Bilden av Guds natur och karaktär har förändrats drastiskt i kristna kretsar. Den suveräne Guden - Bibelns Gud - är skild ifrån och höjd över sin skapelse; en som uppenbarar sig för sin skapelse genom sin Son, Jesus Kristus; som svarar på bön och manifesterar sin kraft genom den helige Ande, allt efter sin egen vilja.

Den nya guden som med hast intar Guds plats inom s.k. kristna kretsar, är "krafternas gud". Det är människan som står i centrum i denna nya teologi, som är en sammanblandning av New Age tankar, psykologi och teologi. Det är Gud med ett litet "g" och människan med stort "M".

Vad New Age lär ut skiljer sig inte mycket ifrån vad de nya ledarna inom karismatiska kretsar står för. De säger samma sak, men använder olika terminologi. I bägge lägren stavas Gud med litet "g". Det centrala i deras förkunnelse är människan och hennes upphöjdhet till "gud".

Trosförkunnare har våldfört sig på ett av Bibelns mest kraftfulla ord. Med "Tro" menas inte längre "Tron" (summan av all biblisk sanning), eller förtröstan på Guds löften. Den innebär i stället tron på människans egen förmåga att producera mirakler precis som Gud. Eftersom människan är "en liten gud", som de säger, är hon också en skapare, och hennes tro kan göra att mirakulösa saker inträffar.

Paul Yonggi Cho har sagt: "Du kan framkalla ett mirakel genom ditt sinne". Detta är ren hinduism och gör Gud till en som är manipulerad av människan.

Hos dem som leds och styrs av Anden visar sig Andens frukter: "kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning". Detta är ingenting människor frambringar ur sig själva utan frukten av att de med Kristus Jesus har "korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär".

Se så långt bort dagens karismatiska showartister kommit från det sanna evangeliet. Var kan man i Andens frukter läsa ut att man skall slänga folk i golvet, ligga och sprattla, tala i tungor under ett tvåtimmars pass där tungotalet går ut på att tala emot djävulen, stå och skaka fram och tillbaka med huvudet osv osv osv......Varför hamnar människor i psykoser efter "kontakt med anden"?

När jag var nyfrälst trodde jag att det var något fel på mig, när jag såg alla dessa upplevelser och utspel. De berörde mig så att jag blev illa till mods. Jag tyckte inte att jag passade in i dessa sammanhang och blev därför aldrig medlem i någon rörelse av detta slag.

Jag tackar Herren Jesus Kristus dagligen för att Anden är med mig och leder mig i den rätta tron. Att mina ögon öppnas och mina öron hör.

Vad vill jag då ha sagt med detta inlägg? Jo, att jag anser att många av dagens självutnämnda smorda profeter sprider ett falskt och giftigt evangelium, vilket visar sig i deras frukter.

Människor lär sig via dessa män, att de måste se och uppleva för att vara frälst. De kan inte lita på att tron är "osynlig". De törs inte tro att Herren är med dem HELA tiden. De måste få ett tecken, bli slängd i golvet eller något annat tecken, för att veta att Jesus är med dem. Arma människor.

Egna upphöjda och skrytsamma andliga övningar, som enbart gagnar en själv, är inte sann efterföljelse av Sonen.

Distriktsföreståndaren för Vineyardförsamlingarna i området, Ron Allen, är en som drabbats av Torontovälsignelsen. Hans hustru beskriver: "Varje gång Ron ringde mig från Toronto så sluddrade han som berusad. En gång ropade han på hjälp, sedan hörde jag en duns. Han hade fallit under den Helige Andes kraft." (Inside,vintern 1994/95, s 23)

Rune Brännström, pastor i Ramlösakyrkan i Helsingborg, skriver: "När jag besökte Vineyardförsamlingen i Toronto i oktober så mötte jag människor som var druckna av den Helige Ande och gick omkring och raglade. En del hade varit i det tillståndet i en hel vecka. En del var så illa däran att de fick bäras till sina hotellrum, de var alldeles för berusade för att själva kunna ta sig dit." (Inside, vintern 1994/95, s 50)

Möten i Stockholm i januari-95 med Torontopastorn Marc Dupont beskrivs så här: "Människor skakade, snurrade, föll, vevade med armarna, skrattade, grät och ropade. En flicka gick i spinn, när förebedjarna började be. Andra flög iväg, som träffade av blixten." (Trons Värld nr 2, 3 feb-95, s 13)

Man söker kontakt/åkallar Den Helige Ande och vill bli full, eller hamna i spinn, kramper eller annat. Vad tycker vår treeinge allsmäktige Gud om detta måntro?

När människor i Bibeln faller till marken, faller de alltid framåt och i nykter vördnad inför Gud. De ligger med ansiktet böjt till marken inför den store Skaparen. De visar en enorm respekt för Gud. De kan inte titta på honom pga av sin syndfullhet, de vill dölja sitt ansikte inför Skaparen.

De hade stora saker att uträtta för Herren. Aldrig krävde de att "få falla" för att de ville det. Och att ligga och vrida sig i gapskratt inför Guds ansikte skulle ha varit rent skamligt för dessa stora män.

Idag har man helt tappat respekten för Herren, och istället, konstigt nog, anammat de trolösas ord i bibeln "de är fulla av sött vin". Man raglar runt och säger att man är drucken och berusad, fastän Bibeln säger att berusning är av ondo. Eller man har mage att inför Gud ligga och gapskratta. Eller har man glömt bort Gud i dessa fenomen och tror att det bara är Den Helige Ande man har kontakt med? Vår Gud är Treenig!

På pingstdagen frågade sig människor om de utvalda var fulla av sött vin. Petrus svarar med ett rungande NEJ, och säger att INGEN AV DEM ÄR DRUCKEN. Varken av helig Ande eller sött vin. Nej istället, säger Petrus att profeten Joels ord uppfylls just där.

Redigt, nyktert och klart, talar Petrus med folkhopen. Ingen behöver bäras åt sidan pga fylla. Så säger Skriften. Och det vet de flesta som är kristna, ändå får dessa fenomen som att "dricka sig full i Anden" fortsätta oförtrutet och göras till sanningar inför människomassor. Vi som reagerar med oro och skepsis får höra att vi hädar Helig Ande.

Under flera års tid, har jag arbetat med, att via internet, insändare i tidningar och på mångahanda sätt, varna för sekterism och informera därom. Då jag är en kristen, så har det fått bli utifrån ett ( som jag uppfattar det), kristet perspektiv. Detta har ju inte gjort saken mer lättarbetad, då det sorgligt nog, är bland kristna de värsta formerna av sekterism florerar.

Att jag gör den bedömningen, beror nog inte minst på, att det ju borde vara tvärtom, då ju Jesus så uppenbart visar hur illa Han tycker om denna maktutövning, som binder människor i religiös träldom. Han kom för att sätta fångar fria och därför borde det ju vara en hjärtefråga för varje kristen, att göra samma sak, att verka i samma Ande.

Kristenheten blev dessvärre väldigt snart, efter Jesu himmelsfärd, ett forum för maktmänniskor, där dom tog hand om predikan och förvred den till något man kan binda lättledda människor med. Man smög in sina gnostiska tankar om självförverkligande i den kristna förkunnelsen, där maktcentrum användes inifrån en initierad skara, belägen inom församlingen, detta pågår ännu i många olika former.

Jag vänder mig mot all sekterism, men med tiden har det blivit alltmer klart för mig, att de, som inför den aningslösa mängden av får, lyckats bäst i dagsläget, med att snärja och binda genom sitt perverterade budskap, det är extrema avarter inom den så kallade karismatiska rörelsen. Då menar jag "Trosrörelsen", som ju i dagsläget smittat ner det mesta av frikyrkorna med sin galenskap.

Trosförkunnelsen, är nog den, bland evangeliska kristna, mest tydliga gnosticism, som framträtt sedan antikens dagar. Influenser av Aristoteles, Platon och andra antika filosofer har ju funnits hela tiden inom kristenheten och liksom naggat Evangeliet i kanten, eller frätt inifrån, med följd att den kristna förkunnelsen blivit perverterad.

Nu idag, med tvåtusen år av lärostrider, trötta av all polemik mot villfarelser, när folkkyrkans reformerade kristendom tunnats ut av humanism och frikyrkornas pietistiska helighetssträvan mynnat ut i något som liknar depressionen efter ett anfall av maniskhet. Då kommer Hagin och hans lärljungar, som Ulf Ekman, med "trosförkunnelsen". Här har vi en lära som utlovar seger för den som underordnar sig, en lära som inbjuder dig att bli en riktig elitkristen, bara du underordnar dig den som har "uppenbarelsen", alltså Hagin, Ekman, med flera.

I kontakten med avhoppare från Trosrörelsen har det blivit uppenbart att det finns så oerhört mycket att berätta om vad de varit med om under tiden på t.ex. LO. Det finns så många historier av maktmissbruk. Så många historier om människor som drivna av predikanters budskap gjort saker som skadat deras liv. Det finns så mycket att säga om teologin när man sätter sig in i vad deras litteratur, band, lära, liv och utövning förmedlar och som bekräftas av dem som varit med i rörelsen.

Jag har i flera års tid samlat det material jag fått i min väg på min hemsida, Den Andliga Striden, och ändå är det bara en droppe i havet förstår jag i kontakten med avhoppare. Kring teologin får man nöta samma saker om och om igen, för många vill helt enkelt inte se det galna i Trosförkunnelsen, men flera vaknar upp.

Ändå tycker jag att bilden ser betydligt annorlunda ut idag än för tre år sedan. Flera har vaknat upp, flera har vågat börja göra sin röst hörd, det visar sig att flera än man anat runt om i både Norge och Sverige bär på en nöd över vad som är på väg att hända. En del som upplevt att något är galet, men inte kunnat sätta fingret på det, börjar se lite mer.

Flera som hoppat av har börjat få en kontakt med varandra och kan ventilera saker även om det kan skapa en del meningsskiljaktigheter och rent av strid också, men det behöver inte på sikt vara enbart av ondo utan kan ingå i en del människors bearbetning och utlopp för besvikelse och aggressioner de under kanske flera år aldrig vågat erkänna eller knysta om, av rädsla för att gå emot Gud, vara köttsliga etc.

Per Kornhalls hemsida http://hem.fyristorg.com/kornhall/ sitter nu ute som en välbehövlig information och även om en del försöker misstänkliggöra den, så finns det människor som känner in äktheten, trovärdigheten av självupplevelse och den kommer att öppna mångas ögon inför vad som pågår.

Samtidigt har väl konfrontationen med LO: s och Trosförkunnelsens förespråkare blivit mer uppenbar och hårdare, men de har även till en del pressats att erkänna en del läror och utövningar mer öppet än tidigare i debatten och försökt gå i svaromål på ett mer avslöjande sätt. Dock, infiltrationen in i den övriga kristenheten ökar väl hela tiden.

En del har funderat mycket över vad det är som gör att kristna låter sig luras av Trosförkunnelsen och dess företrädare. Det finns säkert en rad orsaker, och säkert är en del av svaret att kristna så gärna vill tro att Gud hela tiden skall tala till dem. Man kanske vill ha en synlig bekräftelse på sin Gudsrelation i upplevelser och "belöningar" istället för att leva i vilan i vem Jesus är och vad Han gjort. Man kanske gärna vill ha förtjänat nåden genom att vara så "brinnande och hängiven" som man uppfattar att man är på t.ex. Livets Ord.

De vill tro att Gud hela tiden skall ösa över dem saker och pengar, de vill så gärna tro att det är så, att när någon kommer och lovar dem det, så sväljer de det omedelbart. Kanske ett andligt sökande för välsignelsernas skull och inte för den Gud ÄR. Allt blir ju så legalt om det bara framgår att man "bär frukt" och arbetar för att vinna världen. Vilket budskap som skulle vinna världen känns oväsentligt, bara man "är brinnande".

Man vill inte se baksidorna helt enkelt, man vill heller inte tro att en person som står och ropar Jesus skall kunna göra felaktiga saker eller rent av förmedla ett budskap som inte är Bibliskt och inte från Gud.

En del stirrar sig blinda på övernaturliga manifestationer, utan att kolla om källan är riktig eller om det är fienden som vilseleder med tecken och under.

Kanske vill man göra det legitimt att få jaga efter allt det som erbjudes i dessa luftslott. Sen gäller det att inte ge efter för otro utan bekänna och skapa fram det man vill ha genom att hålla ut i en uppeppad egen tro för att slutligen hamna i en förljugenhet, där man samtidigt menar sig verkligen ha förtjänat "välsignelserna" som då istället kallas rättigheter därför att man "är skapad till likhet med gud i sin egen ande".

Sen finns det kanske sår i själen som passar bra till att bekänna sig till en del läror och utövningar. T.ex: "Bekänn Dig enbart till den nya människan, Din egen ande, där Du är syndfri". En del bär på dålig självkänsla och har svårt att förstå den oförtjänta nåden, där man får komma som man är i förlåtelsens strömfåra och börjar istället förneka den verklighet som rör sig inombords och hellre ser det som att jag själv, min ande syndar inte, det är min kropp och själ som är problemet.

Man måste bekämpa, frigöra sig från djävulens inflytande och man kommer in i ett förljuget slavgöra, som man samtidigt hela tiden förnekar. Det kan bara leda till ännu sämre självförtroende och är rent skadligt för människors känsloliv. Men i början kändes det som en bra lösning på syndaproblemet.

En del är i behov av en trygghet i fasta ramar där allt är uppspaltat klappat och klart. Lärorna och framtoningen på t.ex. LO har i sina luftslott dessa färdiga "trygghetsramar". Bara följ den smorde ledaren och ifrågasätt aldrig så leder han er rätt.

Jag tror att det hela tiden finns kopplingar till osunda läror som i sin tillämpning leder till sektmekanismer, osund maktutövning, jakt efter positioner, högre nivåer, förljugenhet, elitism o.s.v. För Ulf Ekman som synes vara en maktmänniska, passar det som hand i handske att ge sig hän åt ett "legaliserat" maktsystem i läran, där det faktiskt också fungerar i praktiken genom psykologiska och andliga krafter som sätts i rörelse.

Som jag ser det så finns då i kärnan av Trosförkunnelsen en antikristlig lära som leder mot andligt mörker istället för till sanningen och ljuset, med en troslära som utlöser ockulta manifestationer som binder, förblindar, samtidigt som "det ju måste vara Gud", eftersom vi sannerligen "lever i det övernaturliga". Både psykologiska och andliga mekanismer binder tillsammans upp människor som lockas av att "leva i överflöd på livets alla områden" Och varför inte? Gud är ju god och vill att jag ska hämta ut alla mina rättigheter. Jag måste sluta vara en negativ, religiös farisee och vara med i "det Gud gör idag".

Man vill inte vara en väckelsens bromskloss, och på LO är det väckelse. Det säger alla och vi måste skynda oss att vinna världen. Vi ska vinna världen tillsamman med den store Gudsmannen och med Livets Ord som är den församling som vinner de flesta människor för Gud idag.

De som sett igenom denna livslögn, kan bara i lugn och sansad vila och efter bästa förmåga peka på detta och veta att i slutändan har Gud kontrollen, känner de sina och räknar in i den himmelska matrikeln, känner de som har öron till att höra vad som är sanning och lögn, ser vem Jesus är som Kristus och betydelsen av offret av Kristi kropp och blod, övervinns av Honom för den Han är och har gjort och inte för att de jagade efter Hans välsignelser. Samtidigt ska vi fokusera och praktisera barmhärtigheten mot vår nästa, som är kärnan av Evangeliets utövning.

Den totalitära rörelsen föder sådana här reaktioner hos den enskilde, -tystnad, att inte våga dela vad man egentligen tycker då det krockar med sådant rörelsen lär är fel. Detta är ett tecken på osundhet och att trädet ger "dålig frukt".

Även jag kände att något var fel på LO, men behövde draghjälp ur för att komma loss, inte heller jag kunde sätta fingret på vad som var fel, jag bara visste det. Men det är klart som korvspad att man inte slänger bort allt man tror på bara för att allt inte känns perfekt rätt.

Det tar tid att vakna ur livslögner som underhållits av en själv och andra i många år. Oavsett vilken förljugenhet man bär på i livets hårda skola så känns det alltid som en stor lättnad när man väl tagit tag i det och gjort upp med det efter bästa förmåga.

Det har jag gjort. Jag försöker gå vidare i livet och tror faktiskt fortfarande på Gud. Men jag upptäcker ibland en och en annan rest från LO:s gudsbild eller lära, det stör mig, att det sitter så djupt, fortfarande.

"Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när han blev en förbannelse för vår skull"

Gal. 3:13 ska inte tolkas utifrån tanken att "Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få tillbaka sin Gudastatus" (JDS). Det är en tanke, som inges av samme orm, som på fallets dag i förtäckta ord och med en blandning av sant och falskt av vad Gud hade sagt, lockade med att ni kan bli såsom Gud redan nu.

"Lagens förbannelse" är att den inte kan rädda oss till gemenskap med Gud därför att vi aldrig som "syndens slavar" kan uppfylla dess krav.

Kristus friköpte oss från denna förbannelse, genom att i människans ställe uppfylla lagen, så att Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan och tillräkna henne Kristi rättfärdighet på grund av ställföreträdarens uppfyllelse av lagen.

"Kristus är slutet på lagen som frälsningsväg" när Han förenar, försonar Gud och människa i sin jordiska kropp. Tack vare lydnaden miste Han aldrig sin Gudastatus och därmed besegrade vår ställföreträdare Kristus människans andliga död, därigenom att den aldrig sker i Honom som Kristi (Gud och människa förenade) person och jordiska kropp.

Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när Han aldrig mister sin Gudastatus och därmed kan bära fram det rena offret av Kristi kropp och blod som Gud krävde som betalning för världens synd. Förlåtelsens källa är öppen. "Jesu Kristi Guds Sons blod renar från all synd…Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, han tillräknar inte människorna deras synder".

Den Bibliska försoningstanken är den rakt motsatta som den av fienden ingivna tanken att försoningen sker genom att Jesus mister sin Gudastatus. Jesus "blev en förbannelse" och räddade människan till gemenskap med Gud, när Han tillräknas människans synd och blir behandlad som om Han vore syndaren som ska sona sitt brott.

Mitt genom "denna förbannelse" står det att "Gud var i Kristus och försonade". Vi kan inte säga att Jesus är ju Gud själv även om Han skiljs ifrån Gud Fadern. Då har vi delat på den enhet i Gudomens enda väsen som gör Honom till just Bibelns Gud: en enda Gud av Fader, Son och Ande i en person, Jag ÄR Herren.

På samma sätt kan man inte dela eller frånskilja den ende Anden från vare sig Fadern eller Sonen. De är en oupplöslig enhet i Bibelns enda Guds väsen. Jesus är endast Gud i enheten med Fadern och Anden, från evighet i enheten av Fader, Son och Ande i den ende Guden, jag ÄR Herren. Åtskiljs dessa sidor eller ansikten i den ende Gudens väsen så är det inte längre frågan om Bibelns Gud.

Åtskiljs denna enhet är Jesus inte Gud längre. Han är då inte heller Kristus. Har Jesus mist sin Gudastatus så är inte Gud i Kristus och försonar världen med sig själv. Då har människan ingen ställföreträdare som i sin jordiska kropp förenar, försonar Gud med människan och som övervinner den andliga döden i människans ställe.

Jesus är då andligen död och vi har heller ingen ställföreträdare som kan bära fram det sonande offret, det rena offret av Kristi kropp och blod. Vi har heller ingen ställföreträdare som kan förenas med sin jordiska kropp för att i uppståndelsen besegra människans kroppsliga död.

Döden på alla plan av syndens konsekvens vore då obesegrad och människan vore kvar i sitt elände. Men "nu har Kristus uppstått". Det är KRISTUS som har uppstått. Det är det yttersta beviset för att Han aldrig dog andligen, förlorade sin Gudastatus eller att ett åtskiljande aldrig skett i treenigheten av Fader, Son och Ande i den ende Guden, jag ÄR Herren.

Nu VAR Gud i Kristus och försonade världen med sig själv. Nu HAR ALDRIG Jesus förlorat sin Gudastatus, utan kunde bära fram offret av Kristi kropp och blod. Vägen till gemenskapen med Gud är nu öppen på denna försoningsgrund.

Försoningens konsekvens är redan här i tiden något underbart, men inte enligt en förenklad slogan om "överflöd på livets alla områden" eller att bara i tro hämta ut arvets alla rättigheter här i tiden, som om vi redan vore framme vid det himmelska målet på uppståndelsens morgon.

Att börja tala om försoningens konsekvenser utifrån en falsk försoningsgrund leder in i ett narrspel och plagiat från en annan värld än den himmelska världen.

Då får vi även på köpet en rutten baksida, som så många också vittnar om i Trosrörelsens spår, där grundbulten är att Jesus mister sin Gudastatus för att människan ska få sin Gudastatus tillbaka.

Därför är det viktigt att vi ser vad det innebär, när det står att Jesus friköpte oss från lagens förbannelse när han blev en förbannelse för vår skull.

Ofta ser man i debatten följande utsaga:"Det viktiga är inte om vi tror att Jesus dog andligen eller inte. Det viktiga är att vi tror att Jesus dog tillräckligt".

Detta uttryckssätt rymmer, som jag ser det, ett stort bedrägeri. Naturligtvis dog Jesus tillräckligt för att sona mänsklighetens synd. Men jag tror inte att det är oväsentligt, om vi har en tro och bekännelse till Bibelns framställning av vem Jesu Kristi person ÄR och att det är Bibelns proklamation av offret som sonar världens synd, som vi fokuserar och förmedlar, så att vi får en förtröstan till rätt Messias och offret av JESU KRISTI PERSONS RENA KROPP OCH BLOD.

När Anden ger ljus över Ordet, framträder det Gud ville säga mänskligheten genom det skrivna Ordet . Det stannar då inte vid ett försanthållande av Ordet. Det blir en levande del av mitt väsen. Det blir ett levande sant och ovedersägligt Ord, till en överbevisande visshet. En övertygelse om ting som man inte kan se. Därför att Guds Ande på ett övernaturligt sätt ger vissheten.

Vi har bara ett sanningsdokument. "Summan av Guds Ord är sanning". Inga andra uppenbarelser, änglasyner eller upplevelser kan ändra på detta faktum. Men fienden försöker "genom tecken och under förvilla jämväl de utvalda". Därför sker idag en överfokusering på tecken och under på bekostnad av vad Skriften säger. Man högprioriterar så riktigt att vinna världen, men springer samtidigt ifrån vilket budskap som räddar människan.

Men det är här att Skrift förklarar Skrift kommer in i bilden och liksom ett pussel läggs, så att precis som Bibeln själv säger, att summan av Guds Ord är sanning. T.ex. kring försoningen kan man ta en mening i en Bibelvers och bygga ett pussel som inte stämmer med helheten av Bibelns budskap kring försoningen och komma vilse.

Varför Gud har lagt upp det så har jag inget klart svar på. På något sätt tror jag det ingår i Hans vishet att det ska utkristalliseras vem som följer Sanningens Ande eller vem som följer lögnens ande. Precis som när de första människorna på fallets dag ställdes inför att ledas av allt Gud sagt, eller att lyssna till lögnens ande, som förvände Guds Ord till en blandning av sant och falskt. Ormen citerade Guds ord, men lade in en misstanke att Gud inte ville människan väl och en lockelse om att få bli såsom Gud själva omgående.

ligger i Trosförkunnelsens "Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få tillbaka sin Gudastatus" (JDS).

