Egen trosbekännelse
Egen trosbekännelsehttps://hafosfunderingar.wordpress.com/2022/02/17/egen-trosbekannelse/
För ett antal år kände jag ett behov att inför Jesus, inför mig själv och inför andra att formulera en egen trosbekännelse. Den stämmer rätt väl med hur min tro även ser ut idag med kanske smärre tillägg eller korrigeringar.
Ge gärna både ris och ros, kompletteringar och korrigeringar, utifrån hur Du menar att ”Din personliga trosbekännelse” ser ut i förhållande till ”Min personliga trosbekännelse”!?
INNEHÅLL
____________________________________________________
Inlägg 1 Min personliga trosbekännelse
”Summan av Guds Ord är sanning”. När Anden ger ljus över Ordet, framträder det Gud ville säga mänskligheten genom det skrivna Ordet och är då ett sant och ofelbart Ord, där inget kan dras bort eller läggas till.
Gud talar aldrig emot, utöver eller som en ”ny uppenbarelse”, utanför Skriftens ram och riktlinjer. Skriften utgör ramen för vår tro och vandring med Jesus. Det är ett sant Ord och beskriver människans fall, räddning och framtid och vandringen mot detta mål.
Guds Ord pekar på Jesus Kristus som är Guds slutliga uppenbarelse till människan.
Hebr. 1: 1 - 3: "Sedan Gud fordom många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna, har han nu, på det yttersta av denna tid, talat till oss genom sin Son, som han har insatt till arvinge av allt, genom vilken han ock har skapat världen.
Och eftersom denne är hans härlighets återsken och hans väsens avbild och genom sin makts ord bär allt, har han -- sedan han hade utfört en rening från synderna -- satt sig på Majestätets högra sida i höjden.…"
I Jesu gemenskap, ger Hans Ande ljus över Ordet, till ett levande Ord. Skriften vill leda oss fram till en personlig tro på och umgängelse med personen Jesus Kristus.
Han är själva hjärtat i det Skrivna Ordet ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud … Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss och vi såg hans härlighet, vi såg likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader.” (Joh.1:1,14)
Jesus är i sin person, gåvan av förlåtelse, nåd och evigt liv, som vi genom, den av Guds Ande och Ord framfödda tron, griper kring. Räddningen är inte en teori eller teologi utan en levande person - Jesus Kristus som vi kan umgås med som en nära vän.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg
2 Min personliga trosbekännelse
Vem Jesus är
Jesus
är vägen, sanningen och livet. Vägen till Gud,
sanningen om Gud och hela tillvaron, Han är Gud. Ingen kommer
till Fadern utom genom Honom. (Joh.14:6) Jesus är från
evighet till evighet, utan avbrott ett med Fadern i en oupplöslig
väsensenhet.
GUDS PERSON: Bibeln beskriver Guds
person som tre personligheter i en enda Gud. Fader Son och Ande i en
OUPPLÖSLIG sammansatt enhet – väsens –
enhet.
De är på ett sätt åtskilda i
personlig funktion och personlig uppenbarelse. Samtidigt är de
oupplösligt, evigt förenade i en enda oupplösligt
sammansatt enhet: ”JAG ÄR HERREN, HERREN ÄR EN”
av samma väsens – enhet.
Samtidigt som Gud
beskriver sig som flera, säger Bibeln ”HERREN, vår
Gud, HERREN är en.” (5 Mos 6:4). Är inte det en
motsättning?
Nej, det hebreiska ordet för en –
‘echâd – används nämligen på andra
ställen för att beskriva en enhet, exempelvis ”ett
enda folk” (1 Mos 11:6) och att man och hustru ”skall bli
ett kött” (1 Mos 2:24).
Det finns i hebreiskan
två ord för EN nämligen ECHAD = en, en enhet –
lat unus = sammansatt enhet; och YACHEED = endast EN – lat
unicus = absolut EN.
I uttrycket ”Gud är en”
handlar det om ECHAD, vilket påvisar att det handlar om en
sammansatt enhet.
Jesus vidrör denna sammansatta
enhet i bl.a. Joh. Kap. 14 – 18: ”Jag och min Fader är
ett”. Ändå visar ”jag” och ”min”
på skilda sidor i den enda Gudomen JAG ÄR HERREN.
Jesus
säger om Anden i Joh.16:14-15: ”Han ska förhärliga
mig, ty av mitt ska han taga och ska förkunna för er. Allt
vad Fadern har, det är mitt, därför sade jag att han
ska taga av mitt och förkunna för er.” Jesus ger oss
här bilden av en Gud i tre personer och tre personer i en Gud i
en sammansatt enhet.
Här finns samtidigt från
begynnelsen en du – jag – vi – relation inom den
enda Gudomspersonen av den oupplösligt sammansatta enheten av
Fader Son och Ande:
I Mos. 1:26 används beteckningen
”oss” när Gud talar om att skapa människan till
sin avbild. Samma sak upprepas i 3:22 där Gud säger att
”mannen blivit som EN AV OSS, så att han förstår
vad gott och ont är.”
I 11:7 återkommer
detta uttryck: ”LÅT OSS stiga dit ned och förbistra
deras tungomål”. Här finns alltså en
konversation inom den sammansatta enheten av Fader Son och Ande.
I
Jesaja kap. 6 får profeten höra seraferna ropa sitt
trefaldiga ”Helig, helig, helig är Herren Sebaot”
och vidare ”Vem skall jag sända och vem vill vara vår
budbärare.”
Vi får svaret vem som blev
sänd Hebr. 10:5-10: ”Därför säger Han vid
sitt inträde i världen: slaktoffer och spisoffer begärde
Du inte, men en kropp beredde Du åt mig .. Se jag kommer –
i bokrullen är skrivet om mig – för att göra Din
vilja o Gud.”
I Ps. 110:1 framgår fortsatt
denna ”interna dialog” inom den ende Gudomspersonen:
”Herren sade till min herre, sätt dig på min högra
sida till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall”.
I
5 Mos. 6:4 där det står ”Hör Israel! Herren vår
Gud, Herren är en!”, så är enligt vad jag
visade på, att ”Herren är en” i själva
verket i grundtexten står som en sammansatt enhet.
Det
finns i sanning endast en Gudomsperson, men denne Gud uppenbarar sig
i en sammansatt enhet av Fader, Son och Ande. Men inte som åtskilda
Gudar, som Gud Fadern, Gud Sonen och Gud Anden, utan som en
oupplöslig sammansatt enhet av Fader Son och Ande, samtidigt som
”JAG ÄR HERREN, HERREN ÄR EN”.
Alla
försök genom historien att sära på denna enhet
till tre åtskilda Gudar, eller att förbise denna
sammansatta enhet av Fader Son och Ande, eller att förbise
Kristi verkliga förutvarande existens innan inkarnationen i en
jordisk kropp, i den ende Gudens karaktär och personlighet har
alltid lett vilse och kommer alltid att leda vilse.
Sker
en upplösning eller uppdelning mellan den oupplösliga
enheten av Fader, Son, Ande i den enda Gudomspersonligheten JAG ÄR
HERREN (åtskillnad mellan Fader och Son eller åtskillnad
mellan Gud och människa i Kristi person), så är det
inte längre frågan om den ende levande Guden som Bibeln
presenterar! Där sker många angrepp på sann kristen
tro.
Jesus kan på grund av sin från evighet
till evighet i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande
deklarera både sin sin härkomst som han också
återvänder till efter fullgjort uppdrag som världens
Frälsare:
”jag
har gått ut ifrån Fadern och har kommit i världen,
åter lämnar jag världen och går till Fadern …
Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda
det verk, som du har givit mig att utföra.
Och nu,
Fader, förhärliga du mig hos dig själv med den
härlighet, som jag hade hos dig, förrän världen
var till.” (Joh. 16:28, 17:4-5) ”I Honom som är den
osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt
skapat.”(Kol. 1:15)
Vad jag försöker peka
på är att det bara finns en Gud: ”Jag är
Herren, Herren är en”. Men att det samtidigt är tre
personer i en Gud och en Gud i tre personer.
Men inte så
att det är åtskilda Gudar som att man kan säga Gud
Fader, Gud Sonen och Gud Anden. Och att dessa tre personer i en Gud
inte är åtskilda utan finns i en sammansatt enhet av Fader
Son och Ande. Om de beskrivs som åtskilda Gudar så är
det inte längre frågan om Bibelns Gud. Och den tanken
öppnar för villoläran att Sonen skulle vara skild från
Fadern på korset.
Det är inte så lätt
att uttrycka detta med de rätta orden så att där inte
uppstår missförstånd. Jesus beskriver denna
sammansatta enhet/treenighet.
Johannes 8:24,25 ”
ty om ni inte tror att jag är den jag är skall ni dö i
era synder.” Vad Jesus här åsyftar är Hans egen
bekännelse som är densamma som Faderns:
”JAG
ÄR”. Alltså att de tillsammans är förenade
i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande. Alltså att den
som inte ”tror att jag är den jag är skall dö i
era synder.”
Joh. 14 vers 22 – 24: ”Judas
– inte Judas Iskariot – frågade: ‘Herre, hur
kommer det sig att du ska uppenbara dig för oss och inte för
världen?’ Jesus svarade: ‘Om någon älskar
mig, håller han fast vid mitt ord. Och min FAR ska älska
honom, och (OBS!) VI ska komma till honom och ta VÅR boning hos
honom.”
Joh 15:26-27: ”Men när Hjälparen
kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande
som utgår från Fadern, då ska han vittna om
mig.”
Jesus
säger att det är Han som ska sända Honom: ”jag
ska sända”. Från vem ska Jesus sända Hjälparen?
Jo, ”från Fadern” och vem är Han som sänds?
Jo, ”sanningens Ande som utgår från Fadern”.
Och
vad är då sanningens Andes uppgift? Jo, att vittna om vem
Jesus är och har gjort: ”då ska han vittna om
mig.”
Joh 16:12 – 15: ”Jag har mycket
mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när
HAN kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela
sanningen. HAN ska inte tala av sig själv utan bara tala det han
hör, och HAN ska förkunna för er vad som kommer att
ske.
HAN ska förhärliga mig, för han ska ta
av det som är mitt och förkunna för er. Allt som
Fadern har är mitt. Därför sade jag att HAN ska ta av
det som är mitt och förkunna för er.”
Joh
16:23 – 24: ”Den dagen kommer ni inte att fråga mig
om något. Jag säger er sanningen: Vad ni ber Fadern om i
mitt namn, det ska han ge er. Hittills har ni inte bett om något
i mitt namn. Be och ni ska få, så att er glädje blir
fullkomlig.”
Men med seende ögon tycks en del
inte se vad som står i vad Jesus säger om den sammansatta
enheten av Fader Son och Ande och ser inte orden:
”min
FAR ska älska honom, VI ska komma till honom och ta VÅR
boning hos honom.” Vem/vilka är är det då som
kommer när Jesus säger: ”när HAN kommer,
sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen.”
Jo,
”Jag ska inte lämna er faderlösa FADERN, jag ska
komma till er SONEN”. ”när HAN kommer, sanningens
Ande”.
”Då
ska han leda er in i hela sanningen” om vem Jesus är och
har gjort och hur Han ingår i den sammansatta
enheten/treenigheten av Fader Son och Ande.
Forts
Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 3 Min personliga trosbekännelse
Vad som är så viktigt att se är Jesu undervisning om den oupplösliga, sammansatta enheten av Fader, Son och Ande i Joh. 14: 6, 9 – 10, 16, 18, 21, 23, 26; 16: 7 – 15, 28; 17: 1 – 5: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig…
Den som har sett mig har sett Fadern… jag är i Fadern och Fadern är i mig… jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare som ska vara hos er för alltid: sanningens Ande… Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er…
Den som älskar mig ska bli älskad av min Far, och jag ska älska honom och uppenbara mig för honom… Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord. Och min Far ska älska honom,
och VI ska komma till honom och ta vår boning hos honom… Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända I MITT NAMN, HAN ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er…
”om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort ska jag sända honom till er. Och när han kommer ska han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom.
Om synd: de tror inte på mig… Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör… Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. Allt som Fadern har är mitt. Därför sade jag att han ska ta av det som är mitt och förkunna för er…
Jag har utgått från Fadern och kommit till världen. Nu lämnar jag världen och går till Fadern… Far, stunden har kommit. Förhärliga din Son, så att Sonen kan förhärliga dig… Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.
Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk som du gav mig att utföra. Far, FÖRHÄRLIGA NU MIG MED DEN HÄRLIGHET SOM JAG HADE HOS DIG INNAN VÄRLDEN VAR TILL.”
Satan eftersträvar att få styra över människan i Guds ställe. Han eftersträvar en kopia av den sammansatta enheten av Fader Son och Ande. Så kommer då satan (Gud) att besätta en falsk världsfrälsare –
en annan – en istället för Kristus – antikrist (Sonen) där den falske profeten (Anden) som samlat all falsk religiositetssynkretism under ett tak där man ska luras att tillbe den falske världsfrälsaren.
Han kommer att ha en charmperiod när han ordnar upp de flesta problemen som en falsk världsfrälsare ”förödelsen styggelse på helig plats” går i förbund med Israel.
”Han skall stadfästa förbundet med de många under en vecka, och mitt i veckan skall han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge skall förödaren komma, till dess att förstöring och oryggligt beslutad straffdom utgjuts över förödaren.” (Dan 9:27)
Den sammansatta enheten av Fader Son och Ande i den ende Gudens person av ”Jag är Herren – Herren är en” har jag tagit upp vers för vers i Joh. Kap. 14 – 17
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/03/21/johannes-kap-14-17/
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 4 Min personliga trosbekännelse
Jesus är den levande Gudens Son som blev människa
Hebr. 10:5-10: ”Därför säger Han vid sitt inträde i världen: slaktoffer och spisoffer begärde Du inte, men en kropp beredde Du åt mig .. Se jag kommer – i bokrullen är skrivet om mig – för att göra Din vilja o Gud.”
Hebr. 2:17 säger att Jesus ”måste i allt bliva lik sina bröder, för att han skulle bli barmhärtig och en trogen överstepräst i sin tjänst inför Gud till att försona folkets synder.”
”Var så till sinnes som Kristus Jesus var, han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte, utan utblottade sig själv, i det han antog en tjänares – skepnad, när han kom i människogestalt.” (Fil. 2:5-8)
”Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev ock han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld, det är djävulen.” (Hebr. 2:14)
Slå gärna upp alla dessa verser som styrker att Jesus är Gud och bed om Andens ljus över dessa ord:
Joh 10:30, Fil 2:5-6, Joh 17:21; 1:18; 10:33, 1:1; 1:14, 5:18; 8:57-58; 8: 22-24; 13:18-19; 20:27-28, Kol 2:9-10, 1 Joh 5:20, Rom 10:13, Jes 44:6, 1 Kor 8:6, Upp 2:8; 1:17-18, Matt 2:1-2; 28:8-9; 28:18, Apg 7:59-60; 20:28, 2 Kor 13:14, 2 Pet 1:1.
