesus är, har gjort och betydelsen av BLODSOFFRET av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod DÄR PÅ KORSET.

Inte något tjafs om att "Gud dör i Kristus", utan Kristi persons kropp och blod offras, allt enligt förebilderna av det RENA OFFERLAMMETS KROPP OCH BLOD, medan Kristi person av Gud och människa förenade "predikar för andarna i fängelset", precis enligt Ordet och där det står att det sker "till kroppen dödad, men andligt (i gemenskapen med Gud) levande" och så "kroppsligen uppstår", eftersom Han hela tiden är Gud själv och Kristi person - Gud och människa förenade - "Gud med oss" och därmed inte kan behållas av den kroppsliga döden.

Varken katolicismens lära om "Marias syndfrihet", som orsak till "Jesu syndfrihet", får ges utrymme. Det är Jesu lydnad och seger över synden "i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet", som är ställföreträdarens seger i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.

Precis som det å andra sidan inte är en "andlig död 'åtskillnad från Gud' i människans ställe" som vinner segern.

Det är ställföreträdarens seger över den andliga döden och syndens konsekvenser, när det läggs på Honom, som är ställföreträdarens seger över människans andliga död och åtskillnad från Gud. Besegrat i Jesu syndfria rättfärdighet och Gudomlighet. Besegrat i Gud själv. I Sonens framträdande i den oupplösliga enheten av Fader, Son och Ande i den ende Gudomspersonen: "Jag är Herren, Herren är en".

Om vi inte förtröttas (om vi så till sist får ge livet för det) att peka på detta, så är det då min tro att Gud kommer att samverka och samordna eventuella "karmeluppgörelser" (det behövs verkligen en sådan uppgörelse mellan det sanna och falska idag), och därmed rädda så många som möjligt från att dras med i "avfallet" och bidra till ändtidens "skördearbete" och detta på Hans sätt!!!???

Och då kanske på sätt som vi i vår begränsning aldrig kan förutse om inte Guds Ande behagar att uppenbara det med ett speciellt ljus över Ordet?? Och detta i rätt tid för det??

Var rädda om Er alla! Det är allvarstider i den andliga världen! Se upp på Offerlammets Blodsoffer där på korset!!!!

"Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder. Den som var utan synd, har han för oss gjort till synd/syndoffer, på det att vi I HONOM må bli RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD" (2 Kor. 5:19-21)

Sköt om Er alla! Ni är så värdefulla! Alla människor skapade av Gud, till att ernå en evighet i Hans gemenskap! Var rädda om varandra!

HaFo

Namn: Harry Forsgren

Ska "avfallet" och "skökans framträdande" bli verklighet måste kristna ledare bli blinda!

Sven - Erik brukar höja varningens rop kring hur "vargen har tagit sig in i fårafållan - och haft framgång med sitt värv: att stjäla, slakta och förgöra" och ställer den motiverade frågan, med adress till kristenhetens ledare - "men varifrån kom han och hur tog han sig in: var fanns hålet i stängslet?!"

De kristna ledarna inser knappast vad Du pratar om. De ser ingen fiende och varg och vad som är på väg att ske. De är upptagna i sina verksamhetsapparater, av konferenser och att "vinna världen för Kristus" i Evangelisationskampanjer och "ekumenik", där man i "kärlek och tolerans" för att försöka framskapa "enheten i Kristus", "så att världen kan tro", springer ifrån budskapet om vem Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset. Bara man kan samla skarorna och matriklarna växer! Att det sker i "bakvattnet av en falsk väckelse", synes knappast stå högt på dagordningen.

Få kristna ledare kommer att följa Din uppmaning att "följa bakspåret" och se upphovet till den "andliga turbulens" och förförelse som idag pågår. Trots knutby. Trots alla sargade människor i trosrörelsens spår. Trots "apostoliskt närverk". Trots alla splittringar i många församlingar. Trots alla varningsrop utöver hela vår värld! Trots inte bara trosförkunnelsens utan även katolicismens infiltrering i kristenheten, så tycks de kristna ledarna vakna. De ser antagligen inte vad Du försöker peka på, vilket tonläge Du än försöker med !?

Varför????

Jag har förvånats, men alltmer börjat inse, att ska det "avfallet" kunna ske, som Bibeln talar om inför att antikrist ska kunna träda fram, så är det en omöjlighet att kunna ske, utan att de kristna ledarna blir blinda och "vilseleder folket" och de under det kristna namnet blir redo att hälsa antikrist välkommen som Kristus!

Som utvecklingen ser ut idag, så kommer Pingst. trosrörelsen och katolska kyrkan, i någon form av samarbete att utgöra "draghundarna" till förberedelsen av antikrists framträdande. Men då naturligtvis som "den store världsledaren", med ett plagiat av "treenigheten". Antikrist = Kristus, Den Helige Ande = "den falske profeten" och längst bak satan som Gud! Där de "kristna" hyllar antikrist som Kristus !

Gud känner de sina mitt i denna förförelse och de kommer på ett eller annat sätt att "verka som lemmar varandra till tjänst" och vinna människor för evigheten i "det tysta". Det kommer inte att vara en skara som "jublande framstår som väckelsen", utan en lidande skara som förföljs både av "världen" och "skenkristendomens", den "falska väckelsens" företrädare. Ändå kommer det att vara en skara som "ingen kan räkna"!! Visst blir det väckelse mitt i förförelsen och kaoset. Men knappast ala trosrörelsemaner med jublande skaror som lever i "överflöd på livets alla områden". Men med friden och evigheten i sina hjärtan.

Det är vad jag ser framför och var människa må på Bibliskt maner pröva det inför Gud och Guds Ord, i bön, begrundan och inte låta sig bedras i någon falsk väckelse under det Kristna namnet, som egentligen förbereder antikrists framträdande! Utan blir med i den sanna väckelsen i väntan på den sanne Jesus Kristus!

HaFo