Ser man till helheten vad Gud säger kring försoningen, så är det en lögn att Jesus miste sin Gudastatus i bemärkelsen att Han inte längre var sann Gud och Jesu Kristi person (Gud och människa förenade i en jordisk mänsklig kropp – Guds fullhet lekamligen – sann Gud och sann människa samtidigt i en person – Jesu Kristi person) = att Han var andligt död och skild från det Gudomliga livet, när konsekvenserna av mänsklighetens synd och den andliga döden läggs på Honom, när Han träder fram som mänsklighetens ställföreträdare.

Ser man till helheten av Guds ord, så ser man att människan visserligen genom Jesu försoning skall nå "Gudastatus", men i fullt mått först i evighetens värld och här i tiden erfar en försmak av den tillkommande tidsålderns krafter (blivit delaktig av Guds Ande), genom att Guds Ande, Gud själv, bor insprängd i en helhet av allt vad människan är. Inte bundet till en speciell del av människan, utan Guds Ord säger att Gud bor i den troende människan, i helheten av allt det människan är.

I Trosförkunnelsen blandas denna sanning och lögn till en slutprodukt som leder vilse om inte Skrift får förklara Skrift. Grundfundamentet i JDS, att Jesus mister sin Gudastatus för att människan skall få sin Gudastatus tillbaka, genomsyrar hela systemet i Trosförkunnelsen, fram via en snedvriden ande, själ och kroppslära till en "vi är gudar – lära" (även om inte den termen används idag så blir konsekvensen densamma) och kopplas samman med en ockult utövning i "trosläran" om kraften i Dina egna ord och bekännelser. Man börjar använda samma "teknik" som i New Age – kretsar.

Där läggs grunden för den osunda maktutövningen, utifrån en lära om en position som återupprättad gudamänniska, som denna tidsålders gud, till att dominera, råda, ta auktoritet och kontroll över människor och situationer.

Där finns grunden till att saker inte får ifrågasättas som kommer från den "smorde" ledaren som förmedlar uppenbarelsekunskapen från Gud genom direkta tilltal i hans ande. Detta är en följd av vilsna läror som ytterst startar ut från att Jesus mister sin Gudastaus för att människan skall få sin Gudastatus tillbaka.

Även den förljugenhet och dubbelhet som framträder inom Trosrörelsen kan härledas till läran: "Du ska inte se på omständigheterna. Bekänn Dig till Dina rättigheter (utifrån att Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få sin Gudastatus tillbaka) och hämta ut dem i tro. Du är i Din egen ande skapad till Guds likhet med full hälsa, syndfrihet och Guds hela potential färdig att förlösas i Din egen ande.

Bekänn Dig till Din egen ande, lär Dig leva i Din egen ande. Bekänn Dig frisk och hämta ut helandet i tro, även om Du inte ser det. Bekänn Dig till det Du vill ha och hämta ut det i tro. Vill Du ha väckelse, så bekänn väckelse, även om du inte ser den. Visualisera och tala ut vad Du vill ha, så ska Du få det. Håll fast det i tro och se inte på omständigheterna. Håll ut i tro."

Detta genererar en förljugen värld med förljugna människor som utvecklar en dubbelhet och dubbla budskap, med en fasad av glittrande leenden och uppblåst självförtroende, där vad som verkligen rör sig inom människan förträngs och förnekas.

Det är i stort sett tre meningar som Trosförkunnelsen grundar sitt fundament på att Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få sin Gudastatus tillbaka: gjord till synd, en förbannelse för vår skull och Jesu nödrop om övergivenhet på korset.

Nu säger också Bibeln att "Gud var i Kristus och försonade". Om Gud är i Kristus, är då Kristus skild ifrån Gud och andligen död? Har Han mist sin Gudastatus om Gud är i Kristus?

Bibeln säger att fundamentet i tron på vem Jesus är, är tron på Honom som Jesu Kristi person (Gud och människa, förenade och försonade i Jesu syndfria, rättfärdiga person och jordiska kropp, genom Hans uppfyllelse av lagen och fullständiga lydnad till Guds vilja i människans ställe). Om Jesus är skild från livet i Gud, andligt död och mist sin Gudastatus, är Han då Jesu Kristi person (Sann Gud och sann människa förenade i en jordisk kropp) längre?

Bibeln säger att försoningen sker i Kristi jordiska kropp och att offret som ska ge världen liv, är offret av Kristi persons kropp och blod. Är Jesus, Kristi person (Gud och människa förenade), om Han är skild ifrån livet i Gud och har mist sin Gudastatus? Är Han inte Kristi person, vems kropp och blod bär Han då fram som offer? Är det inte då en andligt död människas orena kropp och blod Han frambär?

De Bibelställen som tas som inteckning för att Jesus miste sin Gudastatus, behöver ses i ljuset av vem Bibeln säger att Jesus ÄR och vad Bibeln säger är det offer som sonar världens synd. De behöver ses i ljuset att grundtexten "gjord till synd", lika gärna kan översättas gjord till syndoffer, och se att Bibelns beskrivning av hur det handlar om tillräknad synd och inte en förändring av Jesu natur till en syndens natur.

När det inte framgår på vilket sätt Jesus är övergiven vid sitt nödrop om Guds övergivenhet, behöver det ses i ljuset från Bibeln för övrigt och inte automatiskt tolkas som att han är skild från själva livet i Gud och andligen död.

I ett ljus av Guds Ord framgår det att Jesus påläggs och tillräknas mänsklighetens synd och blir behandlad som syndaren, som för evigt ska skiljas från livet i Gud och Guds gemenskap, men att där sker i detta drama, den verkliga vändpunkt, som i Jesu Kristi person, i människans ställföreträdare, blir människans räddning, när syndens konsekvenser och den andliga döden i Jesu Kristi person, när det läggs på Honom, genom Hans syndfrihet och lydnad, besegras i Hans person av Gud och människa förenade.

Han förblir Jesu Kristi person igenom hela skeendet och därmed är alla människor i Hans person förenade med Gud, vid förtröstan till att segern över den andliga döden och skilsmässan från Gud, är försonad I Jesu Kristi person och att det offer Gud krävde, av en REN GUDSFÖRENAD MÄNNISKA = Jesu Kristi person, där bärs fram genom det RENA, oskyldiga offerlammets blod och lekamen = KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD.

Låter man Skrift förklara Skrift framträder Trosförkunnelsen till en blandning av sanning och lögn som leder människan vilse kring vem Jesu Kristi person är och vilket offer som gäller i försoningen mellan Gud och människa

I Bibeln uttrycker egennamn individens personlighet, alltså vem och vad personen är till sitt väsen och karaktär. Det finns många uttryck i Bibeln för att beskriva vem Jesus är i sin person. Om Jesus Guds Son, säges bl.a. att Han är: Immanuel = "Gud med oss" - Frälsaren - väldig Gud - evig Fader.

Jesus är alltså i sin person och identitet "Gud för, eller med människan, förenad med människan - den som räddar och förenar sig med människan". Jesus Guds Son är i sin person också väldig Gud - evig Fader. Jesus person är Guds person. Därför säger Jesus att "den som har sett mig han har också sett Fadern - Jag och Fadern är ett. De lever inte bara i en relation med varandra. Jesus är i sin person Gud.

Vad säger oss ämbetet eller titeln Kristus som Jesus har?

Latinets Kristus är detsamma som grekiskans Kristos, en översättning av hebreiskans "ha Maschiach" som betyder den smorde. Jesus är alltså den av Gud smorde. Kristus är heller inget egennamn utan betyder detsamma som Messias, alltså den av Gud smorde, en titel, ämbete eller beteckning att vara Guds sändebud.

Men då får man inte se på denna titel, ämbete eller beteckning enbart på ett jordiskt och mänskligt sätt, där titeln inte har någon betydelse för vad människan är till sitt sin natur. Hon är en vanlig människa oavsett titel, ämbete eller beteckning på vilket uppdrag hon än har i samhället.

Att Jesus bär titeln, ämbetet, beteckningen Kristus, innebär att Han är "Guds fullhet lekamligen" i egenskap av detta ämbete eller titel och beteckning!

Uttrycket att Jesus är Kristus är mer än en titel i vanlig bemärkelse. Detta uttryck vill säga oss vem Jesus Kristus är i sin person. Det vill säga oss att Jesus med ämbetet, titeln eller beteckningen Kristus är "Guds fullhet lekamligen", fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt i en person - Jesus Kristus. Det räcker inte med att säga att Gud blev människa. Jesus Kristus är både sann Gud och sann människa samtidigt. Inkarnationens under!

Namnet Jesus kan aldrig skiljas från ämbetet och titeln Kristus. Namnet Jesus kan aldrig skiljas från den person Han är som Jesus Kristus, Gud och människa förenade. Fullt ut Gud och fullt ut människa i en person, Jesus Kristus. Med andra ord, inkarnationen av Gud i mänsklig gestalt.

Ordet Kristus innebär alltså långt mer än bara en titel som Jesus har därför att Han är smord av Gud att vara Hans budbärare. I det här fallet berör Jesu titel "Kristus", vem Han är som person, vem Han är till sin natur. Att Jesus är Kristus innebär att Han är Gud och människa förenade, fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt!

Begränsar man Jesus Kristus och Hans person till en människa, som enbart är smord av Gud, på samma sätt som det ordet används av Trosförkunnelsen - då ofta i beteckningen att Guds Ande är över en människa och leder människan – så förs tanken fel kring vilken person Jesus är som Kristus.

Det förekommer också att uttrycket smord betecknar den troende människan, smord av Guds Ande och då anses hon stå i samma position som Jesus i sin person som Jesus Kristus. Den tanken leder helt fel.

Den tanken leder till att man missar det alldeles unika med att Jesu Kristi person är "Guds fullhet lekamligen", fullt ut Gud och fullt ut människa i sin person. Ingen människa före och ingen människa efter i den här tiden, befinner sig i den positionen. Ingen människa kan till sin person vara, vad Jesus Kristus var i sin person av Guds fullhet lekamligen, fullt ut Gud och fullt ut människa.

Därför kan det bli till ett bedrägeri att peka på uttrycket Kristus som ett ämbete, titel eller beteckning enbart, om man inte kopplar det samman med vilken betydelse det har för den person Jesus är som Kristus. Det kan antingen leda till att Jesus görs mindre till sin person och till sin betydelse, än den Han egentligen är eller också leda till att människan i sin person och i sin betydelse blir mer än den hon egentligen är.

När jag här i fortsättningen, ibland för enkelhetens skull, bara säger "Kristi person", så menar jag inte att det är namnet på Jesus, utan jag syftar på vem Jesus är som Kristus i sin person. Jesu Kristi person är för mig, Gud och människa förenade i en person, fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, i en person.

När Gud i sitt människoblivande i Jesus Kristus, "inte räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte utan utblottade sig själv i det Han antog tjänareskepnad", så innebär det fördenskull inte att Han inte längre är just Kristi person – Gud och människa förenade. Jesus ÄR Guds fullhet lekamligen – fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt, när Gud blev människa i Kristi person.

Men det innebär att Han inte alltid använder sig av sin Gudomliga identitet. Fast Jesus är två identiteter i en person, Kristi person (Gud och människa förenade), ÄR Han hela tiden i sin person Gud och människa förenade – fullt ut Gud och fullt ut människa.

även om Han inte alltid använder sin Gudomliga identitet, utan Han är hela tiden Kristi person – Gud och människa förenade. När jag säger att Jesus är Kristus så menar jag att Han i sin person är Gud och människa förenade.

Jesus frågade vid ett tillfälle vem de ansåg Honom vara. De svarade att Han var Messias, den levande Gudens Son. Och Jesus klargjorde att det hade de inte tänkt ut själva utan att Guds Ande uppenbarat detta för dem. Ingen kan själv tänka ut vem Jesus ÄR i Kristi person. Ingen förstår vad det innebär, att Jesus är Gud och människa förenade i Kristi person, om inte Guds Ande uppenbarar det.

Hela vår kristna tro är baserad på att Guds Ande får måla vem Kristi person är för våra hjärtan: "var och en ande som bekänner att Jesus är Kristus, Gud kommen i köttet, han är av Gud. Men var och en ande som inte så bekänner Jesus, han är antikrists ande.."

Detta innebär att var människa som inte ser, tror och bekänner att Jesus igenom hela inkarnationsskeendet, vid återlösningsverket av människan, är Kristi person – Gud och människa förenade, har på något sätt blivit lurad av antikrists ande, vars huvudintention är att verka för ett förnekande av att Jesus är Kristi person, Gud och människa förenade.

Motsatsen till att vara Jesu Kristi person är att vara en vanlig andligt död människa, en människa skild från livsgemenskapen med Gud. Är Jesu Kristi person andligt död ( och det har skett en åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person), så är Han inte längre Jesu Kristi person, utan är en vanlig andligt död människa.

En JDS – lära, är en antikristlig lära, som någonstans i skeendet skiljer Gud och människa åt i Kristi person. Det är en lära som någonstans, i skeendet av försoningen mellan Gud och människa i Kristi person, hävdar att Jesus inte är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt i Kristi person.

En del undrar över varför jag fäster sådan uppmärksamhet på JDS – läran. Det är därför att jag tror att det där ligger en grundsten i trosförkunnelsens lärosystem, som sen gör hela bygget till en antikristlig lära, där en falsk ande och falsk messias bedrar sig in på arenan. Och då i skydd av ockulta manifestationer, som ska föra fokus bort från vem Jesu Kristi person egentligen blir i denna lära och istället få människor mer upptagna av upplevelser och manifestationer, än av vem Jesu Kristi person verkligen ÄR.

Vi bör beakta att det finns en fiende, som vill få oss att förtrösta till och bekänna en falsk messias som inte är Bibelns Guds Son och Jesu Kristi person, även förvanska försoningen mellan Gud och människa i Jesu Kristi person och nedvärdera det RENA, av synd obesudlade, offret av JESU KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD.

Är Jesus Guds Son (Sann Gud) om Han är andligt död på korset med bruten livsförbindelse med Gud? Bekänner vi Jesus som Herre om vi tillvitar honom en andlig död på korset? Är Han då Herre över den andliga döden, när syndens konsekvenser och den andliga döden läggs på Honom, om Han då där dör den andliga döden? Kan Han vara Herre över den kroppsliga döden och uppstå, om Han är andligt död?

Är det inte en vanligt andligt död människa som då hänger där och ger ett ORENT offer av en andligt död människas kropp och blod? Kan man då säga som Bibeln gör, att GUD VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv, om Jesus är andligt död? Blir inte människan lämnad kvar i sin andliga död om hennes nye ställföreträdare, i likhet med Adam, också dör den andliga döden och inte besegrar den i sin person?

Jag tror inte man kan säga att djävulen kan hela, men väl i manipulationssyfte, för att nå ett ännu mer attraktivt mål för honom, att få människan att förneka den sanne Jesu Kristi person och missa evighetens gemenskap med sin skapare, mycket väl kan dra tillbaka sjukdom.

Nämligen om det samtidigt kan ge en öppning för att kunna jämsides skicka in en falsk undervisning kring Jesu Kristi person i människors tankar och sinnen.

Där tror jag också att han försöker få till stånd en tillbedjan av en falsk messias i andevärlden, som därmed får äran av vad som synes ske i skeendet, genom att jämsides framställa en falsk bild av Jesu Kristi person. Vilket sker t.ex. genom att tillvita Jesus en andlig död i försoningsdramat.

Om det nu är så som trosförkunnelsen lär, att det är djävulen som står bakom sjukdom, är det då inte en ganska sinnrik strategi att skapa andlig förvirring och få fäste att förleda människan ur andlig synvinkel, så att hon missar målet, genom att i samband med en falsk vägledning, om vem Jesu Kristi person är och vad som gäller i försoningen, att även då dra tillbaka en sjukdom?

Vinner han inte då något som ligger högre på hans prioriteringsskala än att plåga människor med sjukdom? Når han inte därmed sitt främsta mål, nämligen att få människor att i praktiken förneka vem Jesu Kristi person är, förneka att försoningen i Jesu Kristi person mellan Gud människa, sker genom Kristi persons syndfria rättfärdighet, förneka att Gud VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv?

Får han inte även därmed människor att i praktiken förneka, att det ÄR OFFRET AV JESU KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD, som är det giltiga och tillräckliga offret, förneka att i människans ställföreträdare av Gud och människa förenade i Jesu Kristi person, så sker segern över den andliga döden, genom att den i Hans person övervinns, genom att den aldrig sker (genom att Han hela tiden förblir Jesu Kristi person = Gud och människa förenade), när syndens konsekvenser och den andliga döden läggs på Honom?

Lyckas han inte där med konststycket att framställa det, som att människans ställföreträdare, åter i likhet med Adam, dör den andliga döden, förnekar att Kristi persons rättfärdighet är grunden för segern över den andliga döden och därmed förnekar att Jesus vinner seger över den andliga döden och därmed även lyckas dra bort grunden för Jesu Kristi persons seger över den kroppsliga döden i sin kroppsliga uppståndelse?

Djävulen vill ge en undervisning, som förnekar Jesu Kristi person och omintetgöra offret av Jesu Kristi persons kropp och blod, samtidigt som han förvillar genom tecken och under. Han vilseleder därmed, genom en falsk ande, lära, liv och utövning, människor fram till någon i den andliga världen, som inte är Bibelns Jesus Kristus, utan en villoande, som genom undervisningen om Jesu andliga död, är frammanad från avgrunden för att spela en falsk messias.

Därför menar jag att man inte enbart kan stirra sig blind på om det sker tecken och under och att det säges ske i Jesu namn och att man säger sig ge Jesus äran.

Bejakar man samtidigt en andlig död av Jesus, så är det inte längre Guds Ande, utan en antikristlig ande, som är verksam och det är inte Bibelns Jesus och Jesu Kristi person, som i praktiken blir ärad och upphöjd.

Jag skulle därför vilja vända på frågan och påstå att en rätt lära bekräftar att tecken och under har sitt upphov från rätt källa.

Hävdar man att JDS – läran inte här har någon betydelse, kring vem Jesu Kristi person ÄR, så har man knappast insett den lärans antikristliga och Kristusförnekande väsen och bidrar till att grumla bilden av vem Jesu Kristi person ÄR.

Det kan inte sägas vara ett sant Kristet lärjungaskap och vems ärenden går man då och vem står då bakom eventuella tecken och under? Det är i vart fall en fråga man bör ställa sig i den här tiden, som Guds ord syftar på, med tanke på orden om, att fienden ska förvilla jämväl de utvalda genom tecken och under.

Det spelar ingen roll när förnekandet av Kristi person sker, om det sker vid Hans födsel in i världen eller om man tar bort vem Kristi person är vid hans korsdöd.

I Trosförkunnelsen sker förnekandet av vem Kristi person är och vilket försoningsoffer som räddar människan vid Hans korsdöd. Det är lika osunt som att förneka jungfrufödseln.

Som jag ser det, uppstår det, i synen på vem Jesu Kristi person ÄR, huruvida Han är Jesu Kristi person igenom hela försoningsskeendet, eller om Han dör den andliga döden, helt olika förutsättningar beträffande förståelsen, när det gäller konsekvenserna av kristen tro, i den troendes liv.

D.v.s. om den troende redan här i tiden, är rättfärdig och en Gud i sig själv, eller om rättfärdigheten från Gud är en tillräknad rättfärdighet, för Kristi skull och förtjänst och något som blir en "organisk" verklighet fullt ut, först vid uppståndelsen in i evighetens värld.

Alltså något, som här i tiden, innebär en "försmak" och ett "insegel", "en underpant på vårt arv", genom att "Gud genom sin Ande bor ( i helheten av allt vad människan är) i människan" och att människan därmed "blivit delaktig av Gudomlig natur" - "född på nytt" - och är "en ny skapelse i Kristus" = människan lever i en relation med och genom Anden, i en "organisk livsförbindelse" ("Guds äganderättsstämpel") med sin Skapare. Eller om "den nya skapelsen", innebär att den troende i sig själv, redan här i tiden är i "Guds klass", som Trosförkunnelsen uttrycker det.

Skillnaden mellan sann och falsk tro, startar alltså ut redan vid kärnpunkten av Evangeliet och uppstår inte helt plötsligt, när man kommer fram till den av många insedda villfarelsen i "vi är - gudar - läran". Många förkastar den läran, men är ändock tveksamma till om JDS - läran är sann eller falsk, fastän det är i den läran grundskillnaden hur man bygger vidare startar ut. Därför är det så viktigt med ett ordentligt uppgör med JDS - läran.

Det finns därför all anledning idag att pröva både vilken ande som är verksam och det måste även ske utifrån vilken undervisning som ges kring vem Jesu Kristi person är och ett bejakande av, att DET RENA OFFRET AV KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD, är det giltiga och tillräckliga offret för mänsklighetens synd.

"Det bröd jag skall giva, ÄR MITT KÖTT, och jag giver det, för att världen skall leva. för att han skulle åt dem båda FÖRENADE I EN ENDA KROPP skaffa försoning med Gud…har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP...genom att Jesu KRISTI KROPP BLEV OFFRAD.." (Joh. 6:51, Ef. 2: 13 – 16, Kol. 1:22, Hebr. 10: 9 – 10)

Hävdar man att Jesus dog andligen, så är inte Jesus längre "Gud kommen i köttet", "Guds fullhet lekamligen", fullt ut Gud och fullt ut människa, samtidigt i Jesu Kristi person. Gud är inte längre i Kristus och försonar världen med sig själv, som Bibeln hävdar, utan man gör en antikristlig bekännelse och inte en kristen bekännelse av Jesu Kristi person.

Det innebär att när Jesus drabbas av världens samlade syndakonsekvenser och den andliga döden, så för igen människans nye ställföreträdare, åter människan tillbaka till fallets dag och dör igen den andliga döden och lämnar därmed människan kvar i sin andliga död.

Segern över den andliga döden sker, genom att den aldrig sker i Jesu Kristi person, när Han utsätts för den, utan övervinns genom Kristi persons syndfrihet och rättfärdighet och att Han igenom hela dramat förblir Gud och människa förenade - Jesu Kristi person – det RENA offerlammet av KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD, när Han blir behandlad som syndaren som ska för evigt skiljas från Guds gemenskap.

På grund av Kristi persons syndfrihet, rättfärdighet och fulla lydnad till Faderns vilja, kan Han inte skiljas från Faderns gemenskap till naturen, även om Han slaktas och Kristi persons kropp och blod offras, så förblir Han Jesu Kristi person – Gud och människa förenade – och därmed inte bara kan Han besegra den andliga döden över människan, utan även besegra den kroppsliga döden i sin kroppsliga uppståndelse och möjliggöra människans kroppsliga uppståndelse.

Därför, så räknas människan rättfärdig för Kristi rättfärdighets skull och Hans seger över den andliga döden i Hans person tillräknas den människa som kommer till tro på den Jesu Kristi person ÄR (Gud och människa förenade – fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt i en person) - kommer till tro på Jesu seger över den andliga döden i Hans person, som människans ställföreträdare och med en förtröstan till att offret av KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD är ett RENT och giltigt offer.

Och därmed inte ser blodsoffret som orent och ofullkomligt, vilket man gör om man hävdar att Jesus dog andligen. Då vore Han en vanlig andligt död människa som hänger på korset, som gav ett orent offer av en andligt död människas kropp och blod. Gud är då inte längre i Kristus och försonar världen med sig själv. Det är inget giltigt offer och ingen försoning hade då skett mellan Gud och människa i Jesu Kristi person. Att tillvita Jesus en andlig död, är att trampa den levande Gudens Sons, Jesu Kristi persons, RENA blodsoffer under sina fötter.