Jesus är skaparen: Joh 1:3; 1:10, Kol 1:16, 1 Kor 8:6
Jesu preexistens. Inte som någon skapad ängel som JV menar eller som Jesus Only menar att Jesus bara var en tanke hos Gud. Inte heller enbart en människa som besegrar synden som i Theodors framställning.
Jesus är från evighet till evighet Sonen i den sammansatta och odelbara enheten av Fader Son och Ande : Joh 1:1-18; 17:5; 17:24; 6:38; 6:33; 6:50-51; 8:23
Jesu existens efter Himmelsfärden är uppenbar när Han jämlik med Gud sitter på Faderns högra sida: Joh 3:13; Apg 1:11; 2:34; 3:21, Ef 1:20; 6:9, 1 Tess 4:16; 2 Tess 1:7, Hebr 8:1; 9:24; 4:14, 1 Pet 3:22
Skriver ut en del otvetydiga texter om att Jesus är Gud. Kan inte tolkas och göras om utan säger klart att Jesus är Gud. Frågan är om Theodor låter Guds Ande levandegöra dessa ord för honom?:
Tit 2:13: ”och att vänta på det saliga hoppet, VÅR STORE GUD OCH FRÄLSARE Jesu Kristi uppenbarelse i härlighet.”
1 Joh. 5:20: ”Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. HAN ÄR DEN SANNE GUDEN OCH DET EVIGA LIVET.”
Joh. 1:18: ”Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, SOM SJÄLV ÄR GUD , och är hos Fadern, har gjort honom känd.”
Jesaja 9:6: ”Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, VÄLDIG GUD; EVIG FADER, Fridsfurste.”
Det namn som Fadern presenterat sig med är ”Jag Är”. Jesus presenterade sig med samma namn och sa även att ”den som har sett mig har sett Fadern”.
Joh 1:1-3: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet VAR GUD. Han var I BEGYNNELSEN HOS GUD. Genom HONOM har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till.”
Kol 1:16 : ”Allt är skapat genom honom [Jesus] och till honom.”
Fil 2:6-11: ”Fastän han VAR TILL I GUDS GESTALT, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa.”
Han som till det yttre var som en människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.
Därför har också Gud upphöjt honom över allting och GETT HONOM NAMNET ÖVER ALLA ANDRA NAMN, för att I JESU NAMN alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att JESUS KRISTUS ÄR HERREN”.
Kol. 2:9 : ”Ty i honom bor GUDOMENS HELA FULLHET i kroppslig gestalt…”
Kol.1:15-17: ”Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allting, och allt består genom honom.”
KAN
DET SÄGAS KLARARE ÄN SÅ HÄR ATT JESUS ÄR
GUD OCH INTE ENBART ATT GUD BLIVIT MÄNNISKA UTAN ÄR GUD OCH
MÄNNISKA FÖRENADE – ”GUDS FULLHET
LEKAMLIGEN"!!!
HAN
ÄR FRÅN EVIGHET GUD I DEN SAMMANSATTA ENHETEN AV FADER SON
OCH ANDE. HAN ÄR INTE I SITT MÄNNISKOBLIVANDE ENBART EN
MÄNNISKA UTAN GUD OCH MÄNNISKA FÖRENADE.
Att Gud i Jesus blev människa, innebär alltså inte att Han enbart är en människa. Han ÄR ”All/Gudsfullhet lekamligen”, ”Kristus kommen i köttet”. Alltså fullt ut Gud och fullt ut människa förenade”.
Den föreningen bryts aldrig! Utan den föreningen förblir igenom hela skeendet där ”Gud var i Kristus och försonade världen/människorna med sig själv” ( 2 Kor. 5: 17 – 22 ). Där så Gud försonar Gud och människa i Kristi persons (Gud och människa förenade) syndfrihet, rättfärdighet och Gudomlighet.
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2022/02/17/jesus-sann-gud-och-sann-manniska/
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 5 Min personliga trosbekännelse
Upprepar denna kärnfulla text: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud … Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss och vi såg hans härlighet, vi såg likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader.” (Joh.1:1,14)
”Ordet var hos Gud.” Här har vi två skilda personligheter. Vi har ”Ordet” och vi har ”Gud”. Två skilda personligheter, men de är ett i sitt väsen. ”Och Ordet var Gud” . De är alltså ett i sitt väsen och därför kan Jesus säga att "Den som har sett mig har sett Fadern".
1 Joh.5:20 ”och vi veta, att Guds Son har kommit och givit oss förstånd, så att vi kunna känna den Sanne; och vi är i den Sanne, i Hans Son, Jesus Kristus. Denne är den Sanne Guden och evigt liv.”
Jesus är i Ordet. Ordet är i Jesus. Han är det levande Ordet som blev kött - kropp - människa. Han är den, som genom sin Ande gör Ordet levande för oss. Han är den som Ordet pekar på och vill leda oss till gemenskap med.
Jesus är dock inte instängd i bokstäver på ett papper, så att vår gemenskap med Honom uteslutande handlar om ett betraktande av och enbart försanthållande av det Skrivna Ordet. Liksom en del villoläror hävdar att Jesus endast förmedlar sig genom Ord och sakrament.
Jesus ger oss tron på vem Han är och har gjort och förmedlar sig genom sin Ande vid tro på Honom: "Då ni nu har kommit till tro så har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande". Ef. 1.
Jesus lever och är allestädes närvarande genom sin Ande. Vi kan leva lika verkligt i en innerlig umgängelse med Honom som med en nära vän vi kommunicerar med. Men det är viktigt att det är den sanne Jesus som vi kommer till tro på och inte en annan Jesus en annan ande och ett annat evangelium från den flodvåg av avfall som väller fram.
Jesus är Kristus - Guds fullhet lekamligen - fullt ut människa och fullt ut Gud samtidigt
”Tron inte var och en ande, utan pröva andarna, huruvida de är av Gud, ty många falska profeter ha gått ut i världen. Därpå ska ni känna igen Guds Ande: var och en ande, som bekänner, att Jesus är Kristus, kommen i köttet, han är av Gud, men var och en ande, som inte så bekänner Jesus, han är inte av Gud. Den anden är Antikrists ande” (1 Joh.4:1-3).
Tron på Jesus som Kristus, Gud kommen i köttet (”gudomens hela fullhet lekamligen” Kol. 2:9), den levande Gudens Son, Kristi Gudamänskliga person - Gud och människa förenade - och Gudamänskliga verk i försoningen är hela grunden för den Kristna tron.
Människa och Gud förenade i en person Jesus Kristus. På ett sätt är de åtskilda i identitet, men ändå går de helt in i varandra i en person i Jesu jordiska kropp – Kristus. Som sann människa har Jesus en mänsklig livsande som gör honom till en mänsklig levande varelse av själ och kropp.
Alltså äger Jesus både en mänsklig identitet och genom Guds Ande och väsensenheten med Gud, en Gudomlig identitet. Samtidigt är de förenade i en oupplöslig enhet, som går in i varandra till en enda identitet i personen Kristus i Jesu jordiska kropp. Detta är inkarnationens under. Detta är "Guds fullhet lekamligen". Detta är Gud i köttet - Gud i kroppslig gestalt. Detta är Jesus Kristus – sann Gud och sann människa.
Den tro Guds Ande inger, riktar sig på den Kristus, som är den levande Gudens Son. Då inte bara i ord om Jesus som Guds Son, utan med all den konsekvens det innebär att Han är sann Gud och sann människa i sin enda person och jordiska kropp.
Detta gäller igenom hela Jesu jordeliv. Detta gäller även igenom försoningsgärningens alla skeenden. Ingen upplösning av Kristi person som Gudamänniska sker där. Han upphör aldrig att vara Sann Gud. Han upphör aldrig att vara sann syndfri och ren människa. Jesus är Kristus igenom hela sin försoningsgärning.
Sker en upplösning så finns det ingen Kristi person av Gud och människa förenade. Då finns inget offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset. Då är det en vanlig från Gud skild människas kropp och blod som "offras". Det ger ingen räddning.
Kristus är av samma väsen med Fadern enligt den gudomliga naturen och av samma väsen med oss människor enligt den mänskliga naturen. I en enda person Jesus Kristus: Gudamänniskan - Guds fullhet lekamligen.
Om denne person i något skede inte längre är Gudamänniska, så finns inte heller längre ett Gudamänskligt frälsningsverk, ty för detta är både Kristi mänsklighet (1 Tim. 2:4) och hans Gudom (2 Kor.5:19) absolut nödvändigt. Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv.
Gudamänniskans person som Kristus får inte vid någon tidpunkt eller under några som helst omständigheter delas eller upplösas, vare sig vid födelsen, under sitt liv eller vid sitt lidande och död. Sker detta, har den personliga enheten och ”Gudomens fullhet lekamligen” upplösts och det Gudamänskliga frälsningsverket förvrängts. Något som satan hela tiden eftersträvar.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 6 Min personliga trosbekännelse
Gud och människa förenade är grunden för betydelsen i försoningsoffret på Korset:
Offret på korset är offret av en med Gud förenad människa Kristi person:
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga” (Kol. 1:22)
”Och det bröd som jag skall giva, är MITT KÖTT (KROPP), och jag giver det, för att världen skall leva.”(Joh. 6:51)
”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och genom KRISTI BLOD. Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur, som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.
Ty I SITT KÖTT gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid och för att han skulle åt dem båda förenade i en enda KROPP skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.” (Ef. 2: 13 – 16)
”genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Hela den sammansatta enheten av Fader Son och Ande, i den ende Gudens person av ”Jag är Herren, Herren är en”, är engagerade och inbegripna i skeendet vid offret av Kristi persons (Gud och människa förenade – ”Guds fullhet lekamligen” – Ordet som var Gud och vart kött”) kropp och blod på korset, se följande texter:
Matt. 26: 28; Apg. 20: 28; Ef. 1: 7 – 14; Kol. 1: 20; Hebr. 9: 14; 1 Joh. 1: 7; 1 Joh. 5: 5 – 12:
”Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.” Det var Fadern som upprättat förbundsblodet med Abraham och som nu här bärs fram via Guds Son. Alltså är Fadern och Sonen helt ”synkroniserade” och ett samtidigt som Fadern och Sonen är åtskilda men samtidigt verkar i en sammansatt enhet av Fader Son och Ande.
”Ge akt på er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare, till att vara herdar för Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.” Här samverkar Guds Ande och Fadern, som köpt sin församling med sitt eget blod som alltså är synonymt med Jesu Kristi Guds Sons blod.
”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder…Han har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.” ”i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill.” Här samverkar hela den sammansatta enheten av Fader Son och Ande!!
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 7 Min personliga trosbekännelse
Vad som ger offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset dess betydelse
Det är inte en vanlig människas kropp och blod somm offras på korset Hebr. : ”När vi nu har en stor överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds Son… Dit gick Jesus in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, på samma sätt som Melkisedek…
därför har han ett prästämbete som är evigt. Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som kommer till Gud genom honom… Det var en sådan överstepräst vi behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad,
skild från syndare och upphöjd över himlarna. Han måste inte bära fram offer varje dag som de andra översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv…
Genom det större och fullkomligare tabernaklet…gick han in i det allra heligaste en gång för alla, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning…Han har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud…Detta är blodet för det förbund som Gud har befallt…
Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord av människohand och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull…
nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, 28 så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.”
Därmed hörde han till Guds församling och kommer som alla troende genom alla tider att när Jesus kommer tillbaka att få sina uppståndelsekroppar för att så ”regera med Kristus för Tusen år”. Dit hörde också det trons folk som beskrivs i Hebr. kap. 11.
Vad som ger Jesu Kristi Guds Sons blod dess verkan är att Jesus ingår som Son i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande och ger DET RENA OFFRET (Som förebilderna i GT visar att offret skulle vara) på korset av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod.
Vad som ger Jesu Kristi Guds Sons blod dess verkan är att Gud själv är så inbegripen i detta offer så att Han uttrycker att Han ”köpt församlingen med sitt eget blod”.
”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder…Han har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.” ”i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill.” Här samverkar hela den sammansatta enheten av Fader Son och Ande!!
Gud är i Jesus Kristus i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande, den som ger offret och som själv är tillfreds med offret när Han, när Jesus säger att det är fullbordat på korset, visar att vägen då in till Hans gemenskap nu är öppen när förlåten in till det allra heligaste rämnar mitt itu.
Bibeln fokuserar det rena, syndfria offret av Kristi kropp och blod som det giltiga och tillräckliga offer som Gud krävde för mänsklighetens syndaskuld. Ingen annan kunde bära fram det offret för ingen syndfri och av syndens natur obesudlad människa fanns som levde i förening och enhet med Gud.
Det är KRISTI (enheten av Gud och människa) kropp och blod som är det giltiga och tillräckliga offret.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 8 Min personliga trosbekännelse
Kristi kroppsliga uppståndelse
Det framgår i Bibeln att försoningen mellan Gud och människa är fullbordad och slutförd där på korset och manifesteras så i den kroppsliga uppståndelsen.
Jesus inte bara löser människans problem med sin åtskilnad från Gud genom att i sin person - Kristi person försona/förenad Gud och människa och bära fram det försonande offret på Korset.
Som sann Gud och sann människa, Kristus och Gudamänniska - människa och Gud förenade, så är också uppgiften att kroppsligt uppstå i människans ställe och besegra den kroppsliga döden. Rom.1:3-4:
"Evangeliet handlar om hans Son, som till sin mänskliga natur är född av Davids ätt och som genom helighetens Ande med kraft har bevisats vara Guds Son efter uppståndelsen från de döda: Jesus Kristus, vår Herre."
Guds Sons jordiska kropp skiljs från Gudamänniskan – Kristi person och dör vid Guds Sons död och offret av Kristi blod och lekamen, medan Gudamänniskans, Kristi persons ande/själ i enhet och förening med Guds Ande och Gudomen lever vidare.
Detta därför att en åtskillnad, separation, upplösning, förändring av enheten av Gud och människa, aldrig skett i Gudamänniskans Jesu person och natur.
I uppståndelsen förenas Gudamänniskans Kristi persons ande/själ (i enhet och liering med Gudomen) och Guds Sons jordiska kropp som får liv igen.
1917: ”Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande, i anden gick han och åstad och predikade..”
1981: Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ned och predika för andarna i deras fängelse…
Folkbibeln: Han blev dödad till köttet, men levandegjord genom Anden, I Anden gick han bort och utropade ett budskap…
Det står att Jesus är till kroppen dödad som rak kontrast till fortsättningen av texten. Kristi kropp är inte enbart frånskild jordelivet utan verkligen frånskild livet och är till kroppen dödad.
Jo, i den fortsatta kontrasten till att kroppen är dödad finner vi Kristi person. Det står inte att Kristi person är andligt (livsgemenskapen med Gud = Gud och människa förenade) död med den döda kroppen.
Nej, som kontrast till kroppens död står det att Kristi person är andligt (Gud och människa förenade i livsgemenskapen med Gud) levande (gjord andligt levande från evighet) genom Anden.
Alltså fastän Kristi kropp är frånskild livet och död, så är Kristi person andligt levande (Gud och människa förenade), levande i livsgemenskapen med den odödlige Guden. Men var är då Kristi person om Han är andligt levande (Gud och människa förenade) ? Jo, i Anden (driven av Anden) gick han (Kristi person – Gud och människa förenade) och åstad och predikade.
