Ulf Ekman är ju tydligen inte okänslig för det som ligger ute på nätet. Han kan ju inte censurera det, men bara tala om det på ett sånt nedlåtande sätt (samtidigt så väl avvägt att det inte låter som smutskastning) att människor inte ska bry sig om vad som sägs. Han skriver:

"Med jämna mellanrum kan man läsa i tidningar, eller på Internet, de mest konstiga beskrivningar av vad vi lär ut på Bibelskolan. Ju mer åren har gått har jag förstått att detta inte alltid har haft med ett verkligt sanningssökande att göra, utan snarare tyder på en rädsla för att människor skulle komma till vår bibelskola.

Tack och lov fungerar inte den skrämseltaktiken. Jag är övertygad om att de mängder av vittnesbörd som dessa mer än 7 000 elever har gett om förvandlade liv, om en djupare relation med Jesus, om hur Bibeln har blivit levande och löftena verkligare, hur Guds Ande har lett och hur kallelsen har blivit fast, är mer än nog för att förstå hur viktig biblisk trosundervisning egentligen är."

Skulle förvåna om Ekman går i verkligt svaromål och bekänner färg i de lärofrågor han egentligen omfattar. Han kallar det bara i sakfrågan, för att människor lägger fram de mest konstiga beskrivningar av vad de lär ut. Samtidigt som just "de mest konstiga beskrivningarna", är taget ur hans egen undervisning på Bibelskolan. Detta mörkar han. Försöker istället skapa en glorifierad bild av vilken framgång och förvandlade människor Bibelskolan producerat.

Ekmans taktik hitintills, för att bäst kunna skapa ingång i kristenheten för det lärosystem, som härrör från Kenyon och Hagin, har varit att bemöta allt ifrågasättande med tystnad. Nu när ett bredare lager av kristenheten börjar vara infiltrerade, synes han bryta tystnaden och bedömer antagligen, att han i dagsläget, vinner flest taktiska poäng genom att ta en manipulationsdebatt.

Ekman är numer väldigt noga med hur han uttrycker allting. T.ex. i den predikan han håller i Magazinet, så är han pedantisk, med att maskera allt med en terminologi, som är klassisk. Något helt annat, än på det sätt han eljest på en del band och litteratur, mer omaskerat kör igenom det egentliga lärosystemet.

Men han kan ju inte förneka sig själv. I hela predikan fylld av sanning, skjuter han in en enda mening, som ska skapa en öppning i tanken, för det lärosystem han egentligen har. Han säger:

"I frälsningen hände samma sak med dig som med Jesus. Du dog för att få ett nytt liv."

Detta låter ju i sammanhanget det ligger inlagt, nästan lika oskyldigt, som när han på TV-gudstjänsten, bara avlossade en falsk mening: "Jesus smakade den eviga döden". (Vilket är detsamma, som den andliga döden. Att bli skild från Gud.) Hur många reagerade på denna mening? Men det öppnade omedvetet för tanken om Jesu andliga död.

I det lärosystem Ekman omfattar så är inte nämnda mening från Magazinet så oskyldig, som det kanske först verkar:

"I frälsningen hände samma sak med Dig som med Jesus..." Vad han här åsyftar är att Jesus dog den andliga döden, blev född på nytt och att vi genom pånyttfödelsen är i samma position i vår ande som Jesus.

"Du dog för att få ett nytt liv.." Här syftar han då på den undervisningen att Du i pånyttfödelsen blir en människa som aldrig har funnits förut. Att Du i Din egentliga identitet och personlighet, Din egen ande, blir skapad till likhet med Gud. Alltså att Du redan i den här tiden, i Din egen ande, i Dig själv, Din rätta identitet och personlighet (i deras lärosystem) är som Gud, med alla Guds attribut deponerade. I denna tanke, inbakad i den mening Ekman pusslar in i sin predikan, drivs tanken om identifikation, bortom och utanför Skriftens ram. Med en ödesdiger och vilseledande konsekvens.

Så har då Ekman illfundigt, med denna enda mening med en tvetydig formulering, inlagd i en för övrigt helt riktig förkunnelse, i tanken hos läsaren, skapat en öppning för det lärosystem, han egentligen omfattar.

Men han försöker maskera det, med det klassiska kristna språkbruket. Där orden för honom har en annan betydelse än för läsaren, om inte denne är insatt i lärosystemet och vad orden egentligen står för. När Ekman uttrycker något, så finns det inte utrymme för slump. Då ligger där alltid en mycket precis och noga övervägd beräkning bakom. Så är också syftet med denna mening, både beräknande och målinriktad. För att maskerat, skapa en öppning för det lärosystem, som han egentligen företräder.

Detta att kasta in en väl genomtänkt mening, fylld av koppling till det falska, mitt in i en riktig undervisning, synes vara en teknik, som Ekman medvetet, flitigt och effektivt, använder på band, i skrifter och predikningar. Allt för att, taktiskt in i kristenheten kunna infiltrera det förföriska tankefäste, den högre uppenbarelsekunskapen han tror sig besitta och som utgör det lärosystem han egentligen företräder.

Med den utstuderade taktik Ekman är på väg att driva igenom förförelsen,, så räcker det aldrig helt med en fokusering på läran. Svårt blir det också med att försöka få människor att inse den ruttna frukten i trosförkunnelsens spår. Av splittring, sargade människor och det hårda, kalla sinnelag som produceras fram, dolt under en hurtig fasad. Eftersom han också lyckas skapa denna myt att frukten handlar om tillväxt och framgång. Den egentliga, verkligt ruttna frukten som produceras, i det som verkligen sker under allt det som synes hända, lyckas Ekman vända det till, att det bara är framskapat av andras fel. Det kan ju bara inte vara ett resultat av hans framgångsrika gärning.

Det kommer till syvende och sist, i denna falska väckelsens och förförelsens tid, att handla om varje enskild individ. Huruvida man lever i ett sådant förhållande med Skriftens Jesus och sanningens Ande, i ett av Gud framformat ärligt hjärta, så att man hör och känner igen Herdens röst och registrerar den falska anden i trosförkunnelsen och hos dess företrädare.

Vid en ytlig genomläsning av Ekmans predikan i Magazinet denna vecka, kan det synas vara en god undervisning om att segrande vandra i tro. Men vid vetskap om det underliggande lärosystem, med rötterna i Kenyons och Hagins läror, som Ekman försöker manipulera in i kristenheten, framstår det han skriver i ett annat ljus.

När Ekman här talar om att segrande vandra i tro, syftar han på att människan äger Guds tro i sin egen ande, en ny natur i sin egen ande som är tro - i hennes egentliga jag - hon äger alltså Guds tro, i sig själv. Tron är inte en förtröstan till Jesus, i en relation till Honom. Utan ett slags mekaniskt instrument från Gud, som fungerar och ger resultat. En slags övertygelsekraft som människan fått, som en ny natur i sin ande. En natur som människan, äger i sig själv, för att skapa tecken och under. En natur, av Guds tro, i sin ande, så att hon kan, återerövra från djävulen det han stulit. Bli en övervinnare och ernå överflöd på livets alla områden.

Tron blir till en övertygelsekraft, i stort sett frikopplad från trons sanna objekt Jesus Kristus. Fokuseringen förs över till en tro på andligt verkande principer, inifrån människan själv. Kan hon rätt lära sig bruka sin tro, kan hon själv agera och regera, i den andliga världen, med en egen delegerad andlig makt. Hämta ut sina rättigheter. Återerövra hälsa, pengar och mirakler. Överflöd på livets alla områden.

Den troende ska lära sig den "kreativa visualiseringen". Hon ska visualisera det hon, via uppenbarelsekunskapen till sin ande, ser att djävulen stulit från henne. Bruka den Guds egen tro, hon har som en ny natur, i sin ande och återerövra från djävulen, det som hör henne till. Nu när hon är såsom en Gud, denna tidsålders Gud och råder över skapelsen.

Tron som den nya Gudsnaturen i människans egen ande, blir det verktyg i hennes hand, varigenom hon ska tillägna sig uppenbarelsekunskap till sin ande. Så att hon kan leva i sin egen andes tro och därigenom ska hennes ande ta kontrollen, över hennes själ och kropp. Återerövra den kontrollen från satan, som eljest regerar hennes själ och kropp.

Det blir, en tro på själva ordens egna inneboende magiska makt, att skapa i andevärlden. En bekännelse av tro på sin egen ( Guds ) tro, inifrån sitt eget hjärta. Till en övertygelsekraft att regera i den andliga världen. Du ska få det Du bekänner Dig till. Detta är en teknik, som används i ockulta sammanhang, för att framkalla det man önskar. Därför sker det i trosförkunnelsens andliga utövning, ockulta manifestationer. Precis som när dessa tekniker används i icke-kristna sammanhang.

Den troende förleds in i en egen kamp mot djävulen. Lägg märke till att Ekman säger att tron ger Dig seger. Han säger inte att Jesus vinner seger för Dig. Det blir Din egen tro, i Din egen ande, som Du ska strida med. Det blir Du själv som i praktiken strider.

När Ekman så säger, att "den som är i Dig är större än den som är i världen", så syftar han på att den troende får en egen gudomlig ande, så att människan, i sig själv, kan bli en övervinnare i det här livet. Detta framgår klarare när han säger "Du ska aldrig jämföra världens kraft med Din egen - Du ska jämföra den med Guds kraft". Här syftar då Ekman på att Du, i Dig själv, i Din egen ande, är skapad till likhet med Gud och äger alla hans egenskaper och attribut deponerade, i Dig själv, för att frigöras, genom uppenbarelsekunskapen om detta.

Ekman kan använda termer som att leva i Kristus, se vad Du är i Kristus, se vad Kristus är i Dig, se Kristus i Din inre människa etc. Hela tiden underförstått, att Du i Din egen ande, i Dig själv, äger namnet Jesus som en ny natur. Guds rättfärdighet som en ny natur i Din egen ande. Guds egen tro i Din egen ande. Guds egen kraft i Din egen ande. Var ska Du då befinna Dig, för att vandra i Anden i Guds Ande. Jo, Du ska leva i Din egen ande. Du är ju hela tiden underförstått, själv såsom en Gud.

Hur ska Du då leva ut denna övervinnande tro? Jo, genom att leva ut Din egen tro och Din egen gudomlighet. Det är till denna slutkonsekvens fienden vill lura människan fram till, genom det lärosystem Ekman egentligen företräder. Bakom det manipulerande kristna språkbruket.

Fienden lyckas då lura människan tillbaka till fallets dag, där hon ska tro att hon i sig själv, kan bli såsom Gud redan här i tiden. Få henne att försöka frigöra sin egen tro och gudomlighet, varigenom satan, precis som i ockulta sammanhang, när man försöker praktisera precis samma sak, ska kunna manifestera sig med ockulta fenomen, som blir till plagiat av Guds verk.

Där Ekman fortfarande bedömer att han behöver maskera lärosystemet, för att kunna successivt infiltrera det i kristenheten, kan han för pånyttfödelsen använda språkbruk, som att Du blir smord av Gud och får Guds Ande som ett sigill över Dig. Men syftar på slutkonsekvensen av JDS-läran och Jesu pånyttfödelse. Att den troende i sin pånyttfödelse, äger samma position som Jesus. Alltså är såsom Gud, i sig själv, redan här i tiden och ska genom uppenbarelsekunskap om detta, identifiera sig med denna position och leva ut den.

Det är i Ekmans predikan svårt undgå tanken, att han med bilden av David och Goliat, ser sig själv som David, med trons ande och de som ifrågasätter hans undervisning, för att vara behäftade med otrons ande, som i otrons synd och olydnad, lider nederlag. Medan han själv bara vandrar i seger och framgång. Något som andra borde ta efter.