Jesus är hela tiden Jesu Kristi person (Gud och människa förenade) och i Hans person sker försoning mellan Gud och människa genom Kristi persons syndfrihet, rättfärdighet och uppfyllande av Guds lag och vilja.

I Kristi person är alla människor genom offret av Kristi persons kropp och blod, I HONOM, försonade med Gud och på grund av Kristi persons förtjänst, av nåd RÄKNADE som rättfärdiga.

Den som i Guds Andes ljus ser vem Kristi person är (Fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt)och ser försoningens giltighet mellan Gud och människa i Kristi person och det giltiga och tillräckliga offret för mänsklighetens synd av JESU KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD, är genom Anden i en hjälplös förtröstan, till den Jesus är och har gjort, införlivad och inräknad I Kristi persons kroppsliga död och uppståndelse och äger som en fri gåva evigt liv i Guds gemenskap.

Läran om Jesu andliga död vänder upp och ner på allt detta och frambringar en antikristlig tro på Jesus och en förtröstan till ett annat offer än Kristi persons kropp och blod, som försoningsoffer och är således en antiförsoningslära som förnekar i realiteten Kristi persons RENA offerblod.

Det som ger offret dess giltiga verkan är att det är KRISTI PERSONS RENA (Gud och människa förenade) kropp och blod och inte ett offer av en andligt död människas kropp och blod. Ett offer som vem som helst kunnat giva. Det är Jesu Kristi Guds Sons blod som renar från synd och inte en andligt död människas blod.

Om Jesus ska kunna ge detta rena offer av Kristi persons kropp och blod, så krävs det, att när Han straffas med syndens konsekvenser och den andliga döden i människans ställe, så besegras, genom Kristi persons rättfärdighet, syndfrihet och lydnad, den andliga döden i människans ställföreträdare – Kristi person, så att Han andligt levande, kan bestå som Kristi person (Gud och människa förenade) och bära fram det offer Gud utsett i människans ställe: det rena offerlammets, Gudamänniskans, Jesu Kristi persons, Guds jordiska kropps, lekamen och blod.

Visst finns här en svårighet och det är hur Kristus vid tillräknandet av synden och att Han blir behandlad som syndaren, lider helvetets kval av Gudsfrånvändhet, samtidigt som Gud ändå är i Honom och samtidigt försonar världen med sig själv.

Men där måste vi bara, utan att ringakta eller förmildra lidandet och att det verkligen är Gud som lider, när Guds jordiska kropp, Kristi kropp och blod offras och frånskiljs livet och dör. Men vi behöver se till helheten i skeendet, att detta sker, utan att en faktisk åtskillnad till naturen sker, så att Jesus inte är Gud eller en faktisk åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person sker, så att Han inte längre är Kristi person och sen överlämna åt Gud att veta hur detta rent tekniskt fungerade.

Visst finns det en svårighet med att Kristi kropp frånskiljs livet och dör, medan Kristi person ( Gud och människa förenade) lever, fullgör som segerherre över den andliga döden uppgifter i den andliga världen, för att så i den kroppsliga uppståndelsen fullborda frälsningsgärningen och säkra människans kroppsliga uppståndelse. Men jag kan inte se i ett helhetsljus av Bibelns ord att det skulle föreligga på något annat sätt. Varken en lära om Jesu andliga död eller att Gud skulle vara död med Kristi kropp i graven är hållbar.

När all världens synd och lidande, även den andliga dödens vånda, läggs på Jesus, lider Han mer än vad någon för övrigt någonsin kommer att kunna lida, då när Gud var tyst och inte gav något understöd i lidandet. Det är ingen solskenshistoria när ondskans makter söker efter att åstadkomma en andlig död av Jesus och all syndens konsekvenser och andlig död griper Honom.

Men det är då det stora sker. Han uthärdar lidandet utan att överge Guds vilja i synd och orättfärdighet. Därför detroniseras den andliga döden i Kristi person av Gud och människa förenade och den andliga döden besegras där i Hans person. Han räddar därmed människan från den andliga döden, därigenom att den aldrig sker i Hans person och människans ställföreträdare.

Ingen Gudsförenad människa finns som kan bära fram det offer Gud krävde. Ett av synd obesudlat RENT offer av en Gudamänniskas, Jesu Kristi persons kropp och blod.

Skulle den andliga döden ske i Kristi person, så är han ju inte längre Kristi person. Om Han inte längre är Kristi person, utan en andligt död människa, så kan Han inte bära fram ett RENT offer av KRISTI PERSONS kropp och blod. Om Han inte längre är Kristi person (Gud och människa förenade), utan en andligt död människa (en människa åtskild från Gud), så kan Han bara bära fram ett ORENT offer av en andligt död människas kropp och blod.

Med den logiken att människan ska räddas genom en andlig död av hennes ställföreträdare, så skulle ju Adam som dog den andliga döden, där ha räddat människan från hennes andliga död och inte tvärtom. Att Adam dog den andliga döden som människans ställföreträdare, innebar tvärtom att den andliga döden kom över alla människor.

Hade människans nye ställföreträdare Jesus Kristus, dött den andliga döden likt Adam, så hade Han bara återupprepat Adams misslyckande som ställföreträdare och människan skulle ha varit kvar i precis samma situation, som efter Adams andliga död. Att Jesus skulle dö Adams andliga död är inte logik, utan det är ett bedrägeri.

Människans nye ställföreträdare, Jesus Kristus, led våndan av syndens konsekvenser och den andliga döden, men den andliga döden kunde på grund av Hans lydnad syndfrihet och rättfärdighet (precis motsatt vad som ledde till Adams andliga död), gjorde att den andliga döden besegrades mitt i denna vånda i Jesu Kristi person.

Det är det som är människans räddning. Eljest hade människan varit kvarlämnad i sin andliga död om den inte besegrats i Kristi person, utan Jesus hade dött samma andliga död som Adam. Nog såg Gud till att den vånda Jesus led var helt i klass med att vara andligt död, men det stora är att mitt i den våndan besegras den andliga döden i Kristi person, på grund av hans lydnad, syndfrihet och rättfärdighet. HAN FÖRBLIR IGENOM HELA SKEENDET JESU KRISTI PERSON! Det är detta som är undret som räddar människan!

Jesus blir behandlad som Han vore andligt död, men det stora är att han kan ta det straffet och detronisera straffet i sin egen personlighet av syndfri, rättfärdig, hel och sann människa och samtidigt sann Gud i sin person – Jesu Kristi person.

Straffet verkställs och Jesus träffas av den djupaste vånda syndens konsekvenser och straffet andlig död innebär.

Han slaktas och dör, men lever ändå i Guds gemenskap. Den andliga döden biter inte på Honom eftersom Han är syndfri, ren och rättfärdig. Den andliga döden läggs på Honom, men samtidigt dödas den andliga döden i Hans person.

Den andliga döden, dödas i Guds egen person av andligt liv, som inte kan andligen dö och skiljas från Guds eget liv, även om Han behandlas och går igenom smärtan som Han vore andligt död.

Jesus lever andligen i Guds gemenskap även om Han andligen dödas. Gud kan inte dö! Och Kristi person är både Gud och människa samtidigt. Det är det som blir människans räddning. Detta är människans räddning, vem Jesus Kristus ÄR i sin person – Gud och människa förenade och försonade genom Jesu Kristi syndfria rättfärdighet och lydnad.

Det är också därför den kristna tron sätter sin förtröstan till vem Jesu Kristi person ÄR och att den andliga döden övervinns i Kristi person och att försoningen, föreningen mellan Gud och människa sker i Kristi person och att det är Kristi persons kropp och blod som offras och inte en andligt död människas kropp och blod, som är det giltiga och tillräckliga offret.

Straffet över mänsklighetens synd biter inte på Honom, så att trots att Han får det, så upplöses det inte bara i Hans person. Straffet över alla människor av andlig död, upplöses i samma stund som det upplöses i människans ställföreträdare, fast det där delas ut över ställföreträdaren.

Där i Kristi person övervinns den andliga döden över alla människor och blir personlig ägodel, vid förtröstan på att den andliga döden övervinns i Jesu Kristi person – vid förtröstan till den Han är av Jesu Kristi person (Gud och människa förenade och försonade) och förtröstan till det RENA offret av KRISTI PERSONS kropp och blod. Var säger Gud något annat?

Att säga att Jesus dog andligen är detsamma som att säga att Gud och människa inte blev försonade och förenade i Kristi person, utan åtskildes. Det är detsamma som att säga att Jesus inte längre är Kristi person (en antikristlig tro på och bekännelse av Jesus).

Det är detsamma som att säga att Jesus inte bär fram ett RENT offer av KRISTI PERSONS kropp och blod, utan att det offer som bärs fram är offret av en andligt död, oren människas kropp och blod. Det är att trampa Kristi blod under sina fötter och hålla det för ett orent offer.

Men personligen tror jag inte det är betydelselöst om vi bekänner att Jesus är Gud och människa förenade i en person – Jesu Kristi person - igenom hela skeendet och att försoningen där sker, genom Hans syndfria rättfärdighet och att Han därigenom besegrar den andliga döden i sin person, när Han utsätts för den. Han kan då bli den nye ställföreträdaren, som INTE i likhet med Adam dör den andliga döden (skilsmässan från Gud) , utan besegrar den och förblir Jesu Kristi person igenom hela skeendet.

Jag tror inte det är betydelselöst om vi bekänner att det är JESU KRISTI PERSONS RENA KROPP OCH BLOD, som är det giltiga och tillräckliga offret, eller om vi menar att det behövs något mer (en andlig död av Jesus), för att vi ska vara försonade med Gud.

Min tro är, att det verkligen precis som det står, är JESU KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD, som OFFRAS = dödas och frånskiljs livet och att Han ändå igenom detta drama förblir, genom sin syndfria rättfärdighet, Jesu Kristi person (Gud och människa förenade) och som det står, då där predikade för andarna i fängelset, medan Kristi kropp var offrad och frånskild livet.

Inte gick Han då till himlen, men väl till dödsriket som en segrare och Herre över den andliga döden (skilsmässan från Gud), som Jesu Kristi person (Gud och människa förenade). Han gick dit och kungjorde både för dem som i tron på den kommande Messias, nu fick budskapet om frihet för de fångna och kommande uppståndelse till evig gemenskap med sin skapare, men också kungjorde bekräftelse på uppståndelse och dom till evig förtappelse, för de som inte satt sin förtröstan till den kommande Messias.

Genom att Han hela tiden förblir andligt levande och Jesu Kristi person (Gud och människa förenade) kan Han så besegra den kroppsliga döden i den kroppsliga uppståndelsen.

Det jag ser som Evangeliets kärna är att Jesu Kristi person är just Jesu kristi person ( Gud och människa förenade - fullt ut Gud och fullt ut människa - försonade och förenade), igenom hela försoningsskeendet.

Och inte enbart att Gud blev människa eller än mindre, att Jesus miste sin Gudastatus, när syndens konsekvenser och den andliga döden lades på Honom, utan att syndens konsekvenser och den andliga döden, just där besegrades i människans ställföreträdare, genom Hans syndfria rättfärdighet och lydnad till Guds vilja.

Därmed besegras i Hans person, av fullt ut Gud och fullt ut människa, förenade och försonade, samtidigt levande sida vid sida, integrerade till en oupplöslig enhet och helhet i Jesu Kristi person, den andliga döden och syndens konsekvenser över människan.

Det är Guds oupplösliga treenighet av Fader, Son och Ande, tre personer i en Gud och en Gud i tre personer, förenade med en jordisk mänsklig natur, i Jesu kristi person - fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt = inkarnationens under och mänsklighetens räddning!

Det är inkarnationens under och förutsättningen för segern över den andliga döden = förutsättningen för segern över människans skilsmässa från Gud, förutsättningen för att det offer som sonar mänsklighetens syndskuld är KRISTI PERSONS (Gud och människia förenade) RENA KROPP OCH BLOD och förutsättningen, för att Jesus ska kunna besegra den kroppsliga döden (genom att Han är andligt levande = förenad med Gud = Kristi person = Gud och människa förenade), i sin kroppsliga uppståndelse, som fullständig segrare över både den andliga (skilsmässan från Gud) döden, som över såväl den kroppsliga döden, som människan blivit underlagd.

Det är inte så lätt att uttrycka detta kortfattat och har därför, efter bästa förmåga försökt belysa hur jag personligen ser på dessa spörsmål i "Häftet" – "Kan Gud dö – Jesu Kristi person – den stora stötestenen", som Du finner Under Häften i Menyn till vänster.

Säkert finns det människor som skulle kunna både bättre och klarare belysa dessa saker, men tyvärr verkar det idag inte vara så angeläget med dessa spörsmål. Andliga upplevelser och häftiga manifestationer tycks vara viktigare!? Och då kan jag, inte min oförmåga till trots, vara tyst, utan får ingen frid om jag inte agerar på något sätt, när det i mina ögon är en förvanskad Frälsare och försoning som blir framställd.

En del tycker att det finns viktigare osundheter i trosförkunnelsens liv och utövning än JDS – läran. Och visst, det finns mycket annat osunt att peka på, vilket väl också till en del framgår på hemsidan, men personligen upplever jag att JDS – läran ligger på ett speciellt sätt på mitt hjärta och jag tror att mycket av de "yttre" osundheterna faller bort till en del av sig självt (?), om man kommer rätt kring vem Jesu Kristi person ÄR och vilket försoningsoffer som är det giltiga. Därmed får inte den villoande, som här grasserar och skapar dimmiga andliga ögon, samma spelrum.

Det är min tro, men naturligtvis är det väsentligt att det blir en bred och djup prövning av en förkunnelse som helt uppenbart lämnar så mycket sårade och skadade människor efter sig på vägen och det finns säkert många som Gud lägger andra saker på hjärtat att föra ut i ljuset kring denna förkunnelse.

Den uppmaning till prövning av trosrörelsen som Stefan Swärd uppmanar till i tidningen DAGEN (även om han i mina ögon mest ser till "yttre" problem och inte tycks inse de felaktiga lärorna i botten), känns väldigt angelägen, liksom Peters fråga på hemsidans Gästbok, kring vilka kriterier trosrörelseanhängare egentligen prövar de höga anspråk som trosrörelsens ledare gör. Eller är de satta över all prövning?

Matt. 24: 4, 5; 23-25: Se till att ingen bedrar er. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall leda många vilse... Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. Ty falska Messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda. Jag har nu sagt er detta i förväg."

Det förvånar inte om tiden snart är inne då "kristenheten" i alla hörn öppet deklarerar sin tro på en andlig död av Jesus. Då torde vi vara framme vid det Bibeln betecknar som det stora avfallet, då när "kristenheten" i stort har en antikristlig tro på och bekännelse av Jesu Kristi person och det som kallas väckelse och kristen tro i själva verket är avfall och en antikristlig tro.

…pröva - förkunnarna (t ex 1 Joh. 4:1) - lärorna (t ex 2 Joh. 9-10) – profetiorna (t ex 1 Tess 5:20-21)

Det finns särskilda varningar för att falska lärare och läror ska komma (t ex 2 Petr 2:1), speciellt i den sista tiden (t ex Matt 24:24). Vi ska ta oss till vara (t ex Rom 16:17). Det finns ett speciellt ansvar för församlingens ledare att hindra spridning av främmande läror (t ex 1 Tim 1:3)."

Det jag personligen tror är väldigt viktigt i den prövningen, är att man inte stirrar sig blind på olika manifestationer (vi vet hur Faraos trollkarlar väldigt långt kunde kopiera undren som Gud förmedlade via Moses), utan riktar fokus på vem Jesu Kristi person BLIR I EN KONSEKVENS AV lära, liv och utövning.

D.v.s. att vi vinnlägger oss om att framställa Evangeliet så att Jesus igenom hela skeendet förblir Jesu Kristi person av Gud och människa förenade, att det är JESU KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD, som är det giltiga och tillräckliga offret för världens synd och att människan inte i en slutkonsekvens av läran förs tillbaka till fallets dag och lyssnar till ormens röst, att ni kan bli som Gud redan här och nu i den här tiden, eller hamnar i en ockult utövning med kraften i dina uttalade ord och att visualisera vad du vill se förverkligat så ska det ske.

En villoande som vill hindra oss se vem Jesu Kristi person ÄR och fördunkla betydelsen av försoningen mellan Gud och människa i Jesu Kristi person. En försoning som sker genom Kristi persons syndfria rättfärdighet.

En villoande som vill omintetgöra segern över syndens konsekvenser och den andliga döden i Kristi person, när Han drabbas av vreden i människans ställe, men där Han inte besegras av den andliga döden likt Adam, utan i sin person (Kristi person = Gud och människa förenade), besegrar den andliga döden över alla människor, när den läggs på Honom.

En villoande som vill misskreditera det RENA offerlammets, Jesu KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD. För att sen slutligen i ett stort bedrägeri, föra människan vidare genom ett falskt lärosystem, tillbaka till fallets dag, med ett eko av ormens röst, att ni kan bli såsom Gud redan här och nu och så dra vidare med en "troslära", som leder till ockulta manifestationer, som ska förvilla människan, så att hon inte inser att hon återigen blir bedragen och inte förtröstar till den sanne Jesus Kristus, utan förtröstar till en falsk villoande som leder vilse och gör att hon missar målet: en evighet i Guds, sin skapares gemenskap.

Och jag menar att det inte går att följa en antikristlig villoande och komma rätt i slutändan, även om man startat ut rätt. Bibeln talar om avfall från den sanna tron. Det kan bara existera, om där funnits en sann tro, eljest finns det inget att avfalla ifrån.

Ja, det är en alldeles säregen tid vi lever i, där man varje dag får be Gud om att kunna hålla huvudet kallt och hjärtat varmt, i en äkta kärlek till den sanne Jesus Kristus och få nåd, att i Hans Andes ljus över Guds Ord, få bli bevarad på vägen och se vad Hans ord säger i en helhet av summan av Guds Ord.

Tycker själv att Gud är lite väl fåordig i många svåra, centrala frågor. Kanske finns där en Guds vishet i, att det därigenom skall utkristalliseras, vilka som dras av "sanningens Ande" och bemödar sig om att lägga "ett sanningspussel" av allt Guds Ord, med en längtan efter sanningens Guds Ande och inget annat, eller lockas av "villfarelsens ande" i en längtan efter att fylla "den fallna människans natur".

Kanske ska det utkristalliseras vilka som lockas och dras till sin fallna människas natur och om det är Gud vi älskar för den Han ÄR, eller om vi bara är ute efter häftiga manifestationer och lockas av möjligheten att redan häri tiden bli som Gud och förblindas av skenbart trosfriska löften om "överflöd på livets alla områden"?

Jag tror inte det är så lätt att bara i en handvändning komma ur det förförelsens grepp, som ligger i den genuina trosförkunnelsen, sådan den lanserats via Kenyon och Hagin och vidare via Sten Nilsson och Ulf Ekman förts in i Sverige.

Det vi ser idag är ett något "utspätt ormgift", när det nu söker sig in i andra kristna sammanhang. Det ligger nu inbakat i en än mer sofistikerad språkdräkt, som imiterar det gängse kristna språkbruket, men med en ny innebörd i orden som vilar på trosförkunnelsens lärosystem.

Jag anar att vi kommer att få se en världsvid falsk väckelse, som jublande i ockulta manifestationer, under kristet förtecken, vidimerat av kristna ledare och under skenbar enhet, kommer att dra fram, men som egentligen handlar om, att "agnarna" sållas från vetet och samlas tillhopa i det "stora avfallet – den stora skökan", för att därefter, de "som gav kärleken till sanningen rum i sina hjärtan", som "vetet", kommer att samlas in i "ladorna".

Vad som blivit så viktigt och levande för mig, i den sållning bland kristenheten som pågår, när nu "domen begynt och det på Guds hus", är just att Jesus ÄR Kristi person (Gud och människa förenade) igenom hela skeendet i försoningen och att det Bibeln fokuserar är KRISTI PERSONS RENA KROPP OCH BLOD, som det giltiga försoningsoffret, där GUD VAR I KRISTUS OCH FÖRSONADE VÄRLDEN MED SIG SJÄLV.

Vi måste våga titta på ledarskapet, ledarna själva och ledarskapets former. En aktuell bok som talar om ledarskap heter "Psykopatiska chefer - lika farliga som charmiga" av Lars-Olof Tunbrå (LiberEkonomi).

Tunbrå arbetar med att välja ut lämpliga chefer för anställning, och han har i detta arbete lagt märke till något han kallar den psykopatiska personligheten. Det är karismatiska människor med visioner, vilka har alla de kvalifikationer man vanligen önskar hos en ledare.

Problemet är att det finns ledare som är emotionella vampyrer: de manipulerar och suger ut det konstruktiva hos människor, målmedvetet och effektivt driver de Visionen...

Det här blir mycket kortfattat, men jag vet att det finns alltför många rysliga likheter med många karismatiska ledare inom kristenheten. Och med egna erfarenheter från trosrörelsens ledarskapskretsar kan jag bara säga att likheten är slående.

Det otäcka med de psykopatiska ledarna är inte att de har en "stirrande blick eller uppför sig som en fullt utvecklad Hitler". Nej, dessa är synnerligen trevliga människor som "inspirerar" och får andra att agera i enlighet med visionen. Det som röjer dessa personligheter är inte den egna framtoningen i första hand, utan den atmosfär de skapar runt omkring sig och hur människor de leder fungerar.

Då finner man att människorna kämpar över sina förmågor för att uppnå målet, men de vet aldrig riktigt säkert om de lyckas... för visionerna ändras hela tiden... de blir känslomässigt utbrända och fungerar inte normalt utanför kretsen, och kaoset får följder såsom problem i själslivet, med äktenskapet... men ledaren ser man odelat upp till.

Och ledaren låter sig gärna dyrkas, och personer som försvarar denne i alla lägen saknas inte då avslöjanden kommer. Ingen nämnd, ingen glömd.

Sjuka människor har i alla tider dragit stora skaror med sig. Det borde ligga i de troendes intresse att vara misstänksam mot denna "Messias - personlighet", men det vågar man inte. Av flera skäl. Det vanligaste skälet är att man har sin trygghet i gemenskapen och det är lättare att följa strömmen, inte ifrågasätta och förändras.

De som har sin absoluta trygghet i Gud, vågar se verkligheten som den är och följer den sanne Herden Jesus utan att behöva stötta sig på människor. Därmed inte sagt att föredömen och gott ledarskap är överflödigt, men en kristen måste följa Andens ledning först och främst. Detta kräver eget liv med Gud, att själv kunna höra Honom tala som leder oss på rätta vägar.

Människor är och förblir förrädiska ledare. Ett ledarskap som inte vill ifrågasättas, SKA ifrågasättas! En rörelse som uppvisar sjukdomssymptom som överensstämmer med bilden av en produkt av ett psykopatiskt ledarskap bör i allra högsta grad ifrågasättas.

Ju mer tiden lider mot sitt slut, kommer denna personlighet att öka. Bibeln varnar för att många kommer att kalla sig för "messias". Jag är övertygad om att det är detta som avses, psykopatiska, religiösa ledare som drar massorna med sig - i fördärv - medan alla tror att det är frid o fröjd.

Inom församlingarna måste man våga tala och ta tag i detta innan djävulen har fått sin vilja fram. Vår själafiende har alltid siktat in sig på religiösa ledare, så varför skulle han ändra taktik nu? De som kan sitt nya testamente vet att Jesus alltid hade att tampas med dessa människor.

Så låt varna er, följ inte vem som helst! Den gode herden känns igen på att denne ger sitt liv för fåren, lever sida vid sida med dem, delar livet med dem och inte fjärmar sig i någon högre andlig sfär.