Naturligtvis sker Kristi predikande precis i det sammanhang det står att det sker och det står där, för att visa att Kristi person, fortfarande är Kristi person och andligt levande (Gud och människa förenade), även om Kristi kropp ligger frånskild, död och livlös i graven.
Men när offret av Kristi kropp och blod ges och kroppen frånskiljs livet (kroppen vore inte verkligen offrad, frånskild livet och död om den inte helt skilts från allt upphörande av liv), så upphör inte Kristi person fördenskull att finnas.
Därför blir det inte heller rätt om man i en iver att fokusera att Jesus är Gud, säger att Gud dör i Kristus eller med Kristus och skulle mena att Kristi person upphör att finnas till vid kroppens död.
Nej, vad Skriften säger är att Kristi person är i livgivande gemenskap genom Anden, fastän kroppen är livlös i graven. Det är vad detta Bibelsammanhang vill visa oss.
Till kroppen dödad, men andligt levande (fortfarande Kristi person = Gud och människa förenade) genom Anden i livgivande gemenskap, gjord levande från evighet.
Från evighet andligt levande genom Anden (=segern över den andliga döden i Kristi person), vid kroppens frånskiljande och död. Driven av Anden (i Anden) går han ock åstad…medan kroppen ligger livlös i graven.
Det är inte frågan om att Gud ska skiljas från sig själv och försonas med sig själv. Det är frågan om att Gud och människa ska försonas i Kristi person genom att aldrig skiljas åt.
Detta sker tack vare Jesu lydnad, syndfrihet och rättfärdighet. Det är frågan om, att när all syndens konsekvens och andlig död tillräknas och kastas på Kristi person, så blir all syndens konsekvens och andlig död, detroniserad och omintetgjord i Kristi persons eviga andliga liv i den odödlige Guds försonade personen – ”Gud med oss”.
Det är ytterst i Guds egen odödliga, eviga person den andliga döden övervinns, genom att den aldrig kan ske i ”Gud och människa förenade” – ”Gud med oss” – Kristi person.
Det är också detta som gör att Kristus i människans ställe som hennes ställföreträdare kan kroppsligen uppstå, enär Han hela tiden är Gud och människa förenade, även om Han är ”till kroppen dödad”!!
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 9 Min personliga trosbekännelse
Det finns människor och läror som menar att Jesus skildes från Gud på korset. Här grundar man sig då på några Bibelverser. Jag återger här vad man grundar sig på: Gjord till synd, en förbannelse för vår skull, Jesu nödrop på korset och till anden gjord levande.
Bemötte tidigare här om till anden gjord levande under kapitlet om den kroppsliga uppståndelse. De övriga texterna har jag bemött på denna länk
Där det står att Jesus blev ”gjord till synd” så kan det likaväl översättas från grundtexten, att Han blev gjord till syndoffer, vilket stämmer bättre med Bibelns övriga budskap att Jesus TILLRÄKNAS mänsklighetens synd, rättfärdig dör bort från synden och inte in i synden, så att synden vore Hans natur.
Lägger man samman vad som sägs, t.ex. ur Jes. 53: …slagen för våra missgärningar…lät allas vår missgärning drabba honom…så blev han ett skuldoffer…han bär deras missgärningar…blev räknad bland överträdare…, så träder bilden fram av vad som sker.
Den bild Bibeln ger är att Jesus tillräknades människans synd, ”bar den i sin kropp”, var identifierad med den, utan att vara den eller ha den i sig själv och blev därmed oskyldigt föremål för straffet, som inte är att dö den andliga döden och bli synd i människans ställe och skild från Gud.
Utan att igenom smärtan förbli lydig i sin uppgift, att i sin person, Kristi person genom sin rättfärdighet och syndfrihet försona Gud och människa och besegra den andliga döden åtskiljande från Gud i sin person, Kristi person.
Och därigenom som Kristi person kan Han bära fram det RENA offer som avvänder straffet andlig död över människan och betala syndaskulden med ett RENT offer: Kristi kropp och blod, rent och Gudsförenat i enlighet med GT:s förebilder till offren i tredje Mosebok.
Är Jesus synd till sin natur och som Trosförkunnelsens JDS faktiskt menar, att Jesus är gjord till synd i sin natur och till sitt väsen inte är Gud, utan en vanlig andligt död människa som behöver pånyttfödelse igen för att vara Kristi person, kan inte Jesus bära fram ett rent offer.
Det är då överhuvudtaget inte ett offer av KRISTI kropp, utan en vanlig syndig och andligt död människa som där dör. Det bringar ingen frälsning utan är en antikristlig tro på och bekännelse av Jesus som leder till fördärvet
The Quest Study Bible, förklarar versen 2 Kor 5:21 så här:
”Hur blev Jesus synd? Gud gjorde inte den syndfrie Jesus till en syndare. Men Han gjorde så att Jesus tog på sig själv våra synder. Bibeln förklarar att där det står att Han gjorde Honom till synd, så kan det översättas med att Han gjorde Honom till ett syndoffer.”
Dakes Reference Bible, stadfäster också tanken om skuldoffer och Believers Bible Commentary säger:
”Vi måste avvisa varje tanke att Jesus Kristus på korset blir gjord till synd i faktisk bemärkelse till naturen. En sådan tanke är falsk. Våra synder lades på Honom, men de var inte i Honom. Det som skedde var att Gud gjorde Honom till ett syndoffer för oss.”
Albert Barnes i Notes on the New Testament:
”På grekiska står det, Han som inte visste av synd har Han gjort till ett syndoffer för oss. Om det var så att Jesus förtjänade straff, vilket Han skulle ha gjort, om Han var syndig till naturen, så skulle det inte ha varit till någon vinning med Hans lidanden. Om kungörelsen att Han blev gjord till synd, inte innebär att Han hade synd i sig själv och skyldig, så innebär det att Han var ett syndoffer. Ett offer för våra synder.”
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 10 Min personliga trosbekännelse
Den senare delen av 2 Kor.5:21, visar vad som menas med att Jesus blev till ett med synden: ”för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.”
Vi vet utifrån Rom. 3 – 5 kap. att den troende inte får en faktisk rättfärdighet i sig själv, till sin egen natur, utan att det handlar om en tillräknad rättfärdighet från Gud, av nåd, genom tro, på grund av Jesu förtjänst. Människan räknas rättfärdig.
Genom vilken förtjänst? Jo, som människans representant uppfyllde Jesus lagen och Guds vilja i människans ställe. Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan. Räknad rättfärdig för Kristi skull, av nåd, genom tro. Hur? Jo, ”så ska ock genom en endas lydnad de många stå som rättfärdiga.” (5:19)
Vi blir i den här tiden som troende tillräknade Kristi rättfärdighet i en domsakt utanför människan på grund av ställföreträdarens Kristi rättfärdighet. Men det stannar inte där med rättfärdiggörelsen. Det finns en verklig rättfärdiggörelse av hela människan vid kroppens uppståndelse att vänta, så att människan till hela sin natur blir rättfärdig.
Det står att Kristus blev uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull (Rom.4:25). Där handlar det då inte längre om tillräknad rättfärdighet, utan att vi tack vare Kristi kroppsliga uppståndelse, även i vår kroppsliga uppståndelse blir helt igenom rättfärdiga. Vi blir då förverkligade/förhärligade människor som passa in i Guds eviga gemenskap.
Då lever vi inte enbart i Guds gemenskap på grund av nåd, med tillräknad rättfärdighet för Kristi rättfärdighets skull, som vår ställföreträdare vunnit åt oss i den här tiden.
Då lever vi i Guds gemenskap därigenom att vi på grund av Kristi kroppsliga uppståndelse, blir i vår kroppsliga uppståndelse, verkligen till vårt väsen helt igenom rättfärdiggjorda. Det innebär inte att vi blir Gud lika på annat sätt än att vi då på uppståndelsens dag har en evig natur som passar i en evig gemenskap med Gud som förverkligade/förhärligade människor.
Segern över åtskillnaden från Gud för människan, sker alltså genom Jesu lydnad och rättfärdighet i människans ställe och inte genom en andlig död av Jesus (åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person).
Segern över åtskillnaden från Gud, vinns i Kristi person genom att där aldrig sker en till väsendet andlig död i Kristi person (åtskillnad från Gud). Därigenom förenades, försonades Gud och människa där i Kristi person och den andliga döden – åtskillnaden från Gud besegrades.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 11 Min personliga trosbekännelse
Gal. 3:13 ska inte tolkas utifrån tanken att ”Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få tillbaka sin Gudastatus” (JDS). Det är en tanke, som inges av samme orm, som på fallets dag i förtäckta ord och med en blandning av sant och falskt av vad Gud hade sagt, lockade med att ni kan bli såsom Gud redan nu.
”Lagens förbannelse” är att den inte kan rädda oss till gemenskap med Gud därför att vi aldrig som ”syndens slavar” kan uppfylla dess krav.
Kristus friköpte oss från denna förbannelse, genom att i människans ställe uppfylla lagen, så att Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan och tillräkna henne Kristi rättfärdighet på grund av ställföreträdarens uppfyllelse av lagen.
”Kristus är slutet på lagen som frälsningsväg” när Han förenar, försonar Gud och människa i sin jordiska kropp. Tack vare lydnaden miste Han aldrig sin Gudastatus annat än i rättslig juridisk mening och därmed besegrade vår ställföreträdare Kristus människans andliga död, därigenom att den aldrig sker i Honom som Kristi (Gud och människa förenade) person och jordiska kropp.
”lagen slutet som frälsningsväg”. Rom. 3: 21 – 26: ”Men nu har det uppenbarats EN RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, EN RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD GENOM TRO PÅ JESUS KRISTUS FÖR ALLA SOM TROR…
DE FÖRKLARAS RÄTTFÄRDIGA SOM EN GÅVA, AV HANS NÅD, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. Honom har Gud ställt fram som en nådastol GENOM TRON PÅ HANS BLOD …OCH FÖRKLARAR DEN RÄTTFÄRDIG SOM TROR PÅ JESUS.”
Rom. 4: 5 – 16: ”Men den som utan gärningar tror på honom SOM FÖRKLARAR DEN OGUDAKTIGE RÄTTFÄRDIG, HAN FÅR SIN TRO TILLRÄKNAD SOM RÄTTFÄRDIGHET …Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. Salig är den som Herren INTE TILLRÄKNAR SYND.”
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2016/09/27/lag-nad/
Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när Han aldrig mister sin Gudastatus till sin natur och därmed kan bära fram det rena offret av Kristi kropp och blod som Gud krävde som betalning för världens synd.
Jesus ”blev en förbannelse” och räddade människan till gemenskap med Gud, när Han tillräknas människans synd och blir behandlad som om Han vore syndaren som ska sona sitt brott. Mitt genom ”denna förbannelse” står det att ”Gud var i Kristus och försonade”.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 12 Min personliga trosbekännelse
Det är faktiskt inte så att Bibeln lämnat oss i ovisshet kring Jesu nödrop. Det var inget segerrop, det var ett rop i förtvivlan, var är Guds välbehag över mitt liv, är jag Guds Son? Vid Jesu nödrop på korset prövas trosrelationen mellan Gud och människa i Kristi person till det yttersta.
Han frestas att inte vara lydig intill döden. Han hånas att nu minsann, Du är ju inte Guds Son som kan behandlas så här, Du är ju en syndare och Han frestas testa om Han som Guds Son bara kan kliva ned och slippa lidandet, eller har Han kanske missuppfattat allt och själv inbillat sig vara Guds Son.
Var är Guds välbehag. Allt är bara mörker och lidande i ett helvetiskt kval över den syndabörda som ligger lagd på Honom. Gud är bara tyst och Han upplever i sin själ våndan av Gudsövergivenhet och livskraften rinner ut. Åtminstone ge mig lite lindring!
Utan förnimmelse eller synlig bekräftelse på en levande Gudsrelation i personen Kristus och bevarad enhet av Fader, Son och Ande i den ende Guden, jag ÄR Herren, när Han blir behandlad som syndaren som ska sona sitt brott, så åberopar Jesus Ps. 22.
Där vet han fortsättningen. Det är det halmstrå av förtröstan till Gud Han kan få ur sig och där framgår det att mitt i Jesu nödrop är Gud och människa dock förenade i tro:
”Ty han föraktade inte den förtrycktes elände och såg inte på honom med avsky. Han dolde inte sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom” (Ps. 22:25).
Eller som Jesaja uttrycker det enligt Folkbibelns fotnot i 53 vers 11:
”Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se ljus och bli tillfreds. Genom Messias syndfria gemenskap med Gud (Jesus är fortfarande Kristi person) förklarar min rättfärdige tjänare alla människor rättfärdiga (segern över människans andliga död) och deras skulder är det som han bär (han är inte skulden utan bär den och betalar priset för den: offret av Kristi kropp och blod) .”
Jesus lider där på korset vånda av att uppleva sig skild från Gud, när Gud i Kristi person är tyst och allt verkar som Han vore övergiven av Gud. Men det står inte att han var övergiven (skildes från Gud).
Nej, det står ”Han dolde inte sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom…Genom Messias syndfria gemenskap med Gud…”
När Han ropade svarade Gud och Jesus blir tagen ur den vånda Han där lider och Jesus kan utropa: Det är fullbordat. Han kan där nu som Kristi person (Gud och människa förenade) bära fram det RENA offret av KRISTI PERSONS RENA kropp och blod.
Då överlämnar Han sitt liv, sin livsande åt Gud och dör den kroppsliga döden. Samtidigt förenad med Gud beskrivet tidigare i kapitlet om den kroppsliga uppståndelsen.
Där framgår inget tidsglapp mellan att Han överlämnar sitt liv, sin livsande åt Gud och att de tillsammans, Guds identitet och Jesu mänskliga identitet i Kristi person i levande gemenskap, andligt levande, genom Anden och i Anden (driven av Anden) går och åstad och predikar ett budskap för andarna i fängelset…
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 13 Min personliga trosbekännelse
Vill för att rätta ut de vilsna förvirrande begrepp som trosförkunnelsen åstadkommit åter anknyta till denna vers
”GENOM MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD FÖRKLARAR MIN RÄTTFÄRDIGE TJÄNARE ALLA MÄNNISKOR RÄTTFÄRDIGA…”
Detta återfinns i Folkbibelns fotnot till Jesaja 53 vers 11
”Genom den möda hans själ har utstått får han se (se Andra handskrifter Qumran och Septuaginta: ‘se ljus’) och bli tillfreds.
Genom sin kunskap (kunskap Innebär här inte bara vetskap utan också gemenskap jfr t ex Ords 9:10,)) här betyder det MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD (se Joh 7:29, 8:55, 10:15, 17:3). Förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga”.
Jag återger texterna som de hänvisar till i FolkBibeln: ”Jag känner honom, för jag är från honom och han har sänt mig.” ”Ni känner honom inte, men jag känner honom. Om jag sade att jag inte kände honom, skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och bevarar hans ord.”
”liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren.” ”Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.”