Mer omaskerat har han ovanstående undervisning på band från Bibelskolan och i egna böcker och övrig litteratur av Copeland, Hagin, Benny Hinn m.fl. Precis som Ekman själv säger, har han aldrig ändrat sin undervisning, men manipulerar in den i kristenheten, under kristet språkbruk.

Ekman skapar effektivt en mytbildning, att hans undervisning är förenlig med ortodoxi (renlärighet), att han inte undervisar JDS, att allt i undervisningen bara ska prövas utifrån boken Doktriner, att Livets Ord och dess undervisning, måste bedömas vara från Gud, genom att skapa en begreppsförvirring, att Andens frukt är detsamma som församlingstillväxt och verksamhetsresultat. Han arbetar med successiva betydelseglidningar av det kristna språket och överfokuserar tecken och under, som ska få människor, att tro att det är det slutliga tecknet, på att Gud ligger bakom verksamheten.

Utstuderat, beräknande, manipulerande, med taktiska finter, som drivs på gränsen till lögn, där ändamålet helgar medlen, spelar Ekman ett dubbelspelspel, talar med kluven tunga, för att kunna dupera kristenheten. Ända tills i hans ögon, "dagens heresi blivit morgondagens ortodoxi" och han kan presentera deras högre uppenbarelsekunskap och rätta lära, som inte kristna sett fullt ut förut, helt omaskerat.

Då tror Ekman att alla ska inse, att trosförkunnelsen hela tiden haft rätt och att alla som ifrågasatt Ekman och det lärosystem han egentligen företräder, är de som haft fel och är drivna av otro och djävulen. Det måste de vara eftersom de kan ifrågasätta hans högre uppenbarelsekunskap, som han har fått bekräftat vid "himmelsfärder" och utomkroppsliga upplevelser och uppenbarelser. Detta är vad som kan läsas mellan raderna i de debattinlägg han gjort som svar på Bask/Gunnarssons frågeställning om Ekman lämnat sina ursprungliga vilseförande läror.

Ska bli intressant att se om Ekman väljer att försöka fortsätta en skendebatt med Bask/Gunnarsson. Eller om han bedömer tiden vara mogen för att gå i svaromål för JDS-läran. Kommer den dagen när han helt bekänner färg, torde han ta upp att Luther och Lewi Pethrus har något uttalande, som kan tolkas, som att de bejakar JDS.

Att märka är då att de aldrig var nödsakade att verkligen arbeta igenom konsekvensen av JDS. Skulle de ha levat idag, skulle de med all sannolikhet ha konstaterat falskheten i JDS. Pekat på att Jesus inte dog andligen, utan just genom sin rättfärdiga förening med Fadern, som sann människa, igenom den fysiska döden på korset, besegrade, undanröjde eller överbryggade, den andliga dödens tillstånd, som människan hamnat i genom fallet.

Konstaterat att identifikationstanken drivs bortom och utanför Skriftens ram. Men att Jesus naturligtvis i människans ställe, som sann människa, bär smärtan, syndfri och oförtjänt, det oskyldiga offerlammet, tar smärtan, som om Han vore skild från Gud, men inte de facto i väsens och naturhänseende kan skiljas från Fadern. Att Jesu syndfria blod och lekamen är det pris Gud krävde till försoning för mänsklighetens synd.

Konstaterat att Jesus hela tiden, oavbrutet, även är Sann Gud och inte kan dö andligen (skiljas från Fadern), för de är från evighet till evighet, förenade i samma Gudomsväsen.

Att Jesus från evighet är född av Gud och aldrig behöver någon pånyttfödelse. Att det är samma Jesus som uppstår, som hängde på korset. Därmed faller också jämförelsen mellan Jesu påstådda pånyttfödelse och människans pånyttfödelse.

Både Luther och Lewi Pethrus skulle med all säkerhet, i dagens läge, ha brännmärkt trosförkunnelsens lärosystem och verksamhet som en ren förförelse och heresi.

Av Ekmans ledare i veckans Magazinet att döma, är han tydligen inte beredd än, att gå i svaromål kring det lärosystem han egentligen företräder. Han fortsätter en skendebatt. Gör ett svep över väckelsehistorien, med början i Reformationens upprättande av läran. Vidare över den pietistiska väckelsen med förståelsen av hjärtats omvändelse och pånyttfödelsen där Jesus blir en levande verklighet och visar sig i ett liv med Andens frukter. Han kommer så in på Pingstväckelsen med betoningen på kraften.

Ekman pekar på hur de tidigare väckelsevågorna blev den nya väckelsens motståndare och anklagade väckelsens folk för att vara villolärare. Helt uppenbart vill Ekman få läsaren att förknippa hans egen förkunnelse, som en förlängning och utvidgning av väckelserörelserna och att man ska förstå, att det som idag kan betraktas som heresi kommer att vara morgondagens ortodoxi.

Enligt Ekmans resonemang, skulle Gnosticismens villfarelse (heresi), som den första församlingen stred emot och som i flera avseenden påminner om det lärosystem som Ekman företräder, då senare ha blivit Biblisk lära (ortodoxi). Men villfarelse har alltid varit och kommer alltid att vara heresi. Medan Biblisk lära alltid varit och kommer att vara den sanna ortodoxin (renlärigheten). Även om människor börjar kalla heresi för ortodoxi.

Med sitt resonemang försöker bara Ekman skapa dimridåer kring, att han står för och alltid har stått för en lära, som är en villfarelse. Även om han kan få människor att tro och säga, att detta är den tro, som en gång för alla, genom Ordet om den slutliga uppenbarelsen från Gud genom Jesus Kristus, överlämnades åt de heliga. Så förändrar det inte det faktum, att det Ekman företräder är ett annat evangelium. En annan Jesus än Skriftens Jesus En annan ande än Sanningens Ande bakom läran.

I trosförkunnelsen försöker man göra en synkretism (blandning av lärosystem), av två helt oförenliga trossystem. Med olika utgångsläge och slutmål. I trosförkunnelsen är utgångspunkten att Adam var en Gud (denna tidsålders Gud) till sitt väsen med alla Guds attribut. Målet för människan blir att redan här i tiden återfå denna Gudomliga position. Det sker genom Jesu andliga död och pånyttfödelse, som i människans pånyttfödelse återger henne den Gudastatus och position som Adam hade före fallet. Alltså redan här i tiden, i sig själv, blir väsenslik med Gud

Medan i Bibelns lära, så är Adam skapad av Gud och ska i Guds gemenskap utvecklas fram till väsenslikhet med Honom. Efter fallet sker återupprättandet här i tiden, genom offret av Jesu blod och lekamen. Leder till att människan, här i tiden, får del av Gudomlig natur i pånyttfödelsen och når målet till full väsenslikhet med Gud i evighetens värld.

Ekman poängterar igen att "läroväktarna", som med indignerade, gälla röster, anklagande tonfall och överdrivna, befängda anklagelser, ska man ta med en nypa salt. Han vill få det att framstå som att "läroväktarna" inte är ärliga sanningssökare. Vilket han hävdar, gör ett lärosamtal omöjligt. (!) Han påstår vidare att Livets Ord pådyvlats åsikter de inte alls haft i ett försök att isolera dem. Det är med andra ord, avundsjuka, elaka människor, som bara förtalar dem, med orätta motiv. Vad de pådyvlats och vad de står för, nämner inte Ekman, men lovar att längre fram försöka beskriva vad de tror på.

Ser man sen på Ekmans predikan i detsamma Magazinet, så skymtar där det lärosystem han egentligen företräder. Ämnet är hur människan ska få ett förnyat sinne. Ekman säger att Du är en ande, själ och kropp och att Din invärtes människa är skapad till likhet med Gud.

Uttryckt fullt ut, i deras lärosystem, heter det att Du är en ande, har en själ och bor i en kropp. Din ande är skapad till likhet med Gud. Din ande är Din rätta identitet och personlighet. Med en slutkonsekvens att människan år såsom Gud, i sig själv, med all Guds potential och alla Guds attribut i sin egen ande, i sig själv, redan här i tiden. Reagerar inte människor på vad han säger? Du är skapad till likhet med Gud. Du är alltså som Gud själv. Detta säger inte Ekman fullt ut här, men det räcker det han säger, för att skapa en öppning i tanken för hela läran, som han med dessa ord åsyftar.

Ekman fortsätter med att den potential och kapacitet som finns på Din insida, vill Jesus förlösa. Den helige Ande vill erövra tankarna, själen och sinnet, så att Du har Kristi sinne. Fienden vill förmörka Ditt sinne, så att Du har ett köttsligt sinne. Han talar också om att komma i rätt position. Säger också att om Du lever efter Anden, Din invärtes människa (i Ekmans vokabulär, Din egen ande), så tänker Du på det som tillhör Anden.

Det Ekman här vill skapa en öppning för, i deras lära, är att Gud bara kommunicerar med människans, egna gudomliga ande, genom uppenbarelsekunskap. Att själen och kroppen bara är mottaglig för och behärskas av den djävulska sinneskunskapen. Lösningen ligger i att Din egen gudomliga ande, via uppenbarelsekunskapen från Gud, ska ta kontrollen över själ och kropp. Då får Du Kristi sinne och återerövrar själen och kroppen från djävulens herravälde.

Ekman sätter ju faktiskt här öppet, likhetstecken mellan Anden (med stort A) och Din invärtes människa. Alltså i konsekvensen av deras lärosystem, Du själv. Eftersom Din egen ande är Din invärtes människa, Din egentliga, rätta personlighet och han säger, om Du lever efter Anden, Din invärtes människa. Det blir i sin konsekvens att Du ska leva efter Din egen gudomlighet.

När Ekman vill få människor att tänka i termer, som position och identifikation, så är det för att skapa öppningar och vänja tanken, vid Jesu identifikation med människan, till syndig natur och andlig död. Att vi i pånyttfödelsen kan identifiera oss med Jesu pånyttfödelse och se vår position, i vår egen ande, som skapade till likhet med Gud. Vi ska se vår position som gudar, redan här i tiden och låta vår egen andes gudomliga potential med Guds alla attribut, ta kontrollen över själ, sinne och kropp.

Att skapa öppningar för detta lärosystem, är i stora drag, vad Ekmans predikan denna vecka går ut på. Varför är han inte så pass ärlig, så han öppet deklarerar detta lärosystem, som han nu försöker infiltrera och istället i öppet ljus gick i svaromål för dessa läror?

Som ett sätt att vidimera sin undervisning sätter så Ekman in en artikel av Lewi Pethrus i Magazinet. Pethrus skulle knappast ha gillat att framstå som en understödjare av Ekmans egentliga undervisning.

Såg att John Avazini skulle medverka på årets Europakonferens. Det kan då var intressant med ett citat från honom, som också stämmer väl överens, med vad även Ekman egentligen vill öppna för och komma fram till med sin predikan. "Guds Ande kungör på jorden idag vad som varit hans avsikt genom tiderna .. att han kopierar sig själv på jorden." (The end time manifestations of the sons of God, band 1)

Vid en enkel genomläsning rakt igenom veckans ledare i Magazinet, blir första tanken, att det var ju riktigt och bra alltihop. Men börjar man fundera över syftet med ledaren, så förstår man att Ekman vill framstå som en "enhets-apostel". Han finner det idag vara den mest effektiva taktiken eller metoden att använda sig av, för att bäst kunna infiltrera, det lärosystem han företräder in i kristenheten.

• Orden har makt och inflytande och är bärare av liv och kraft. Han syftar här egentligen på att den troende i sin egen ande, äger Guds tro och alla Guds attribut. Äger Guds skaparemakt i sin egen ande. Människan ska visualisera, det hon vill skapa fram i tro, tala ut orden och skapa fram det. Du ska bekänna det Du vill ha, så ska Du få det. Detta är en ockult teknik i "kristen" tappning.
  