Den gode herden söker sina fårs bästa, inte sin egen vinning. Den gode herden för moderfåren sakta fram, bär de små i sin famn, binder om de sårade och finner gott bete åt dem.

Den gode herden åker inte lyxbil, bor på lyxhotell och skor sig på de fattiga. Den gode herden flyr inte fältet när det börjar hetta till, och sänder inte fåren i frontlinjen för striderna utan går där själv, utan att fegt gömma sig bakom "de som ska skydda den smorde ledarens tjänst". För att kort nämna något.

Katarina

Jag vill delge den förfäran jag upplever, när jag ser framför mig i det andliga skeendet, hur Pingst. Trosrörelsen och Katolska Kyrkan kommer att göra gemensam sak i att förbereda människors hjärtan och sinnen, till att skapa jordmån för att hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Hur ska man kunna undgå detta, den sista tidens största bedrägeri, när man blir övad i att igenkänna det som ett verk av Kristi Ande i den antikristliga förkunnelse och de ockulta manifestationer som sker inom Katolska Kyrkan och Trosrörelsen och när även nu Pingst tycks bejaka detta som ett verk av Guds Ande?

I mina ögon är "den andliga arenan" idag en spegelbild " av den världsliga, politiska arenan" i sin förberedelse av antikrists framträdande. Personligen är jag övertygad om, att den politiska plattform med "embryot", genom sin konstruktion som EU utgör till den värsta diktatur världen någonsin skådat (som till en början helt naturligt kommer att ha "en ljusets och fredens lyster"), kommer att utgöra antikrists politiska spelfält.

Jag tror nog att här finns ett samband kring andligt klarseende, sitt förhållningssätt till EU och sin syn på den antikristliga strömning, som genom Trosrörelsen och Katolska Kyrkan drar fram, för att där på den "andliga arenan", förbereda antikrists "spelfält" på det området.

Detta kommer att gå hand i hand. "Spegelbilden" gäller även den enhet som förespråkas inom EU och den enhetssträvan som jämsides försiggår inom kristenheten. Allt är en förberedelse "i ljusets, fredens, toleransens och enhetens gestalt", för antikrists framträdande.

"Spegelbilden" gäller även hur de politiska ledarna "går i otakt" med folket och försöker istället för att företräda dem, mot deras vilja, manipulera dem in under" elitens" syften och mål.

Detsamma återspeglas på den andliga arenan när "fåren" i oro och bävan inför vad som sker, försöker vända sig till sina ledare. Ledarna "går i otakt" och viftar bort "fårens oro" som lyssnar till "Herdens röst" och försöker istället få dem att tro, att den antikristliga avfallets röst som idag ljuder är Guds röst och verk!

Det förvånar mig att tydligen många av de kristna ledarna inte ser dessa sammanhang och skeenden. Men kanske är det så, att om de såg, så kunde inte profetian om avfallet och antikrists framträdande bli möjligt?????

Må Gud beskydda fåren och de andliga ledarna i detta skeende! Att ge sig in i någon form av samarbete med vare sig Trosrörelsen eller Katolska Kyrkan, är som att sticka in huvudet i en bikupa, där man lätt blir som en "boxboll" i de "onda andarnas spel" och föremål för ockulta krafter, som där är verksamma. Det kan visserligen ge "skenbara lyft", men skapar "andlig dimma" på längre sikt.

Det leder inte bara till en kamp om de olika andliga rörelsernas roll i skeendet, utan en kamp om varje själ personligen.

Ber att de andliga ledarna förblir vakna över falsariet både i Trosförkunnelsens och Katolska Kyrkans läror och utövning och inte faller offer för de senares manipulativa strävanden att återinföra "alla avfälliga utbrytningar in under den sanna moderkyrkan" - den Katolska Kyrkan. Dess företrädare är i detta skeende som "kameleonter" i sin taktiska uppläggning.

Må Gud välsigna och bevara de kristna ledarna i den andliga strid som pågår Kring deras position och personer! Må de inte luras av den infiltration både Trosrörelsen och Katolska Kyrkan systematiskt eftersträvar och inte luras med i det "stora avfallet" och förberedelsen av antikrist som Kristus!

Detta avfall kommer i kristna kretsar att kallas för väckelse och framgång för evangeliet. Allt under manifestationer av tecken och under som "ska förvilla jämväl de utvalda".

Må Gud ge de kristna ledarna personligen kunskap, vishet och andlig profetisk klarsyn att genomskåda detta skeende, som är långt framskridet och att de personligen blir bevarade i sina hjärtan, som jag upplever som gott och välmenande hos många av våra kristna ledare!

Många är de som i detta skeende ska omnämnas, som att de "med seende ögon ska de alls intet se och med hörande öron ska de alls intet höra". Men "de som har öron till att höra", kommer att höra och Gud är den som i slutändan dömer rättvist och vet vilka som av hjärtat hör Honom till i en sann förtröstan till vem Jesu Kristi person är och har gjort, utan beblandning med villoandar och avgudadyrkan.

HaFo

"Men också falska profeter uppstod bland folket, likasom jämväl bland er falska lärare ska komma att finnas, vilka på smygvägar ska införa fördärvliga partimeningar..." (2 Petr. 2:1).Grundtextens pareisago "på smygvägar införa" kan också översättas "införa vid sidan om .."

"Några människor har nämligen innästlat sig hos er ..." (Judas v 4). - "nästla sig in", kan översättas "komma in vid sidan om "

Tror vi verkligen att ett andligt bedrägeri ska vara alldeles uppenbart? Varför skulle Bibeln i så fall beskriva de andliga bedragarna som "listiga", eller att de kommer "på smygvägar" att de så att säga slinker in "vid sidan om" det som är sant?

Processen av förförelse bygger på att man ägnar sin huvudsakliga uppmärksamhet åt vällovliga ämnen, vid sidan om det falska lärostoff som samtidigt obemärkt smyger sig in i förkunnelsen. Det är således vid sidan om , eller tillsammans med, inhämtandet av sanna lärosatser, som sinnet leds att bit för bit göra avkall på fundamentala principer, och sedan i förlängningen hamna i direkt förvillelse.

Bedrägeriets favoritmetod att åka snålskjuts på Sanningen. Vi hör en förkunnelse som faktiskt är sann och därför antar vi att allt som predikas är lika sant. Vi utgår ifrån att allt som sker i det sammanhang vi befinner oss är bibliskt och underlåter därmed att vara på vår vakt. På så sätt kan andliga bedrägerier och falska evangelier komma in "på smygvägar".

Matteus 7:15 - Vilka kommer till oss "i fårakläder, men invärtes är glupande ulvar"? Svar: Falska profeter...sådana som ser goda ut till det yttre.

Apostlagärningarna 20: 29-30 talar också om att "svåra ulvar ska komma in bland er och att de inte ska skona hjorden".

2 Kor 11: 14-15 - Vilka ska komma som "en ljusets ängel" respektive "rättfärdighetens tjänare"? Svar: Satan och hans tjänare.

Bedrägeriet ser oftast bra ut på utsidan men är likväl ett dödligt gift till sitt inre väsen. Satan kommer som "en ljusets ängel" och vill införa något som ser ut som " ett nytt ljus", en ny uppenbarelse över en helig sak. Han kommer inte som en djävul utan som "en annan Jesus"; inte med en uppenbar villolära, utan med "ett annat slags evangelium". Och han utför allt detta i en andlig och kristlig form, såsom "en annan ande". (2 Kor 11:4)

Falska evangelier är aldrig är fullständigt nya budskap, utan snarare det äkta evangeliet med "smärre" förändringar? Hade inte exempelvis galaterna satt tro till kristendomens grundsanningar? Ändå säger Paulus inte en, utan två gånger att de "må vara förbannade", om de nämligen tar emot ett evangelium "i strid mot vad vi har förkunnat för er.." (Gal 1: 8-9). De hade ju "bara" gjort vissa förändringar av det äkta evangeliet.

Alla former av väckelse kan se bra ut: stor entusiasm och hängivenhet visas upp. Men andlig entusiasm är i sig inget bevis för att Sanningen når människor. Fariséerna visade stor hängivenhet, liksom också katolska mystiker och Jehovas Vittnen gör.

Men kom ihåg Matteus 7: 21-23: "Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: ' Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja. Många ska på 'den dagen' säga till mig: ' Herre, Herre, har vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?' Men då skall jag betyga för dem: ' Jag har aldrig känt er; gå bort ifrån mig, ni ogärningsmän.' "

Var det bara ett fåtal? Nej, många . Var det onda gärningar man utförde? Nej, man profeterade och utförde mirakel, tecken och under. Gjordes allt detta i en ond andes namn? Nej, i JESU NAMN! Allt skedde i Hans heliga namn men ändå säger Han: gå bort ifrån mig.

Moses var en sann gudsman som utförde äkta mirakel. Ändå var det så i början av hans gärning att alla hans under kunde efterapas av Faraos magiker (2:a Mosebok 7: 11-12, 22; 8:7). Det finns all anledning att se upp så att vi inte förleds av allsköns tecken och under som sker av övernaturligt slag.

Hur ofta har vi inte fått höra att den yttersta tiden kommer att utmärkas av väckelse? Men väckelse är inte tecknet på att den yttersta tiden har kommit. Förförelse är den yttersta tidens främsta kännetecken. Det är vad Jesus säger i Matteus 24: 4,5,11,23,24. Det är också vad Paulus säger i 2 Tessalonikerbrevet 2:3.

Väckelse idag tror jag handlar mycket om att väcka och varna för den förförelse som drar fram i denna sena tid för att förbereda "det stora avfallet" (en kristenhet som säges äga livet, men som i själva verket sprider andlig död), som möjliggör antikrists framträdande i skenet av att vara Kristus. Därtill behövs det att människor under lång tid lärs att känna igen antikrists ande som kallad Kristi Ande. Det är vad som nu sker i en stor del av den kristna verksamheten där man öppnar bl.a. både för Katolicismens irrläror och Trosförkunnelsen.

En sak borde vi kunna slå fast och vara fullständigt överens om: Guds Ande, Smörjelsen, talar aldrig och lär ut både ock: d.v.s. ett både ja och nej i samma fråga.

Därför är läran om Jesu andliga död och strid och förlust mot Satan efter döden på korset, antingen sanning eller också lögn.

Är den lögn, kommer den från Lögnens fader; och han har i så fall inte sänt ut den utan avsikt. Sedan är det upp till var och en av oss att välja vilken fader vi vill tjäna; d.v.s. följa.

När vi rör oss på Gudsrikets mark och område, finns inga gråzoner (kompromisser) hur gärna vi än skulle önska det.

Ibland för våra släktingar, vänners och övriga bekantas skull. Ja ibland för vår egen familjs skull: vårt eget husfolk! Men det allra bästa vi kan göra, också för dem, är att följa Sanningens Ande oavsett priset det kan kosta: det kortsiktiga priset.

Hörde, för många år sedan, en profet bära fram ett budskap på predikantbönedagar i Karlshamns pingstkyrka, som bl.a. innehöll följande: "när ni börjar lyda och tjäna mig, räkna då med att också de som varit era vänner, kan bli era ovänner."

JESUS säger i Matt. 10:35-37 "Jag har kommit för att uppväcka söndring, så att sonen sätter sig upp mot sin fader och dottern mot sin moder och sonhustrun mot sin svärmoder och envar får sitt eget husfolk till fiender Den som älskar fader och moder mer än mig, är mig inte värdig och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är mig inte värdig....."

Han säger också i Joh. 14:23 "Om någon älskar mig, håller han mitt ord.." D.v.s. Sanningens Ord. Därför, den som försöker förena sanning och lögn, av vilket skäl det än må vara, blir i samma ögonblick Djävulens advokat.

Gudsrikets område, är inget område för något allmänt tyckande. I vart fall inte om vi sätter ord till våra tyckanden. Den som inte med full visshet kan lära andra, skall inte lära ut någonting alls! Då det jag säger, också det allmänt luddiga, kan vilseföra Guds får. Får i Hans dyrköpta hjord!

Varför inte leka med Ormen i de här frågorna kring trosförkunnelsen och JDS - läran? Därför att han OCKSÅ har villfarelsens gift, och man vet inte själv när man kommit under det giftets inflytande och makt. Det ligger i det giftets natur, att fördärva offrets seende; så att man inte förmår se "det sken som utgår från Kristi evangelium."

På samma sätt som en naturlig orms gift kan förlama offret, så finns i villfarelsens gift en sorts förlamande verkan på sinnet: offret förstår inte, inser inte, att det är ett offer. Oftast är det omgivningen som först reagerar. Märker förändringarna.

Till saken hör också, att villfarelsen ande inte kommer med ord endast utan även med kraft: villfarelsens andes kraft! Och den kraften är i alla avseenden starkare än människor. Därför behövs Guds Ande för att avslöja den anden och driva den ut ur offret.

Det blir då m.a.o. ande mot ande, där den starkare vinner: driver ut den svagare. Därför kan man ytterst sällan, tror jag - och är så här långt min erfarenhet, övertyga dem som låtit sig insnärjas av villfarelsens makt med ord, det inkluderar även Guds Ord. Det måste Guds Andes verkan och kraft till.

Har själv sett att det är så det fungerar: i en pastor och församlingsföreståndares liv. En person som gått Uppsala livets ords bibelskola. Han fick mödosamt insikt om att något var fel, och ville bli löst. Och han blev det: mycket påtagligt!

I den väckelse som kommer över Sverige kommer Gud, tror jag, att lösa många också från villfarelsens makt. Han kommer m.a.o. att "noga rensa SIN loge."

Jes. 29:23-24 "ty när han - hans barn - får se mina händers verk ibland sig, då skall de hålla mitt namn heligt, de skall hålla Jakobs Helige helig och förskräckas för Israels Gud. De förvillade skall då få förstånd och de trilskande skall ta emot lärdom."

Rom. 9:28 "Ty dom skall Herren hålla på jorden, en slutdom, som avgör saken med hast."

Ytterst är det Gud själv som kommer att avgöra också de här frågorna. Det handlar om Hans folk och Hans loge och är därmed också ytterst Hans ansvar! Och det kommer Han att ta, också i den här saken. Det är en del i den väckelse som kommer över vårt land, är min tro och övertygelse.

Sverige skall bli ett "Karmel", en uppgörelseplats där också villoandarna skall få sin "beskärda del". De skall få sluta med sina härnadståg och sitt härjande bland Guds folk.

Gud tänker ta hem till sig en alltigenom fläckfri brud. Förlossad från allt Satans inflytande! Från alla hans band. Ingen av hans snaror skall få hålla henne kvar; mot hennes egen vilja. Det kommer Gud att se till.

Den som då hör och låter sig räddas, skall räddas. Den som inte vill, stannar kvar. Då finns inget utrymme för njaa, då gäller ja eller nej.

Då går Guds Ords svärd ut och dömer våra tankar, våra uppsåt och den ande som bor, eller har inflytande, i oss. Det kommer att bli Guds Ords och Guds Andes verk i och för oss. Allt i syftet att få oss rena och fläckfria hem, som Jesu Kristi brud.

Upp. 19:7-8 "Låt oss glädjas och fröjda oss och ge honom äran; ty tiden är inne för Lammets bröllop, och dess brud har gjort sig redo. Och åt henne har blivit givet att kläda sig i fin linne, skinande och rent. Det skinande linnet är de heligas rättfärdighet. Och han sade till mig: Skriv: Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid. Ytterligare sade han till mig: dessa ord är vissa och sanna."

Detta till skillnad från ord ur en annan mun, Rom. 3:13, "En öppen grav är deras strupe, sina tungor brukar de till svek. Huggormsgift är inom deras läppar."

Ps 119:105 "Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig." Ps 119:160 "Summan av ditt ord är sanning". Våra och andras, undervisning, Ord och tankar måsta således belysas, granskas, under "luppen" av "summan" av Guds ord.

Annars riskerar vi gå fel! Förlora målet för vår tro; Himlen. Där JESUS väntar ivrigt på oss. Låt oss inte slarva med kartan och kompassen som Han gett oss. Ordet och Anden. Gör vi inte det, slarvar, kan vi inte gå fel. Det har Han lovat oss. Och Hans Ord är pålitliga Ord. Och alla Hans vägar, är trygga vägar; som leder hem!

Barnatro som de alltför vuxna inte känner om JESUS syndarens vän som är mer än gods, familj och vänner och vägen hem.

2 Tim. 3:14-17 "Men förbli du vid det som du har lärt och som du fått visshet om. Du vet ju, av vilka du har lärt det och du känner från barndomen de heliga skrifterna, som kan ge dig vishet, så att du kan bli frälst genom den tro du har i Kristus Jesus. All skrift som är ingiven av Gud, är nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet så att en gudsmänniska kan bli fullt färdig, väl skickad till allt gott verk."

2 Tim. 4:1-5 "Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus, inför honom som skall döma levande och döda, jag uppmanar dig vid hans tillkommelse och hans rike: Predika ordet, träd upp i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa, förmana med allt tålamod och med undervisning i alla stycken. Ty den tid kommer, då de inte längre skall föredra den sunda läran, utan efter sina egna begärelser skall samla åt sig lärare i mängd, alltefter som det kliar dem i öronen, en tid, då de skall vända sina öron från sanningen och i stället vända sig till fabler. Men du, var nykter i allting, bär ditt lidande, utför en evangelists verk, fullgör i allt, vad som tillhör ditt ämbete."

Tiden härefter är kort, säger Herren. Då jag, Herren, skall samla in i min lada, de som hör mig till och då agnarna skall lämnas kvar på jorden. Det ögonblicket kommer när inget av er anar det. Det är mina tidstecken och mina maningar till er som skall hålla er vakna under väntetiden. Så håll er vakna, säger Herren, och sök mitt ansikte. Då skall mitt ljus gå upp i era hjärtan, så att den stunden inte kan överraska er; utan ni är redo att möta mig, säger Herren, er förlossare. Tro därför på Ljuset, Mitt Ord och Min Ande, medan det ännu finns kvar bland er.

När det, tillsammans med min brud, blir taget från jorden kommer ett stort mörker över hela världen. Jag vill inte att någon enda av er skall lämnas kvar till den tiden, säger Herren. Så gör dig redo. Återigen vill jag säga dig det, gör dig redo. Läs i Mitt ord; Uppenbarelseboken 3:18-22, säger han som var död, men som lever i evigheternas, evigheter. Om du läser det, och tar vara på vad där står, skall du inte komma på skam, komma till korta vid det prov, då jag skall sätta jordens inbyggare på prov, säger Herren. Då jag skall räcka ut min hand och rädda endast dem som hör mig till. De som tagit vara på Mitt Ord, säger Herren. Bli också du en av dem.

Guds Ord lär, att "den som inte församlar, förskingrar". Det innebär konkret, att om t.ex. JDS-läran är en Satans lära, är en uttalad allmänt hållen, lite luddig attityd mot den, ett sätt att bisträcka, hjälpa, Satan med att förskingra, vilseföra, Jesu får. Det är att se till, göra sig delaktig i, att förförelsen kan komma.

Den ja och nej inställningen passar Satans kluvna tunga utmärkt, ja den kommer därifrån. Det är inte så viktigt vad man tror om den läran, säger han. Du kan tro på den eller låta bli, det gör egentligen ingen skillnad. Det ena är som det andra. Ingenting att göra någon sak av etc. etc.

Skulle Gud kunna tänkas tala så, att du kan säga både ja och nej på samma gång?! Tror man det, är redan det ett tecken, ett symptom, på förblindelse.

Paulus som exempel hade inte en sådan undervisning: "Men om någon, vore det ock vi själva, eller en ängel från himlen, förkunnar evangelium i strid med vad vi har förkunnat för er, så vara han förbannad. Ja som vi förut sagt, så säger jag det nu åter: om någon förkunnar evangelium i strid mot vad vi har förkunnat för er, så vara han förbannad."

Och "om någon kommer och predikar en annan Jesu, än den som vi ha predikat, eller om ni undfår en annat slags ande, än den ni förut har undfått, eller ett annat slags evangelium, än det ni förut har mottagit, då fördrager ni sådant alltför väl."

Vidare "de männen är falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapar sig till Kristi apostlar. Och detta är inget att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljuset ängel."

Det är två saker som kan konstateras. Brevens mottagare hade haft en rätt tro, ett rätt evangelium och Guds Ords JESUS men blivit bedragna, vilseförda, och nu fått en "annan Jesus" och "ett annat slags evangelium".

Den andra är, att Paulus lägger så oerhört stor vikt vid läran, att en annan lära också betyder en annan Jesus; alltså inte Skrifternas JESUS. Det är med andra ord inte Guds Ande som undervisat dem, utan "en annan ande".

Ormens slingrande betyder för mig att den är svårfångad; d.v.s. hal och svår att få grepp om.

När det gäller JDS-läran och dess förespråkare, d.v.s. de som låtit sig insnärjas av den, så slingrar de sig undan t.o.m. argument FRÅN GUD SJÄLV för att förlägga Jesu strid mot Satan till en annan plats än Golgata: där den fördes öppet, inför alla. Och där segern över Satan fick Guds egna vittnesbörd:

1. Jesu egna ord: "Det är fullbordat"

2. Jesu egna ord: "Fader, i dina händer överlämnar jag min ande"

3. Förlåten rämnade (ett Guds under: Guds egen bekräftelse)

4. Klipporna, gravarna, rämnade och döda stod upp (också det Guds under: Guds egen bekräftelse)

Allt detta lyckas JDS-arna negligera. Detta därför att de är förblindade av en andemakt. En andemakt som vill förleda människan bort från den plats, och den händelse, som betyder hennes frälsning.

D.v.s. den plats där JESUS gav Sitt blod, Sitt liv. Därför att "utan att blod utgjutes ges ingen förlåtelse"

JDS - anhängare skriver att vi inte kan veta vad som hände med JESUS i dödsriket. Märker Du motsättningen, tvetaligheten?

Om man nu inte vet det (vilket vi egentligen vet) hur kan man då konstruera en hel lära grundad på just den helt okända tiden? Exemplet om Jona i den stora fiskens buk är ju ytterligare ett sådant försök till hemlighetsmakeri, som ju syftar till att ge utrymme för JDS-läran: men Jona var ju inte död i buken på fisken. Varken köttsligt eller andligt. Så det är ju sämsta tänkbara argument. Dumhetens eget argument.

Också att hävda att Jesu uppståndelse är frälsande och således inte blodet på korset, är ännu ett sätt att få bort blodet. Självklart är Jesu uppståndelse en av grundbultarna i frälsningen: det är ju det synliga kvittot på Hans seger, och på att Han talat sanning angående betydelsen av sin död och uppståndelse.

Därför blir uppståndelsen det slutgiltiga kvittot på att frälsningen i Jesus Kristus inte bara är en lära, utan också en fungerande verklighet. Seger över döden, helt enkelt. "Han är verkligen uppstånden" sa de första kristna: våra Vittnen på den punkten.

Vad JESUS gjorde efter sin kroppsliga död står i Bibeln. Det är bara att läsa innantill:

Han tog nycklarna till bostaden, fängelset, av fångvaktaren Satan och predikade Sin seger för dem som hölls fångna där. Krångligare än så är det inte, för det står skrivet i Guds Ord.

Och så kommer dessa att fortsätta, om inget speciellt kommer i deras väg; och det tror jag kommer. Gud har haft uppgörelser med villoandar förr (Han vill ju rädda Sina får) som t.ex. på Elia tid. En sådan tid tror jag kommer inför Jesu återkomst till jorden.

Så när vi varnar tror jag att det främst är värdefullt för dem som ännu inte låtit sig insnärjas av denna Satans lära och för dem som tagit sig ur hans, Satans, grepp på just den här punkten. De blir säkert genom Dina insatser styrkta i sin kamp.