Att känna någon synes här handla om att vara förenad med någon: ”Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.”
Då handlar det inte bara om en vetskap/kunskap om någon utan om att ”känna någon” så att man umgås. Och när det gäller den troendes umgänge med Gud och Jesus så handlar det om att vara förenad med Honom.
Joh 8:31-36: ”Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte lämnat mig ensam…. Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.”
Att lära känna sanningen är att vara förenad med honom som är sanningen. När Jesus säger: ”liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern” så måste det ju då innebära att de umgås och är förenade.
Fadern känner Jesus som sin egen älskade Son både i hans förnedring och som förhärligad. Han vet att Sonen är honom tillgiven och gärna gör hans vilja. Och såsom ”jag känner Fadern”; Jesus i sin tur känner Fadern som den som älskar honom och har omsorg om honom i alla förhållanden.
Matt. 11:27. Joh. 7:29 Fadern och Sonen är förenade i den stora uppgiften att frälsa världen. Fadern har sänt Sonen i världen, och Sonen vill gärna göra Faderns vilja. ”Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv”. ”Allt har min Far överlämnat till mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.”
Att känna någon är alltså att umgås och vara förenad med någon. ”Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte lämnat mig ensam.” Jesus är alltså förenad med Gud. Allt annat är en antikristlig tro på och bekännelse av Jesus och leder till fördärvet.
Jesus säger i Joh. Kap 17 om hur att känna någon är att vara förenade: ”Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag är förhärligad i dem… så att de är ett liksom vi är ett…
Så som du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. Och jag helgar mig för dem, för att också de ska vara helgade i sanningen…Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig… jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett.”
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 14 Min personliga trosbekännelse
Rättfärdiggörelsedomen från Gud
Rättfärdiggörelsen är inte en förvandling i personen eller förändring av människans natur, utan en deklaration om denna persons lagliga ställning inför Gud: Tillräknad rättfärdighet för Kristi skull.
När människan lyssnar till evangeliet om försoningen i Jesus Kristus och Guds Ande föder fram en tro på rätt Jesus Kristus, Skriftens Jesus med en förtröstan till Jesu person och verk för henne på korset, mottager hon en tillräknad rättfärdighet från Gud, inför Guds ögon. Tillräknad rättfärdighet av nåd genom tro på Jesus. (Rom. Kap.5)
Människan får av nåd och själv helt oförtjänt, tillräkna sig försoningen mellan Gud och människans ställföreträdare, som skett i Jesu jordiska kropp. Människan tillräknas det av Gud begärda offret för att skulden skulle vara betald, sonad och förlåtelsen tillgänglig.
Detta är offret av Kristi kropp och blod för människans syndaskuld. Som om alla människor i Kristus Jesus har förenats med Gud, betalat skulden och mottagit straffet: Offret av en ren syndfri Gudsförenad människas kropp och blod.
När människan kommer till tro på den sanne Jesus Kristus och för sin räddning förtröstar till Jesus, träder denna rättfärdiggörelsedom in, som laga kraft, som en subjektiv verklighet, över den människan.
Rättfärdiggörelsedomen, dömd av tillvarons högsta instans, utan överklagansrätt, är objektivt dömd över alla människor genom Jesu försoning. Gäller i subjektivt laga kraft hos den som Guds Ande framfött en förtröstan till Jesus för sin synd.
Ingenting i människan själv eller hennes medverkan eller förtjänst är orsak till denna tillräknade rättfärdighet från Gud och inför Gud. Endast Jesu försoningsverk är grunden till denna rättfärdiggörelsedom över människan.
Tron producerar inte denna rättfärdiggörelse. Men den objektiva rättfärdiggörelsedomen över alla människor mottages subjektivt, i den enskildes liv, genom tron.
Tron är endast medlet, det passiva verktyget, som mottager rättfärdiggörelsen eller försoningen eller syndernas förlåtelse. Tron liknas ofta vid den utsträckta handen, men inte i den meningen att det är fråga om en prestation från människans sida. Vår rättfärdighet eller vår rättfärdiggörelse är en gåva, tron är mottagandet av eller gripandet om denna gåva.
Uppmaningen att tro innebär inte att du först måste göra någonting för att bli förlåten. Den innebär i stället att du alls ingenting skall göra. Du är förlåten och accepterar det i tro. Gud begär ingenting av dig. Du får i stället fritt och för intet acceptera eller förkasta hans gåva som är syndernas förlåtelse, rättfärdiggörelsen, försoningen och evigt liv.
Enligt Guds Ord är alla människornas synder utplånade, övertäckta och förlåtna för Kristi skull. Detta genom försoningen och den tillräknade rättfärdigheten från Gud. Han tillräknar inte människorn deras synder (2 Kor. 5 : 1). En rättfärdiggörelse till liv har kommit över alla människor (Rom. 5 : 18). Tron griper tag kring detta erbjudande.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 15 Min personliga trosbekännelse
Tillräknad Rättfärdighet från Gud
För mig är Kristi rättfärdighetstjänst att Han som min ställföreträdare försonade/förenade mig med Gud i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.
Då när ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv..” 2 Kor. 5: 17 – 21. Så att Gud inte tillräknar mig mina synder utan av nåd för Kristi skull tillräknar mig Kristi rättfärdighet.
”lagen slutet som frälsningsväg”. Rom. 3: 21 – 26: ”Men nu har det uppenbarats en rättfärdighet från Gud utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, EN RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD GENOM TRO PÅ JESUS KRISTUS för alla som tror…
de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. Honom har Gud ställt fram som en nådastol genom tron på hans blod… och förklarar den rättfärdig som tror på Jesus.”
Rom. 4: 5 – 16: ”Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet…Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. Salig är den som Herren inte tillräknar synd…
Det var inte genom lagen som Abraham och hans avkomlingar fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro…Därför heter det ‘av tro’,
för att det ska vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro.”
Vilket var en tro på vem Jesus är och skulle göra och för oss då en tro på vem Jesus är och har gjort.
Kristi rättfärdighetstjänst för mig och alla människor sker när Han bär fram det RENA offerlammets blod av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
koppla samman när blodet från ett offerlamms blod ströks på dörrposterna inför Judarnas uttåg ur Egypten, så undgick man därmed Guds straff och blev räddade.
Jag upprepar detta skeende för det är så viktigt för sann Kristen tro kring vem Jesus är och har gjort med sitt blodsoffer på korset:
Hebr. : ”När vi nu har en stor överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds Son… Dit gick Jesus in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, på samma sätt som Melkisedek…
därför har han ett prästämbete som är evigt. Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som kommer till Gud genom honom… Det var en sådan överstepräst vi behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad,
skild från syndare och upphöjd över himlarna. Han måste inte bära fram offer varje dag som de andra översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv…
Genom det större och fullkomligare tabernaklet…gick han in i det allra heligaste en gång för alla, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning…Han har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud…Detta är blodet för det förbund som Gud har befallt…
Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord av människohand och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull…
nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.”
Det är här uppenbart att det är på korset som försoningen sker och ovänskapen med Gud – åtskillnaden från Gud är löst för att världen/människorna ”ska leva” i Guds gemenskap.
Det är här uppenbart att där på korset är alltså segern över åtskillnaden från Gud vunnen och AVSLUTAD. Då återstår segern över den kroppsliga döden att vinna. Vilket sker i Kristi (människa och Gud förenade) kroppsliga uppståndelse.
Den kroppsliga döden kan inte behålla Jesus som i sin syndfria rättfärdighet är förenad med Guds eviga liv. Han blir så ”Uppståndelsen och Livet”.
Något som Han själv förmedlar till oss genom sin Ande när vi kommer till tro på vem Han ÄR – Gud själv kommen i kroppslig gestalt – ”Guds fullhet lekamligen – Kristus kommen i köttet”.
”Då ni nu har kommit till tro har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande vilken är en underpant/sigill/äganderättsstämpel på vårt arv..” Ef. Kap. 1.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 16 Min personliga trosbekännelse
Det är den objektiva rättfärdiggörelsen utanför människan som gäller för vår salighet. Att Kristus bor i den troende är inte grundvalen för vår rättfärdiggörelse eller visshet därom. Den står där svart på vitt i Bibeln om Kristi tillräknade rättfärdighet som en domsakt utanför människan.
Men detta är ingen motsägelse till att Kristus bor i den troende och även vittnar i hennes sinne och väsen. Detta finns också svart på vitt i Bibeln. Enligt Luther kallad helgelsens gåva inom oss.
Detta är inte en orsak till förlåtelsen och det eviga Livets gåva, utan en konsekvens eller resultat av den fria rättfärdiggörelsens gåva utanför mig och som är knuten till Kristi person.
Detta leder till att Jesus genom sin Ande blir en relations och kommunikationspartner. Att den helige Ande genom en livets Andes lag arbetar i den troendes väsen och sinne för ett helgat liv till tjänst inför Gud och människor.
” Älskar ni mig så håller ni mina bud och jag skall be Fadern och han ska ge er en annan hjälpare som för alltid ska vara hos er. Sanningens Ande, som världen inte kan ta emot, ty hon ser honom inte och känner honom inte. Men ni känner honom, ty han bor hos er och ska vara i er …
På den dagen ska ni förstå, att jag är i min Fader och att ni är i mig och att jag är i er .. den som älskar mig, han ska bli älskad av min Fader och jag ska älska honom och uppenbara mig för honom ..
jag ber att de alla må vara ett och att såsom du Fader är i mig och jag är i dig, också de må vara i oss .. och den härlighet som du har givit åt mig, den har jag givit åt dem, jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett …
Den som tror på mig, av hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram. Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå .. i honom har ni nu, sedan ni har kommit till tro, som ett insegel undfått den utlovade helige Ande. Vilken är en underpant på vårt arv, till förvissning om att hans egendomsfolk ska förlossas” (Joh. Kap.14 o 17, Ef.1:13-14).
Människan blir inte gudomlig i sig själv, men får del av Gudomlig natur genom att Gud, genom sin Ande bor i människan. Hans Ande är inte bunden till en viss del av människans konstitution, men är integrerad i helheten av allt vad människan är. Gud bor genom sin Ande i MÄNNISKAN. Joh. 14: 23:
"Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord. Och min Far ska älska honom, och VI ska komma till honom och ta vår boning hos honom."
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 17 Min personliga trosbekännelse
Hos den troende finns synden som en ond makt och natur i sig kvar. Denna syndens natur är inte knutet till en viss del av människans konstitution. Den är integrerad i helheten av människan.
”Om vi säger att vi inte har någon synd, så bedrar vi oss själva och sanningen är inte i oss. Om vi bekänner våra synder, så är Gud trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss alla våra synder” (Joh.1:8-9)
Syndanaturen är inte borta (Rom.7 kap), så att inte den gamla människan kan vakna till liv (lieringen mellan naturliga människan och syndanaturen), på så sätt att den naturliga människan tillfälligt går i liering med syndanaturen.
Men hon kan inte ha behag, glädje och njutning av att leva under syndanaturen. Lieringen med synden blir något smärtsamt som åter driver henne in under nåden, förlåtelsen och lieringen med Guds Ande, så att hon alltmer förblir i den nya människan. Förblir i sin nya skapelse. Hon avkläder sig den gamla och ikläder sig den nya människan. Det är en ständigt pågående helgelseprocess. (Rom. Kap. 5 – 8 )
I trosförkunnelsen blir man förvillade av villoanden som lärde dem att sätta tro till sin egen syndfrihet och förlita sig på den obefintliga likheten med Gud i sin egen ande. Det går inte att komma rätt i slutändan om man börjar bejaka en lögnande i trosförkunnelsen eller supernåden. Även om man startat ut rätt.
Resultatet blir i praktiken detsamma: en friserad yta med synden bubblande - icke erkänd och obekänd i sitt inre.
Man förblir då inte i den nya människan. Förblir inte i förlåtelsen, nåden och i Guds vilja. Förblir inte i Kristus. Denna känslighet inför när man åter hamnar i den gamla människan - i liering med synden/köttet - kommer Hypernådens lära att döva hos människan. Var rädd om känsligheten inför Guds Andes avslöjande ljus över Ditt liv.
Denna process går man inte bara miste om i "Supernåden". Det går man även miste om inom Trosrörelsen genom att där förneka att synden finns kvar.
Istället förnekar och förtränger man den och säger att de varit syndare. Nu är de syndfria i sig själva. I deras hela och sanna personlighet som sägs vara deras egen livsande. Där de säger att de nu är "verkligt rättfärdiga". Alltså att de är verkligt rättfärdiga i sig själva.
De blir därigenom dubbelnaturer med en polerad yta med härskande synd i sitt inre. När de hamnar i köttet - lieringen med synden, så förnekar de det och istället för att ta emot förlåtelse, nåd och att förbli i Kristus, så förblir de i köttet/synden.
För den som inte skyr Andens ljus, talar både lagen i Ordet och nu, som troende även Livets Andes lag i våra hjärtan, till våra samveten och blir på så sätt, även fortsättningsvis,
EN STÄNDIG UPPFOSTRARE TILL KRISTUS FÖR ATT FÖRBLI OBS! FÖRBLI I HONOM. Livets Andes lag, verkar så att vi ständigt söker Hans förlåtande nåd genom Offerblodet som renar från all synd inför Gud, när vi hamnat i ett efterföljande av syndens makt att bedra - köttet igen.
När det sker och vi inte väjer för Andens avslöjande ljus så drivs vi in under nåden och vandrar efter Guds Ande och Ord igen. Vi vandrar i gemenskapen mellan Guds Ande och den naturliga människan. Vi lever då i den nya människan igen efter att ha hamnat i den gamla människans liering med synden och syndat.
Kristus är slutet på lagen som frälsningsväg, men alltfort är det inte slut med lagen som Hypernåden hävdar. Den är fortsatt en uppfostrare till att FÖRBLI i Kristus och vandra i gemenskapen med Guds Ande och med Jesus som Herre.
Endast den som lever i förlåtelsen, med erkänd och bekänd synd är på rätt grund, till att kunna ha gemenskap med Livets Andes lag. Endast i den gemenskapen, kan Jesus få göra stordåd för, med, i och genom den troende. Eljest handlar det om ett plagiat av Kristet liv där man lurar sig själv och andra att man lever ett Kristet liv.
https://tre-skrivare.se/hf/lagen.html
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2021/11/24/fore-och-efter-fralsningen/
https://tre-skrivare.se/hf/lagen.html
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 18 Min personliga trosbekännelse
Människosyn - människans tre nturer i förhållande till gemenskapen med Gud
Bibeln är mindre fokuserad på hur människans egen natur är konstruerad och mer på hur hon är dels sin egen natur med så en syndens natur integrerad i hela människan och så hur hon som troende, även blivit delaktig av Guds natur integrerad i hela människan. Bibeln fäster vare sig syndens natur eller Guds Ande vid en speciell komponent av människans konstitution.
”Ty köttet (syndanaturen) har begärelse mot Anden och Anden mot köttet, de två ligga ju i strid med varandra för att hindra er att göra, vad ni vill.” (Gal. 5:17.)