  
• Troende har en andens, men inte en själens enhet. Sinnet behöver förnyas, så att vi tänker Guds tankar. I Ekmans version syftar detta på att den egna människoanden, som är skapad till likhet med Gud, ska ta kontrollen över själen. Det är i hans föreställningsvärld och trosförkunnelsens egentliga lärosystem, vad som åsyftas med ordet helgelse. När den egna människoanden, skapad till likhet med Gud, tar kontrollen över själen, förnyas sinnet och vi börjar tänka Guds tankar.
  
  
• Jesu blod och korset förenar de kristna. Sin vana trogen numer, undviker Ekman talet om Jesu blod och lekamen som försoningsoffret och naturligtvis berättar han inte att det är Jesu andliga död på korset, som är det centrala i det lärosystem, som han själv säger aldrig förändrats.
  
  
• Vi inte ska inte tala om det som skiljer, utan om det som förenar. Ekman vill ju inte att skillnaden med det lärosystem han företräder ska bli uppenbart än, för då går det inte lika lätt att infiltrera!
  
  

  "Om Du är bland troende, som inte tror som Du och inte har sett de sanningar i Guds ord som är så dyrbara för dig (underförstått sanningen om Jesu andliga död), så kan du ändå ha gemenskap med dem … det betyder inte att du gör avkall på din övertygelse, utan att du i kärlek kan möta den andre där han är." (underförstått, de står på en lägre nivå, men vi som är på den högre nivån genom uppenbarelsekunskapen, ska hjälpa dem upp i Guds klass och nivå).

  "Så fort Gud gör något och när något har blivit fött av honom, uppenbarar sig samma fenomen, viljan att kontrollera och stoppa det Gud gör" (underförstått. De som kritiserar och försöker stoppa det Ekman gör, försöker stoppa det Gud gör. Den som motarbetar Ekman, motarbetar Gud)

I sin predikan är Ekman denna vecka oerhört noggrann, med att maskera sitt lärosystem, med ett traditionellt kristet språkbruk och ett fokuserande på den helige Ande med stort A. Men lägger in tankeöppningar för vad han egentligen menar med denna vokabulär, enligt den undervisning han har på kassetter och i böcker. Som ju enligt honom själv är lika aktuella idag, eftersom undervisningen aldrig förändrats.

Ekman försöker skapa en öppning för identifikationstanken med Jesus. Att den troende i sin egen ande är i samma position och funktion som Jesus. Det är så oerhört skickligt inbakat i en riktig undervisning, men omedvetet kommer öppningen i tanken på längre sikt att ha den effekt Ekman räknar med.

Han säger vidare igen att grundvalen är Jesu blod, försoningen på korset. Vid det här laget borde alla veta att Ekman med dessa ord talar om Jesu andliga död.

Vidare säger han: "Ska Du gå den väg som Ditt kött, Ditt sinne och Dina erfarenheter säger, eller ska Du gå den helige Andes väg?" I ljuset av lärosystemet menar Ekman: Ska Du lyssna till den djävulska sinneskunskapen eller ska Du lyssna till uppenbarelsekunskapen till Din egen Gudomliga ande, så att Din egen ande kan ta kontrollen över själen och kroppen och därmed gå Guds väg, att återerövra från djävulen det han stulit - överflöd på livets alla områden?

Ekman strävar efter att få sin predikan att låta som en traditionell pingstförkunnelse kring den helige Ande. Det är ju också främst Pingströrelsens folk, som just nu är fokuserade för infiltrering. Det gäller därför först och främst att vinna deras förtroende och att de ska känna igen sig. Han nöjer sig därför med att bara lägga in ett par ganska väl dolda öppningar i tanken, som senare kan utgöra fästen för hela det lärosystem han egentligen företräder. Det taktiska upplägget är kusligt skrämmande. Många kommer att falla för det, som inte har satt sig in i det falska lärosystemet och erfar den främmande rösten.

Ledaren kan sammanfattas inom ramen att uppståndelsetron på Jesus förlöser Guds kraft. Förståndet kan inte greppa det övernaturliga. Vi ska förvänta oss att Gud hör bön, gör under och är den Bibeln säger att han är. Ingen kan säga något emot helhetsramen. Men låt oss titta på en del detaljer ur innehållet som är tänkta som öppningar för det lärosystem Ekman egentligen företräder.

• Hans uppståndelse är en makalös händelse. Men den är inte något som bara hände en gång. Uppståndelsen är början på en enorm förlösning av övernaturlig kraft för mänskligheten .. Det är Guds kraft som har blivit uppenbarad i Jesus för oss, på ett sätt som djupt gensvarar till hur vi innerst inne egentligen är som människor. Eftersom vi är skapade av Gud och till Gud, är vi skapade för det sanna övernaturliga, då han är övernaturlig.

Ekman syftar med Jesu uppståndelse på den andligt döde Jesu pånyttfödelse. Som inte var en engångsföreteelse utan fortsatte med den troendes likadana pånyttfödelse som Jesus. Det gensvarar till hur vi innerst inne egentligen är, skapade till Gud.

Så har han ånyo inbakat i det kristna språket bekräftat JDS-läran och skapat en öppning för att människan i pånyttfödelsen får en egen ande som är skapad till likhet med Gud. Är Gud i sig själv.

• Intellektet kan inte greppa allt .. man hamnade ofta i förnuftstrons skeptiska, inomvärldsliga dike .. Det är därför uppenbarelse finns.

Detta låter väl riktigt. Men vad Ekman är ute efter är skillnaden mellan den djävulska sinneskunskapen som själen står i förbindelse med, som motpol till den uppenbarelsekunskap Gud endast förmedlar till den egna Gudomliga människoanden.

• Förakt för det övernaturliga .. den kyliga, ibland snusförnuftiga arroganta inställning som västerländska kristna har gentemot under och tecken är djupast sett ett icke-kristet inflytande mitt i den kristna tron.

Ekman syftar här på alla dem som inte är beredda att öppna sig för hans undervisning kring helande, under och tecken. När någon reagerar på det felaktiga i Trosförkunnelsens undervisning och överfokusering på helande, möts man ofta av frågan om man inte tror att Gud vill och kan hela. Frågan är fel ställd och inte alls vad det handlar om. Gud både vill och kan hela.

Frågan är fel ställd om Gud vill och kan hela. Den är bara ämnad att, liksom i det Ekman här skriver, skapa förvirring och få det att framstå som att den, som inte bejakar Trosförkunnelsens helandelära, inte ser och tror på Guds löften, utan är fylld och drivs av otro.

Trosförkunnelsens utgångsläge för helande är däremot falskt, genom att det sker utifrån läran att människan genom pånyttfödelsen äger syndfrihet, full hälsa, gudomlighet och Guds tro i sin egen ande, i sig själv. Deras enda, hela och rätta identitet och personlighet. En konsekvens av den falska människosynen kopplad till den falska JDS - läran och påstådda pånyttfödelsen av Jesus i dödsriket och att människan i sin pånyttfödelse äger samma position och konstitution som Jesus.

Deras teologi är ju, att så enbart ta emot uppenbarelsekunskapen om detta till sin egen ande. Gud kommunicerar ju bara med anden och man ska inte lyssna till sinneskunskapen som kommer från djävulen. Lösningen blir att lära sig leva i sin egen ande, som är rättfärdig, gudomlig, syndfri, fylld av Guds hälsa och tro. Den egna anden ska nu ta kontrollen över själ och kropp och så ska de aldrig vara sjuka. De är ju nu denna tidsålders gudar och ska ta kontroll över andra människor själar och kroppar och göra dem friska.

Det är alltså inte frågan om Guds helande, utan ett narrspel av fienden, för att genom ockulta manifestationer och ett tillbakadragande av sjukdom, när människan försöker frigöra sin egen obefintliga gudomlighet, vilseleda människan ur andlig synvinkel. Så att hon ska börja följa och förlita sig på en villoande, istället för Guds Ande.

Gud både vill och kan hela, även i den här tiden, men inte mekaniskt, stereotypt på kommando. Helandet är ingen rättighet utan ett nådesingripande av Gud på grund av Jesu förtjänst. Alltid förknippat med Hans sätt och på Hans tid, där vi överlämnar frågan i Hans allvetande och allseende händer, som har hela perspektivet. Löftet om det totala, slutliga helandet på alla plan är förknippat med förvandlingen in i evighetens värld.

I dagens undervisning om helande, är det egentligen inte Gud som helar, utan människan själv, som genom sin egen gudomlighet, som denna tidsålders gud, ska erövra tillbaka hälsan från djävulen som stulit den. Hagin säger att man inte ska be Gud om helande, utan själv kommendera fram helandet. Att Gud har överlämnat detta till människan själv, nu när hon blivit denna tidsålders gud och ska erövra tillbaka det djävulen stulit - deras hälsa.

• det är åtskiljandet mellan tron och vetandet mellan det naturliga och det övernaturliga, som är problemet.

Här menar Ekman att problemet uppstår, när inte den egna Gudomliga människoanden får ta kontrollen över själen, så att uppenbarelsekunskapen från Gud i människoanden kan frigöra det deponerade övernaturliga livet i människans egna ande.

I sin predikan spinner Ekman vidare från förra veckan där han talade om Orden har makt och inflytande och är bärare av liv och kraft. Där han syftade på att den troende i sin egen ande, äger Guds tro och alla Guds attribut. Äger Guds skaparemakt i sin egen ande. Människan ska visualisera, det hon vill skapa fram i tro, tala ut orden och skapa fram det. Du ska bekänna det Du vill ha, så ska Du få det. En teknik som används i ockulta sammanhang.

• Kraften i Guds ord har vi redan förstått, men vi har inte alltid förstått att det är kraft i våra egna ord. Men vad Gud vill visa i bibeln är att vi skapar och formar med våra egna ord .. "men då vi har samma trons ande", så finns i dig och verkar genom dig trons ande.

  Det sätt som Gud skapar himmel och jord på är genom sitt ord … Vi förstår inte att Gud i sitt väsen är sådan att han gör allting genom att tänka och uttala det … och han vill att vi ska efterfölja honom … Vad du måste förstå är den våldsamma kraft som Gud förlöser, att han vill att du ska tala fram det han har tänkt för dig. Han vill att du ska tala ut det du vill ska hända i ditt liv.

  Vad var det som hände innan du blev frälst? Den helige Ande rörde vid dig, han skapade i dig en bild av vad som skulle kunna hända. Men ingenting hände förrän du sade, "jag tror på det här, jag bekänner Jesus som Herre." Dina ord skapade, genom den helige Andes närvaro, inuti dig en människa som aldrig någonsin funnits förut.

Ekman framställer här förvånansvärt omaskerat att människan i sig själv, äger samma tro som Gud i sin egen ande och att det är människan själv som likt Gud tänker och uttalar det hon vill skapa fram. Han går så långt att han hävdar att människans egna ord var med och åstadkom hennes pånyttfödelse. En pånyttfödelse som helt raderade ut hennes förra identitet och existens till en helt igenom ny människa som aldrig funnits förut.

Det är ju också i konsekvens av att Jesus dog andligen, lierad med syndens natur och därmed en nödvändig pånyttfödelse, en annan, en ny Jesus, som uppstår än den Jesus som hängde på korset. En Jesus som aldrig har funnits förut. Hur kan kristna människor som läser denna Ekmans predikan undgå att se förvillelsen?

• Om du kan ta itu med ditt kött som reser sig upp mot det här så kommer du att få ditt liv förvandlat.