De övriga, de som inte vill lyssna utan i stället kommer med motangrepp och slingrande av olika slag (t.ex. slingrar sig förbi de fyra tecken som jag räknade upp i början av det här inlägget) dem är det ännu så länge inte mycket att göra åt.

Kan man slingra sig förbi Golgatasegerns alla under och manifestationer från Gud själv, för att få förlägga striden i dödsriket där Jesu kamp mot Satan dessutom (enligt JDS-förespråkarna) får en helt annan utgång, och sedan mot bakgrund av att man inte kan veta vad som där hände, tillverkar en hel lära av det man inte, enligt dem själva, kan veta då är måttet så pass rågat vad gäller dumhet att man knappast kan räkna med något tillfrisknande.

Kol.1:19-20 "Ty det behagade Gud, att låta all sin fullhet ta sin boning i honom och genom honom försona allt med sig, sedan han genom blodet på hans kors hade berett frid"

Den som inte förstår detta, låter det vara ett tillräckligt argument i sammanhanget, utan i stället accepterar JDS-lärans teser, är enligt min mening inte mycket att göra åt.

Jag vill dessutom påstå, att den hållning som en del är exempel på, är bland de mest förföriska i sammanhanget: därför att de står med ett ben i vardera lägret kring JDS och säger både ja och nej samtidigt. De kan därigenom sprida Ormens gift och smitta på ett sätt som inte de mest rabiata JDS - förespråkarna kan. Då de (smittad av förförelsen) har ingång och gemenskap även bland sanna JESUS - troende:

De som älskar JESUS och därmed också hans och Guds lära och är beredda att ta strid för den också bland vänner, ja om så är, bland sitt eget husfolk! Paulus "gullade" inte med sin trosbroder Petrus när denne inte vandrade med fasta steg i Jesu lära.

Inte heller JESUS lät sig luras av Petrus förmenta omsorg och kärlek till Mästaren, utan sa: Gå bort Satan!

Det är vargar också i fårakläder vi är satta att avslöja, och då kan vi inte låta lura oss av lena, stillsamma bääanden och mjuka fårpälsar.

Frågan är vad som döljer sig bakom det lena bääandet och den mjuka förklädnaden. Det avslöjar vi inte minst med hjälp av Guds och Jesu lära. Kommer de med en i grunden annan lära, eller ej. Det är den avgörande frågan. Vad frågan får för svar, avgör saken!

Så agerade apostlarna och deras föredömen följer vi! Bibeln säger nämligen att vi skall följa goda föredömen. Vilka kan vara bättre föredömen än JESUS och hans apostlar!? Så att vi i så fall skulle följa dem och deras lära! Jag vet inga.

Rom. 6:17 "Men Gud vare tack, för att den tid är förbi, då ni var syndens tjänare och för att ni har blivit av hjärtat lydiga, så att ni följer den lära som givits er till mönsterbild."

Finns den mönsterbilden kvar hos oss?! Och är den mönsterbilden i så fall en eller flera?! Och finns skäl för oss att följa den, om den finns, på samma sätt som de första lärjungarna gjorde?! Och är den av samma avgörande betydelse för oss, som för dem?! Eller överdriver Paulus lärans betydelse i det här textavsnittet?! Eller vet han kanske inte vad han talar och skriver om!? Har vi måhända ett ännu "högre ljus" i dag, än det han hade!? Han som fick den nytestamentliga församlingens uppbyggnad uppenbarad för sig.

Det är kanske hypotetiskt sett, Paulus som skall lära av och efterfölja oss, när allt kommer omkring. Därför att vi i dag har "övermåttan höga apostlar" som vet betydligt mer och bättre än han! Bort det! Låt oss inte gå bort ifrån Guds ord sådant det är oss givet bara för att det idag "finns övermåttan höga apostlar", som talar sånt "som kliar i öronen" och förvänder evangeliet.

2 Tim. 3:15 "och du känner från barndomen de heliga skrifter, som kan ge dig vishet, så att du blir frälst genom den tro du har i Kristus Jesus. All skrift, som är ingiven av Gud är nyttig.."

Bibeln lär att den som föraktar Ordet, drabbas av dess dom. Det är Ordet, Sanningen, som skall rädda våra själar. Den "räddningsbojen" handskas man inte hur som helst med.

Joh. 12: 47 - 48. "Om någon hör mina ord men inte håller dem, så dömer inte jag honom, ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. Den som förkastar mig och inte tager emot mina ord, han har dock en domare över sig. Det ord som jag har talat, det ska döma honom på den yttersta dagen."

Jesus har försonat alla människor med Gud, men att förkasta Guds Ord är detsamma som att förkasta Guds räddning i Jesus Kristus eller att förkasta Kristus själv som i sin person är Guds Ord enligt Johannes.

I summan av Guds Ord finns inget utrymme för någon form av JDS.

Satan har ner genom tiderna, allt från "avfallets dag" predikat för oss människor: hur han ifrågasätter vad Gud sagt, förvänder detta för att sedan göra egna tolkningar: "skulle väl Gud ha sagt" och "ingalunda skall ni dö" (oaktat att Gud sagt det) och sedan kommer hans egen tolkning där han gör anspråk på att veta t.o.m. hur Gud tänker "men Gud vet, att när ni äter av frukten, skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud och förstår vad gott och ont är."

När nu Bibeln berättar att "Kristus dog enligt skrifterna" så gör Satan sina egna tillägg till skrifterna; d.v.s. åberopar sådant som inte uttryckligen står skrivet där.

Han gör ett eget tillägg, och lär människorna så. Detta gör han naturligtvis inte därför att det är utan betydelse, utan därför att det är av stor betydelse för hans uppsåt; att vilseföra Människan.

Det som tydligt och uppenbart står skrivet eller med Satans tillägg till och tolkningar av, Skrifterna.

JESUS t.ex. bemötte/granskade Satan skrifttolkningar i ljuset av "summan av Guds Ord", som enligt bibeln är Sanning. Någon annan sanning, Guds sanning, finns inte än den som tål en granskning i ljuset av "summan av Guds Ord."

JDS-läran är ett tillägg till Skrifterna, som inte håller granskad i ljuset av "summan av Guds ord". Den som vill göra det till en bagatell vet inte vad den gör. Förstår och inser inte allvaret i frågan.

Det nya förbundet i Kristi blod är renhetens förbund: vi Människan, skall var ren som Gud är ren och helig som Han är helig och det kan vi, i och genom Kristi blod!

Att då förringa Blodets helt avgörande betydelse genom att föra fram läran, att blodet på korset inte betydde den avgörande seger som Bibeln lär innebär att förändra, förfalska, själva Frälsningsgrunden. Rycka undan den, för att ersätta den med gungfly. Vem kan vara intresserad av att dra i från Frälsningsgrunden, d.v.s. Blodet, dess hela och fulla frälsningsbetydelse!?

Bara en, så klart, han som SLUTGILTIGT besegrades genom just Blodet på korset, Satan.

Låt Dig inte luras, bedras av honom som alltifrån begynnelsen är en bedragare! Han som också, i Bibeln, kallas Lögnens fader.

Håll Dig till Sanningen, JESUS KRISTUS SJÄLV OCH HANS LÄRA, då kommer Du att hitta hem! Hem till det som är målet för Din tro: Himlen.

Låt alltså ingen bedra Dig på vägen!! Säger Han, som älskar Dig och som har köpt Dig med Sitt eget dyrbara blod; som blodet från ett felfritt lamm. Han som ropade: det är fullkomnat! Det ropet innehåller också Din seger. Min seger, säger Herren, är Din seger! Te emot den: ren och oförfalskad, obesmittad.

Då skall Du bli fri. Det är därför som jag, Herren, kommit. För att ge Dig och alla min frihet. Säger Han som är Amen, Det trovärdiga och sannfärdiga vittnet och begynnelsen till Guds Skapelse. Böj Dig för Mig, och Mitt Ord och Du skall vinna Seger!

Kol. 2:2-4 Ty jag önskar, att deras hjärtan skall få läkedom, därigenom att de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds hemlighet, vilken är Kristus; ty i honom finns visdomens och kunskapens alla skatter fördolda. Detta säger jag, för att ingen skall bedra er med skenfagert tal."

1 Pet. 5:12 "Genom Silvanos, er trogne broder - för som en sådan håller jag honom nämligen - har jag nu i korthet skrivit detta för att förmana er och för att betyga, att den nåd ni står i är Guds rätta nåd."

Många menar att den bibelvers där det står att satan har "döden i sitt våld" (Hebr. 2:14), automatiskt innebär att hans "vistelseort" är dödsriket. Men är det alldeles säkert att så är fallet? Det tål i vart fall att fundera över, eftersom den genuina, ursprungliga Trosförkunnelsen bygger sin lära om Jesu andliga död, på att Jesus skulle pinas av satan, och inte då bara i dödsriket utan i helvetet.

Att satan skulle befinna sig i helvetet och kunna pina Jesus där är uteslutet, eftersom helvetet enligt Guds ord fortfarande är "obefolkat" av vare sig människor eller djävul. Naturligtvis är det viktiga att se att Jesus inte går till dödsriket som en förlorare som ska pinas av satan där. Men är det inte kanske så att hela den läran faller i sin egen linda, därför att det överhuvudtaget inte är djävulens uppehållsplats här i tiden?

Personligen tror jag aldrig att satan har haft några nycklar till döden och dödsriket i sina händer, utan att de alltid varit i Guds händer och att det är Gud som har inrett dödsriket för människan vid den kroppsliga döden i väntan på kroppens uppståndelse. Och att dessa nycklar nu efter Jesu seger på korset överlämnades från Fadern till Sonen i Gudomen ("Gud med oss"), där en ny ordning gäller: "övergått från död till liv", genom förtröstan på den Jesu Kristi person är och har gjort.

Det är nu efter Jesu försoning vad som gäller vid inträdet i dödsriket genom den kroppsliga dödens inträde. Där nu antingen "andligt levande" i Guds gemenskap genom förtröstan till den Jesus är och har gjort, eller "andligt död", skild för evigt från Guds gemenskap, genom att förkasta Guds nåd, tillgänglig i Jesu Kristi person och Hans offer av Kristi persons RENA kropp och blod.

Ormens huvud blev krossat på korset när Jesus utropar att det är fullbordat, då när Gud och människa var förenade i Kristi person, förenade i Guds jordiska kropp, Kristi persons kropp. Där blev den andliga döden övervunnen i Kristi person. Då miste den som hade döden i sitt våld, genom det RENA offret av KRISTI PERSONS kropp och blod, alla rättigheter i människan, genom att de fråntogs honom i Kristi person och Hans RENA kropp och blod. Det skedde där på korset och inte i dödsriket!

Var framgår det att djävulen någonsin haft några nycklar till döden och dödsriket? Gud är den som har inrättat dödsriket, som människans vistelseplats vid den kroppsliga dödens inträde i väntan på kroppens uppståndelse. Gud är den som alltid haft nycklarna till döden och dödsriket så långt jag kan förstå. Där överlämnas de nu till Jesu Kristi person. När Han därmed presenterar sig i Upp. tillkännager Han sin identitet som Gud, när Han säger att Han har nycklarna till döden och dödsriket.

Var står det att djävulen är i dödsriket? Det är platsen för de kroppsligen avsomnade. Djävulen har bedragit människan till att hamna i både den andliga dödens (åtskillnad från Gud) och den kroppsliga dödens våld. Men det har skett utifrån "ondskans andemakter i himlarymderna", varifrån Hans aktivitet än idag sker enligt Skriften och utövas inte från dödsriket och än mindre helvetet (som än idag är obefolkat av både djävul eller människor) som stationeringsort.

Jesus skulle inte bära synden ned i dödsriket. När all syndens konsekvens och andlig död, läggs på "syndabocken - syndabäraren" Kristus, så bär Han synden upp på förbannelsens trä (våra synder bar han i sin kropp upp på korset), skampålen, utanför lägret, på huvudskalleplatsen, där ondskans andemakter regerar med en febril aktivitet i ett försök att döda Guds Son, både andligt och kroppsligt.

Det synes lyckas när Gud är tyst och Kristi person blir omvävd av syndens och det demoniska mörkret. Men Jesus blir där tagen ur den andliga dödens vånda och Gud svarar när han ropar. Citaten i Ps. som anges, syftar inte på tiden i dödsriket, utan syftar på när Jesus lider den andliga dödens vånda på korset, men aldrig där dör den andliga döden, utan blir där på korset tagen ur den våndan och kan utropa att DET ÄR FULLBORDAT, med vunnen seger över den andliga döden i Kristi person, genom att den aldrig där sker.

Syndens konsekvenser detroniseras där i Kristi person när den läggs på Honom. Han dör i den kroppsliga döden "bort från synden en gång för alla" (Rom.6:10). Synden blir där kvar på skampålen, utanför lägret, tillbakaburen till dess upphovsman, där ondskans andemakter huserat med sin verksamhet. Andemakterna blir där avväpnade och står där med skam (Kol. 2:14-15). Det är där på korset det sker och inte vare sig i dödsriket eller helvetet ("Den brinnande sjön").

Ondskans makter misslyckas där på korset med att åstadkomma en andlig död av Jesus och Kristi person (Gud och människa förenade) kan där bära fram offret. Det är ett RENT offer av Jesu Kristi persons, Guds Sons kropp och blod, som där nu frambärs. Det är en REN kropp, Guds jordiska kropp, KRISTI PERSONS kropp, som där offras och död läggs i graven.

Kristi person blir även senare tagen ur den kroppsliga dödens vånda, som Han led och verkligen dog, när Han tack vare att Han aldrig dog den andliga döden (skildes från Gud), men vars vånda Han led, när Kristi kropp väcks till liv igen i den kroppsliga uppståndelsen.

Det är som KRISTI PERSON (Gud och människa förenade), Jesus går till dödsriket. Han är inte där av någon orsak som har med djävulen att göra. Han är där för att utropa ett budskap för de kroppsligen avsomnade i väntan på kroppens uppståndelse. Var sägs det att han där har någon batalj med fienden?

Försoningen handlar främst om en uppgörelse mellan Gud och människa i Jesu Kristi person. I denna försoning mellan Gud och människa fråntas djävulen alla rättigheter i människan (en rättighet som han fick genom människans olydnad och fall i synd, men som nu hävdes genom Jesu lydnad, fullbordan av lagen i människans ställe, fulla rättfärdighet och frambärandet av Kristi persons RENA kropp och blod).

Var framgår det att det skulle handla om något annat än att de som avsomnat i tro på den kommande Messias nu får höra och uppleva resultatet av sin förtröstan (andligt liv i Guds gemenskap till en kroppslig uppståndelse för att ingå i Guds eviga rike), medan de som avsomnat i förkastande av Guds förutsägelse om Messias "blir konserverade" i sin andliga död (Skilsmässa från Gud) och kommer att kroppsligen uppstå till dom och evigt förkastande från Gud?

1 Petr. 3:18-20. Till kroppen dödad, men andligt levande (fortfarande Kristi person = Gud och människa förenade) genom Anden i livgivande gemenskap, gjord andligt levande från evighet. Från evighet andligt levande genom Anden (=segern över den andliga döden i Kristi person), vid kroppens frånskiljande och död. Driven av Anden (i Anden) går han ock åstad och utropar ett budskap...

Det är "segerfursten", som i dödsriket proklamerar Evangeliets budskap om evigt liv till den som förtröstat på den Jesus är och har gjort, men evig dom och frånvaro av Guds härlighet, för den som förkastar Guds nåd, tillgänglig i Jesus Kristus. Var framgår det att det skulle handla om något annat?

Djävulen har mycket mindre att göra med försoningen mellan Gud och människa som sker i Jesu Kristi person, än vad han vill få oss att kreditera honom. Däremot försöker han göra om inte det verk som Jesus utförde. Bl.a. genom att inleda människor till en "antikristlig tro", d.v.s. en tro på att Jesus inte längre är Jesu Kristi person (Gud och människa förenade) på korset och göra det RENA offret av Kristi persons kropp och blod, för icke tillräckligt och orent!

Det finns ett "skenbart logiskt upplägg" för JDS initierad av fienden. Syndens lön är döden säger man så riktigt enligt Guds Ord. Helt riktigt syftar man på den andliga döden. Separation från Gudsgemenskapen. Skild från Gud till natur. Konsekvensen blir för människan den eviga döden. Den eviga separationen från Gud. Helvetet i slutändan.

Alltså resonerar en del (De som förespråkar JDS - läran), måste nu Jesus som människans ställföreträdare och den som tar straffet för synden - Helvetet - lida den andliga döden (separationen från Gud till sitt väsen) och helvetet i människans ställe. Jesus behöver bli skild från Gud till sin natur. Dö andligen och pinas av djävulen i helvetet.

Detta låter med ett sådant upplägg logiskt! Men det är inte den bild Bibeln ger av Guds logik. Inte den bild av Guds vishet i försoningen som Gud själv i sitt Ord ger oss.

Den andliga döden övervinns genom att den aldrig sker i Jesu Kristi person på grund av Hans syndfria lydnad och fulla rättfärdighet! I Bibeln sker inte försoningen genom att Jesus dör människans andliga död, upphör att vara Kristi person (Gud och människa förenad) och blir lika misslyckad som den förste Adam, utan genom att den övervinns i Kristi person, när syndens konsekvenser och den andliga döden läggs på Honom. Han kan därigenom bära fram det offer Gud krävde för mänsklighetens synd: ett RENT offer av Jesu Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod. Var framgår det att det skulle vara på något annat sätt?

Men innebär det att satan därmed "härskade i dödsriket som företrädare för dess destinationsort". Dödsriket var berett för människan i väntan på den kroppsliga uppståndelsen. Nycklarna dit har alltid Gud haft och överlämnades nu till Sonen som seger - Herre över liv och död och som en proklamation att Han var Gud.

Djävulens vare sig nuvarande "ockupationsområde" eller slutliga destination är inte dödsriket, utan "ondskans andemakter i himlarymderna" och slutligen "den brinnande sjön" - helvetet enligt Guds Ord. Detta helvete är idag obefolkat av både djävul och människor enligt Guds Ord.

Enligt min mening är varje lära som menar att Jesus skulle plågas av fienden i dödsriket eller i helvetet redan i sin utgångspunkt vilse. Fienden är överhuvudtaget inte belägen i dödsriket eller helvetet idag! Åtminstone inte som "ageringsarena". Hans plats är "ondskans andemakter i himlarymderna" enligt Skriften.

Men han kan genom sina bedrägerier lura människor till den del av dödsriket där människan utan Kristus förblir i väntan på den kroppsliga uppståndelsen till dom och evig förkastelse från Guds härlighet. Det är vad han försöker med bl.a. JDS - läran. Därmed betraktas han som "den som har döden i sitt våld".

Men som sagt det viktiga är att se att Jesus inte är en "förlorare" på korset, som dör den andliga döden, utan en seger - Herre som går till dödsriket för att förkunna korsets och blodets seger över synd och djävul, där "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder". Är Jesus andligt död så stämmer inte Guds Ord om att "Gud var i Kristus och försonade".

Menas inte med att djävulen "hade döden i sitt våld", just detta att han lyckats bedra människan att tvingas förpassas till denna del av dödsriket i väntan på kroppens uppståndelse? Men att i och genom Jesu försoning och seger på korset, var denna "död i sitt våld", orsakad av djävulens rättigheter i människan från fallet, fråntagen honom.

Jesus hade genom sitt RENA blodsoffer köpt människan tillbaka åt Gud. Han är nu åter människans rättmätige ägare genom "att Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv". Därmed överlämnades nycklarna till döden och dödsriket från Fadern till Sonen i Gudomen "som ska regera till alla hans fiender är honom underlagda". Var det inte detta segerbudskap Jesus proklamerade i dödsriket?

Djävulen försöker fortfarande dock genom bedrägeri hålla människor kvar i sin fångenskap utanför Guds härlighet och gemenskap, så att de "inte ser det sken som utgår från Kristi härlighet" och ser den seger Han vann genom Kristi persons RENA offer av Kristi persons kropp och blod. Däribland är JDS - läran ett sådant försök till bedrägeri med denna intention.

Jag kan inte se att det någonstans i Skriften framgår att "satans uppehållsplats eller destinationsort", skulle vara dödsriket. Lika litet kan man säga att Jesus skulle pinas av djävulen i helvetet. Helvetet, den "brinnande sjön", som "beretts för djävulen och hans fallna änglar", är ännu idag obefolkad, vare sig av djävul eller människor. Det ligger längre fram i tiden. De första som kommer att träda in där är antikrist och den falske profeten enligt Skriften. Sedermera förpassas satan själv dit och efter den slutliga uppståndelsen och domen även de människor som förkastat Guds nådeerbjudande om räddning i Kristi försoning. Någonting annat är svårt att utläsa ur Skriften.

Fienden är överhuvudtaget inte belägen i dödsriket eller ännu i helvetet! Hans plats är här i tiden "ondskans andemakter i himlarymderna" enligt Skriften.

Det är också utifrån den "positionens" aktiviteter av "ondskans andemakter i himlarymderna", som segern vinns redan på korset, där andemakterna kommer till skam i sitt misslyckande att besegra Kristus. D.v.s. inte kan förleda honom till olydnad och därmed andlig död, utan Han kan som det RENA offerlammet bära fram Kristi persons RENA förbundsblod.

Men satan kan ännu genom sina bedrägerier lura människor till den del av dödsriket där människan utan Kristus (det är nog sannerligen en pina i sig!) förblir i väntan på den kroppsliga uppståndelsen till dom och evig förkastelse från Guds härlighet.

Det viktiga är att se att Jesus inte är en "förlorare" på korset, som dör den andliga döden, utan en seger - Herre (med bevarad enhet mellan Gud och människa i Jesu Kristi person och fullbordat frambärande av Kristi persons RENA försoningsblod), som går till dödsriket, för att där förkunna korsets och blodets seger över synd och djävul, där "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder". Segern vanns redan på korset och inte i dödsriket eller än mindre i helvetet!!! Trosförkunnelsen är där helt vilset ute.

I Trosförkunnelsen försöker man kringgå detta med det RENA blodsoffret, genom att mena att det är först efter Jesu uppståndelse som Han senare bär fram ett rent blod i Himmelen. Men det är vid blodsoffret på korset som Gud sanktionerar det som ett RENT offer. (D.v.s. att ingen andlig död av Jesus ägt rum!) genom att visa att vägen nu där på korset var öppen till Gud genom att förlåten i templet brast mitt itu!

Hur mycket falskt i Trosförkunnelsen ska man mena sig försvara och ändå anse sig stå på "klassisk kristen mark" ?

Det viktiga som kan slås fast är att satan inte kunde "pina" JESUS på det enkla faktum, att satan redan var besegrad och fråntagen alla sina vapen, d.v.s. all sin makt, genom JESU död och seger på korset. Det säger Skriften!

Men jag vill gå ett steg längre och få "prövat", om det faktiskt inte är så, att JDS - lärans utgångspunkt, att Jesus skulle pinas av djävulen i dödsriket eller, som det också heter pinas i helvetet, redan faller i det faktum att djävulens uppehållsort vare sig är dödsriket eller ännu så länge inte helvetet heller idag.

DET ÄR PÅ KORSET SEGERN VINNS! Det är där som försoningen sker mellan Gud och människa och djävulens rättigheter i människan genom hennes fall fråntas honom. Detta genom Jesu seger över den andliga döden, DÄR PÅ KORSET(!), genom Hans syndfria lydnad och rättfärdighet och att Han därigenom kan bära fram Jesu Kristi persons RENA försoningsblod.