Den forne herren, syndanaturen, strider mot den nya Herren, Guds natur. Det är de två naturerna i människan som nu strider om den tredje parten. Den tredje parten är hela den naturliga människans egen natur med en egen livsande som gör henne till en levande varelse av själ och kropp. Människan är nu fri att välja Guds Ande, Ord och vilja som Herre över sin egen natur, sitt leverne och agerande.
Människans egen livsande, som gör henne till en levande varelse med själsförmögenheter och fysiskt levande kropp, är inte hennes egentliga och hela personlighet. Allt vad människan är av ande, själ och kropp, i en enhet som går in i varandra till en helhet, utgör människans egentliga och hela personlighet.
Det handlar inte om, att Guds Ande bor i människans egen livsande och att människans egen ande ska ta kontrollen över själ och kropp. Det handlar om att hela den naturliga människan, med allt vad hon är i en helhet och enhet till sin natur, med en egen livsande som gör henne till en levande varelse av själ och kropp, vandrar efter Guds Ande, vilja och Ord.
Det är Guds Ande och inte sin egen ande människan ska underordna sig och ledas av. Bibeln är därför mindre upptagen av hur människan är konstruerad och mer lägger fokus på människans egen natur i en enhet och helhet av ande, själ och kropp,
plus syndens natur och den Guds natur genom Guds Ande som den troende blir delaktig av. Människan blir fördenskull inte gudomlig i sig själv, med en egen gudomlig ande, men har blivit delaktig av Gudomlig natur, genom att Gud genom sin Ande bor i MÄNNISKAN som en enhet och helhet.
Det handlar om att göra tronskifte. Människans egen livsande blir inte utbytt eller genomgår en naturförändring, men hon får en ny håg och livsinriktning, därigenom att Guds Ande nu finns integrerad i hennes väsen och sinne.
Hon får nu ställa sig själv i Guds tjänst till helgelse. Hon behöver inte längre ställa sig själv i syndens tjänst till orättfärdighet. Den naturliga människan är genom sin liering med Jesus fri att välja sin Herre. Hon är fri att agera som död gentemot syndens natur och levande gentemot Guds Ande, Ord och vilja. (Rom.kap.6 o 8)
När det står att ”Guds Ande vittnar med vår ande – att vi är Guds barn”, innebär det inte, att Gud talar i en speciell andlig punkt i vårt väsen. Utan att relationen och kommunikationen mellan Gud och den naturliga människan är återupprättad.
Att Gud kan tala om, för allt vad den naturliga mäniskan är – genom alla hennes sinnen och tvärs igenom hela hennes väsen – på alla plan – att hon är Guds tillhörighet. En personlig kommunikation från person (Gudomlig person ) till person (naturlig människa ).
”Guds Ande vittnar med vår ande, att vi är Guds barn.” Guds Ande vittnar och människans egen ande vittnar. De är alltså inte ett och detsamma.
Att ”tillbedja i ande och sanning”, innebär att jag i full uppriktighet, med full hängivenhet och överlåtelse, med hela mitt väsen – allt vad jag är – riktar min umgängelse, bön och tillbedjan – mot min Skapare. Som jag är fri att nalkas, genom Jesu försoning. Jag ber i ande och sanning. Med Skriften som utgångspunkt och referensram.
Då ger hela Hans väsen mig, sitt gensvar tillbaka, till hela mitt väsen. Guds Ande vittnar med vår ande. Då får jag ge, mitt hela väsens, gensvar tillbaka. Hela mitt väsen ropar, Abba Fader. Pappa, Pappa – här är jag. En kommunikation och relation mellan levande Gud och hela människan.
Det är inget fel på den sinneskunskap Gud kan tala genom. Uppenbarelsekunskapen har Han givit oss i sitt skrivna Ord. I umgängelsen med Jesus, kan vi få ljus över det Ordet. Han kan också kommunicera med oss på ett djupare plan i vårt väsen. Han kan ge oss inre visshet. Men aldrig något utöver eller i strid med det skrivna Ordet.
Detta är ett omfattande ämne så arbeta Dig igenom innehållet på dessa länkar för att få tag i vad det är jag försöker säga:
Först en helhet: Den troendes tre naturer, med en viktig underrubrik: Den nya skapelsen:
https://tre-skrivare.se/hf/H4Bok.htm
https://tre-skrivare.se/hf/H4Bok.htm#Kap6
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 19 Min personliga trosbekännelse
Namnet Jesus är inte bara ljud eller bokstäver vi uttalar, utan knutet till den person Han hela tiden är som Kristus. Att komma i Jesu namn är att komma på den Bibliska frälsningsgrunden och inte bara att uttala ett namn.
Att grunda tron på en falsk försoningsgrund leder till en relation med en falsk Jesus som inte är Kristus, utan spelad av en falsk andemakt. Detta leder till plagiat av Guds Andes manifestationer för att leda människor vilse.
Det finns i Bibeln många namn på Jesus. För att uttrycka vem Han är. Vilken uppgift Han hade då, har idag och i framtiden. Han är alltid densamme Jesus.
Det är densamme Jesus som uppstår, som den Jesus som hängde på korset och även var till innan jordens rund var lagd. Jesus är den Levande Gudens Son, med namnet Jesus, före människoblivandet, under jordevandringen och efter uppståndelsen.
Namnet Jesus, som också uttrycker Hans personlighet och uppgift, kan aldrig skiljas från Hans person. Det är bara Han som kan ha namnet Jesus, med den innebörd som Bibeln gett Hans namn. Det namnet följer inte med som en egen natur in i den troendes egen natur.
Jesus kan låna ut sitt namn till den troende, så att den troende kan agera å Jesu vägnar. Den troende kan agera i Hans namn. Men vi får aldrig förledas att tro, att vi därför, mekaniskt i alla lägen, på ett stereotypt sätt, kan använda Jesusnamnet som en magisk formel.
Vi behöver precis som i Jesu förhållande till Fadern kunna säga: ”Jag gör allenast vad jag ser Fadern göra”. Det är i det underordnade tillståndet till Jesus, där vi bara gör det vi ser Honom göra, som Han kan anförtro oss att verka i Hans namn.
När vi i relationen och umgängelsen med Jesus och Hans skrivna Ord, gör det vi ser Jesus göra. Då kan Han låna oss sitt namn. Så att vi kan verka i en annans namn. I Jesu namn. Då kan Han attestera och skriva under med sitt eget namn. Med sin egen auktoritet, verkställer och bekräftar Han då, med sin egen kraft, agerandet.
Jesus har inte delegerat, en egen andlig auktoritet till oss, att använda Hans namn. Det sker idag ett missbruk av Guds namn, genom ett ofta förekommande mekaniskt rabblande av i Jesu namn. Det är inget, som Han skriver under med sitt namn på.
Vi får som kristna vara beredda på, att fungera, med Jesu Kraft från tronen tillgänglig. Under Hans ledning. På Hans erbjudande. Genom att se upp på Hans auktoritet på tronen. I Hans lånade namn. I Jesu namn få förmedla Hans kraft, hälsa och tillbakadrivande av fienden från Guds territorium.
Men då är det hela tiden Han som verkar utifrån sin tron i himmelen. Ingenting som kommer inifrån oss själva. Vi äger ingen auktoritet att i oss själva agera i den andliga världen.
Det finns bara en, med egen himmelsk auktoritet och kraft. Det är Jesus Kristus själv. Just därför att Gud i uppståndelsen och upphöjelsen av Jesus till tronen, bekräftat att Jesus är Kristus. Med all makt i Himmel och på jord.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 20 Min personliga trosbekännelse
Tron är ingenting människan kan prestera själv, äger i sig själv eller som en ny natur hos människan i sig själv, som ska skapa fram mirakler. Jesus är trons hövding och fullkomnare. Han är tron i sig själv. Jesus är också föremålet för vår tro. Tron är alltid kopplad till Jesus.
När Jesus blir föremålet för vår tro och vi sätter vår förtröstan till Hans person och verk för oss och vi börjar umgås med Honom, då inger Han genom sin Ande och sitt Ord tro till våra sinnen och hela vår människa, så att vår vetskap om Honom och erfarenhet av Honom, växer till en förvissning. Tron blir till en övertygelse om ting, som vi inte ser.
Tron är inte en tro på våra upplevelser. Tron är inte en tro på Guds kraft. Tron är inte en tro på tecken och under. Tron är inte en tro på tron. Tron är inte en tro på att Du äger Guds tro i Din egen livsande. Tron är alltid kopplad till Jesus, vars person, är föremålet för vår tro.
Tro är den avslappnade förtröstan till den tillräknade rättfärdigheten från Gud för Kristi skull och relationen, kommunikationen och umgängelsen med Jesus.
Inget tal om tro, får föra fokuseringen bort från Jesu person. Där i umgängelsen med och fokuseringen på Jesu person och verk, finns upplevelserna, Guds kraft, tecken och under. På rätt sätt och på Guds tid.
När den förvissning Guds Ande skapar, är riktad till den Jesus, som på korset utförde och slutförde försoningen, genom det felfria offret av Kristi blod och lekamen och riktad till Jesus på tronen (inte till vår egen tro i vår egen ande), kan Han, när det är Hans rätta tid och på Hans rätta sätt, manifestera sin närvaro.
Det är då inte vår egen stora tro i vår egen ande, som åstadkommit detta, utan att den förvissning och förtröstan Guds Ande framverkat, var riktad till Honom, som har all makt i himmel och på jord. För Honom finns inga begränsningar. Jesus är Herre.
Tro och bekännelse, är ingen magisk formel, för att åstadkomma stordåd. Tro är ingen magisk utövning inifrån människans egna livsande, inifrån en obefintlig Gudomlighet, i sig själv.
Vi ska som kristna, uttala och handla efter den tro och visshet som Guds Andes ljus ger över Ordet och blir framfött av Guds Ande till en visshet och handla efter Hans ledning.
Vi ska inte inifrån vår egen livsande försöka skapa och bekänna. Vi ska inte med egna ord och bekännelser eller med vår tankeförmåga, försöka skapa fram saker och ting. Det är ockultism!
Jag tar helt avstånd från trosförkunnelsens förförande troslära:
http://tre-skrivare.se/hf/NewAge.htm
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 21 Min personliga trosbekännelse
Tron på Jesus som Kristus – Gud i köttet, dvs. i en mänsklig ande/själ och kropp – Guds fullhet lekamligen. Han är Guds fullhet, förkroppsligad i en person, som samtidigt är sann Gud och sann människa. Jesus är Kristus igenom hela inkarnationens under.
http://tre-skrivare.se/hf/H3Bok.htm#Kap2
Tron på att Jesus är människans ställföreträdare, som i hennes ställe uppfyller Guds lag och vilja, så att därmed försoning sker mellan Gud och människa i Kristi person och jordiska kropp. Därför dömer Gud människan rättfärdig, utan någon egen förtjänst, av nåd, för Kristi rättfärdighets skull.
Tack vare denna försoning mellan Gud och människa i Kristi person och jordiska kropp, räknas människan som rättfärdig och får sin synd förlåten ( Rom. 3: 21 – 28; 4: 3 – 5; 20 – 25 ). Detta är en fri gåva som erbjuds människan ( Ef. 1: 13 – 14; 2: 4 – 5; 8 – 10 ). Hon tillägnar sig den gåvan personligen vid tro och förtröstan på vem Jesus är och på vad Han gjort.
Tron på att Jesus är människans rättfärdiga ställföreträdare som tillräknas mänsklighetens synd, utan att fördenskull vara synd till sin egen natur. Tron på att Han blir föremål för straffet som sonar skulden: att bära fram ett av synden obefläckat, rent, felfritt offer bestående av KRISTI (enhet av Gud och människa) kropp och blod. ( 2 Kor. 5: 17 – 21).
Tron på att offret av Kristi syndfria, rättfärdiga kropp och blod är det slutgiltiga och tillräckliga offret som avvänt Guds vrede över synd och syndare, så att relationen mellan Gud och människa är återupprättad för Kristi skull, så att ”den som vill kan komma och ta emot livets vatten för intet”.
Tron på att Kristus återförenas med sin jordiska kropp, som får liv igen och uppstår. När han dör, blir han inte skild från Gud, utan skild från sin jordiska kropp. Men fortfarande är Kristus förenad med Gud när Han predikar för andarna i fängelset.
Det är KRISTI kropp och blod, som är det giltiga offret. Kroppen förlorar därmed sina livsfunktioner, dör och får liv igen i den kroppsliga uppståndelsen. ( 1 Petr. 3:18-20 ).
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 22 Min personliga trosbekännelse
På det mångåriga kyrkomötet i Trident 1545–63 fastställdes det heliga sjutalet för Sakramenten i Katolska Kyrkan: dopet, nattvarden, konfirmationen, boten, prästvigningen, äktenskapet, sista smörjelsen. Svenska Kyrkan har Dop och nattvard som Sakrament.
Det allvarliga med Sakramenten i dessa sammanhang är att riterna i sig själv sägs förmedla andligt evigt liv. Mer direkt uttalat i Katolicismen som att det andliga livet förmedlas med själva Sakramenten.
Det är lite mer inlindat hos Luther med orden kring dopet:
"Vattnet verkar det visserligen icke, utan Guds ord, som är med och när vattnet, och tron, som omfattar det med vattnet förenade ordet och förtröstar därpå."
I praktiken så är det i mina ögon samma sak, så att vattnet blir förvandlat så att det förmedlar andligt liv, så att man blir ett Guds barn - alltså blir född på nytt i själva ceremonin.
Men dessa riter förmedar inget andligt liv i sig självt. De är rätt använda till för att peka på HONOM SOM ÄR DEN ENDE OCH DET ENDA SOM I SIG SJÄLV FÖRMEDLAR ANDLIGT LIV.
Lutherska bekännelsekyrkan LBK som i min ögon är en vilsen sektbildning lär, om jag förstått det rätt, att i Nattvarden så är inte vattnet och vinet förvandlat till Kristi Kropp och Blod.
Men likväl så menar man att Jesu ord om att detta är Hans blod och lekamen gör att man äter och dricker Kristi Kropp och Blod. Alltså bara ordvändningar som i själva verket betyder samma sak
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2018/08/25/lbk-lutherska-bekannelsekyrkan/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2020/02/11/lbk-igen/
”Då sade hovmannen: ’se här finnes vatten. Vad hindrar att jag döpes?’ Filippus sade till honom: ’Om du tror av hela ditt hjärta, så kan det ske.’ Han svarade och sade: ’Jag tror av hela mitt hjärta, att Jesus Kristus är Guds son.’ … De som då kom till tro lät döpa sig och så ökades församlingen” (Apg. 8:36-37,4:41)
Det fanns här en förutsättning för att bli döpt: ’Om du tror av hela ditt hjärta, så kan det ske.’ Han svarade och sade: ’Jag tror av hela mitt hjärta, att Jesus Kristus är Guds son.’ Det visar på att dopet inte är någon magisk ritual som i sig själv är frälsande utan att det tron på Jesus som är frälsande.
Bibeln talar bara om ett dop, de troendes dop. Det ligger inte pånyttfödelse i vattendopet utan i hjärtats tro på Jesus. ”Då ni nu har kommit till tro, har ni som gåva undfått den Helige Ande”. Detta är en Andens omskärelse av hjärtat vid personlig förtröstan till den Jesus är och har gjort, utan behov av riter eller mellanhänder.