Med andra ord. Den som inte lyssnar till sinneskunskapen från djävulen och köttsliga kristna, som inte lärt sig leva i sin egen Gudomliga ande, utan lyssnar till den uppenbarelsekunskap Ekman förmedlar från Gud, kommer att få sina liv förvandlade. Den som lär sig leva i sin egen Gudomliga ande och låter anden få kontrollen över själen och kroppen kommer in i Guds övernaturliga liv.

Det är inte Guds övernaturliga liv som Ekman förmedlar. Det är ett plagiat från avgrunden till det sanna evangeliet och Guds sanna övernaturliga liv. Denne villolärare är alltså en av talarna på Norska Pingströrelsens årskonferens på Hedmarktoppen!

I denna veckas ledare talar Ekman under rubriken: "Tron är att känna Fadern". Då förväntar man sig något kring hur tron är en förtröstan till Jesus, i en relation till Honom. En förtröstan till den Jesus är, har gjort och gör. En förtröstan i en relation med Gud, kopplad till trons sanna objekt Jesus Kristus. En förtröstan på Guds välvilja och oförtjänta nåd emot oss i Jesus Kristus på grund av Hans förtjänst och en förtröstan till Guds skrivna Ord.

"Det finns en oerhörd potential i en människas tro .. Tron är ditt gensvar på Guds löften och kraft .. När du förlöser din tro, producerar den under och mirakler."

Det Ekman här har smugit in i sin framställning om tron, stämmer väl överens med deras lärosystem, där den troende sägs äga Guds tro i sin ande, en ny natur i sin ande som är tro - i hennes egentliga jag - hon äger alltså Guds tro, i sig själv. Ett slags mekaniskt instrument från Gud, som fungerar och ger resultat. En slags övertygelsekraft som människan fått, som en ny natur i sin ande. En natur som människan, äger i sig själv, för att skapa tecken och under. En natur, av Guds tro, i sin ande, så att hon kan, återerövra från djävulen det han stulit. Överflöd på livets alla områden.

En tro på andligt verkande principer, inifrån människan själv. Kan hon rätt lära sig bruka sin tro, kan hon själv agera och regera, i den andliga världen, med en egen delegerad andlig makt. Hämta ut sina rättigheter. Återerövra hälsa, pengar och mirakler. Överflöd på livets alla områden.

Människan ska visualisera det hon, via uppenbarelsekunskapen till sin ande, ser att djävulen stulit från henne. Bruka den Guds egen tro, hon har som en ny natur, i sin egen ande och återerövra från djävulen, det som hör henne till. Nu när hon är såsom en Gud, i sig själv och råder över skapelsen, som denna tidsålders Gud.

Tron som den nya Gudsnaturen i människans egen ande, blir det verktyg i hennes hand, varigenom hon ska tillägna sig uppenbarelsekunskap till sin ande. Så att hon kan leva i sin egen andes tro och därigenom ska hennes ande ta kontrollen, över hennes själ och kropp. Återerövra den kontrollen från satan, som eljest regerar hennes själ och kropp.

Det blir, en tro på själva ordens egna inneboende magiska makt, att skapa i andevärlden. En bekännelse av tro på sin egen tro, inifrån sitt eget hjärta. Till en övertygelsekraft att regera i den andliga världen. Detta är en teknik, som används i ockulta sammanhang, för att framkalla det man önskar. Därför sker det i trosförkunnelsens andliga utövning, ockulta fenomen. Precis som när dessa tekniker används i icke-kristna sammanhang.

Tron är ingenting människan kan prestera själv eller äger i sig själv. Jesus är trons hövding och fullkomnare står det. Han är tron i sig själv. Han är också föremålet för vår tro. Tron är alltid kopplad till Jesus. När Jesus blir föremålet för vår tro och vi sätter vår förtröstan till Hans Person och verk för oss och vi börjar umgås med Honom. Då börjar Hans tro att strömma över oss, så att vår vetskap om Honom växer till en förvissning. Tron blir till en övertygelse om ting, som vi inte ser. Ändå vet vi att det är verkligheter. Att Jesus är verklig, påtaglig och reell.

Tron är inte en tro på våra upplevelser. Tron är inte en tro på Guds kraft. Tron är inte en tro på tecken och under. Tron är inte en tro på tron. Tron är alltid kopplad till Jesus, vars Person, är föremålet för vår tro.

Tro är den avslappnade förtröstan till den tillräknade rättfärdigheten från Gud för Kristi Skull och relationen, kommunikationen och umgängelsen med Jesus. Inget tal om tro, får föra fokuseringen bort från Jesu Person. Där i umgängelsen med och fokuseringen på Jesu Person och verk, finns upplevelserna, Guds kraft, tecken och under. På rätt sätt och på Guds tid.

Tro och bekännelse, är ingen magisk formel, för att åstadkomma stordåd. Även om Ekman själv säger att tron inte är en formel, så blir den i praktiken i deras lära en ockult, magisk utövning inifrån människans egna, obefintliga Gudomlighet, i sig själv.

När den förvissning Guds Ande skapar, är riktad till den Jesus, som på korset utförde och slutförde försoningen, genom offret av en syndfri människas blod och lekamen (ingen andlig död, utan hela tiden förenad med Fadern och sann Gud) och riktad till Jesus på tronen (inte till vår egen tro i vår egen ande), kan Han, när det är Hans rätta tid och på Hans rätta sätt, manifestera sin närvaro, genom att göra stordåd. Utan inblandning av ockulta plagiat.

Det är då inte vår egen stora tro, som åstadkommit detta. Utan att den förvissning och förtröstan Guds Ande framverkat (som inte specifikt är knutet till människans egen ande), var riktad till Honom, som har all makt i himmel och på jord. För Honom finns inga begränsningar. Han är Herre. Men Han agerar aldrig emot det skrivna Ordet. Som Han själv har sagt skall evigt bestå och gälla. Ingen får dra bort eller lägga något till det skrivna Ordet. Där finns trons referensmall.

"Djävulen är denna världens furste och denna tidsålders gud.".

Vad han här syftar på i deras lärosystem är, att Adams syndafall bestod i att han överlämnade rådandet över skapelsen till djävulen. Satan blev nu istället för människan, denna tidsålders Gud. Att människan själv nu, genom Jesu andliga död och pånyttfödelse, i sin egen pånyttfödelse, återfått sin Gudastatus som denna tidsålders Gud. Människan ska nu som denna tidsålders Gud återerövra det djävulen stulit: överflöd på livets alla områden.

"Nåden, Guds kraft, blir verksam och aktiv och undret sker."

Det är hos Ekman inte längre Bibelns betydelse i Guds nåd: Efterskänkt skuld och oförtjänt förlåtelse för Kristi skull. I Ekmans vokabulär betyder Guds nåd detsamma som Guds kraft att vara verksam, aktiv och producera under.

Enligt deras lära, så är det människan själv, som inifrån sin egen ande, producerar andens frukter. Som enligt dem är detsamma som aktivitet och resultat. Medan det i Bibeln handlar om Guds Andes framfostran av kärlek, frid, saktmod, återhållsamhet etc. i en människas karaktär.

Detta ska i deras lära ske, genom att den egna människoanden (deras rätta identitet och personlighet), skapad till likhet med Gud, alltså är som Gud i sig själva, ska ta kontrollen över själ och kropp.

I sin predikan om "Guds vilja för din ekonomi", gör Ekman en sådan osalig blandning av lögn och sanning kring givande, välsignelser och ekonomi, så att det är knappt ens mödan värt att kommentera det.

Vi vet utifrån Skriften att utsädet är GudsOrd och att Jesus är det levande brödet. Ekman tar så följande Bibelversar som inteckning för att vi ska leva i ekonomiskt överflöd:

2 Kor 9:10: "Han som ger såningsmannen säd att så och bröd att äta ska ge er säd och mångdubbla den och låta er rättfärdighet bära god skörd."

2 Kor 9:6: "Besinna detta: den som sår sparsamt ska skörda sparsamt, men den som sår rikligt ska skörda riklig välsignelse."

"Och vad är syftet med den kraft du får? Att du ska förvärva rikedom. Att förvärva rikedom innebär att man blir rik, eller hur?"

"Hur kan säd i din hand mångdubblas? Genom att du ökar ditt givande steg för steg. Om ditt givande nu är det samma som för ett år sedan, då har du stagnerat och tappat planering. Likaväl som du planerar sparande ska du planera givandet. Om du börjar planera och tro Gud om att du ska kunna ge mer under det år som ligger framför än vad du gjort innan, så kommer den helige Ande att sanktionera det. Gud kommer att se din vilja att planera för tillväxt, och mångdubbla din säd."

Detta är väl ord som talar sitt eget tydliga språk och inte kräver någon kommentar, för att man ska inse vad Ekman egentligen talar för kring ekonomin.

Hela fokus blir i Ekmans framställning kring givande och ekonomi osunt förskjuten. Det är ju behoven, nöden och kärleken som bör vara drivkraften för ett liv i generositet och inte lockelsen om välsignelser.

I veckans ledare, där Ekman talar om feminismen och feministteologin, kan man bara ge sitt bifall. Det går ju inte bara att gorma på karlstackarn, när han råkar säga någonting klokt, utan att det är färgat av det falska lärosystemet.

Ekman börjar så fint med att vi ska ge de behövande hjälp. En atmosfär av trygghet så att de kan lita på dig. Om de är otrygga med dig, så blir de inte friska utan får väldiga problem. Själavård är att hjälpa en människa med ett trassligt själsliv. Han ställer frågan vad du sprider för atmosfär runt dig. Är det självupptagenhet, uppblåsthet över syner och uppenbarelser och konstaterar att det inte är intressant med superstjärnor i församlingen.

Bara en stilla undran. Varför har inte Ekman själv praktiserat och levt efter detta genom åren? Istället har han lämnat skaror av trasiga människor efter sig. Hans egen förklaring finns väl i det han skriver längre ner:

"Kristna människor kan enkelt delas upp i två kategorier - de som vill ändra på sig, och de som inte vill… I församlingen kan vi bara hjälpa de som vill ha hjälp… Människor ber ibland om råd, utan att vilja ha ett råd, de är egentligen bara ute efter att få en klapp i ryggen. Om man säger något annat än vad de vill höra så förkastar de det, och för att försvara sig själva, bygger de upp en kritik mot den som de inte velat lyssna på. Det är grunden till all avfällighet."

Ska vi tolka det så att de som lämnat Livets Ord och mår dåligt, är avfällingar, som inte velat lyssna på Ekman?

Sen är det väl också så, att Ekman själv om någon, är den som genom åren samlat "superstjärnor" kring sig och även varit uppblåst över syner och uppenbarelser. Det har jag själv tagit del av från ett otal band.

Ekman går så in på att tala om sinnets förnyelse. Ett kärt ämne inom trosförkunnelsen. Han är här väldigt noga med att använda ett traditionellt kristet språkbruk och säger:

"Det utrymme djävulen kan göra anspråk på i våra liv är de områden där vi vandrar i köttet… Målet med biblisk själavård är att få människan att höra från Gud."

• Människoanden är den sanna, hela, enda och rätta identiteten och personligheten.
  
  
• Gud kommunicerar enbart och umgås enbart med människans ande.
  
  
• Människoanden är Guds instängda boplats i människan, eftersom den är väsen av samma klass och natur som Gud.
  
  
• Gud gör inte något med människans själ, sinne och kropp. Det ska människan själv göra, genom att hennes rätta identitet, hennes egen livsande, anden, skapad till likhet med Gud, tar kontrollen över själ, sinne och kropp..
  
  
• Människan får en egen ny ande, en ny människa, som aldrig funnits förut, skapad till likhet med Gud. Hon är alltså, i sin rätta identitet och personlighet, sin egen livsande, anden, Gud i sig själv.
  