Det talas om "syndens makt att bedraga" och att "synden hade utövat sitt välde i och genom döden".

Satan hade genom människans fall en inteckning i människan, en makt att bedraga henne och som skilde henne ifrån Guds gemenskap (andlig död).

Han hade en makt att hålla henne bunden som "syndens träl" och därmed bli förpassad (som andligt död) vid sin kroppsliga död, till dödriket, som är inrättat för människan i väntan på kroppens uppståndelse.

Därmed kan det sägas att han hade makt över döden eller "döden i sitt våld". Men det framgår fördenskull inte att satan var stationerad i dödsriket. Hade han varit det så hade han måst besegras där, vilket också Trosförkunnelsen lär.

1 Kor. 54 - 57. …Döden är uppslukad och seger vunnen. Du död var är din seger? Du död var är din udd. Dödens udd är synden och syndens makt kommer av lagen. Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus."

Hebr. 2:14 "Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev också han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död skulle göra dens makt om intet som HADE döden i sitt våld, det är djävulen."

Segern skulle inte vinnas i dödsriket, utan i människan, där fienden hade sin inteckning genom synden och som omöjliggjorde människans försök att uppfylla Guds vilja och lag. "Dödens udd är synden och syndens makt kommer av (blir uppenbar) av lagen."

Det behövdes därför en försoning mellan Gud och människa för att borttaga fiendens inteckning synden i människan. Det behövdes en ställföreträdare som i människans ställe kunde uppfylla Guds lag och vilja, så att Gud kunde av nåd för Kristi rättfärdighets skull, TILLRÄKNA människan, Kristi rättfärdighet.

Så uppfylldes Guds rättfärdighet och Han kunde göra den rättfärdig, som lät det bero på tro, på vem Jesu Kristi person är och har gjort.

Det behövdes en ställföreträdare "som fördömde synden i köttet" (Rom. 8:3), som "dog bort från synden" och övervann människans andliga död i sin syndfria och rättfärdiga person, på grund av sin syndfrihet, fulla lydnad och rättfärdighet.

Vad Gud också krävde enligt förebilderna i GT. var ett RENT offer av en Gudaförenad (bestänkt med Guds förbundsblod) - (Jesu Kristi persons) kropp och blod. Utan att ett RENT blod offrades ges ingen förlåtelse. Jesus var det RENA offerlammet.

Det var igenom hela Jesu jordiska liv som försoning skedde mellan Gud och människa. Detta fullbordades på korset, där slutgiltigt djävulens inteckningar i människan fråntogs honom.

Detta skedde inte genom en andlig död. Precis tvärtom! Detta skedde inte i dödsriket! Det skedde på korset och i Jesu Kristi person (Gud och människa förenade).

Satans makt idag (ända fram till Kristus "har lagt alla fiender under sig till en fotapall" och vi är framme vid "uppståndelse och dom"), är att förvränga vem Jesu Kristi person är och vilket offer, som är det giltiga för mänsklighetens synd.

Satan försöker bedraga människor med "ett annat evangelium - en annan Jesus och en annan ande", så att människor inte "ser det sken som utgår från Kristi härlighet" och inte kommer till den tro på Jesus som Guds Ande och Ord inger.

Det var i människan - i Gudamänniskan - Jesu Kristi person på korset, som den som hade "döden i sitt våld", miste sin makt över människan och döden.

Det skedde inte i dödsriket och än mindre i ett helvete, som då ännu inte var belägrat av några invånare, om än berett för djävulen och hans fallna änglar.

Resultatet av Jesu Kristi seger på korset proklamerades i dödsriket, men VANNS PÅ KORSET! Det fulla resultatet kommer att bli uppenbart vid den kroppsliga uppståndelsen och domen.

Vad jag försöker visa på är att kampen om människan stod i människan och inte i dödsriket. Det var i människan försoningen mellan Gud och människa skedde och inte i dödsriket.

Det var också därför som Gud blev människa. Men Han blev inte bara människa. Han var samtidigt Gud. Det var i Gudamänniskan Kristus, som kampen stod och försoning skedde. Det var Guds eget odödliga liv, som i människan, Gudamänniskan Kristus, besegrade den "som hade döden i sitt våld" och "förde liv och oförgänglighet fram i ljuset".

Det var där i Kristus som satan besegrades och fråntogs rättigheterna i människan och därmed att ha "döden i sitt våld". Det skedde inte i dödsriket. När Jesus på korset utropade att det var fullbordat, så var segern vunnen där på korset. Gud bekräftade att Han var tillfreds med offret av Kristi persons RENA kropp och blod på korset, genom att då låta förlåten in till det allra heligaste, Guds eget hjärta, brista mitt itu. Vägen till Guds hjärta och gemenskap var öppen där på korset.

Det är Jesu seger över synden och den andliga döden (människans separation från Gud), genom att den aldrig sker i Kristi person, på grund av Hans syndfria rättfärdighet, som försoning sker mellan Gud och människa och djävulen därmed besegras. Där på korset sker det enligt Skriften och inte i dödsriket.

Detta proklameras i dödsriket av Kristi person (Gud och människa förenade). "I Anden gick Han och åstad och predikade…" Det proklameras inte där för satan. Var står det? Han är redan avväpnad på korset och stod där med skam. Det proklameras naturligtvis inför de människor som kroppsligen avsomnat och vars "destinationsort" fram till kroppens uppståndelse är "dödsriket".

Där befinner man sig antingen i tro på löftet om Messias respektive icke - tro på Guds löfte. För de förra var det Evangeliet om frihet för de fångna som Skriften säger, om en kroppslig uppståndelse in i Guds härlighet som predikades, men för de senare om uppståndelse och dom till evig förtappelse. Varför skulle det handla om något annat?

Att Kristus var i dödsriket som andligt levande och just Kristi person bekräftas i Hans kroppsliga uppståndelse. "Som alltifrån uppståndelsen är med kraft bevisad vara Guds Son".

Sanningen utifrån Guds Ande och Ord om vem Jesus är och har gjort drar människan till sig för ett accepterande av räddning eller förkastande av räddning. Bara Hans Ande och Ord kan skapa tro i en människa. Det är Hans verk.

Fienden vill genom bedrägeri skapa en "van - tro" på vem Jesu Kristi person är och vill hellre "framstå som besegrad i dödsriket i en andlig kamp", än besegrad på korset av det frälsande blodet från Kristi person. Det gör han gärna om han därmed kan skymma "hjärtans ögon", för vem Jesu Kristi person är och har gjort och lura människor till att missa målet.

Satan vill skapa en lära kring försoningen, som ska utgöra en blockering i sinnet och hindra Guds Ande och Ord att nå människornas hjärtan om det frälsande blodet från Guds RENA offerlamm på korset (1 Petr.1:18-19! Att utifrån Ordet framställa vem Jesu Kristi person är och har gjort ("som drar alla till sig") är därför minst lika viktigt som att driva ut onda andar!

Om läran att Jesus dog andligen redan i sitt utgångsläge är falsk, så hjälper det inte hur mycket man än försöker "modifiera läran" (vilket Ekman gjort och många andra). Det gör inte denna lära eller dess företrädare mer "rumsrena" för det!

Detta med det mest centrala i hela Evangeliet om Jesu Kristi persons RENA blodsoffer, är idag de kristna ledarna i Sverige på väg att "sälja ut" till förmån för Trosförkunnelsen och dess förvillande lärosystem. Må våra "herdar" vakna till besinning och inte ge vare sig Trosförkunnelsen eller dess företrädare utrymme i "fårahjordarna"! Det utgör en "surdeg", som kommer att förbereda människors hjärtan och sinnen till att välkomna antikrist som Kristus!

Öppnandet i de kristna sammanhangen för dels Trosförkunnelsen och dels Katolska Kyrkans irrläror, utgör inledningen på "det stora avfallet" och den "skökokristendom" som Skriften tecknar inför slutscenarierna av "församlingens eller hedningarnas tidsålder".

Detta kommer att tillsammans med allt annat avfall från den Kristna tron idag, att bereda marken för "den falske profeten" och antikrists framträdande i sken av att vara en "Kristus - gestalt". Den "marken" är beredd genom att manifestationer och läror från antikrists ande säges vara ett verk av Guds Ande, så att människor inte känner igen det falska längre.

Må den som har "öron till att höra" göra sig beredd och inte låta sig vilseföras av "tecken och under som ska förvilla jämväl de utvalda". Varken i en "Benny Hinn show" eller av gråtande madonnor och stigmatiseringsfenomen i avgudadyrkan och helgontillbedjan.

Jag hittade nedanstående artikel kring Alpha - kursen ute på nätet. Jag finner det så pass intressesant att jag sätter in det här nere i dess helhet för att få reaktioner från andra till innehållet.

Vill dock med bestämdhet reservera mig inför en mening, som jag vill understryka att jag inte upplever sanktion över i artikeln:

" Guds Ande bor i, och vittnar med, vår ande , inte vår själ eller kropp (Rom. 8:16; Apg. 18:5; Joh. 13:21) - därför kan inte de ovanstående vilseledande, fysiologiska förnimmelserna representera den helige Ande."

Guds Ord talar om att Guds Ande vittnar med vår ande, de är alltså inte ett och detsamma, förenade i en relation, men ändå åtskilda.

Sen säger inte ordet någonstans att "Guds Ande bor i människans egen ande", utan att Gud hos den troende "bor i människan".

Detta är viktigt att se, för här ligger något av de felaktiga tankegångarna, som gett utrymme för trosförkunnelsens "ande, själ och kroppslära" enligt deras variant, plus dess vilseförande "vi är gudar - läran".

Inte framgår det heller i en helhet av Skriften att Gud bara skulle kommunicera med människans egen ande och att själen och kroppen bara är "ockupationsfält för satan". Dessa tankegångar öppnar också det för trosförkunnelsens läror om "uppenbarelsekunskapen till människans egen ande".

Nog tror jag och även vet, av egen erfarenhet att Gud genom sitt Ord och sin Ande inte bara talar till eller vidrör människans egen ande.

Nog vidrör Gud även känslolivet och kroppen, när Han är å färde. Men det får inte idag förväxlas med alla de ockulta plagiat, som fienden kör med idag av den "verkliga Gudsupplevelsen".

Det gäller idag att hålla balansen åt alla håll! Så att vi inte heller mitt i alla övernaturliga plagiat av fienden fastnar i att all upplevelse är från fienden.

Personligen upplever jag Guds närvaro och vidrörande med en stilla frid och en "helig rördhet", där upplevelsen av en vördnadsfull glädje, över Jesu verklighet, av vem Han är och har gjort blir påtaglig.

Det är något jag förnimmer i hela mitt väsen. Där jag bara vet att "det är Herden som är å färde". Medan fiendens aktiviteter ger mig obehagskänslor och rysningar i hela mitt väsen. Naturligtvis prövar jag alla upplevelser inför Ordet.

Jag skulle vilja uttrycka det i likhet med Lina Sandell: "En liten stund med Jesus, oh, vad det jämnar allt och ger åt hela livet en ny och ljus gestalt". Något som berör hela min människa av ande, själ och kropp!

Guds verk är inte gagnat av överdrifter kring Alpha kurser, men samtidigt finns där all anledning, att på saklig grund, varna för den naivitet, när kristna bara anammar det material och de manifestationer som dessa kurser bär med sig.

Beträffande Guds Ande i förhållande till människans konstitution av ande, själ och kropp hänvisar jag till "Häftet" "Den troendes tre naturer" till vänster i "Menyn".

Så till artikeln!

HaFo

Den mäktiga anden

Detta är svårt för alla inblandade. Det är svårt för oss att skriva om det följande ämnet, men det kommer att vara speciellt svårt för vissa människor att acceptera det. Vissa kommer att behöva bibehålla ett mycket öppet sinne när de läser denna artikel, men vi tror att de kommer att få stor belöning om de gör det - eftersom detta förmodligen är det mest avgörande verk vi någonsin har skrivit.

Vi ber att ni som läser ska ge er i kast med våra argument på ett moget sätt och noggrant ska ta alla våra uppgifter under övervägande, innan ni kommer fram till några slutsatser. Om ni är övertygade om att våra uppfattningar är felaktiga, då behöver ni uppenbarligen läsa hela artikeln för att utförligt tillrättavisa oss.

Det andliga ursprunget till den nutida Alpha-kursen kan på ett överväldigande sätt påvisas vara från "Vineyard"-rörelsen. (1) Det hävdas ofta att Vineyards rötter i sin tur bestämt sträcker sig från personer som Carl Jung, Teilhard de Chardin och E.W. Kenyon - d.v.s. i New Age-rörelsen. (2)

Om detta är sant kan vi rimligtvis förvänta oss att samma manifestationer ska visa sig i Alpha, som förekommer när man blir invigd i New Age. Sker detta? Läsarna kan själva avgöra, eftersom följande förteckning är tagen, nästan ordagrant , (3) från El Collies Kundalini Signs and Symptoms (4) (Tecken och symtom på kundalini) - ett New Age-dokument som identifierar de olika manifestationerna som sker när man blir invigd i New Age kundalini.

I noterna i slutet lämnar vi källhänvisningar för var och en av de följande fysiska eller mentala upplevelserna som inträffar inom Alpha. Och inte bara det, utan varje not i slutet inkluderar två sådana hänvisningar - och alla uppgifterna härrör från Holy Trinity Bromptons (HTP) egna skrifter. Vår bok, Alpha - the Unofficial Guide: Overview , lämnar faktiska citat. Den finns att få från SMP och på andra håll. (5)

(Collie: ) "Kundalinis uppkomst kan dramatiskt påverka kroppen ... Den kan förorsaka:

• Energitillströmning (6) eller känslor av elektricitet (7)
  
  
• Förnimmelser av darrningar (8)
  
  
• Onaturlig hetta eller kyla (9)
  
  
• Ofrivilliga kroppsrörelser: hoppande, skakningar, (10) att man känner en kraft (11) - särskilt en kraft som stöter till (12) eller förflyttar ens kropp (13)
  
  
• Känslolöshet eller smärta (14) i lederna (speciellt i vänstra sidans leder) (15)
  
  
• Snabba humörförändringar (16), omotiverade eller överdrivna händelser med sorg, fruktan, raseri, depression (17)
  
  
• "Susande" förnimmelser i huvudet (18)
  
  
• Spontana artikuleringar, inkl. skratt (19) och gråt (20) - som ofrivilliga och okontrollerade hickningar
  
  
• Mystiska upplevelser, (21) trancer eller utomkroppsliga upplevelser (22), liksom slängar av egen storvulenhet (21)
  
  
• Underlig energi (t. ex. vitt ljus), i huvudet (24)
  
  
• Själslig extas eller lycksalighet (25)
  
  
• Kontakt med andliga vägledare genom inre röster, (26) drömmar eller syner (från andliga vägledare)" (27).

"Men säkert", kommer vissa att svara, "är detta bara ockulta förfalskningar av äkta manifestationer av den helige Ande?" Det finns en sanning i detta, men inte på det sätt de flesta människor inser. Den helige Ande ger oss andligt ljus (d.v.s. biblisk visdom), medan fienden framkallar ett fysiskt ljus i huvudet.

Gud ger oss glädje i vår ande (genom att vi vet att vi är frälsta från helvetet), medan fienden endast får människor att skratta fysiskt - och av ingen orsak. Gud kommer med kraft i vår ande (d.v.s. han gör det möjligt för oss att stå fasta i tron), medan fiendens "kraft" får människor att fysiskt göra saker (t.ex. att hoppa okontrollerbart) eller känna elektriska stötar etc. i sina (fysiska) kroppar. Och vi kan fortsätta på detta sätt. (28)

Guds Ande bor i, och vittnar med, vår ande , inte vår själ eller kropp (Rom. 8:16; Apg 18:5; Joh. 13:21) - därför kan inte de ovanstående vilseledande, fysiologiska förnimmelserna representera den helige Ande. Alphas Nicky Gumbel kallar sin "helige Ande" en "behärskande Ande", (29) och säger "vi borde bli fullständigt överväldigade av "denna Ande", (30) men den sanna helige Andes frukt innebär själv -behärskning (Gal. 5:22-23).

Avsaknad av kroppslig behärskningsförmåga är i bibeln genomgående förknippat med demoner och dom - t.ex. djurläten (Jes. 5:25-30; Ps. 59:1-15); förbränning (Jer. 21:10; Jes. 47:1, 14); skakningar (Apg. 8:7; Ps. 69:23-24); uppenbart berusat tillstånd (Jes. 29:9-10; Jer. 48:26) och så vidare. Däremot befanns den som blev befriad, efter att Legion blev utdriven, "sittande (snarare än hoppande! ) vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen" (Luk. 8:30; se också 2 Tim. 1:7).

Om läsarna förväntade sig hänvisningar till beteenden som att skälla eller att grymta i kundalini-förteckningen ovan, finns dessa underförstått inkluderade under El Collies rubrik "spontana artikuleringar" och kan förvisso inträffa på Alpha, (31) men fienden är mycket listig och vill tydligen bara frammana så pass häftiga manifestationer, som en speciell grupp är beredd att tolerera. Likväl, oavsett hur "milda" de extatiska manifestationerna än framstår, är det samma fiende som gör samma sorts skada.

Just därför att New Age-rörelsen har fört många icke-troende in i övernaturliga upplevelser, får vi inte ge efter för frestelsen som denna Alpha-ledare gjorde: "Vi insåg att vi behövde erbjuda något ... - speciellt i en postmodern värld - där de (deltagarna) kan få någon andlig upplevelse". (32) Den "andliga upplevelse" som icke-troende deltagare behöver är en Ande-inspirerad överbevisning om deras syndiga natur och en känsla av Guds vrede (båda är skrämmande obefintliga i Alpha), inte mer av New Age.

Här finns en avgörande ledtråd till Alphas framgång: ovanstående manifestationer framkallas ofta hos människor som fortfarande är icke-kristna . Som en följd av detta tror kursledarna att mottagarna nu är frälsta (om inte döpta i den helige Ande) - och säger det till dem. Alpha låter också deltagarna förstå att de kan få mer av dessa drogliknande upplevelser, om de går med i gemenskapen som leder deras kurs. Alltså är deras längtan att delta i en gemenskap efter att de avslutat Alpha, ofta av denna ytliga och osunda orsak - men tas ofta som ytterligare ett bevis på frälsning. Enligt bibeln ödmjukar den sanna helige Ande oss och leder oss till att förhärliga Gud (Joh. 16:7-14), men detta är helt enkelt inte regeln inom Alpha:

"Jag visste nu att jag betydde något för Gud ... Nicky (Gumbel ) inbjöd oss alla till att läsa en bön ... Det var en om att välkomna Jesus in i våra liv (snarare än att överlämna våra liv till honom? - DP ) ... När jag läste bönen fick jag känslan av ett eldhjul som träffade mig i bröstet och sedan fullständigt vräkte ner mina armar och ben - men vid slutet av kursen inbjöd jag Mark till Alpha-kursen" (33).

Verklig förändring

Det som följer är Alphas trumfkort. Trots dess användning av formler och världsliga metoder i stället för Andeledd förkunnelse (det senare är Guds krav varje gång vi för fram evangeliet), trots HTP:s chockerande förbindelser (med t.ex. Paul Cain, Rodney Howard-Browne och Robert Schuller), trots Alphas många doktrinära villfarelser och trots de uppenbart obibliska manifestationerna som frammanas, välkomnas Alpha i samfund världen över, därför att den förändrar människor på till synes goda och avgörande sätt . Logiken hos en lättlurad kyrka idag säger att detta MÅSTE innebära att Alpha är välsignad av Gud och godtas av honom.

Det finns emellertid ett fruktansvärt fel i detta argument - för invigning i New Age är en medveten, satanisk förfalskning av att bli född på nytt på ett äkta sätt. Förändringarna som man ser i Alpha är, medan de aldrig betygar något som ens kommer nära ett uppvisande de tecken som är bevis på en sann omvändelse,identiska med dem i kundalini-väckelsen . Följande förteckning är tagen direkt från resten av New Age-dokumentet som vi citerade tidigare, men därför att Alpha har "kristna" förtecken, verkar församlingen idag oförmögen att tillskriva fienden de följande - odiskutabelt djupa och "andliga" - förändringarna:

"Kundalinis uppkomst öppnar dörrarna till all sorts mystiska, paranormala och magiska perspektiv. Den leder ofta till:

• Stunder av enorm glädje, kärlek, frid och medkänsla.
  
  
• Själsliga upplevelser; utomsinnlig varseblivning; minnen från tidigare liv; helande krafter.
  
  
• Förhöjd kreativitet; nytt intresse för självkänsla och andlig kommunikation.
  
  
• Intensifierad förståelse och känslighet; insikt i ens eget väsen; djupare förståelse för andliga ting; intensiv medvetenhet om ens omgivning (inklusive "vibbar" från andra).
  
  
• upplevelser av insikt; direkt kännedom om en mer vidsträckt verklighet; transcendent medvetenhet."

Med andra ord kan invigning i New Age resultera i djupgående förändringar. Den kan "rädda" människor från gatorna och från mentalsjukhus; den kan medföra att förhärdade kriminella "kommer rätt"; den kan få människor att verka mycket mer inriktade på andlighet än de var tidigare - men inget av detta innebär att den är av Gud . Den är en hednisk förfalskning av sann frälsning och medför inte överbevisning om synd eller fruktan för helvetet, eller att man uttrycker ånger eller att man fullt ut sätter värde på och griper tag i Kristi kors, som en sann pånyttfödelse innebär.

Och så är det med Alpha. Undersök praktiskt taget vilket som helst bevis från vilken som helst Alpha-kurs mot ovanstående förteckning, och du som läser kommer att finna att beviset inte har någon motsvarighet i bibeln, utan i stället överensstämmer med Satans efterapning. Alpha-tidningar påstår regelbundet att kursen frälser människor från vissa tvivelaktiga metoder inom New Age, men samma ande finns bevisligen bakom båda. Så exakt är faktiskt samstämmigheten mellan dem, att en person från HTB som avslutat sina studier på Alpha, nu har gett ut en yoga-video och en bok som aktivt stöder yoga, utan att ge någon antydan om att den inte skulle kunna vara förenlig med den helige Ande. (34)

Mer förändring

Precis som med många droger som förändrar sinnet, medför "kundalini-väckelsen" ett större lugn och/eller lycka för den som är mottaglig för New Age - plus en större känsla av harmoni med världen, och en större förlåtelse mot människor runt omkring dem. Som en följd av detta talar de som har blivit invigda i New Age ofta om förbättrade relationer. New Ageare kan ofta yvas över helanden också, för annars skulle deras "alternativa terapi" snart förlora alla sina individer. Fienden har makten att åstadkomma sådana saker, men ändå är dessa precis de typer av test som används för att "bevisa" att Alpha är av Gud.

Begripligt nog återspeglar det nyupptäckta "intresset för andliga ting" som människor vanligtvis upplever, som blivit invigda i Kundalini, värderingarna som de människor har som vägledde dem genom deras invigning - alltså blir katolikerna som tar emot denna falska ande från katolska karismatiker mer katolska som en följd av detta. (35) De som avslutat sina studier på (den förment evangelikala) Alpha-kursen kan därför ha en verklig iver efter att läsa bibeln, men detta får inte lura oss.

Satan är mycket väl listig nog att förfalska en Gudagiven kärlek till den heliga skrift; följaktligen var fariseerna mycket angelägna om att läsa skrifterna också. Men i båda fallen är det ett "intresse" som är styrt av en falsk ande, snarare än en överlåtelse som är orsakad av den helige Ande, och i båda fallen ger det inte uttryck för en längtan att tro och lyda allt det som vi har fått befallning om i bibeln, utan att välja och vraka "lämpliga" versar, vilket blir det centrala och som används för fördunkla det "som är viktigast", som vår Herre uttryckte det (se Matt. 23:13-28).