Dopet är en begravning av den ”gamla människan”, efter att ”dödsfallet” genom tron på Jesus har skett och även en gränsdragning i den andliga världen gentemot ”världens makter” i enlighet med förebilderna i GT i uttåget ur Egypten.
Där föregick tron (bestrykningen av dörrposterna med blodet) ”dopet” i Röda Havet. Precis som förebilden med Noaks Ark. När de var inne i Arken (Kristus) kom vattnet. Tro och dop bör förenas till en frälsande enhet, där tron föregår dopet i enlighet med Bibelns mönsterbild.
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2018/07/13/det-finns-bara-ett-dop-i-bibeln-de-troendes-dop/
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 23 Min personliga trosbekännelse
I Eukaristin – den katolska nattvarden så blir brödet och vinet förvandlat till Kristi blod och lekamen och Jesus offras inte som det står i Bibeln "en gång för alla" utan offras om och om igen vid varje nattvard.
New Age - Kristus Meytreia - Eukaristin i Katolicismen
Nattvarden är mer än en åminnelse och förkunnelsestund, men inte heller något ”frälsningsmöte”.
Jesus säger när Han delar brödet och vinet med lärjungarna att det är Hans blod och lekamen (Matt.26:26-29). Paulus säger också i 1 Kor. 10:16 angående vinet och brödet: ”är icke den en delaktighet av Kristi blod? Är icke det en delaktighet av Kristi kropp?”
Samtidigt citerar Paulus Jesus och säger ”gör detta till min åminnelse” och ”så ofta ni äter detta bröd och dricker kalken, förkunnar ni Herrens död, till dess att han kommer” (1 Kor. 11:23-26).
Det är allvarligt att framställa nattvarden på ett sådant sätt att fokus förs från förtröstan till den Jesus är i sin person och offret av Kristi kropp och blod på korset, till att en förtröstan till en ritual räddar mig.
Jag är räddad i förtröstan till den Jesus är och offret av Kristi kropp och blod på korset, innan jag kommer till nattvardsbordet. ”Frälsningsmötet” sker vid korsets fot vid anblicken av försoningsoffret på korset, där relationen, kommunikationen och umgängelsen med min Frälsare upprättas.
Men lika allvarligt är det att förringa Herrens speciella närvaro vid nattvardsbordet genom sitt Ord: Detta är min lekamen och detta är mitt blod. Herren kommer mig till mötes på ett speciellt sätt vid nattvardsbordet, när vi delar brödet och vinet till åminnelse och förkunnelse av Hans död, till dess att Han kommer.
Inte så att brödet och vinet intagit en annan substans än vin och bröd i fysisk bemärkelse, men en speciell närvaro utifrån Hans eget Ord: Detta är min lekamen, detta är mitt blod, som en åminnelse om vem Jesus ÄR och offret på korset av Kristi persons kropp och blod . När vi påminner oss om detta så är Jesus på ett speciellt sätt närvarande.
”Pröve då människan sig själv” (1 Kor. 11:28-29), inte en prövning huruvida ens leverne är värdigt att komma till nattvardsbordet, men en prövning om man äger en längtan efter gemenskap med Kristus,
äger en längtan efter förtröstan till och umgängelse med den Han är som person, längtan efter förtröstan till offret av Kristi kropp och blod på korset för sin synd, längtan efter Guds nåd, frid och vänskap med Gud, längtan efter gemenskap med syskonen i tron på Herren Jesus (1 Kor. 10:17).
Katolicismens lära om att Jesus offrar sig om och om igen vid nattvarden är totalt vilset!
Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång (Märk en gång) för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Vad som är allvarligast med Sakramentlärorna är att Tron på Jesus som räddande och ende förmedlare av andligt liv, så förs istället fokus till att vad som är räddande är en ceremoni som enbart har till uppgift att peka på vem Jesus är och betydelsen av Hans död vid offret av Blodsoffret och kroppsliga uppståndelse.
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/04/19/brodsbrytelsen/
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 24 Min personliga trosbekännelse
Guds Ande vill bekläda de troende med kraft att vara Hans vittnen, berika och betjäna gemenskapen med nådegåvor, återupprätta, hela och befria människan. Vi uppmuntras till att få vara ”varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst”.
Vi kan redan här i tiden få uppleva en försmak på den tillkommande tidsålderns krafter och har löfte om full återupprättelse och helande av hela människan i evighetens värld i den eviga Gudsgemenskapen.
Johannes säger ”vad vi ska li är ännu inte uppenbart, men ett vet vi, att vi ska bli honom lika”. Spännande se vad denna likhet med vår skapare ska innebära. Det innebär inte att vi likt trosförkunnelsen är ”små Jesusar” och i vår egen identitet är ”skapade till likhet med Gud”, alltså att vi skulle vara ”likadana Gud”.
Jesus är Gud från evighet med full väsensenhet med Gud. Vi säges ”bli delaktiga av Gudomlig natur” och att ”sedan ni nu har kommit till tro som ett insegel undfått den utlovade Helige Ande, vilken är ett underpant på vårt arv”. Detta är något helt annat än att vi ska ”bli gudar”.
Gud är Gud och människa är människa och människa förenad i gemenskap med Gud! Och kommer så att alltid förbli!
Ett vet vi utifrån 1 Kor. 15: Vi ska på förlossningens dag. Uppståndelsens morgon, genomgå en förvandling av vår jordiska kropp och förvandlas till total odödlighet!
Redan här i tiden kan vi få uppleva en försmak av hur Gud både vill och kan hela. Men inte utifrån en lära att människan genom pånyttfödelsen äger syndfrihet, full hälsa, gudomlighet och Guds tro i sin egen ande och att vi redan nu fått ut det himmelska arvet i full utsträckning.
Gud både vill och kan hela, även i den här tiden, men inte mekaniskt, stereotypt på kommando. Helandet är ingen rättighet utan ett nådesingripande av Gud på grund av Jesu förtjänst.
Det är alltid förknippat med Hans sätt och på Hans tid, där vi överlämnar frågan i Hans allvetande och allseende händer, som har hela perspektivet. Löftet om det totala, slutliga helandet på alla plan är förknippat med förhärligandet i uppståndelsen in i evighetens värld.
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/11/10/mark-16-17-18/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/07/30/helande-till-vilket-pris-som-helst/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2018/10/02/guds-helande-har-en-djupare-innebord/
Jag tar fullständigt avstånd från sammanhang med en falsk eld och kundalinimanifestationer.
Torben Sondergaard har inte bara en falsk Jesus Only lära i bagaget. Han förmedlar även kundalinimanifestationer.
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2022/01/29/angaende-torben-sondergaard/
Kundalinimanifestationer förekommer i bl.a. Hinduism, ockultism, satanism, naturreligioner och svart magi. Och beklagligt nog så förmedlas det även alltmer i "Kristna" sammanhang.
Angående Kundalinimanifestationer så se länkar.
https://www.youtube.com/watch?v=4T8W7rbzLAo
https://www.facebook.com/BND2012/videos/1817791381578151/
https://www.youtube.com/watch?v=vbEpJU1UMR0
https://www.youtube.com/results?search_query=holy+drunkness+hagin
http://tre-skrivare.se/hf/HBok.htm#skratt
Kristna som tror att detta är manifestationer från Gud är grundlurade. Detta är ockulta manifestationer där onda andar håller lekstuga. Det är ett verk av antikrists ande som ska "förvilla jämväl de troende genom tecken och under".
Deras sinnen och hjärtan bli bedragna till att tro att det är Guds Ande som verkar när det är antikrists ande. Så kommer de då att hälsa antikrist välkommen som Kristus.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 25 Min personliga trosbekännelse
Låt oss påminna oss om minst sju himmelsvida skillnader mellan den troende och Jesus i sin jordiska tillvaro och även skillnad i den eviga världen:
1. Den troende lever i det tillräknade verk som Jesus utförde. Medan Jesus utförde verket. Jesus var helt rättfärdig och syndade aldrig,
Medan den troende lever i den tillräknade rättfärdigheten från Jesus där vi inte tillräknas våra synder (2 Kor. 5: 17 – 21; Rom. Kap. 3 – 4).
2. Jesus hade full väsensenhet med Gud från evighet i den oupplösliga sammansatta enheten av Fader Son och Ande i den ende Gudens person av ”Jag ÄR Herren, Herren ÄR en”.
Medan den troende blivit delaktig av Gudomlig natur och når en evighetsnatur som i evighetens värld passar in i gemenskapen med Gud.
3. Jesus var inkarnerad in i den naturliga människans gestalt (Hebr. 2:14-18). Rom. 8:3: ”Född i syndigt kötts gestalt” (i arvet från Maria), men eftersom Han aldrig levde i liering med syndanaturen, så ”fördömde han synden i köttet” i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet ( Rom. 8: 3)
Medan den troende har synden kvar som en integrerad del av sitt väsen (”om vi säger att vi inte har någon synd så bedrar vi oss själva och sanningen är inte i oss…” (1 Joh. 1: 5 – 9)
4. Jesus behövde ingen nåd, förlåtelse och räddning för sin egen del, utan räddade människan.
Medan människan inte kan rädda sig själv eller någon annan. Hon är hela tiden beroende av den nåd och förlåtelse som Jesus vunnit åt henne (Av nåd är ni frälsta och det inte av er själva en Guds gåva är det Ef. 2: 8) Vi kan inte rädda någon människa, men vi kan peka på vem Jesus ÄR och har gjort, så att människor kan upptäcka att de I HONOM, sin ställföreträdare är räddade.
5. Jesus gav ett offer som ingen människa kan ge: offret av Kristi persons kropp och blod på korset: försoningsoffret:
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP... ”genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla.” ( Kol. 1:22; Hebr. 10: 9 – 10)
6. Jesus var underställd den kroppsliga döden, men besegrade den i sin uppståndelse i människans ställe.
Medan den troende inte själv kan besegra den kroppsliga döden, utan i uppståndelsen kommer att uppstå till odödlighet som en förhärligad/förverkligad människa, där syndfri och rättfärdig, på grund av Jesu seger över den kroppsliga döden (Rom. 4:24 – 25).
7. Jesus ingår för evigt i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande.
Medan vi blir förhärligade/förverkligade människor som passar in i gemenskapen/umgängelsen med Kristus i den eviga världen. Där kommer vi att befolka ”en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor” (2 Petr. 3: 13).
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 26 Min personliga trosbekännelse
Utkorelsen i Kristus till barnaskap hos Gud - Påstående 1 i Calvinismen
Calvinisterna har flera falska läror. Sätter in en del som jag besvarar. Läs gärna alla hänvisningar till Bibeln så att Du själv blir varse vad Bibeln säger.
Påstående 1 i Calvinismen: Jesus har inte dött för alla människor utan enbart för dem som Gud i förväg bestämt/utvalt till att få nåd. Alla andra har Gud förväg bestämt/utvalt till att gå förlorade.
Svar: i Bibeln så har Jesus dött för alla människor.
Hebr. 2:9 ”Men Jesus, som en liten tid blev gjord ringare än änglarna, FÖR ATT HAN SKULLE LIDA DÖDEN, ser vi krönt med ära och härlighet, för att han genom Guds nåd skulle smaka döden FÖR ALLA.”
Så här ser Gud det: ”en har dött för ALLA, så har de ALLA dött”. ALLA människor har i ALLA människors ställföreträdare inkluderats i Hans död och uppståndelse.
”Nu har det uppenbarats en rättfärdighet från Gud… en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus för ALLA som tror… de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus.
Honom har Gud ställt fram som en nådastol genom tron på hans blod… I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han både är rättfärdig och förklarar den rättfärdig SOM TROR PÅ JESUS”.
”Så älskade Gud människorna (inte bara vissa utvalda) för att VAR OCH EN SOM TROR (det står inte de utvalda som tror utan VAR OCH EN SOM TROR SKA INTE GÅ FÖRLORAD UTAN HA ETT EVIGT LIV”. Det står alltså inte att de utvalda har evigt liv utan VAR OCH EN SOM TROR!
”Låt er därför försonas med Gud” – ”Den (ALLA) som vill kommer och tar Livets vatten för intet” – ”åt ALLA de som tog emot Honom (Jesus) gav han rättighet att bli Guds barn.”
”Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen” (1 Tim.2:4) och har från tidsålderns begynnelse utvalt alla människor, att i Kristus försonas med och erbjudas barnaskap hos Gud (Ef.1:3-7, 13-14, 2:11-19, 1 Joh. 2:1-2, 1 Tim. 2:3-6, Kol. 1:18-23, Hebr. 2:9 , 2 Kor. 5:19-20 ).
Gud har för Kristi skull fällt en rättfärdiggörelsedom över alla människor och ”tillräknar inte människorna deras synder” (2 Kor.5:19) och erbjuder barnaskapet som en fri gåva till alla människor av nåd för Kristi skull.
Detta erbjudande från Gud förkastas genom otro (Joh.1:10-11, 3:18-21,33-36, 15:2,6, Gal.5:4, 1Tim.1:19-20, 4:1, 6:10, Hebr.3:12-13, 6:4-6, 2 Petr.2:20-22) eller accepteras och mottages genom tro på, förtröstan till den Jesus är och har gjort med en personlig livgivande umgängelse och relation med Frälsaren. (Joh.3:16-17, 15:4-5, Rom.5:1,8:1, Ef.2:8-9, Joh.1:12, Upp.22:17).
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 27 Min personliga trosbekännelse
Forts Utkorelsen i Kristus till barnaskap hos Gud Påstående 2 i Calvinismen
Påstående 2 i Calvinismen: I Calvins lära heter det att den som Gud i förväg bestämt till att få nåd, så föder Gud den människan först på nytt och så leder Han denne utvalde människa fram till tro.
Svar: Medan Guds Ord säger tvärtom att, ”då nu har kommit till tro, så har ni som insegel undfått det utlovade Helige Ande” Ef. 1: 13.
I Calvinismen förflyttas tron på Jesus som räddande, till tron på utkorelsen som räddande. Man är räddad därför att Gud förutbestämt vissa/mig till att få nåd och inte därför att Jesus dött för alla människor och menar därmed att Jesus bara dött för vissa speciellt utvalda och att Gud inte vill rädda alla människor, utan bestämt vissa till att gå förlorade.
Medan Gud själv säger till oss att Han ”vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen” 1 Tim. 2: 4. Gud säger vidare till oss:
”Gud var i Kristus och försonade världen/människorna (Dig) med sig själv. Han tillräknar inte människorna (Dig) deras/Dina synder. Den som var utan synd (Jesus) har han gjort till ett syndoffer, för att vi/Du i honom ska bli rättfärdighet från Gud (tillräknad Kristi rättfärdighet)” 2 Kor. 5: 17 – 21.
I Calvinismen så ingår den som tror på sin utkorelse från Gud i en slags särställning och räknas inte med i att ”alla har syndat och står i avsaknad av härligheten från Gud” (Rom. 3: 21 – 24), utan är automatiskt räddade genom att de är speciellt utvalda. Hur mycket som de än syndar, så är de räddade för de är speciellt utvalda och kan inte gå förlorade.