  

• I trosförkunnelsen är den nya människan, Din egen nya ande. En ny människa utan förflutet, som aldrig funnits förut. En människa skapad till likhet med Gud. Det är den nya människan. Din egentliga identitet och personlighet. (Kristus i Dig)
  
  
• Den gamla människan är andligt död. Andlig död är en natur. Djävulens natur. Den gamla människan, Din förra egentliga identitet och personlighet, Ditt jag, andlig död, djävulens natur, finns inte längre efter pånyttfödelsen. Djävulen finns inte i Din nya identitet och personlighet. Där är Du skapad till likhet med Gud. Med Guds tro, Guds rättfärdighet, Guds kraft, namnet Jesus och Guds alla attribut deponerade. Färdiga att förlösas. (Släpp Jesus loss!)
  
  
• Problemet är att själen, sinnet och kroppen (köttet), som inte är Din egentliga identitet och personlighet, utan något som Du, jaget, har och bor i, fortfarande står under inflytande av den djävulska sinneskunskapen och denna världens furste, djävulen.
  
  
• Lösningen är att Du bara identifierar Dig och bekänner Dig till den nya människan, Din egna nya Gudomliga ande, skapad till likhet med Gud, den nya människan. Din egen ande, Din egen livsande. (Kristus i Dig)
  
  
• Lösningen är att, Din egen livsande, anden, den nya människan, skapad till likhet med Gud, tar kontrollen över själen, sinnet och kroppen (köttet). Gud gör ingenting åt detta. Det ska Du själv, Din egen ande, jaget , Din rätta identitet, den nya människan skapad till likhet med Gud, sköta om.
  
  
• I striden mellan anden (Din egen ande) och köttet (själen, sinnet och kroppen), ska anden, Din egen ande, skapad till likhet med Gud (Kristus i Dig), Din verkliga identitet och personlighet, ta kontrollen och befria själen, sinnet och kroppen från den gamla sinneskunskapen och djävulens inflytande. Detta sker med uppenbarelsekunskapen som kommer upp och finns i Din egen ande. Så förnyas Ditt sinne.
  
  
• I uppståndelsen får Du en ny kropp. En kropp av eld och ljus. Precis som Adam före fallet. Där han vandrade med Gud fullständigt lik Gud i alla avseenden.
  
  

• I trosförkunnelsen är Adam väsenslik med Gud i alla avseenden. Hans identitet och personlighet är skapad till likhet med Gud. Adam begår högförräderi och dör andligen. Andlig död är en natur. Satans natur, som nu är Adams ande, hans identitet. (Han är alltså efter fallet en liten djävul, som har en själ och bor i en kropp).
  
  
• De räknar inte synden som en natur som kom in i fallet, utan köttet är själen, sinnet och kroppen, som domineras av andlig död = satanisk natur i människans fallna ande.
  
  
• Genom Jesu andliga död och pånyttfödelse återfår människan i sin pånyttfödelse sin Gudastatus. Hon får en ny ande, som är skapad till likhet med Gud. En ny människa som aldrig har funnits förut, utan förflutet, den invärtes människan, hennes egen livsande, anden, blir skapad till likhet med Gud. Hon har återfått sin rätta Gudomliga identitet och personlighet. (Hon är nu en liten Jesus, som har en själ och bor i en kropp).
  
  
• Den gamla människan, identiteten andlig död, satans natur i anden, den gamla identiteten och personligheten, finns inte mer. Den gamla människan, den gamla identiteten är borta. Köttet=själen, sinnet och kroppen under sinneskunskapen och djävulens inflytande kan ibland benämnas den gamla människan.
  
  
• Denna nya Gudomliga människa, livsanden i människan, skapad till likhet med Gud, anden, ska ta kontrollen över själen, sinnet och kroppen (köttet). Människans egna ande och köttet (själen, sinnet och kroppen) ligger i strid med varandra.
  
  

I Ljuset av trosförkunnelsens lärosystem får meningarna Ekman skriver ett nytt innehåll:

Att höra från Gud, innebär att den egna anden, människans egen livsande, skapad till likhet med Gud, tar kontrollen över själ, sinne och kropp (köttet) och förmedlar uppenbarelsekunskapen från Gud, som är deponerad i människans egen ande, till sinnet, så att det förnyas och lydigt följer den egna människoanden.

Ekman kan knappast ha glömt, vad han lärt av Hagin och Sten Nilsson i ämnet. Märkligt vore det också om han tappat bort allt han själv sagt på band och skrivit i sina böcker kring sinnets förnyelse. Där återfinns den version som tecknats härovan.

En stor del av innehållet i Magazinet tidigare i veckan har naturligtvis handlat om sammanfattningar av budskapen på Europakonferensen.

Det kan i komprimerad form tecknas i fyra punkter som är fokuserade på striden med djävulen. Att människan är som en Gud igen och ska ta ut det fulla arvet:

• Jesus vann striden över djävulen genom att bli gjord till en förbannelse.
  
  
• Du ska stå djävulen emot genom att tänka tala och göra rätt.
  
  
• Du ska vara medveten om och hämta ut hela arvet här i tiden, som även innebär ett överflödande liv i materiellt välstånd.
  
  
• Du har Guds potential färdig att förlösas.
  
  

• Det är aldrig frågan om att Jesus är ett syndoffer, utan Han blir synden personifierad. Vilket är detsamma som att Jesus dör andligen (skiljs från Fadern i väsenshänseende), inte längre är sann Gud och sann människa i personen Kristus, utan behöver, som en syndare, pånyttfödelse.
  
  
• Det blir inte frågan om en försoning mellan Gud och människa där i Jesu jordiska kropp, genom offret av det syndfria offerlammets Kristi kropp och blod. Utan det handlar bara om att djävulen besegrades. Därför fokuseras också bara människans fortsatta strid mot djävulen, mer än gemenskapen och relationen med Jesus.
  
  
• Du ska stå djävulen emot genom att tänka, tala och göra rätt.
  
  
• Du ska vara medveten om och hämta ut hela arvet.
  
  
• Du har Guds potential i Dig själv.
  
  

I ledaren kommenterar även Ekman konferensen och skriver:

"Det känns som om den helige Ande har väntat ivrigare än vi på att få möta människor, och när de kommer är han omedelbart där…när människor…förväntar sig ingripande av honom…"

Gud väntar alltså, med att möta människor tills de samlas på en trosrörelsekonferens och det är människans framskapade förväntningar, som ska förlösa aktiviteten.

Den Jesus jag känner, möter människor när som helst och var som helst. Utan dröjsmål för en speciell konferens och av nåd utan motprestation. När Guds Ande gör det levande, uppstår en förväntning framfödd av Guds Ande och inte av människans "förväntansprestation".

" Det var underbart att höra pastor Wilfred Lai igen. Gud använder honom på ett makalöst sätt i Kenya och det bara växer kring honom… från 20 stycken 1989 till 11 500 i dag…"

Här fokuseras att det är tillväxten, kvantiteten som gäller. Men vad har tillväxt för betydelse om läran, livet och utövningen är falsk och leder människor till fördärvet?

" Bara när man på allvar dör bort från det egna, från behovet att alltid själv få något, att alltid själv bestämma, att behålla och bevara, bara då kan uppståndelselivet flöda på allvar."

Varför praktiserar inte Ekman detta själv? Sådana skenfagra ord får en besk bismak, när man ständigt är i kontakt med människor, som återger hur Ekman hotat, profeterat om alla de kval och använt okvädningsord, om de skulle lämna Livets Ord. Kallat dem förrädare, när de avslöjat saker som förekommer inom Ekmans "revir". Han är sannerligen den som i praktiken stått efter att själv bestämma och kontrollera med makt och inflytande. De människor som återger sådana saker framstår som betydligt mer trovärdiga än Ekman gör i sina skriverier och uttalanden.

I sin predikan, om hur Gud kan förändra Sverige säger Ekman:

" Alla som är födda på nytt har fått en tro från himlen nedlagd i sitt hjärta… Den tro du har är en tro som övervinner världen… Gud vill inte resa upp enstaka människor, utan ett helt folk som sätter upp ett tryck mot djävulen och jagar honom ut ur Sverige…Vilka tankebyggnader och murar som djävulen än reser upp som ett motstånd mot den levande Gudens församling, så ska du veta att han är en lögnare från begynnelsen. Du ska inte lyssna på hans lögner, du ska lära dig att lyssna på den helige Andes röst i ditt inre… Nyckeln till seger är att se i anden. Se inte på omständigheterna, utan se i anden…"

Ekman syftar här inte på, den visshet Guds Ande ger, utan på den natur av Guds tro, som människan äger i sin egen ande, skapad till likhet med Gud. Att lyssna till den helige Andes röst, innebär att människans egen ande, skapad till likhet med Gud, ska ta kontrollen över själ, sinne, tanke och ersätta den lögnaktiga, djävulska sinneskunskapen, med uppenbarelsekunskapen deponerad i människans egen ande. Du ska inte se på omständigheterna, utan ledas av det Du ser i Din egen ande. Detta skulle stämma om det handlade om att ledas av Guds egen Ande och inte människans egen ande.

" Sverige ska vara ett land fyllt av ärliga människor, rena människor med integritet i sina liv."

Ånyo förundras man över den "motbild" av sig själv, som Ekman beskriver. Själv ljuger och manipulerar han kring JDS och det lärosystem han egentligen företräder. Ändamålet helgar medlen. Han handlar utan integritet och i kärlekslöshet, gentemot avhoppare, som han antingen kör över eller negligerar. Bara djupgående problem kan orsaka ett sådant beteende. Det allvarligaste är att på den andliga arenan, blir det av fienden utnyttjat till att dupera, manipulera och förföra andra människor ur andlig och evighetssynvinkel. En dag spricker ballongen. Om inte tidigare så i evighetens värld.

Ekman börjar sin vana trogen med att säga något väldigt fint och skriftenligt:

"Den helige Andes första uppgift är att övertyga om synd, rättfärdighet och dom, Joh. 16:8-11. Det betyder att han arbetar på det mänskliga hjärtat för att bryta ner högmod, lögn, kärleken till synden och ett felaktigt oberoende av Jesus. När den helige Ande fått utföra detta verk förtvivlar vi över vår egen förmåga att kunna vara kristna på egen hand och inser om inte förr att vår enda möjlighet ligger i att bli förlåtna, benådade och beroende, varje dag, av Jesus."

Vad fint och ödmjukt han uttrycker sig blir den första reaktionen. Men när man läst hela ledaren och börjar fråga sig vad han egentligen ville ha sagt, så börjar man ana, att det hela är ett inlägg med anledning av, att det den senaste tiden rests anspråk på en granskning av läran i Ekmans och trosförkunnelsens lärosystem. Det han egentligen arbetar med i hela sin ledare, är att misskreditera människor som reser sådana frågeställningar:

"Mänskliga maktambitioner, teologisk hårdhet och fruktan blandades in i det gudomliga. Så har det alltid varit. Ibland har detta fått sitt uttryck i rena teologiska krig… även bibeltroende har ett kött och kan bli för beroende av att just deras lära, doktrin, tradition eller rörelse måste vara rätt. Det blir en slags teologisk självhävdelse… Om vi har vuxit upp i en kristen omgivning som präglats av fruktan och negativism är det få av oss som har klarat av att inte bli påverkade av detta…

Även den mest teologiskt renlärige behöver ha ett böjt hjärta och behöver vara beroende av Jesus. Annars tar fruktan, högmod, stridslystnad och nitälskan för den egna saken över… att bakom ren lära dölja ett oomvänt köttsligt sinne och en oböjlig hårdhet är inte mindre fel… Till slut blir man så andligt blind, på grund av högmod, att man diskvalificerar den helige Andes verk för den enda sak man själv strider för… Man besvarar inte sakliga argument, man hoppar över det som inte passar… Låt oss be till Gud att illviljan med dess andliga sjukdomsförlopp inte får insteg i våra liv eller i den teologiska debatten…"

Summan av Ekmans ledare blir, att de som önskar en granskning av trosförkunnelsens lärosystem, drivs av teologisk hårdhet, fruktan, köttet, självhävdelse, negativism, stridslystnad, andlig blindhet, högmod, inte besvarar sakliga argument och för ett sjukdomsförlopp in i den teologiska debatten.