De som är mottagliga för New Age känner, återigen som människor på drogkickar, att de "älskar" alla. De "älskar" speciellt allting som de tror orsakade deras spännade upplevelser. På Alpha föranleder detta ibland deltagarna att säga, att de "älskar" vad de tror är Jesus. Detta sker inte efter att de hört något tal om "evangelium" naturligtvis, utan endast efter att de varit med på "en weekend med den helige Ande" och åtnjutit vissa spännande kroppsliga manifestationer. Men många New Ageare skulle säga att de "älskar" honom också. (36) Detta är inte bedömningsgrunden.

Bedömningsgrunden är lydnad för den sanne Jesus, snarare än bara en sentimental känsla gentemot den på alla väsentliga punkter helt annorlunda Jesus som lärs ut på Alpha. (37) Liksom med New Ageare, tillskriver de som deltar på Alpha deras övernaturliga upplevelser den kraft eller person, som de får lära sig låg bakom dessa upplevelser:

"Anne lade sin hand på mig och sa: "Kom helige Ande" och de mest otroliga saker hände. Jag kände mig som om någon tog två facklor och stoppade in dem i mina ögon. Jag såg detta fantastiska vita ljus och hela min kropp, från topp till tå, badades med skinande vitt ljus (Kommer du ihåg fiendens fysiska ljus i stället för Guds andliga ljus? ) ... Jag fortsatte att säga om och om igen ’jag har mött Jesus, jag har mött Jesus’ ... ". (38)

Sammanfattning

Låt oss göra en överblick. De som avslutat sina studier på Alpha kan mycket väl utveckla en "andlig" syn på världen; kan uppträda mycket mer moraliskt än tidigare; kan säga att de "älskar Jesus"; kan vilja gå med i en gemenskap och läsa bibeln, men ändå inträffar alla dessa former av förändring inom New Age också. De innebär inte att människan är frälst. Man kan alltid förgäves undersöka officiella bevis från Alpha för att hitta kännetecken på sann omvändelse - som t.ex. äkta ödmjukhet, eller en vördnad och rättfärdig fruktan för den Allsmäktige, eller en sann längtan att bli förlåten av människor som man har försyndat sig mot, eller en djup tacksamhet för Golgata, eller en djup skam över sitt tidigare liv, eller en allvarlig överbevisning om sin syndiga natur.

Nästa gång ni som läser träffar på ett till synes imponerande bevis från Alpha (eller ett från Toronto/Pensacola, för Alpha för precis samma ande vidare), ber vi er att ställa frågan (a) om ovanstående, bibliska kännetecken finns, och (b) om fienden verkligen är oförmögen att åstadkomma de förändringar som man kan se - mot bakgrunden av att New Ageare upplever exakt samma helanden, förändringar, återupprättanden och så vidare.

Det finns mycket mer som vi kunde säga för att bevisa vårt påstående. (39) Var vänlig att varna så många äldstebröder som du kan, innan de accepterar Alpha. (40) De lyssnar mycket lättare, om de ännu inte har tagit emot den. Varför är det så? Delvis därför att de kommer att förlora ansiktet mycket mindre, om de tar avstånd från Alpha innan de uppmuntrar sina bröder som är på väg att bli indragna i att hålla en kurs, men också därför att vi har funnit att den mäktiga anden bakom Alpha förblindar människor för sanningen, när de en gång har tagit emot "den". Det finns fortfarande tid för många kyrkor, speciellt utanför Storbritannien, att bevaras från denna mardröm.

Herren gjorde det möjligt för oss att framställa denna artikel. Må han befria många själar genom den. De som redan har tagit emot Alpha-anden måste avsäga sig den fullständigt och ångra sig grundligt. Gud välsigne dig.

Elizabeth McDonald & Dusty Peterson

(Elisabeth McDonald blev omvänd vid 10 års ålder och har studerat kyrkohistoria vid King’s College i London. Hon har undersökt Alpha sedan 1995. Hennes första slutsatser publicerades följande år i det allmänt erkända SMP-häftet "Alpha: New Life or New Lifestyle?". Elizabeth bor i England och hennes tjänst är oändligt välsignad genom stödet från hennes man Ron.

Dusty Peterson växte upp i ett gudfruktigt hem och blev - genom Guds nåd - frälst 1982. Senare fick han högsta betyg i datavetenskap och blev till yrket softwareingenjör och arbetade huvudsakligen inom områdena rymdteknik och försvar. I slutet av nittiotalet övergav Dusty sin karriär för att noggrant undersöka Alphakursen på heltid.)

Noter

1. För närmare förklaringar, se på de två första artiklarna i serien "The Powers behind the Alpha Course ", som finns på vår hemsida (www.bayith.org).
   
   
2. För närmare förklaringar, se på den andra artikeln i serien "The Powers behind the Alpha Course ", som finns på vår hemsida (www.bayith.org).
   
   
3. Våra få förändringar får bara förteckningen att överensstämma med andra beskrivningar av invigning i New Age, som t.ex. The Clear White Light av "mästaren" Subramuniya.
   
   
4. Se på www. users.aol.com/ckress/symptoms.html (t.ex. 7 april 1999).
   
   
5. Var vänlig se på delen "Better Than Rubies" på vår hemsida (www.bayith.org) för mer information om denna bok.
   
   
6. Telling Others , (Kingsway Publications, 2001), sid. 86 & 122.
   
   
7. UK Focus , jan. -99, sid. 4-5; Elsdon-Dew (utg.), The God Who Changes Lives , del 2, (Alpha Publications, 2001), sid. 158. Lägg märke till att alla hänvisningar till tidningar, antingen sekulära eller andra, avser engelska upplagor. Alla betoningar i citat är också våra egna.
   
   
8. Alpha News , nov. -98 - febr. -99, sid. 15; UK Focus , mars -99, sid. 2.
   
   
9. Elsdon-Dew, op. cit., del. 2, sid. 78; Alpha News , nov. -97 - febr. -98, sid. 7.
   
   
10. Telling Others , sid. 152; Alpha News , juli - okt. 2002, sid. 9.
    
    
11. Elsdon-Dew, op. cit ., del 2, sid. 132; Alpha News , nov. -98 - febr. -99, sid. 15.
    
    
12. UK Focus , mars -99, sid. 2; Alpha News , nov. -98 - febr. -99, sid. 15.
    
    
13. Telling Others , sid. 123; Elsdon-Dew, op. cit ., del 2, sid. 223-224.
    
    
14. Gumbel för fram den obibliska uppfattningen om fysiska "sympatismärtor" (t.ex. i Telling Others , sid. 156 och i Talk 13).
    
    
15. Elsdon-Dew. op. cit ., del 2, sid. 114-121; Ibid ., sid. 149.
    
    
16. Alpha News , mars - juni -99. sid. 6; UK Focus , jan. -99, sid. 6.
    
    
17. Alpha News , juni - okt. -97, sid. 9; Elsdon-Dew, op. cit ., del 2, sid. 113.
    
    
18. Telling Others , sid. 123; UK Focus , dec. -98, sid. 5.
    
    
19. Alpha News , juni - okt -97, sid. 9; Telling Others , sid. 123-124.
    
    
20. Alpha News , mars - juni -99, sid. 6; Elsdon-Dew, op. cit. , del 2, sid. 222-223.
    
    
21. Alpha News , mars - juni -98, sid. 13; Alpha News , mars - juni -98, sid 7.
    
    
22. UK Focus , dec. -98, sid. 5 (copyright The Express , 1998); Alpha News , nov. -97 - febr. -98, sid. 12-13.
    
    
23. Neil Richardson, A Tale of Two Cities: Nicky Gumbel and the Alpha Course (2000), sid. 16 (tagen från en HTB-tidskrift); även vittnesbörd av Gumbel i Talk 8, utg. 2.1.
    
    
24. Alpha News , mars - juni -98, sid. 12-13; Alpha News , juli - okt 2000, sid. 36.
    
    
25. UK Focus , mars -99, sid. 2; Elsdon-Dew, op. cit. , del 2, sid. 38.
    
    
26. Alpha News , juli - okt -98, sid. 15; Alpha News , mars - juni -98, sid. 13.
    
    
27. Elsdon-Dew, op. cit . , del 2, sid. 111-112; Alpha News , nov. -97 - febr. -98, sid. 12-13.
    
    
28. Vi ger flera andra exempel i del 5 av vår bok.
    
    
29. Questions of Life (Kingsway Communications, 2001), sid. 113.
    
    
30. Questions of Life , sid. 113.
    
    
31. "En kvinna ... säger att hon inte kan förmå sig själv att ’grymta som en gris och skälla som en hund ’ på en kurs i Church of England ... Angie Gordon, 50, påstår att hon inte blev konfirmerad om hon inte anmälde sig till Alpha-kursen, som hon säger är ett program för ’hjärntvätt’ där deltagarna ... åstadkom djurläten och sedan ramlade omkull. Mark Elsdon-Dew på Holy Trinity Brompton sa att Alpha-kursen ...’(P)åverkar olika människor på olika sätt’" (The Times , 11 maj 1996). Lägg märke till att Elsdon Dew inte förnekade denna kvinnas påståenden om bondgårdsmanifestationer. Lägg också märke till att hänvisningar till Alpha-manifestationer i artikeln du läser efterdaterar detta tidningsurklipp med åtminstone ett år, och i många fall 4 eller 5 år - d.v.s. efter att "Toronto" antas ha slutat.
    
    
32. Alpha News , mars - juni 2001, sid. 20.
    
    
33. UK Focus , jan -99, sid. 4-5.
    
    
34. Den engelska kändisen och f.d. medlemmen i Spice Girls Geri Halliwell har gett ut en bok efter att hon gått på Alpha i HTP. Boken Just For The Record , (Ebury Press, 2002), innefattar också Geris tack till "Pippa och Nicky" på sista sidan (Nicky Gumbels fru kallas Pippa), Halliwells video, också utgiven 2002, kallas "Geri Body Yoga". Annonseringen hävdar att "yoga är för alla".
    
    
35. Se på del 2 i vår bok för närmare förklaringar.
    
    
36. Se t.ex. på kapitlet med titeln "God as the Beloved" i New Age-boken som träffande nog heter The Alpha Point , (BKISL, 1999), av Anthony Strano.
    
    
37. För närmare förklaringar om de många skillnaderna, se på vår serie om tre artiklar med titeln "Chapter and Verse on Alpha’s Jesus" - som kan fås gratis från "Better Than Rubies"-delen på vår hemsida (www.bayith.org).
    
    
38. Alpha News , mars - juni -98, sid. 12-13. Lägg märke till det medföljande "jag-centrerade" mantrat i stället för lovprisning riktad mot Gud.
    
    
39. Del 5 av vår bok ger en utförligare behandling av många frågor som ställs i denna artikel.
    
    
40. Datakopior av den artikel som du läser kan fås gratis från "Better Than Rubies"-delen på vår hemsida (www. bayith.org).

Med anledning av Kalla faktas program om och insändare i DAGEN kring Apostoliskt nätverk:

Många oroas över och pekar helt riktigt bl.a. på ett "tydligt farligt symptom": den osunda ledarskapsstrukturen och anspråk på att "tala från Gud" utan att det kan ifrågasättas.

Detta är dock bara symptom på ngt allvarligare, där få pekar på de verkligt bakomliggande farligheterna och sambanden: Trosförkunnelsen - Ekman - Amritzer (en "kloning" av Ekman och trosförkunnelsen - tragikomiskt eller rysansvärt eller vad man nu ska kalla det, hur Amritzer framstår som en kloning av Ekman vid sina framträdanden. Vokabulär, beteende etc. är ju en slags skrattretande kopia. Huga!!!! Varför blir männskor sådana???) Och detta är något som getts utrymme bl.a. på Nyhemsveckan och i Pingsts predikantveckor, där även en villolärare som Ålegskjaer tillåtits medverka.

Här kommer nu "skörden" som ett resultat av att tillåta villfarelsens makter att få inträde mitt in i kristenheten istället för att kalla det vid dess rätta namn !

Bo Anders Stenstrand har förmått sin son Per- Inge (som redan skapat genom "sin trosförkunnelse" splittring i Västerås Pingst. och därefter startat en ny "trosförkunnelsesvulst") att inte längre medverka vid "Apostoliskt nätverk". Farhågorna synes dock bara vara ytliga och sekundära.

Få vågar här peka på sanningen kring, att här föreligger i botten, en "annan Jesus, en annan ande och ett annat evangelium", som alltid skapar splittring ! Handlar det om mod, "kyrkopolitik" eller oförmåga att se vad som är vad?

Knutby… [Trådarna bakåt mellan knutby och LO är ju egentligen odiskutabelt - (se Olingdahls svar På Ekhs lögner i Tidningen DAGEN). Det är ynkligt att både Pingst. och LO tvår sina händer istället för att göra upp med de tokigheter i lära liv och utövning, som de bedriver, gett utrymme för och som faktiskt utgör grogrund för t.o.m. så allvarliga saker som i Knutby, om "det blir till verktyg" i "redan sjuka människors händer", som är speciellt tillgängliga. Då går det inte bara andligt snett utan kan bli till briserande bomber på livets alla områden]….och Apostoliskt närverk, är bara början på grund av att kristenhetens ledare slutat uttrycka villolärare och villolära vid dess rätta namn och ger dem utrymme på sina plattformer.

Lägg därtill "flirten" som pågår med Katolska Kyrkan och dess företrädare och man får en "kompott", som utgör grunden för "det stora avfallet", som under det kristna namnet kommer att hälsa antikrist välkommen som Kristus!!

HaFo

Den andliga döden över människan övervinns på korset ("Kristus utgavs för våra synders skull"). Jesus kan säga att det är fullbordat för människan till att fritt och för intet gå in i Guds gemenskap, genom offret av Kristi persons kropp och blod. Gud visar detta redan på korset när Jesus ger upp andan, genom att låta förlåten rämna i templet. Offret av Kristi person Blod och lekamen där på korset hade öppnat dörren in till Guds gemenskap.

Mellan Kristi persons kroppsliga död och kroppsliga uppståndelse, hade Han enligt Bibeln, att som fortfarande andligt levande = Gud och människa förenade = fortfarande Kristi person, ett uppdrag att "predika för andarna i fängelset", fram till sin jordiska kropps uppståndelse. Detta sker naturligtvis där det står att det sker: "Till kroppen dödad, men till anden gjord levande (av Guds Ande gjord levande från evighet), gick Han ock åstad och predikade."

Kristus "uppstod för vår rättfärdiggörelses skull". Här i tiden tillräknas vi Kristi rättfärdighet av nåd på grund av Hans förtjänst och vår Gudsrelation är i Honom, vår ställföreträdare, upprättad. Vi får i umgängelsen med Jesus (Joh.1:12) livsgemenskap med levande Gud genom Hans Ande.

Men även den kroppsliga döden är i Kristi persons kroppsliga uppståndelse besegrad. Detta för att vi i den kroppsliga uppståndelsen ska "bli verkligen rättfärdiga" - "uppstod för vår rättfärdiggörelses skull" och därmed enligt Johannes i evighetens värld, efter vår kroppsliga uppståndelse, "bli Honom lika".

Dramat på korset var ingen "romantisk" tillställning. Det var slakt det handlade om. En slakt av det oskyldiga offerlammet (Gud själv som fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt), som i människans ställe, övervinner syndens konsekvenser och döden i alla dess former, när den läggs på Honom.

Det är historiens största drama som där utspelar sig. Det är inte bara en vanlig människas kroppsliga död som där sker. Det "är Gud som i Kristus försonar världen med sig själv", med all den andliga strid och turbulens det innebär från ondskans andemakter.

Enligt vetenskapen, så borde Jesus redan ha dött av ångesten i Getsemane, när Han svettades blod. Det tydde på att redan då knäcktes hjärtverksamheten. Men Han skulle fram igenom profetsians uppfyllelse i lydnad ända fram igenom slakten på korset.

Ser man det ur mänskligt lidandes perspektiv, så måste det ha varit en enorm lättnad, att få vara framme vid slutet och kunna säga att det är fullbordat, "Fader i Dina händer anbefaller jag min ande", efter att ha framburit ett rent offer av Kristi persons lekamen och blod (Kristi Blod för Dig utgjutet, Kristi lekamen för Dig utgiven). Efter att Gud kämpat igenom livet i jordisk kroppslig, "i syndigt kötts gestalt och fördömt synden i köttet" (Rom. Kap.8) i människans ställe, genom sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.

Det måste ha varit både en triumf och lättnad för Gud som "var i Kristus och försonade världen med sig själv". Han kunde nu inbjuda alla människor till sin gemenskap, när Han själv gått in i människans ställe och röjt undan det som stod i vägen: människans synd, olydnad och andliga död.

Det är Du, jag och alla andra som orsakat att Han behövde gå denna väg för att återlösa oss. Om vi verkligen ville lindra Hans smärta skulle vi aldrig synda. Men det kan vi aldrig eftersom vi efter fallet är "syndens trälar". Därför må vi bara glädja oss över att vi i vår hjälplöshet får för Kristi skull uthämta nåd, förlåtelse och gåvan av evigt liv i Guds gemenskap. Därtill får vi redan i den här tiden uppleva hur Gud genom sin Ande kommer in i våra liv och ger oss en ny håg och inriktning där vi börjar avsky synden och istället åtrå rättfärdigheten.

Men det är en process som blir färdig först i den kroppsliga uppståndelsen. Fram till dess får vi överväldigande glädja oss över Guds nåd, försoningen, förlåtelsen och den TILLRÄKNADE rättfärdigheten från Gud för Kristi skull.

Uppståndelsen lärs i Gamla Testamentet, är ett "huvudstycke" i Evangelium och lärdes av Kristus och predikades av Apostlarna:

Job: 19- 26; Ps. 16:10, 49:16; Jes. 26:19; Dan. 12:2; Hos. 13:14; 1 Kor.15:3 - 4; Hebr. 6:1 - 2; Matt. 22:29 - 32; Luk. 14:14; Joh. 5:28 - 29; Apg. 4:2, 17:18, 24:15.

Uppståndelsen verkas genom Guds makt, Kristi makt och Den helige Andes makt:

Matt. 22:29; Joh. 5:28, 6:39 - 44; Rom. 8:11

De troende ska i uppståndelsen uppväckas genom Kristus, förhärligas med Kristus med oförgängliga kroppar:

Joh.11:25; Apg.4:2; 1 Kor. 15:21 - 23, 42 - 44, 51 - 52; Fil.3:21; 1 Joh. 3:2.

Vilket mål vi har som kristna!! Låt oss inte "slarva bort det" målet genom att inte "ge sanningen rum i våra hjärtan" kring vem Jesus är och har gjort och sätta vår förtröstan till en "annan Jesus, ett annat evangelium, presenterad av en annan ande", som i t.ex. trosförkunnelsen, katolicismen och flera andra företeelser idag på den andliga arenan.

Bön i Jesu namn

Att anropa "Fadern", säger ingenting om "vilken Fader" i den andliga världen jag möter. Att anropa "Anden", säger ingenting om vilken ande jag kommer i kontakt med.

Men anropar jag Jesus, så anropar jag den som "Gud upphöjt över allting och gett det namn, som är över alla andra namn, för att i Jesu namn alla knän ska böjas och tvingas erkänna, Gud Fadern till ära, att Jesus är Herre" (Fil.2:9-11)

Namnet Jesus är det "kodnamn" Gud gett oss in i den andliga världen för att komma rätt. Att anropa Jesus säger vilken Gud (Ande), som jag söker kontakt med i den andliga världen. JESUS och därmed också Jesu Namn är ju Guds i NT kontaktväg till och med Människan.

Tar man bort det Namnet, den kontaktpunkten, så finns ingen möjlighet till kontakt och gemenskap med Gud längre. Då är den bruten: därför att den sker i och endast genom, Jesu Namn och den person Kristi person som i det namnet "Gud med oss" försonat oss med levande Gud.

Naturligtvis vill Satan med alla medel få bort det namnets betydelse från den kristna rekvisitan. Namnet är ju Honom som bär det och som vunnit segern över Satan, och utan Namnet ingen seger.

Ska vi se betydelsen av Jesu namn, behöver vi se den oupplösliga enheten mellan Fader Son och Ande i den ende Gudens personlighet av "Jag ÄR Herren, Herren är en", där vi nu möter Honom i "Gud med oss", Kristi person, i Jesu namn.

Vi behöver se att Anden är utgjuten i Jesu namn. Att när vi åkallar Jesus så åkallar vi Gud själv, Fadern, Sonen och Anden i den ende Gudens person, som ÄR Herren. (Se enheten i Guds enda person av Fader Son och Ande i Joh. Kap. 14 - 17). Alla som genom historien övergett Gudsbilden av "en Gud i tre personer och tre personer i en Gud", har förr eller senare på ett eller annat sätt kommit vilse!!

Naturligtvis handlar det då om den person Jesus är, som bär det namnet, som jag vänder mig till. Kommer jag på någon annan grund än den Jesus är, har gjort och betydelsen av blodsoffret på korset, så spelar det ingen roll vilka "Fäder eller andar" jag vänder mig till i andevärlden, eller hur mycket jag formulerar namnet Jesus, så kommer jag ändå fel!

Personligen så vänder jag mig till Fadern, Sonen och Anden i den ende Gudomspersonen av "Jag ÄR Herren, Herren är en" i "Jesu Kristi namn!". Kommer på den grund av den Han är och har gjort, där Han är min rättfärdighet, som min ställföreträdare inför Gud och som plånat ut mina synder inför Gud med sitt blod.

Jag använder namnet Jesus som "tilltalsord" för att visa att Han är den Fader som sänt Sonen, "som Gud upphöjt över allting" och den sida av sitt väsen "Gud med oss", Kristi person, ( och åt vem Gud har "överlåtit allt åt Sonen tills alla Hans fiender är Honom underlagda"), som Gud nu möter oss idag i skepnad av Anden utsänd i Jesu namn.

Det är ju "Herren", den ende Guden, som vi ska vara i kontakt med. På otaliga ställen framställs hur "Jesus är Herre" och att vi ska åkalla Herrens namn (t.ex. Rom. 10:6-15; Joh.1:1-14) , vilket idag är "Jesu namn", där Han nu enligt Ordet är både "Herre och Messias", med det namn Gud upphöjt över alla andra namn och i det namn som Gud idag möter oss: i Jesu namn.

Det framgår ju i dessa texter, att Jesus är Gud - Gud är Jesus och den vi ska komma till tro på, vem Han är och har gjort och ta emot Honom i våra liv. Hur inbjuder man någon i sitt liv annat än att tilltala Honom vid namn och därmed åkalla, be till Hans namn, (som alltså är Jesu namn idag som Bibeln framställer det)?

Kom i ett sammanhang i kontakt med en kvinna. En drogmissbrukare som varit satanist, men som nu insåg att det var galet och ville bli kristen. Vi var flera som bad tillsammans med henne en hel natt där atmosfären var så kuslig med märkliga otäcka fenomen som gjorde att man faktiskt kunde "tro på spöken".

Hon kunde inte få namnet Jesus över sina läppar. Men så framåt morgonen så kunde hon viska fram namnet Jesus. Det förändrade hela situationen och atmosfären vändes till fridfull harmoni. Hon blev fri drogerna och växte därefter fram till en harmonisk kristen med en innerlig umgängelse med Jesus. Det tycker jag vittnar om betydelsen i namnet Jesus och vilken kraft det utgör i den andliga världen. Inte konstigt att fienden vill få oss att inte åkalla Jesu namn. Men poängterar igen att det inte bara är ljud vi uttalar, utan att Jesu namn hela tiden är kopplat till den person Han ÄR.