Medan Bibeln tecknar att den ende som är utvald är Jesus Kristus och att alla människor är i sin ställföreträdare utvalda: 2 Kor. 5: 17 -21: ”…alltsammans kommer från Gud…ty det var Gud som i Kristus försonade välden med sig själv han tillräknar inte MÄNNISKORNA deras synden…vi ber å Kristi vägnar: Låten försona er med Gud…på det att VI I HONOM MÅ BLI RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD”
Det är inte vissa speciellt utvalda som Jesus dött för: ”ty det var Gud som i Kristus försonade välden med sig själv han tillräknar inte MÄNNISKORNA deras synden…vi ber å Kristi vägnar: Låten försona er med Gud…på det att VI I HONOM MÅ BLI RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD”.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 28 Min personliga trosbekännelse
Forts Utkorelsen i Kristus till barnaskap hos Gud Påstående 3 i Calvinismen
Påstående 3 i Calvinismen: Calvinismen har också en lära om "en gång frälst alltid frälst" Företrädare för en gång frälst alltid frälst kan säga: "om man faller av från Gud så har man aldrig varit frälst."
Svar: Men detta är en lögn där man blivit blind inför vad som står där det uppenbart handlar om människor som varit sanna troende men så kommit bort från tron:
de har LIDIT SKEPPSBROTT I TRON …Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer några att AVFALLA FRÅN TRON och följa villoandar och onda andars läror, förledda av hycklande lögnare…
De som en gång har TAGIT EMOT LJUSET OCH SMAKAT DEN HIMMELSKA GÅVAN, FÅTT DEL AV DEN HELIGE ANDE och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter men SEDAN AVFALLIT, dem går det inte att föra till ny omvändelse…
…Om de har LÄRT KÄNNA VÅR HERRE och Frälsare Jesus Kristus och KOMMIT UNDAN världens smitta men sedan ÅTERIGEN LÅTER SIG SNÄRJAS och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början.
Alltså utkorelsen sker innan Jordens rund var lagd i Kristus. Gud har förutbestämt att alla som kommer till tro på vem Jesus är och har gjort. ÄR I HONOM - ALLA MÄNNISKORS STÄLLFÖRETRÄDARE - UTVALD TILL BARNASKAP HOS GUD.
Vilket högmod att tro sig i sig själv vara utvald i förväg. Men det ligger tydligen en andemakt i denna villolära så att de som kommer till tro på dessa läror blir både aggressiva och oemottagliga för vad Bibeln i en helhet säger om utkorelsen i Kristus till barnaskap hos Gud.
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2016/04/06/calvins-utkorelselara-predestinationslaran/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/11/25/har-igen-varit-foranledd-att-bemota-calvinismen/
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 29 Min personliga trosbekännelse
Jesus kommer tillbaka enligt Apg. 1: 11; Upp. 1: 7 – 8; Dan. 7: 13; Sak. 12: 10; Matt: 24: 30, 26: 64; Luk. 23: 28; Joh. 19: 37.
Enligt änglarnas budskap vid Jesu Himmelsfärd så kommer Han tillbaka på samma sätt. Vilket då stämmer med profetian om att "På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut" (Sak 14:4)
Börjar först med lite av vad JAG INTE TROR. När det gäller Jesu tillkommelse så finns det oändliga villfarelser. Från de som tvärtemot Jesus ord om ”att ingen vet dagen eller stunden”, anger datum för detta skeende.
Till de som menar att Jesus kan komma närsomhelst och förblindade av förförelsen i läran om att Jesus kommer i två skeenden och att de troende före antikrist och vedermödan, så rycker ”brudgummen – Jesus”, undan ”bruden – brudeskaran”. Bröllopet och bruden är inget som sker innan det sista Kap. i Upp.
Enligt dessa vilsna, hurtiga, positiva, ”trosapostlar”, som går tvärteemot vad Ordet säger om avfallet i ändens tid med en riktigt skröplig och tunnsådd troendeskara, såJesus undrar om Han ska finna tro när Han kommer.
Så talar de om en församling som lever i glänsande härlighet och som också säges därmed påskynda och möjliggöra Kristi ankomst. Lyssna inte till dessa vilsna förförande budskap. De ingår i fiendens manipulering till att hälsa en falsk världsfrälsare välkommen!
Detta kombineras så med förförelsen från ”Latterrain” och en förvrängd och missvisande tolkning av ”Joels profetia” som gällandes församlingen”, om en ”stor världsvid väckelse och skördetid”, ”innan Jesu snara ankomst”.
Detta är inget annat en farlig förförelse och dimridå under sken av att vara så trosvisst, härligt, bejakande av Guds under och halleluja kring vad ”Gud gör idag”. Lyssna inte till dessa falska predikanters tal om ”väckelse, stor skörd och Kristi snara ankomst”!
De är en slags ”populister på den andliga arenan”, som bara försöker samla människor och ”poäng” runt sin egen person. Detta under sken av att verkligen vilja ”framhäva Kristus”. Låt er inte luras av dessa falsarier!
Jesus kommer bara en enda gång och det efter Vedermödan för att avsluta den och upprätta Tusenårsriket
Jesus kommer när det bara är ”en kvarleva” kvar av det Judiska folket i den största Judeförföljelse som världen skådat. ( Rom. 9: 27 )
Jesus kommer i ett skeende när den kristenhet, som kommer att få genomleva skeendet med ”vedermödan” och den falske världsfrälsarens – en annan – en istället för Kristus – antikrists ”glansperiod”, är så ”väckelselöst” och ”skördelöst” och förföljda, så att Jesus undrar om han ”ska finna tro” när han kommer tillbaka.
Det är att det är då som det omtalas om det Judiska folket ska inse ”vem de har stungit och upphängt på trä” och då som det står att ”Israel ska bli frälst på en enda dag” och att de då kommer in i sin kallelse och uppgift. (Rom. 11: 25 – 29 ).
Att det är då som Jesus upprättar Gudsriket/fridsriket på jorden för 1000 år och att det vi nu har framför oss innan det skeendet, så kommer vi att få se fiendens plagiat av detta Guds rike under en begränsad tid. Där en falsk världsfrälsare, en i stället för Kristus – antikrist – kommer att beledsagad av en falsk profet att totalt förblinda, manipulera, lura och bedra en hel värld.
Jag tror att en avfallen kristenhet, som liksom en av denna avfallna kristenhet bedragna Messias – troende Judar, kommer att ”samspela” till att hälsa denne falske världsfrälsare välkommen som Kristus.
Och det in under en avfallen ”global enhet så världen kan tro” med all religiositet – inklusive ordensväsendet och New Age – in under samtal och förståelse för att man har samma Gud och ska bejaka ”en ny världsordning” under den falske världsfrälsaren.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 30 Min personliga trosbekännelse
Forts Jesu tillkommelse - Det är ju så mycket som ingår i skeendet av Kristi enda ankomst
Det är ju så mycket som ingår i skeendet av Kristi enda ankomst som att i det skeendet så rycker först Jesus upp i skyn de som hör honom till.
När de troende så fått sina uppståndelsekroppar i mötet med Jesus i skyn. Så där fördelas också de uppgifter man kommer att få i förhållande till hur man "förvaltat pundet". Så följer de Jesus ned för att så "regera med Kristus för Tusen år". Och därmed "för alltid ska vara hos Herren".
Vi ska aldrig till Himlen utan efter Tusenårsriket ska vi som nya skapelser i Kristus träda in i Guds nya skapelse av en "Ny Himmel och en ny jord".
Det är ju mer som sker i detta enda skeende. Det Judiska folket kommer till tro på Jesus och kommer därmed in i sin kallelse och uppgift under Tusenårsriket som Jesus i detta skeende inleder.
I detta skeende ingår också att satan fängslas för Tusen år Upp. Kap. 20. Där ingår att antikrist och den falske profeten kastas i eldsjön och som vi så återfinner dem efter de Tusen åren.
I detta skeende så slår Jesus ner hela den härskara som tillsammans med antikrist var på väg att utrota Israel. Vilket vi ser i denna text:
"Ur hans mun kom ett skarpt svärd som han ska slå folken med, och han ska styra dem med järnspira, och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress."
Mötet med Jesus i skyn sker i samma skeende som då Jesus efter att de troende fått sina uppståndelsekroppar och ska "regera med Kristus för Tusen år" kommer med sina heliga och sätter fötterna på Oljeberget.
"Då skall Herren, min Gud, komma och alla heliga med dig" (Sak 14:5) "På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut" (Sak 14:4) Så kommer Kristus att inleda arbetet med att upprätta sitt rike (Guds rike) på jorden.
Allt detta sker i samma skeende. Kristus kommer inte med ett uppryckande före vedermödan och så en senare återkomst där inte uppryckandet ingår. Det stämmer inte.
Den som grundligt vill sätta sig in i spörsmålen kring Kristi tillkommelse kan studera innehållet på dessa länkar:
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2017/12/22/uppryckandet/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/07/01/22-tuffa-fragor-till-pre-tribbare/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/03/30/infor-ankomsten-av-antikrist/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/02/03/ska-de-troende-vara-med-igenom-vedermodan/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2017/05/08/israel-under-vedermodan-och-efter-vedermodan/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/10/04/har-gud-tva-folk-dispensationalismen/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2017/05/10/det-judiska-folkets-fralsning/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2019/02/18/kommer-det-att-byggas-fler-tempel-i-jerusalem/
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 31 a) Min personliga trosbekännelse
Uppståndelsen – domen – evigheten
Jesus själv lärde uppståndelse för både rättfärdiga och orättfärdiga. Även Paulus lär ”att de dödas uppståndelse ska ske, både de rättfärdigas och de orättfärdigas”. Men han visar att det inte ska ske vid samma tid. Utan ”var och en i sin ordning”:
1. ”Kristus såsom förstling”.
2. ”Därefter de som höra Kristus till vid Hans tillkommelse” (de rättfärdigas uppståndelse ligger ännu i framtiden. Tillståndet i ”Abrahams sköte”, Paradiset är efter den kroppsliga döden inte slutmålet utan ett tillstånd i väntan på kroppens uppståndelse).
3. ”Därefter änden”. De ogudaktigas uppståndelse efter Tusenårsriket för att dömas efter sina gärningar och sedan förpassas till eldsjön.
”Salig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden (de ogudaktigas öde) ingen makt, utan de ska vara Kristi präster och ska regera med Honom i tusen år…men de övriga döda blev inte levande förrän de tusen åren blivit fulländade”. (Upp. 20: 4 – 6 )
De kroppsligt döda troende på Jesus får sina uppståndelsekroppar och de kroppsligt då levande troende på Jesus ska jämte dem uppryckas. Alla ska vi förvandlas i ett nu och de i Kristus döda rättfärdiga uppstå till oförgänglighet tillika med de då kroppsligt levande rättfärdiga i Kristus.
Den troendes uppståndelsekropp ska bli lik Kristi härliga kropp till sin byggnad. En kropp som man kan vidröra, men inte av kött och blod, utan av kött och ben som ska förbli för evigt.
Uppståndelsekroppen ska vida överträffa i härlighet den jordiska kropp som frånskildes och blev utan livsfunktioner ( 1 Kor. kap. 15 ). Med en förvandlad substans från förgänglighet och dödlighet till oförgänglighet och odödlighet.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 31 b) Min personliga trosbekännelse
Sedan de ”I Kristus döda” och ”de levande troende” blivit förvandlade till sina oförgängliga uppståndelsekroppar, är det åtskilliga händelser fram till att dessa ska tillbringa evigheten med Kristus på en Ny Himmel och en Ny jord.
En av dessa händelser är de troendes dom ( utan fördömelse ) inför Kristi domstol. Det är inte en rättegång för att se huruvida de ska bli räddade eller gå förlorade. Det synes mera vara en framtida arbetsfördelning i förhållande till hur ”pundet har förvaltats”.
Ingen troende har någonsin ingått i den slutliga destinationen. Ej heller har en syndare någonsin ingått i det slutliga helvetet. (Beskrivet i Upp. 21: 1 – 5 respektive Upp. 20: 25)
Alltså en kroppens uppståndelse och förvandling för de troende vid Kristi enda, andra tillkommelse och en för de övrigt kroppsligt döda – de icke på Kristus troende, 1000 år senare .
Vid denna uppståndelse ska enligt Upp. 20 : 13 gravarna ge igen kropparna och hades, den nuvarande förvaringen av de icke troende, ”förgården” till helvetet, ska ge igen de ogudaktiga för en återförening med de jordiska kropparna. De begravdes utan livet i Kristus och ska uppstå utan livet i Kristus. De ska nu ställas inför den stora vita tronens domstol.
Det ska inte där dömas huruvida de är berättigade till evigt liv eller evigt fördärv. Först skall det konstateras att de inte har sina namn skrivna i livets bok och sedan bedöms graden av straff i förhållande till deras gärningar.
”De ska få sin del i den sjö, som brinner med eld och svavel”. Detta kallas den andra döden med en evig oåterkallelig separation från Gudsgemenskapen med samma ord av evighetskaraktär varom Gud säges vara evig och att de troende har evigt liv, så åtnjuta dessa en evig död åtskillnad från Gud, men inte utan evig existens.
För närvarande är det slutliga helvetet, ”gehenna” eller ”eldsjön”, obebott. De första som ska förpassas dit blir ”vilddjuret” och ”den falske profeten”. Satan och hans änglar ska kastas dit tusen år senare ( Upp. 20: 10).
"Och vilddjuret greps tillsammans med den falske profeten, som hade gjort tecken inför vilddjuret och därigenom förlett dem som tagit emot vilddjurets märke och tillbett dess bild. BÅDA KASTADES LEVANDE I ELDSJÖN SOM BRINNER AV SVAVEL…Och jag såg en ängel komma ner från himlen…
Och han grep draken, den gamle ormen som är Djävulen och Satan, och BAND HONOM FÖR TUSEN ÅR… och stängde och förseglade…för att han inte mer skulle förleda folken FÖRRÄN DE TUSEN ÅREN NÅTT SITT SLUT. Därefter ska han släppas lös för en kort tid…"
"MEN DE ANDRA DÖDA LEVDE INTE FÖRRÄN DE TUSEN ÅREN HADE NÅTT SITT SLUT. Och när de tusen åren har nått sitt slut ska SATAN SLÄPPAS ut ur sitt fängelse. Och han ska gå ut för att förleda folken vid jordens fyra hörn…
Och DJÄVULEN SOM HADE FÖRLETT DEM KASTADES I SJÖN AV ELD OCH SVAVEL, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och DE SKA PLÅGAS DAG OCH NATT I EVIGHETERS EVIGHET…"
Sedan ska alla orättfärdiga som inte finns skrivna i livets bok efter deras uppståndelse och domen inför den stora vita tronen kastas i ”eldsjön”.
”Där deras mask icke dör och elden icke utsläckes”. ”Dessa ska gå bort till evig eld”, vilket är Jesu egna ord. Det är inte bara elden som är evig. Samma eviga ord som i evigt liv i Guds gemenskap, används när det talas om att de i eldsjön plågas dag och natt i evigheternas evighet.