Helt klart önskar inte Ekman en granskning av sin förkunnelse och själv resonerar han heller aldrig öppet kring lärofrågor, utan mörkar och manipulerar hela tiden var han egentligen står i grundläggande lärofrågor. Han är sannerligen den som inte besvarar sakliga argument och hoppar över eller glider undan frågor som inte passar.

Predikan handlar om framgång, att lyckas med livet och leva i tro utan fruktan:

"Bibeln talar mycket om framgång, och grundläggande så handlar det om att Guds vilja ska ha framgång i ditt liv, att du ska bära frukt, frukt som består. Gud vill att det ska ske i ditt liv."

Framgång i trosförkunnelsen, handlar om att som denna tidsålders Gud, återerövra det djävulen stulit, överflöd på livets alla områden.

Att bära frukt, handlar om att från djävulen inta nya områden, missionera, evangelisera och att genom Din egen Gudomliga tro deponerad i Din egen ande och skaparekraften i Din egen tro, Dina egna ord och bekännelser framskapa resultat.

" Det finns en fruktan som totalt kan förlama människor, och den vill den helige Ande få bort. Han är ute efter att ta bort "undervegetationen" i ditt liv. Det är den otro, olydnad, stolthet, motspänstighet, slöhet, likgiltighet som faktiskt finns i våra liv och får den helige Andes tilltal till dig att bli resultatlöst."

Otron, olydnaden, stoltheten, motspänstigheten, slöheten, likgiltigheten, beror på att själen och kroppen (köttet) fortfarande står under djävulens och den djävulska sinneskunskapens inflytande. Din egen ande, skapad till likhet med Gud och i strid mot köttet (Din egen själ och kropp) ska ta kontrollen, så att Guds tilltal i Din egen ande med uppenbarelsekunskap, kan förnya sinnet och göra själen och kroppen till lydiga instrument.

Själen och kroppen är inte Du själv, utan något Du har och bor i. Ditt verkliga jag, Din egentliga personlighet är Din egen ande. Som nu är skapad till likhet med Gud. Din egen ande ska ta kontrollen så försvinner otron, olydnaden, stoltheten, motspänstigheten, slöheten och likgiltigheten.

"Om du då inte tar itu med din besvikelse, för det är du som måste göra det, ansvaret för det kan du inte lämna ifrån dig, så kan din besvikelse få dig att säga att du minns hur det gick förra gången… När saker och ting inte är som de borde vara måste du göra det Jesus ber dig om. "

I trosförkunnelsen, kan vi inte överlämna vår besvikelse till Jesus, eller räkna med att Jesus gör något med vårt "overkliga jag", sinnet, själen och kroppen. Det måste vi ordna själva. Genom att använda den Gudomlighet, den Guds natur och Hans förmågor, som finns deponerade i vår egen ande.

I trosförkunnelsen kan vi tillgodogöra oss, det Jesus gjort för oss genom sin andliga död och bli födda på nytt, skapade till likhet med Gud. Sen är det inte Jesus som gör något för människan, utan gudamänniskan, som gör något för Jesus. Gör det Han ber om och fortsätter striden mot djävulen och som denna tidsålders Gud, återerövrar från djävulen det han stulit.

Ekman flätar alltså in trosförkunnelsens lärosystem i sin predikan. Insprängd i ett traditionellt kristet språkbruk, där människor får svårt att se vad han egentligen säger. Eftersom de inte är införstådda med betydelsen Ekman lägger bakom orden. Hur länge ska denna förvanskning tolereras, från kristet ledarhåll, att infiltreras i kristenheten? Innan man kraftfullt tar avstånd från och varnar sina får för denna sinnrika förförelse.

Det börjar nästan bli lite tjatigt och upprepande att kommentera Ekmans predikningar. De är så förutsägbara. Oftast sedvanligt inramade av mycket sanning, men med trosförkunnelsens falska lärosystem insprängt här och där i texten:

I sin ledare talar Ekman om Bibelskolan och i predikan om bönen. Vad som denna gång färgar från trosförkunnelsens lärosystem, är kring talet om Guds rättfärdighet, som den troende fått som en gåva:

" Ofta har vi ingen aning om hur vi kan tillämpa i våra egna liv den Guds rättfärdighet som Jesus vunnit åt oss…vi har som gåva fått Guds rättfärdighet…Det nya livet i anden blir inte bara religiösa ord utan en upplevd verklighet."

Här framgår det ju uppenbart att Ekman syftar på att den troende, inte bara lever i en tillräknad rättfärdighet från Gud, utan får en faktisk egen rättfärdighet, ingjuten i sin egen helt nya ande, i sin nya natur. Ekman uttrycker att det är ett resultat av det nya livet i anden(med litet a).

Detta är också vad den genuina trosförkunnelsen enligt Kanyon och Hagin lär. Guds rättfärdighet tar sin boning i den troendes ande, som en ny natur. I sin ande äger hon Guds rättfärdighet. I hennes sanna identitet och personlighet äger och är hon nu Guds rättfärdighet. Rättfärdigheten är en helt ny natur som kommit in i hennes egen ande.

En ny människa, utan något förflutet, som aldrig funnits förut, föddes i din ande. Från din egen ande (med liten bokstav) börjar flöda liv och andens frukter. Det är alltså människans nyinsatta, egna ande, som börjar producera liv och andens frukter. Det är inte Gud som producerar dessa frukter, utan människans egen ande.

De säger helt riktigt att Andligt liv är Guds natur. Men gör kopplingen , att deras egen ande producerar liv och frukt och att detta liv och denna frukt är Guds natur.

När Du blir född på nytt, blir Du skapad till likhet med Gud i Din egen ande, din helt nya och rätta identitet och personlighet. Du är nu redan i den här tiden såsom en Gud i dig själv.

Man lyckas med konststycket, att förvanska undret, att Guds Ande flyttar in, som en integrerad del, av människans immateriella väsen, i pånyttfödelsen. Undret har transformerats om, till att bara gälla människans ande. Så att människan, i deras syn på människans ande, som människans sanna personlighet och rätta identitet, i sig själv, i sin egen ande blivit Gudomlig. Människan har åter blivit denna tidsålders Gud. Hon kan ta upp kampen mot djävulen. Hon är i samma position som Adam före fallet, såsom en Gud. Hon kan börja råda över skapelsen igen.

Detta handlar om samma bedrägeri som på fallets dag.

Man talar om att leva i sin ande. Man kan använda termer som att leva i Kristus, se vad Du är i Kristus, se vad Kristus är i Dig, se Kristus i Din inre människa etc. Hela tiden underförstått, att Du i Din egen ande, äger namnet Jesus som en ny natur. Guds rättfärdighet som en ny natur i Din egen ande. Guds egen tro i Din egen ande. Guds egen kraft i Din egen ande. Var ska Du då befinna Dig, för att vandra i Anden i Guds Ande. Jo, Du ska leva i Din egen ande. Du är ju hela tiden underförstått, själv såsom en Gud.

I ljuset av deras lära får även denna mening av Ekman en helt ny betydelse:

" Ingenting är så ljuvligt som att lära sig att lyssna på och att lära sig att ledas av Guds Ande."

Det låter ju så riktigt och rätt. Men i trosförkunnelsen handlar det om att lyssna till uppenbarelsekunskapen som Gud talar till människans egen ande. Du ska alltså lyssna in uppenbarelsekunskapen som kommer upp i Din egen ande och låta Din egen ande ta kontroll över själ och kropp. Frigöra den Gudomliga tro Du äger i Din egen ande så att Du kan leva i samma seger som Jesus.

Enlig Bibeln är det så, att när människan sätter sin förtröstan till Jesu Person och verk, för henne på korset, mottager hon en tillräknad rättfärdighet från Gud, inför Guds ögon.
(Rom. 5 ).

Det är ett orättvist byte som sker där på korset. Men till människans fördel. Jesu rättfärdighet tillräknas människan, på grund av Jesus. Hans syndfria liv, ständigt uppfyllande Guds vilja och lagens krav och offret av Kristi kropp och blod, för människans synder. Människan tillräknas Jesu rättfärdighet, på grund av Hans förtjänst. Utan egen förtjänst och utan möjlighet, att skaffa sig en egen rättfärdighet, som håller inför Gud.

Jesus tillräknas, fast syndfri och ren från synden i sin natur i sig själv, människans synder, på grund av hennes olydnad, fall och leverne. Utanför Guds vilja. Utan Gudsgemenskap. Med egoismen som drivkraft på högsätet, som i liering med syndens natur integrerad, producerar människan hela tiden synder. Synd och uppror mot Guds levnadsregler. Att älska Honom över allting och sin nästa såsom sig själv. Människan gör ont både mot Gud, sin medmänniska och mot sig själv. Hon är oförmögen att leva i gemenskap med Gud, sin medmänniska och sig själv på rätt sätt.

Denna människans belägenhet och hennes synder driver Jesus, som människans representant, upp på korset. så att Gud ska, i Jesu jordiska kropp, kunna utverka ett byte. Ett byte som ska göra Gud moraliskt fri att utdöma en rättfärdiggörelsedom över människan. Det är alltså Dina och mina synder, som driver Jesus upp på korset. Hans kärlek till Dig och mig driver Honom dit. Han vet att det är enda vägen att Gud ska kunna fälla en rättfärdiggörelsedom över oss, därigenom att Jesus i vårt ställe är lydig igenom den kroppsliga döden. Där överbryggar och besegrar den andliga döden(skilsmässan från Gud) i sin jordiska kropp och inte behöver skiljas från Fadern och dö andligen.

När människan av Guds Ande leds fram till att sätta sin förtröstan till Jesus, för sin räddning, träder denna rättfärdiggörelsedom in, som laga kraft, som en subjektiv verklighet, över den människan. Rättfärdiggörelsedomen, dömd av tillvarons högsta instans, utan överklagansrätt, är objektivt dömd över alla människor. Gäller i subjektivt laga kraft hos den, som sätter, sin förtröstan till Jesus.

Tron producerar inte denna rättfärdiggörelse. Men den objektiva rättfärdiggörelsedomen över alla människor mottages subjektivt, i den enskildes liv, genom tron. Tron är endast medlet, det passiva verktyget, som mottager rättfärdiggörelsen eller försoningen eller syndernas förlåtelse. Tron liknas ofta vid den utsträckta handen, men inte i den meningen att det är fråga om en prestation från människans sida. Vår rättfärdiggörelse inför Gud är en gåva, tron är mottagandet av eller gripandet om denna gåva.

När en människa påverkats av Guds Ande så att hon ser sin synd och behovet av försoning med Gud och sätter sin förtröstan till, den tillräknade rättfärdigheten från Gud, genom Jesu försoning och börjar umgås med Jesus, sker det i den människan, en Andlig pånyttfödelse. Gud sätter sin äganderättstämpel på den människan. Den Helige Ande - Hjälparen som Jesus sänt i sitt namn, i Hans ställe, tar sin boplats i den troendes väsen. Inte instängd i människans egen ande. Utan som en integrerad del av hela hennes natur.

Det är inte människans egen ande, som varit död och nu fått ett nytt liv. Men Gudsgemenskapen som varit död, har nu fått liv igen. Hela människan, har blivit inbegripen i ett nyskapande i Kristus. Till en umgängelse med Jesus, med allt vad hon är av ande, själ och kropp. Hela resultatet av det, når sin fullbordan på uppståndelsens dag.