Vid all form av JDS - lära faller också all grund för att komma till Gud i "Jesu namn", på den grund av vem Jesus är och har gjort. Det är ju då på "en annan Jesus - grund", som man kommer, oavsett man vänder sig till Fadern, Sonen och Anden i den ende Gudens person "Jag ÄR Herren, Herren är en" och även om man så använder "Jesu namn". Det är ju en "annan Jesus", en annan Gud som man kallar Fader och som man då åberopar, anropar och vänder sig till i bön.

Bibeln säger att Jesus är Herre, att Bibeln säger att det bara finns en Herre, att vi uppmanas att åkalla Herrens namn, att vi ska be i Jesu namn.

Att åkalla Gud, Fadern, Herren eller Anden säger inget om vilken "gud - fader herre eller ande", jag kommer i kontakt med. Men åkallar jag det namn som "Gud upphöjt över alla andra namn, för att i Jesu namn, Gud Fadern till ära, alla knän ska böjas och tvingas erkänna att Jesus är Herre", så anger det att jag åberopar den ende Guden, himlens och jordens skapare, som inkarnerade sig via Marias moderliv in i jordisk kroppslig gestalt i Kristi person (Gud och människa förenade) och som i enheten och uppenbarelsen av Fader Son och Ande, säger sig vara "Herren, Herren är en".

Det förutsätter naturligtvis att jag kommer på den grund som Jesus i sin person ÄR, har gjort och betydelsen av Blodsoffret på korset, som ger Jesusnamnet dess auktoritet, knutet till den person Han ÄR = GUD SJÄLV !

Som jag sa så visar Joh. Kap 1 på att det är Jesus vi ska ta emot och vara i kontakt med i våra liv och Jesus visar i Joh. 14 - 17 kapitlet hur Fadern, Sonen och Anden är förenade till ett hur den som tror på Honom även tror på Fadern och att Fadern och Sonen skall ta sin boning i den troende, genom Kristi Ande, tillika Faderns Ande, den Helige Ande sänd i Jesu namn, Hur inbjuder jag en person för att leva en relation med Honom utan att tilltala dennes namn?

Jag uppmanas att be till den ende Gudens person, Herren, Herren ÄR en i Jesu namn. Det namn Gud upphöjt över alla andra namn. Det namn som Guds Ord säger står för den person som är Herre. Alltså Gud själv, som nu möter oss i Jesu namn, den sida av Guds väsen - Sonen, som nu i församlingens tidsålder möter oss i Andens skepnad utgjuten i Jesu namn, till dess alla Hans fiender är Honom underlagda.

Se upp på den Jesus som på korset i sin person förenade, försonade Gud och människa med varandra. Där "GUD VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv".

Se upp på Honom som förblev Gud och människa (Kristi person) igenom hela skeendet och därmed bär fram offerlammets RENA lekamen och blod, "Jesu Kristi Guds Sons blod som renar från all synd" inför Gud. (Kristi lekamen för Dig utgiven, Kristi blod för Dig utgjutet). Se upp på Honom som är både "Herre och Messias" och åkalla "Herrens namn". "Det namn som Gud upphöjt över alla andra namn, för att i Jesu namn alla knän ska böjas och tvingas erkänna att Jesus är Herre".

HaFo

För att börja från början...

... måste man se på hur Trosrörelsen ser på Jesu försoningsverk på Golgata:

Efter att Jesus uppstått och tagits tillbaks upp till himlen lämnade han, enligt detta synsätt, all den utrustning Du och jag behöver för att kunna klara oss här på jorden. Denna utrustning, löftena i Guds Ord, är ett vapen i den andliga krigföring vi kommer att få utkämpa mot Satan och hans här. Vårt syfte är att befria de områden där vi bor igenom bön och proklamation av Hans Ord. Han kommer inte att göra någonting förrän den dag han stiger ner och sätter fötterna på Oljeberget.

Med andra ord - du är ensam och som enda sällskap har du hans löften och den Helige Ande. Det finns ingen förtrolighet i relationen med Gud, inte den där Jesus i vars knän du kan lägga ditt huvud och vila. Vila existerar inte i Trosrörelsen pragmatiska värld lika litet som förtrolighet.

Livet här på jorden är ett krig och Livets Ord sades ofta vara "en krigshögskola". I en sådan är det bäst man är tuff och har skinn på näsan. Orkar man inte med så visar det på att man aldrig heller var menad för denna Herrens ultimata lösning. Folk som hoppade av sågs ner på med förakt eller med överseende blickar kryddade med ett stänk av stålkall cynism.

Klarar vi inte av vårt uppdrag trots alla dessa verktyg som Han gett oss i Bibeln kan inte heller Jesus hjälpa oss. Vi måste genom att tillägna oss allt större kunskap i Ordet upptäcka dessa verktyg så att vi kan leva ett framgångsrikt liv på jorden.

Vägen till denna kunskap går företrädesvis genom ett eller ett par år på Livets Ords Bibelskola. När sedan Ordet fått komma in i oss utlöser det en kedjereaktion och briserar som en bomb i våra liv och aha-upplevelserna kommer avlösa varandra som ett påskfyrverkeri.

TRON

I det här fanns också den balansakt som det innebar att tro. Tron är mycket starkare knuten och fokuserad till individen och inte, som det borde vara, till objektet för tron som är GUD. Bibeln säger att tron är en gåva och att den växer i samvaron med Herren. Trosrörelsen säger att tron är ett verktyg som likt vapnen i ett TV- eller dataspel växer och förmeras ju fler segrar man vinner och ju mer man vågar. De som inte vågar - vinner ingenting. Deras liv blir ett monotont liv där man ständigt vandrar i cirklar. Detta användes också flitigt som förklaringsbild på det andliga läget runt omkring, lokalt och i landet i stort.

CYNISMEN

Då jag såg en person som det gick dåligt för på Bibelskolan och ville hjälpa honom fick jag följande förklaring:

Du kan inte hjälpa honom mer än till en gräns. Du har din tro och han har sin. Det är meningen att han ska utveckla sin tro så han upptäcker sina vapen och kan köra Djävulen på porten. Innan dess kan du inte göra någonting för honom förutom att kanske uppmuntra honom. Han måste ligga där tills han får nog, reser sig upp och tar sitt uppdrag och Gud på allvar.

Liknande cynisk inställning var mycket vanlig på Livets Ord. Det var som om man bara väntade på att någon skulle falla så att man fick vara beskäftig och mästrande. Sanningen var den att alla mer eller mindre vacklade men man fick den kortvariga glädjen att upptäcka att man själv fortfarande stod kvar och var med så fort någon annan föll. Vare sig tidigare eller senare har jag upplevt en sådan känslokyla.

Så fort man umgicks tillsammans kände man hur man blev "scannad" från topp till tå av folk som menade sig ha andeurskiljningens gåva. Ingen ville nämligen ta några risker att umgås med "fel" folk eller några som senare skulle visa sig vara förlorare. Alla ville dessutom komma nära ledaren, Ulf Ekman och man skydde inga medel för att ta sig dit. Att ange, misskreditera eller övertrumfa varandra var ett sådant verktyg. Detta skapade en oerhörd ensamhetskänsla i mitt liv för jag visste att vad jag än sade i förtrolighet kunde användas mot mig.

DEFINITIONERNA

Något av det mest otäcka med Livets Ord och trosrörelsen är deras förmåga att ställa alla definitioner på huvudet. Ta bara ett sådant begrepp som kärlek, det blir genast synonymt med kärlek till ledaren och i förlängningen lydnad till den samme.

Liknande paralleller finns ju i totalitära regimer som kommuniststater typ Maos Kina och Chauceskus Rumänien. Lydnad är ju i själva verket en kärleksakt gentemot Herren och inte någon religiös potentat. Lydnad i Livets Ords tappning får mig bara att tänka på preussisk kadaverdisciplin.

I ansökningshandlingarna till Livets Ords Bibelskola stod följande att läsa: - "Nu när du bestämt dig för att söka in på Livets Ords Bibelskola kommer Djävulen, vår edsvurne fiende att göra allt för att få dig att tvivla. Stå honom bara emot, fyll i ansökningshandlingarna och skicka in dem" (vad jag kommer ihåg så stod det också något om att Livets Ord otvetydigt var från Gud).

Vem är det som säger att det inte var den Helige Ande som varnade i ditt inre? Man skulle parera dessa negativa element genom bön i krigstungor och tungomål i allmänhet. Sak samma om man fick tvivel och hade vissa återkommande negativa känslor, då var det Satan. Vi fick lära oss argumentera; "Om någon säger så, då svarar du så här", "om du tänker så - då är det så här". Mig veterligen har jag bara stött på liknande inom Jehovas Vittnen som jag umgicks med innan jag avgjorde mig för Jesus.

Alla dessa på förhand givna definitioner ställde till det i mitt huvud så att det dröjde minst två till tre år (!!) innan jag kunde förmå mig tänka en negativ tanke om Ulf Ekman och Livets Ord. Det var som om det fanns ett openertrerbart tak inuti min skalle som varje negativ tanke studsade tillbaks från.

När jag slutligen lyckades få upp locket blev jag så bestört över vad jag upptäckte att jag fick en akut dödslängtan över mitt liv med återkommande självmordstankar. Via FRI's försorg blev jag slussad in till en psykolog inom Landstinget med kunskap om spörsmål av den här typen (alla förstår tyvärr inte sektproblematiken som man gör i USA där detta definieras som "sektsjukan").

Jag gick i terapi under tre års tid. Efterbrisen av uppvaknandet slog till i så skilda delar av ens liv att det knappast gick att förutse. Under den här tiden ”tröståt” jag mig upp över 50 kg så att jag slutligen hade en matchvikt på hela 160 kg!!!

Idag har jag tack vare Guds hjälp gått ner dessa. Även mitt intimliv med min fru påverkades och jag trodde för ett tag att jag rent av blivit impotent! Mitt sociala liv påverkades, jag hade oerhört svårt att umgås med vanligt folk, var irriterad för jämnan och överkänslig.

Helt plötsligt skulle man ju umgås med dessa man lärt sig var besatta av Djävulen. Efter ett tag funderade man vilka som egentligen var det då man blivit avsevärt bättre bemött hos dem än inom kyrkan. Jag upptäckte till min stora glädje att det fanns en hel del tro hos dessa men att man hade oerhört svårt med kyrkor av alla de slag.

DUBBLA BUDSKAP

Man hade en officiell prioriteringslista inom Livets Ord:

• Gud
  
  
• Familjen
  
  
• Arbetet
  
  
• Församlingen

Denna höll man ofta fram från podiet men man gav aldrig folk frist att kunna förverkliga den.

I praktiken var det så här:

• Församlingen - som du skulle tjäna med all din kraft, allt ditt förstånd och all din själ
  
  
• Arbetet - annars fick inte församlingen de pengar man behövde för nya trosprojekt
  
  
• Gud - du måste ju hålla dig ajour med Honom så att du höll jämna steg med Ekmans visioner. I andra fall var gudsrelationen synnerligen diffus och subtil.
  
  
• Familjen - fick smulorna av det som fanns kvar. Den hade endast ett symbolvärde, det visade inte minst de skilsmässor som florerade runt omkring och som konsekvent tystades ner.
  
  

Vid ett av tillfällena jag satt på möte hörde jag Ulf Ekman med egen mun säga: - Socialismen är från Djävulen!

Detta snappades givetvis upp av Aftonbladet som genast skickade dit en reporter för att höra om det verkligen förhöll sig så. Ulf började då slingra sig och sa att han inte alls sagt så. I den församlingsbundna tidningen Magazinet gick man ut och dementerade samma sak i ett av sina uppslag. Ändå framhärdade Ulf i denna sin åsikt på de mer inofficiella möten som hölls bakom låsta dörrar och på Bibelskolan, Då började jag så smått att tvivla på Livets Ord. Jag har senare sett att detta är ett typiskt karaktärsdrag hos rörelsen.

STRYKNINGSKAMPANJEN

Församlingsmötena där enbart de inskrivna medlemmarna hade tillträde var forumen där man fick veta "off the record" vad som var på gång. Där sa man saker som inte kunde sägas på de offentliga mötena. Vid ett av dessa tillfällen kallade Ulf Ekman upp en man vid namn Mikael Oscarsson.

Samme man var också vid den tiden ledarfigur för JA-till Livet rörelsen som stadigt vann mark. Det blev också en plattform där trosrörelsen kunde visa upp sig och flexa musklerna. Tidvis var U.E. i bitter ordstrid med RFSU:s Margo Ingvarsson.

Ulf hade nu kallat upp Mikael för att han skulle tillkännage strategin inför valet. Livets Ord hade motarbetats inifrån KDS Uppsalagren. Ledaren ansågs speciellt kritiskt lagd och om vi ville ha bidrag till kristna skolan skulle vi göra följande.

Sedan nämnde han i tur och ordning de på valbar plats i KDS som var kritiska och som han uppmanade oss att stryka från listan. Resultatet blev att den styrande ledamöten för KDS fick avgå och ersattes av... Mikael Oscarsson.

Vid samma val tillsattes flertalet poster inom bl. a. landsting av livetsordare, följande val hade man intagit flera poster också inom kommunalfullmäktige. Vad jag vet använde sig Mikael O. av liknande taktik då han skulle väljas till Riksdagen.

Min fru arbetade på samma arbetsplats som Mikael O. Hon berättade att han nästan hade en överdriven beundran för folk i ledarposition inom kristenheten. Vid ett tillfälle ville en av säljarna skämta med honom och bad min fru ropa ut i telefonen att han hade samtal från Ulf Ekman. Strax efteråt kommer Mikael springande och ropade:

-Vem var det som fick samtal från Ulf!? Vem?! Vem?! Svara!

Andra gånger kunde han komma med ett jättegrin över ansiktet och för alla inom hörhåll tillkännage att han nu skulle ut på lunch med Olof Djurfeldt, chefsredaktör för tidningen DAGEN. Förstå mig om jag säger att en sådan person lätt blir en marionett i händerna på en skrupelfri maktmänniska och en rörelses ambitioner att nå makt och inflytande.

RÖKRIDÅER

Jag valde själv mediakunskap som tillval under andra året på Livets Ords Bibelskola och blev förvånad över den kunskap man hade om olika juridiska spörsmål och vilka vägar man kunde välja för att göra sin röst hörd.

Bo Sander, mediaansvarig på Livets Ord, gav oss adresser till alla möjliga nämnder och veta vilka vi skulle skriva till för att påverka. Bland annat fick vi veta att SVT och Sveriges Radio räknar en röst som tusen. Man antar att bortåt tusen personer har samma åsikt statistiskt sett. Så ifall etthundra personer skriver samtidigt och klagar på ett inlägg så kan du ju bara räkna på fingrarna vad det blir...

Så förvåna dig inte över de rökridåer som sprids så fort någon öppnar munnen eller tar till pennan för att säga något ofördelaktigt om trosrörelsen eller Ulf Ekman. Det är bara att kasta sig ner i skyttegravarna efteråt. Du kommer att bli så misskrediterad och ifrågasatt även om dom i sitt stilla sinne inser att du har en poäng med det du säger.

Man navigerar just i ytterkanten av det etiskt tillåtna och vet precis var man ska stanna och var man ska fortsätta. Fallet ovan med strykningskampanjen var ett typiskt sådant förfarande. Visserligen låg det inom de demokratiska spelreglerna men frågan är om det var hundraprocentigt etiskt?

TJÄNSTEFIXERING

Församlingen var allt, du hade ingen tid med annat. Den var dessutom det forum igenom vilket alla dina uppslag och idéer skulle flöda. Alla privata projekt ansågs som födda ur köttet och därför suspekta. Inte minst gällde detta musik och startandet av diverse pop- och rockgrupper eller personliga karriärer. Allt skulle gå igenom församlingen och den skulle därav gynnas.

Jag själv var sångare och insåg ganska snart att det var det enda jag hade att komma med, det enda som gjorde mig "intressant". Vem jag var som person hade man litet eller inget intresse alls av. Allteftersom tiden gick insåg jag att min roll var som "tjänstegåva" - inget mer.

Ulfs egensinniga uppträdande skrämde oss stundtals halvt från vettet: Han kunde komma viftande med nävarna, rusande och vråla:

- Byyyt sång... den är från köttet!!!!! Byyyyyyt!!

Spelar ingen roll om vi hade både fastat och bett innan för att pejla in Guds röst så skedde det lika fullt. Resultatet blev att man slutligen tvivlade på sitt eget omdöme och på Guds röst i sitt eget liv. Slutligen var man mer mån om vad Ulf tyckte än vad Gud själv gjorde.

Jag såg sångledare nästan bryta ihop av nervositet inför en stor kampanj. Inget pris är värt någonting sådant. I sanning var vi en samling välorkestrerade sprattelgubbar som gjorde allt som ”husbonn” sa till oss att göra.

Slutligen blev kontrasten mellan att stå däruppe på scenen och spela glad och livet nedanför så stor att det kändes som att falla från en skyskrapa var gång man gick ner. Jag hade behövt ladda batterierna mångfalt men tiden fanns inte - ”the show must go on!”

Jag bad bara Gud om att få landa mjukt då jag insåg att kraschen var nära förestående. Den kom i och med Europakonferensen 1990. Jag gick in i väggen med sådan kraft att jag delvis tappade minnet och en massa annat. Jag kunde tala flytande engelska innan, helt plötsligt var det som bortblåst tillsammans med en massa annan kunskap. det var som om någon formaterat en hårddisk på en dator - puts väck!

SEPARATION

Kontrollen gick tidvis ända in i sängkammaren upplevde jag. Inget var privat. Det som jag trodde skulle hjälpa oss lösa en massa problem i äktenskapet förvärrade snarare dem. Resultatet blev att jag och min fru grälade varanda dag under första bibelskoleåret och in på andra.

Hon ville få mig att inse att jag bara blev utnyttjad men jag var så drillad redan sedan tiden i min Pingstkyrka att jag inte kunde se annat än församlingen. Jag var mer lojal mot den än mot min egen fru.

Jag sökte slutligen hjälp i församlingen, ville ha förbön. Då kom man på att min fru nog var besatt av en ond ande och man skulle driva ut den.

Detta gjordes vid två tillfällen på körövningarna då en hel hög med primalskrikande människor låg i sockertoppsformation över min stackars lilla hustru. När inte detta lyckades vände man uppmärksamheten tillbaks till mig och började anklaga mig för att inte vara karl nog att styra mitt eget hushåll och få pli på min kvinna.

Man bestämde också slutligen hur vi skulle planera semestrar. Helst såg man att man tog semestern på ett missionsfält som vid den tiden låg i forna öststaterna. Vi blev vid ett tillfälle bjudna av min svärfar på Greklandssemester för att fira hans 50-årsdag.

Rektorn Svante Rumar avrådde oss att göra det med anspelningen att deras otro skulle kunna smitta av sig på oss och att Grekland med sitt syndaliv inte precis var något en kristen skulle åka till. Samma sak då vi ett år hade bestämt oss att ta semester i Tyskland. Då kom vår sångledare och argumenterade med Bibeln som slagträ mot oss och fick oss med på en evangelisationsresa till Polen med Livets Ords kör. Min fru såg nästan ut som ett åskmoln... och jag var såååå velig och kontrollerbar.

Samma körledare tvingade mig också att sjunga trots att jag hade en inflammation som resulterat i en stor knöl på halsen.

- Har du satt dina händer på plogen och sedan ser dig om är du inte längre värdig kallelsen!.

- Har du sagt ja till det här så står du på din post och ger sedan inte upp!

Vi hade retat gallfeber på henne julen innan då vi valde att stanna hos svärföräldrarna över nyåret 1989-90. Vi satt där nere i Göteborg och hade en sådan underlig känsla då vi tänkte på att vi skulle tillbaks till Uppsala. Vi kände det som om vi bodde på Månbas Alpha rent av.

Tillbaka så åkte jag på en sådan förnedrande utskällning där jag kallades mes och kärring som inte var det minsta karl. Det hela var en anspelning på det en amerikansk predikant vid namn Ed Cole hade undervisat om.

Egentligen var syftet med hans undervisning att sätta männen fria. Resultatet blev det motsatta, istället användes samma undervisning för att kuva det lilla som fanns kvar av sann genuin manlighet.

Det första som sker efter min tidigare nämnda burn-out, Europakonferensen 1990, är att Runar Sögaard ringer upp och skäller ut mig efter noter. Han kallar mig lat, rebellisk, upprorisk och Gud vet vad, för att jag slutat i musiken.

Jag försökte värja mig men enligt honom var det bara mina demoner som talade. Han kom hem till mig, stod och knuffade mig i bröstkorgen ca en tjugo minuter sedan återvände han till sitt kontor på Livets Ord. Han har aldrig bett om förlåtelse för det. Jag misstänker dock att han var ditskickad av Ulf Ekman som jag nämligen vet har använt sig av ”bulvanverksamhet” tidigare även om detta givetvis är svårt att bevisa.

En tid efteråt höll vi i hemlighet på att renovera vår lägenhet för att sälja den och flytta upp till min hemstad i Norrland. Efter att en cellgruppsledare kommit på oss vid ett hembesök, blev vi uppkallade till Ulf Ekman för samtal.

Samtal är egentligen fel ord, snarare borde man kalla det för monolog. Han formligen blästrade oss med hotelser om att Guds beskydd skulle lämna oss utifall vi lämnade församlingen etc. I praktiken kunde det ju innebära att vi kunde bli påkörda nästa gång vi korsade ett övergångställe... Vid den tiden var jag livrädd då min fru dagligen körde längs E4:an till sitt jobb. Jag väntade bara på att få telefonsamtal från Akademiska sjukhuset där man meddelade mig att min fru hade omkommit i en bilolycka. Emellertid skedde detta aldrig.

Under den här tiden fick jag jobb uppe i min hemstad, Malmberget. Allting var ordnat med jobb även för min fru, lägenhet var fixad och inflyttningsklar. jag ringer upp pastorn i min tidigare Pingstförsamling och får i korta ordalag veta att jag inte alls längre är välkommen.

Man anger bristande tid och resurser som skäl. Jag var helt chockerad.... vi hade ingenstans att ta vägen längre... Vi tänkte strunta i det och ändå flytta upp. Då ringde samme Gällivare-pastor upp, den här gången lät han hotfull och morrade mellan tänderna att han inte ville se oss däruppe. I samma veva hade vi blivit blästrade av U.E. så vi sa att det är cool, vi stannar...

Slutligen hade man drivit det så långt att vi stod inför två val: antingen att gå skilda vägar eller att hoppa av Livets Ord. Som väl var valde vi det senare.

Idag avråder jag varenda en som jag hör ska till Livets Ord, men det börjar bli allt svårare att göra sin röst hörd i synnerhet sedan nästan hela ledarskapet inom kristenheten tagit Ulf Ekman till sina bröst och gett honom en plattform vi trott han aldrig mer skulle få.

Idag har jag ingen församlingstillhörighet men jag har en relation till Herren som jag aldrig haft innan. Jag levde i en kulissvärld innan med en tro byggd på andras erfarenheter. Den var stor och bombastisk men hade karaktären av en maräng - luft och socker, sliskigt och innehållslöst och framförallt opersonligt.. Det senapskorn som var allt som blev kvar, bygger jag idag min tro på. Det är långt ifrån spektakulärt - men det håller.

Ingemar "Inka" Gustavsson, kristen sångare och musiker sedan 26 år tillbaks