Det finns alltså en allvarlig evig pina i ett helvetiskt tillstånd för evigt utanför Guds gemenskap. Det är inte bara elden som säges vara evig utan även deras existens som där hamnar.
”Och djävulen som förvillade dem blir kastad i samma sjö av eld och svavel dit vilddjuret och den falske profeten hade blivit kastade och de ska där plågas dag och natt i evigheternas evigheter …
Och havet gav igen de döda som var däri och döden och dödsriket gav igen de döda som var i dem och dessa blev dömda efter sina gärningar … Och om någon inte fanns skriven i livets bok, så blev han kastad i den brinnande sjön …
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 31 c) Min personliga trosbekännelse
Alltså handlar det om en dubbel utgång för människorna. En för de troende på Jesus och en annan för de icke troende på Jesus.
De troende får alltså sina uppståndelsekroppar vid Jesu enda tillkommelse för att "regera med Kristus för Tusen år".
”Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma."
Vilka är de som ska sitta på dessa troner och som kommer att döma och regera med Kristus:
1: Och jag såg själarna av dem som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörd och Guds ord och som inte hade tillbett vilddjuret och dess bild eller tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De levde och regerade med Kristus i tusen år.”
Dessa martyrer genom alla tider för tron på Jesus och då inklusive de som under vedermödan "inte hade tillbett vilddjuret och dess bild eller tagit emot märket på sin panna eller sin hand.” ,
är först i Paradiset i väntan på kroppens uppståndelse, vilket de så erfar i ”den första uppståndelsen” i mötet med Jesus ” i skyn”. De kommer att finnas med bland de som ska regera med Kristus för tusen år.
2. Alla de på Jesus troende ( I GT som troende på löftet om Messias ) och efter NT de som dött i tron på Jesus och levde i väntan på den första uppståndelsen och att mottaga sina ”härlighetskroppar”, i mötet med Jesus ”i skyn” och de som levde vid Jesu tillkommelse och som då direkt får sina uppståndelsekroppar vid mötet med Jesus ”i skyn” ( 1 Kor. 15: 22 – 23; 51 – 53; 1 Tess. 4: 14 – 17 )
Den slutliga utgången för dessa tillika med de som kommit till tro under Tusenårsriket ser ut så här:
"Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud, som är prydd för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga:
’Se nu står Guds tabernakel bland människorna och han ska bo bland dem och de ska vara hans folk, ja, Gud själv ska vara hos dem och ska avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden ska inte mer vara till och ingen sorg eller klagan eller plåga ska vara mer, ty det som förr var är nu förgånget’ …"
Märk att när det står att ”döden och helvetet kastades i eldsjön”, så innebär det inte att ”den andra döden”, den eviga ”andliga döden” åtskillnaden från Gud och helvetet upphör att finnas till.
Det innebär dock att ”den andra döden” och helvetet för evigt blir utestängt från den eviga gemenskapen med Gud och inte längre kan vara hinder eller hot för människor som tillhör Gud.
Så finns nu ingen fördömelse för dem som äro i Kristus Jesus … Vi är nu Guds barn och vad vi ska bliva, det är ännu inte uppenbarat. Men det vet vi, att när han en gång uppenbaras, ska vi bli honom lika, ty då ska vi få se honom sådan han är.”
(Upp. 20:10, 13-15, 21:1-4, Rom. 8:1, 1 Joh. 3:2) Läs även Mark. 9:45-48, Luk. 16:22-31. Vi blir förhärligade/förverkligade människor som passar in i Guds eviga gemenskap.
Aldrig ska något orent komma in i den, och inte heller den som ägnar sig åt skändlighet och lögn, utan BARA DE SOM ÄR SKRIVNA I LIVETS BOK SOM TILLHÖR LAMMET…Saliga är de som TVÄTTAR SINA KLÄDER, så att de FÅR RÄTT till livets träd och FÅR KOMMA IN genom portarna till staden…
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 31 d) Min personliga trosbekännelse
Utgången för de icke på Jesus troende
Luk. 13 å Matt. 25: "gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.' Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, MEN FINNER ER SJÄLVA UTKASTADE."
Man är alltså inte förintad utan kan "se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade". Inget här om att det finns nya möjligheter till räddning eller att man är utplånad.
"Evigheten är lagd i människans hjärta" Det går aldrig att bränna bort eller förinta. Människor lever i evighet antingen i Guds gemenskap eller i satans gemenskap. Destinationsorten bestäms här och nu i denna tiden och rummet genom tro på Jesus eller otro på Jesus!
Att människor som går förlorade skulle förintas, stämmer inte med Guds Ord. Alltså ett falskt budskap! Ett budskap därmed med en annan en falsk ande och ett annat evangelium med att de som dog i otro på Jesus inte hamnade i eldsjön med evigt straff utan förintades i eldsjön.
Det finns även då en förförelse som säger att alla människor ska bli räddade till slut. Sätter i slutet in länkar om dessa förförelser.
Bibelns svar angående de eviga straffen
Mark. 16: 15: ”Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt ska bli frälst, men DEN SOM INTE TROR (PÅ JESUS) SKA BLI FÖRDÖMD”.
GÅ IN genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som LEDER TILL FÖRDÄRVET, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som LEDER TILL LIVET, och det är FÅ som finner den.”
Joh. 3: 3, 14 – 18, 34: Jesus svarade: ”Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike…Och så som Mose upphöjde ormen i öknen måste Människosonen bli upphöjd, för att var och en som TROR PÅ HONOM SKA HA EVIGT LIV.
Märk här att den som inte så tror på Jesus är dömd och förlorad, inte ska få se livet utan FÖRBLIR (STÄNDIGT EVIGT FÖRBLIVANDE UTAN MÖJLIGHET TILL FÖRÄNDRING) UNDER GUDS VREDE.
Ja, detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och TROR PÅ HONOM SKA HA EVIGT LIV, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen…Det kommer en tid när alla som ligger i gravarna ska höra hans röst och komma ut. De som har gjort gott ska UPPSTÅ TILL LIV, och de som har gjort ont ska UPPSTÅ TILL DOM.
Joh. 12: 44 – 48: ”Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig. Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. Jag har kommit till världen som ett ljus, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret…
DEN SOM FÖRKASTAR MIG och INTE TAR EMOT mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska DÖMA HONOM PÅ DEN YTTERSTA DAGEN.”
”Akta er för de falska profeterna. De kommer till er i fårakläder, men i sitt inre är de rovlystna vargar. På deras frukt ska ni känna igen dem…Varje träd som inte bär god frukt HUGGS BORT OCH KASTAS I ELDEN.
Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja. Många ska säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med ditt namn och drivit ut onda andar med ditt namn och gjort många kraftgärningar med ditt namn? Men då ska jag säga dem sanningen: JAG HAR ALDRIG KÄNT ER”.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 31 e) Min personliga trosbekännelse
Forts Utgången för de icke på Jesus troende - GÅ BORT IFRÅN MIG…DÄR SKA NI GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER
Luk. 13: 27 – 28: ”Men han ska svara er: Jag vet inte varifrån ni är. GÅ BORT IFRÅN MIG…DÄR SKA NI GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike medan NI SJÄLVA HAMNAR UTANFÖR”.
Intressant är att se på reaktionen hos de onda andar som Jesus drev ut i 8: 29: ”Nu skrek de: ‘Vad har du med oss att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att PLÅGA OSS I FÖRTID’?” De var medvetna om att de i sinom tid skulle få plågas när de skulle hamna på den plats som ”var berett för djävulen och hans änglar”.
11: 21 – 23: ”Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om kraftgärningarna som gjorts hos er hade gjorts i Tyrus och Sidon , skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska . Jag säger er: Tyrus och Sidon ska få det lindrigare på domens dag än ni. Och du, Kapernaum, ska du kanske bli upphöjd till himlen? Nej, du ska NER I HELVETET”.
Mark. 9: 47: ”Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre att du går in i Guds rike enögd än att du har båda ögonen kvar och kastas i Gehenna, DÄR DERAS MASK INTE DÖR OCH ELDEN INTE SLÄCKS.”
13: 37 – 42, 49 – 50: ”Han svarade: ‘Den som sår den goda säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. Fienden som sådde det är djävulen. Skörden är TIDENS SLUT, och skördemännen är änglar. Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld ska det bli vid tidens slut.
Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt och KASTA DEM I DEN BRINNANDE UGNEN: DÄR SKA MAN GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER…Så ska det bli vid tidens slut.
22: 2 – 14: ”Himmelriket är som en kung som höll bröllop för sin son. Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men DE VILLE INTE KOMMA….de brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sin åker, en annan till sina affärer…Allt är färdigt för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet…
När kungen kom in för att se sina gäster, fick han där syn på en man som inte var klädd i bröllopskläder…Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och KASTA UT HONOM I MÖRKRET HÄR UTANFÖR! DÄR SKA MAN GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER.
25: 31 41: 31: ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.
Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse…
Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADE TILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR.”
”Om någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket på sin panna eller hand, då ska han själv få dricka av Guds vredes vin som oblandat hälls i Guds vredes bägare. Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. De har ingen ro vare sig dag eller natt...
utanför är ockultisterna, mördarna, de sexuellt omoraliska avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den…de ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden’. (DEN EVIGA ÅTSKILLNADEN FRÅN GUDS GEMENSKAP UTAN MÖJLIGHET TILL FÖRÄNDRING)...
när Herren Jesus uppenbarar sig från himlen med sina mäktiga änglar i flammande eld och straffar dem som INTE VILL VETA AV GUD och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium.
De ska STRAFFAS MED EVIGT FÖRDÄRV; SKILDA FRÅN HERRENS ANSIKTE OCH HANS HÄRLIGHET OCH MAKT, när han kommer på den dagen för att förhärligas i sina heliga och väcka förundran hos alla dem som tror.”
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 32
Jag bemöter här den falska läran Universalismen om att alla ska bli räddade. Visar även på Jehovas Vittnens falska lära som bl.a. inbegriper att de som går förlorade förintas i eldsjön.
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2017/12/16/kort-senaste-kring-universalismen/
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2020/07/20/det-falska-i-universalismen/
Jehovas Vittnen brukar tala om Jesus som Guds Son med att Han enbart är en skapad ängel av Gud . JV förkastar den sammansatta enheten av Fader Son och Ande i den ende Gudens person "Jag är Herren, Herren är en.".
De förkastar evigt straff. De förkastar själens odödlighet. De menar att GT är skrivet främst för det judiska folket. De menar att NT är skrivet främst för de 144 000 som ska komma till himlen. De påstår sig tro på Sola Scriptura men det är ändå den styrande kretsens uppgift att tolka skrifterna.
De säger att sann dyrkan av Gud kräver användningen av namnet Jehova. Den Helige Ande är Guds aktiva kraft, inte en person i treenigheten. Jesus Kristus är skapad, visserligen Guds första skapade varelse genom vilket Gud skapade allt annat. Jesus och ärkeängeln Mikael är en och samma person. Deras Jesus är en annan Jesus, de har ett annat evangelium, och en annan ande.
http://www.chick.com/bc/1985/jws.asp
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2017/12/25/jehovas-vittnen/
https://monalola62.blogspot.com/2018/07/jamforelse-mellan-jehovas-vittnen-och.html
Den Helige Ande är för dem ingen person utan en opersonlig verksam kraft. Därmed är hela Guds person av den sammansatta enheten mellan Fader Son och Ande sönderslagen. De ber inte till vare sig Gud eller Jesus utan till Jehova.
De vet inte om de är räddade. Vad Jesus utför på korset kan ge dem en möjlighet att bli räddade. De har Jesus som exempel för sina liv och hoppas att de kan tjäna ihop tillräckligt med meriter så att de får finnas med i tusenårsriket som för dem är det slutliga ”Paradiset”.
Medan endast 144.000 blir med i den ”himmelska regeringen” som ska regera med Kristus. De som inte blir med i dessa två sammanhang blir utplånade. Helt vilset alltihop. Men med en kristen språkdräkt som bedrar människor.
en länk av en som blivit utesluten från JV:
http://fritanke.se/att-vaxa-upp-i-jehovas-vittnen/
Fler länkar om JV:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/jehovas-vittnen-anklagas-for-barnovergrepp
https://www.hd.se/2010-07-22/nar-jehovas-vittnen-knackar-pa-dorren
Fler länkar om människor som blivit uteslutna från JV:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/OxMgq/allt-var-skuld-och-skam–elisabeth-hoppade-av-jehovas-vittnen
http://hjalpkallan.se/artiklar/religion-och-sekter/uteslutningar-av-medlemmar-i-jehovas-vittnen/
Vill även varna för Mormonernas falska läror när de idag drar fram med sin förvillelse:
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2021/11/29/mormonernas-lara/
Den falska Sjundedagsadventismen
https://hafosfunderingar.wordpress.com/2018/02/03/sjundedags-adventisterna-sda/
Jon-Are Pedersen har gjort ett fantastiskt arbete kring Adventisternas förförelse:
________________
Jag har väl tidigare insett mycket av den villfarelse som Ellen G. White varit orsak till och därmed hur vilset ute som SDA befinner sig.
Men att det rörde sig om ett sådant sataniskt bottenlöst träsk av onda andars läror hade jag inte tidigare klart för mig. Stackars människor som sitter fast i detta elände. Det går inte att följa villoandar och komma rätt i slutändan. Må de vakna till insikt och bryta upp från sina sammanhang och finna en plats i sunda sammanhang. Hmm, var de nu kan finnas idag förstås.
Forts Inlägg Min personliga trosbekännelse
_______________________________
Inlägg 33
Den frälsande tro Guds Ande och Ord inger:
Tron på Jesus som Kristus (Guds fullhet lekamligen – Gud i köttet – sann Gud och sann människa i en enda person – Jesus Kristus Guds Son).
Tron på den tillräknade rättfärdigheten från Gud av nåd, på grund av Jesu förtjänst.
Tron på Jesu ställföreträdande lidande och försoning genom att enheten mellan Gud och människa aldrig bryts i Kristus (segern över människans åtskillnad från Gud).
Tron på frambärandet av offret som sonar skulden: Kristi (Gud och människa försonade/förenade) rena, syndfria, felfria kropp och blod som det tillräckliga offret.
Tron på Kristi kroppsliga uppståndelse i en seger över den kroppsliga döden.
Denna av Guds Ande och Ord, framfödda trons gripande, kring försoningsoffret av Kristi kropp och blod till försoning för vår synd och den personliga umgängelsen med personen Jesus Kristus är vad som gäller inför evigheten. (Ef.1:13, Joh.1:12)
”Den som tror på Sonen han har evigt liv, men den som inte hörsammar Sonen han skall inte få se livet..” (Joh.3:36)
Som sagt ge gärna ris och ros till ”min personliga trosbekännelse”! Ge gärna Dina ”kompletteringar och tillrättavisningar”, eller ”Din egen personliga trosbekännelse”!!
_____________________________________________________
Nu är projektet om Uppenbarelseboken uppe på hemsidan.
https://tre-skrivare.se/hf/vilken-vedermoda.html