Den troende människan har inte fått en rättfärdighet, i sig själv, inplanterad. Den naturliga människan med sin egen ande är kvar. Synden som en fördärvkraft finns kvar som en integrerad del av hennes natur. Den är inte bortkapad. Gud har en annan lösning för problemet med den syndiga naturen. Den helige Ande finns nu, integrerad med människans väsen, som en Livets Andes lag.

Det är inte sin egen ande människan ska lyssna in och följa, utan Guds Ande, Ord och Livets Andes lag. Det är något helt annat än trosförkunnelsens förvanskning. Där man använder samma språk, men menar något helt annat.

Med en lära som liknar gnosticism och New Thought och i sin praktiska utövning leder till ockulta manifestationer. När människan ska frigöra sin egen obefintliga Gudomlighet i sin egen ande. En teknik som används i många icke-kristna sammanhang och ger manifestationer liknande dem som förekommer i trosförkunnelsens spår.

Hela veckans ledare, som handlar om Bibeltrohet, synes vara framkommen, som en motoffensiv till den senaste tidens resta anspråk på en Biblisk prövning av trosförkunnelsen. Bättre att förekomma än förekommas.

Genom att försöka framstå som en försvarare av Bibelordet ämnar antagligen Ekman undgå en Biblisk prövning av det lärosystem han egentligen företräder.

Vid genomläsandet av ledaren kommer ett uttryck vi använde som barn i tankarna: "Den som säger det är det." T.ex. vid läsandet av följande:

"Det har funnits rätta lärare, osunda lärare och falska lärare. Ofta har alla tre kategorier menat att Bibeln är Guds Ord…Något annat som korrumperat och urvattnat förståelsen av Bibeln är att man har lagt in nya och icke bibliska betydelser i Bibelns ord. När man talar om Gud, Jesus, försoning, rättfärdighet och kärlek lägger man ibland helt andra betydelser i orden än den klassiskt kristna.

Denna form av förfalskning gör att många godhjärtade men intet ont anande troende inte först förstår att det rör sig om en främmande inblandning i vår tro. Och kommer detta från predikstolarna är det inte alltid som fotfolket orkar stå emot."

Detta är ju precis vad som gäller trosförkunnelsen. Måtte inte lärosystemet i trosförkunnelsen undgå en Biblisk prövning av de kristna ledarna, genom den taktiskt manipulativa ledaren där Ekman så fint och skenbart går i försvar för Bibelordet!

I sin predikan är Ekman väldigt noggrann med att hålla sig till ett klassiskt kristet språkbruk. Han har också lagt in bara några få stänk av det falska lärosystemet. Att försöka peka på dem blir bara en upprepning från tidigare kommentarer. Den senaste tidens anspråk på en prövning av lärosystemet har tydligen gjort honom väldigt försiktig så han inte avslöjar i Magazinet alltför mycket av den lära han egentligen tror på och försöker infiltrera in i kristenheten.

Som oftast när man bara läser rakt genom Ekmans predikan, som denna vecka handlar om att "Bevara ditt hjärta", så tänker man att det var ju riktigt och bra. Med det kristna språket man känner igen och gör sina associationer till. Men lägger man trosförkunnelsens lärosystem med dess betydelse bakom orden ser man hur Ekman lägger in stänk av denna lära.

" Om du tror med hjärtat så producerar den tron rättfärdighet i ditt liv…"

Här är det hos Ekman inte frågan om att människan tillräknas en rättfärdighet, av nåd, genom tro på Jesus för Kristi skull. Det handlar om Din egen tro, som planterats in som en ny natur i Din egen ande, Din egentliga personlighet. Denna Din tro, som är synonymt med Guds tro och natur, producerar en faktisk rättfärdighet. Det är inte Guds Ande som producerar Andens frukt, utan Din egen ande, skapad till likhet med Gud, som producerar Guds liv och rättfärdighet.

" I Nya testamentet talas om ande, själ och kropp och om den invärtes människan."

När Ekman talar om den invärtes människan, syftar han inte på människans liering med Guds Ande och Guds Ande integrerad i helheten av allt vad människan är till ande, själ och kropp. Utan den invärtes människan är en ny människa, som aldrig funnits förut, utan förflutet, som skapats i Din ande, Din nya, egentliga personlighet. Skapad till likhet med Gud. Du är i Dig själv skapad till likhet med Gud.

"Därför får du inte luras att tro att hjärtat är detsamma som din ande, att det alltid är rent."

Här säger Ekman att den egentliga personligheten, människans egen ande är ren. Syftar på att den egentliga människan i sig själv efter pånyttfödelsen är syndfri och skapad till likhet med Gud. Med Guds tro, rättfärdighet, hälsa och skaparemakt med de egna ord människan uttalar. Synden produceras av själen och kroppen (köttet) under den djävulska sinneskunskapens inflytande, när inte människans egen ande, skapad till likhet med Gud, har kontrollen över själ och kropp.

"Anden är villig, men köttet är svagt. Köttet vill få oss ut ur Guds vilja… Det ligger på ditt ansvar att inte en fel stämning, en fel inriktning kommer in i ditt hjärta…. Snarare kan man säga att hjärtat är själen i samklang med anden."

Här summerar egentligen Ekman en stor del av trosförkunnelsens lärosystem kring helgelsen:

1. I trosförkunnelsen är den nya människan, Din egen nya ande. En ny människa utan förflutet, som aldrig funnits förut. En människa skapad till likhet med Gud. Det är den nya människan. Din egentliga identitet och personlighet. (Kristus i Dig)
   
   
2. Den gamla människan är andligt död. Andlig död är en natur. Djävulens natur. Den gamla människan, Din förra egentliga identitet och personlighet, Ditt jag, andlig död, djävulens natur, finns inte längre efter pånyttfödelsen. Djävulen finns inte i Din nya identitet och personlighet. Där är Du skapad till likhet med Gud. Med Guds tro, Guds rättfärdighet, Guds kraft, namnet Jesus och Guds alla attribut deponerade. Färdiga att förlösas. (Släpp Jesus loss!)
   
   
3. Problemet är att själen och kroppen (köttet), som inte är Din egentliga identitet och personlighet, utan något som Du, jaget, har och bor i, fortfarande står under inflytande av den djävulska sinneskunskapen och denna världens furste, djävulen.
   
   
4. Lösningen är att Du bara identifierar Dig och bekänner Dig till den nya människan, Din egna nya Gudomliga ande, skapad till likhet med Gud, den nya människan. Din egen ande. (Kristus i Dig)
   
   
5. Lösningen är att anden; den nya människan, skapad till likhet med Gud, tar kontrollen över själen och kroppen (köttet). Gud gör ingenting åt detta. Det ska Du själv, Din egen ande, jaget , Din rätta identitet, den nya människan skapad till likhet med Gud, sköta om.
   
   
6. I striden mellan anden (Din egen ande) och köttet (själen och kroppen), ska anden, Din egen ande, skapad till likhet med Gud (Kristus i Dig), Din verkliga identitet och personlighet, ta kontrollen och befria själen och kroppen från sinneskunskapen och djävulens inflytande. Detta sker med uppenbarelsekunskapen som kommer upp och finns i Din egen ande.
   
   

Detta är ingenting annat än en djävulsk pusselbit, i ett sataniskt lärosystem, för att försöka få människan att tro, att hon i sig själv, redan här i tiden, är som Gud. Lura människan så att hon missar den sanna Gudsgemenskapen, missar målet och praktiserar ett förlösande av, sin egna obefintliga Gudomlighet, i sin egen ande. En ockult teknik som skapar ockulta manifestationer. Djävulen får hålla lekstuga och framstå som Gud i Guds ställe.

Detta är i trosförkunnelsens framställning så kringgärdat med en blandning av sanning och lögn. Med Bibelcitat och skenbar Skrifttrohet. Så att många i en slags förvirring, påverkade av en suggestiv atmosfär och påverkade av duperande och manipulerande personligheter, sugs med i förförelsen. Utan att egentligen inse vilket läropaket de köper, när de försöker ta till sig det "goda" från trosförkunnelsen.

I veckans ledare vill Ekman dementera att Livets Ord skulle stå för en lära att de troende blir "gudar". Han vill få det att framstå, som att denna anklagelse skulle bero på att de blivit helt missförstådda av människor, som omöjliggör en normal diskussion, genom att vilja att förstå helt saknas hos dem.

" Ibland hamnar man i en situation som är förvillande lik den Petrus beskriver när han talar om Pauli brev i 2 Pet 3:16: ’I dessa brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och obefästa människor förvränger till sitt eget fördärv - något som också sker med de övriga skrifterna’.

Petrus fann det nödvändigt att försvara Paulus gentemot personer som illvilligt förvrängde vad Paulus lärde. Troligtvis plockade de ut citat ur det han sade och lade en annan innebörd i det. I stället för att försöka förstå och tyda välvilligt tog de säkert mer än gärna olika brottstycken och satte in i konstruerade sammanhang för att bevisa sina egna teser eller för att visa upp hur fel Paulus hade.

Enligt Petrus gör de det till sitt eget fördärv. Kyrkohistorien, ända in i modern tid, är full av exempel på dessa typer av angrepp. De nästan omöjliggör en normal diskussion eftersom viljan att försöka förstå helt saknas."

Det har alltså aldrig funnits något i Ekmans och trosförkunnelsens framställning kring detta spörsmål, som kan ha gett upphov till människors reaktioner mot denna lära. Utan allt är en produkt av illvilliga, köttsliga kristna, som sig själva till fördärv, vantolkat vad trosförkunnelsen och Ekman själv i tal och skrift framställt i det lärosystem, som i sin konsekvens framställer människan såsom en Gud i pånyttfödelsen.

Är Ekman trovärdig, när han här försöker skapa fram en bild av att de blivit missförstådda av illvilliga, köttsliga kristna, när Livets Ord anklagas för att vara behäftade med en lära, som i sin konsekvens innebär att människan i pånyttfödelsen blir såsom en Gud? Låt oss också ha i beaktande att Ekman alldeles nyss hävdat att de aldrig ändrat sin uppfattning i grundläggande lärofrågor.

Vill citera ur Livets Ords Bibelskolkatalog -85/-86, där olika seminarielärare porträtteras och man skriver lite om vad de undervisat om.

"Bobbie-Jean Merck 5-9 maj 1986

Bobbie-Jean Merck inledde veckan med att utifrån Joh. 10:34 -38 och Ps. 82:6-8 tala om att "vi är gudar". Hon förklarade att vi måste ha rätt utgångspunkt för att få rätt slutresultat. Rätt utgångspunkt är Guds ord om att "vi är gudar", vilket leder till rådande över skapelsen och till auktoritet och regerande över omständigheter. Vi blir som örnen vilken sträcker ut sina vingar och vilar i vinden högt över jorden. En fel utgångspunkt är att vi är ovärdiga, som små kycklingar, som med näbben i jorden går och pickar små frön. Hela detta tänkande är av djävulen. Han vill absolut inte att vi som kristna ska inta den ställning vi har. Då vet han att slutresultatet alltid blir att han måste ge sig."

Låt oss vidare påminna oss om, vad de trosförkunnare, som Ekman för övrigt bejakar och försvarar, lär kring detta ämne:

"Du är lika mycket en inkarnation av Gud som Jesus Kristus var det. Varje människa som blivit född på nytt, är en inkarnation. Den troende är lika mycket en inkarnation som Jesus av Nasaret var det." (The Father and his family - sid. 100 och Hagins Word of faith - sid. 14.)

"Människan blev skapad för att vara Gud lik. Gud gjorde oss till väsen av samma klass som han själv." (The God kind of life - sid. 35 - 36.)

"Gud och Adam såg verkligen lika ut. Om du låter Jesus och Adam stå vid sidan av varandra, skulle de se, handla och höras likadana ut. Likheten ligger i att de handlar lika och är lika. Alla Guds attribut, hela Guds auktoritet, allt av Guds tro, alla Guds egenskaper blev nedlagda i den människan …

Adam var inte underordnad Gud. Orsaken till att Gud skapade Adam var hans önskan att reproducera sig själv. I Edens lustgård gjorde han det. Adam var så lik Gud som det går att bli. På precis samma sätt som Jesus då han kom till jorden sa Adam: "Om du har sett mig, har du sett Fadern". Adam i Edens lustgård var Gud manifesterad i köttet … Du har samma kreativa tro och egenskaper på insidan av dig, som Gud brukade då han skapade himmel och jord … varje kristen är en gud. Du har inte en Gud inne i dig, du är en!

Nya testamentet kallar Jesus för den förstfödde. Ordet född började ringa i min ande. Medan jag låg och tänkte på dessa saker, talade Guds Ande till mig: "Son få tag i detta .. en återfödd människa slog satan. Den förstfödde bland många bröder slog honom. Du är den verkliga bilden och verkliga kopian av den människan … om du har samma kunskap i Guds ord som Jesus hade, så kunde du utföra samma verk, för du är också en återfödd människa".

När jag läser i Bibeln där Jesus säger "Jag är", säger jag: ja, jag är också!Du är den verkliga bilden och verkliga kopian av den människan … om du har samma kunskap i Guds ord som Jesus hade, så kunde du utföra samma verk, för du är också en återfödd människa". (The Authority of the Believer 4, band 01 - 0304, Following the Faith of Abraham, band 01 - 3001, Force of love, band 02 - 0028, Now we are in Christ Jesus - sid. 16 - 17, 23 - 24 , What happened from the Cross to the Throne, band 02 - 0017.)

"Kristna är små gudar. Vi är små messiaser. Vi är allt som Jesus någonsin var. Gud kom från himmelen, blev en människa, gjorde människor till små gudar, gick tillbaka till himmelen som en människa. Jesus står över Fadern som en människa. Jag står över demoner som Guds son. Är du hans avkomma? Är ni hans barn? Då kan ni inte vara människor! Det kan ni inte. Gud föder inte kött." (Our position in Christ, The word made flesh - videoband - 255.)

"Precis som hundar föder valpar, så föder Gud små gudar. Innan vi förstår att vi är små gudar och börjar att handla som små gudar, kan vi inte ge uttryck för Guds rike." (Satan unmasked-sid. 96 - 97)

"Guds Ande kungör på jorden idag vad som varit hans avsikt genom tiderna .. att han kopierar sig själv på jorden." (The end time manifestations of the sons of God, band 1)

"Gud gör ingen skillnad mellan sig själv och oss. Han öppnar upp själva treenigheten och tar oss in i den." (TBN, nov. 1990)

"Jag är en verklig kopia av Gud. När Gud ser i spegeln, ser han mig. När jag ser i spegeln, ser jag Gud. Eftersom jag är en verklig kopia av Gud, kommer jag att uppföra mig och handla som en Gud." (Believing in Yourself, band.)

Band (Sådan Han är äro också vi) av K-G. Severin (Livets ord).

Sådan som Jesus är i himmelen, sådana är vi i den här världen. Vi ska inte bli det. Vi är det nu i den här världen. Arvet träder i full funktion när Jesus dog. Han plockar ur oss vår synd.

Gud har lagt sin skapelse i Dig. Gud på insidan. Vi är precis som Gud. Ser Du in i min ande ser Du ingen skillnad på mig och Gud. Han har utplånat synden i mitt liv.

Du är en ny skapelse i Din ande. Du är vad Gud är. Jag är Gud. Sådan Han är äro också vi i den här världen. Detta är uppenbarelsekunskap. Att Din egen ande - Du själv - är helt uppfylld med gudomlig natur. Du är som en stålman på insidan. Där Du går, där går Gud. Sådan Han är äro också vi i den här världen.

(Citat ur Tillintetgör djävulens gärningar, Kraften i den nya skapelsen, Du kan höra vad Gud säger, Född till seger, Guds plan för Dig och Tro som övervinner världen).

"Människan föll i synd och överlämnade rådandet över skapelsen åt djävulen, som blev denna tidsålders gud och herre. Det som hände var att människan, som vandrade i höghet, som var lik Gud och som rådde över skapelsen, tappade sitt rådande. Hon dog till sin invärtes människa. Hon dog andligen.

Jesus blev gjord till synd, dog andligen och fördes ned i dödsriket...Gud lät genom den helige Ande en blixt slå rakt ned i dödsriket och uppväckte Jesus.

Om Du har vapenrustningen på, så kan inte djävulen se om det är Du eller Jesus som kommer. Han ser ingen skillnad.

Jesus har omskapat Din invärtes människa så att Du i anden har blivit lik honom själv. All den kraft som Gud själv äger har blivit deponerad i Din egen ande.

Din invärtes människa är Ditt verkliga jag...så är Du vad Jesus Kristus är ...skapad till ett med Gud själv, ett med Guds arvsanlag och Guds natur.

Den som är född av Gud lever inte i synd. Han har ingen syndig natur, utan har fått Guds natur på insidan...Människan var den som skulle vara denna tidsålders Gud. Sedan blev djävulen det, men Guds mening var att människan skulle vara såsom en Gud...Är Du med i djävulens familj har Du djävulens natur i Dig, och då vill Gud att Du ska bli född på nytt. Då byter han natur i Dig och Du får Guds natur istället.

Han upprättar Dig till samma position som Adam hade före fallet...När Du blir född på nytt lägger Du av Dig den gamla människan, den dör . En ny människa skapas. Den människan är skapad till gudslikhet…Om Du kunde se Din egen invärtes människa, så tror jag Du skulle se Jesus Kristus.

Människan skapades att vara som Gud var. Inte vara Gud, men vara som Gud, honom lik. Hon fick förmågan att tala som Gud. Hon fick förmågan att handla och utföra saker , som Gud... Adam var ställd över skapelsen för att råda och regera över den, precis som Gud råder och regerar över universum...Människan skulle vara som Gud, tänka som Gud, handla som Gud och tala som Gud.

När Du blir född på nytt får Du ett nytt hjärta, en ny människa skapas i Ditt inre, Din ande blir ny...Din pånyttfödda, nya människa, Din ande är skapad till likhet med Gud...Du fick en ny natur, en ny ande. En ny människa som aldrig hade funnits förut föddes på insidan av Dig...Du var verkligen död i Dina synder, men i Jesus blev Du verkligen rättfärdig...Människan hade fått del av djävulens natur...

När Du blir född på nytt dör den gamla människan, dvs. syndanaturen i Din ande...Du får en ny natur...så har Du genom Din egen pånyttfödda ande seger tillgänglig, så att Du inte behöver leva efter köttet och uppleva nederlag. Istället kan Du leva i anden (med litet a ) och vandra i seger... Du var en syndare, Du var i ett köttsligt väsende, blev frälst av nåd och är nu rättfärdig genom Guds rättfärdighet.

Den tro som åstadkom allt detta ( skapade universum ), ger han åt den troende…När Du använder tron blir den verksam...tron kommer från Din egen ande ( litet a )."

I ljuset av innehållet i Ekmans skrifter och trosförkunnelsens lärosystem blir Ekmans ledare inte speciellt trovärdig, utan kan mera ses som ytterligare ett taktiskt manipuleringsdrag, för att människor inte ska bry sig om att göra en biblisk prövning av trosförkunnelsen.

Ska Ekman framstå som trovärdig, behöver han göra upp med hela det falska lärosystemet. Från att Adam var skapad till likhet med Gud. Med Guds väsen och attribut. Förvanskningen av vem Jesus är och försoningen i JDS-läran och pånyttfödelsen av Jesus till slutkonsekvensen, att människan i sin pånyttfödelse är skapad till likhet med Gud i sin egentliga personlighet, sin egen ande och där äger samma position, identitet och ställning som Adam före fallet och Jesus.

Om den dagen kommer, att Ulf Ekman verkligen vaknar upp över att han varit och är en företrädare för en villfarelse, kommer under lång tid, all hans energi att läggas på att ta avstånd från detta lärosystem och dess företrädare. Han kommer själv att vara i behov av själavård, för att bli andligt och själsligt hel igen och borde ivrigt ömma för att alla dem han fört vilse och som farit illa av hans förkunnelse, blir upprättade och föremål för själavård.

I dagsläget handlar alla Ekmans utspel enbart om taktik och manipulering, för att inte tappa kontrollen, skapa dimridåer och kunna fortsätta att infiltrera trosförkunnelsens falska tanke och lärosystem in i kristenheten, utan att en djupgående Biblisk prövning ska ske.

Bifogar ett tänkvärt inlägg, med anledning av Ekmans ledare i Magazinet, som jag fann på en debattsida ute på nätet.

"Hur har man det med sanningen på L.O.?

Ulf Ekman skriver i ledaren i senaste Magazinet: ’...En bisarr lära som Livets Ord med jämna mellanrum anklagats för att lära ut är att vi skulle vara ’gudar...’

I Nya Dagen den 2 juni 2000 bemöter UE en debattartikel: ’Med lätt förundran läser jag debattartikeln i Nya Dagen under rubriken ’Har Ulf Ekman ändrat sig?’ Artikelförfattarnas huvudbry verkar vara att jag inte gjort det. Och det skulle enligt deras mening vara problematiskt. Man frågar om Livets Ord har närmat sig "den kristna ortodoxin". För att snabbt svara debattörerna så blir svaret nej. Vi har nämligen aldrig lämnat den kristna ortodoxin.’

Jag har sökt på Alta Vista på "vi+är+gudar" och hittat följande:

’LEGALISERING AV LÖGN

Ytterligare ett tråkigt drag som hör till trosförkunnelsen är det dubbla sanningsbegreppet. På Livets Ord i Uppsala har man kommit så långt att det blivit viktigare att skydda tjänsten (Ulf Ekman) och det som Gud gör (Livets Ord) än att tala sanning.’

UR BANDSERIEN HJÄLPTJÄNSTER (Urban Karlsson):

’Skydda den tjänst du står under! För att folk med orena motiv, kanske aggressiva, kanske smickrande - de har orena motiv helt enkelt, de frågar en massa. Du kan svara så här: 'Jag är mötesvärd här. Jag vet inte så mycket. Gå in och lyssna på undervisningen.' 'Ja, men vad säger ni om pengar? Vad gör de av alla pengar?' 'Jag vet inte. Jag är mötesvärd här. Du kan gå in och lyssna på undervisningen. Gud välsigne dig!' Och bara uppmuntra dem i stället. Och så svarar man generellt, i stället för att svara vad kollekten blev, fast man vet det. Du har inte rätt att säga det alltid då, till människor som undrar. Utan du ska hålla tyst. Guds Ord säger att den som är trofast döljer vad han får veta. Så att tjänsten skyddas!’

Urban Karlsson ansvarar för mötesvärdarna på Livets Ord i Uppsala. För att skydda tjänsten (förkunnaren), uppmanar han här sina mötesvärdar att dölja fakta som skulle kunna vara till skada för förkunnaren. Det här sättet att kringgå känsliga fakta, tillämpar också Ulf Ekman.

Ett exempel är hans svar på en fråga i Livets Ords Nyhetsbrev. Signaturen B.L skriver: ’Är det sant att ni säger att ni är gudar och att ni aldrig kan bli sjuka och aldrig skall dö, eftersom Gud inte är sjuk och inte kan dö?’

Ulf Ekman svarar: ’Ibland kommer de mest besynnerliga påståenden om oss. Så mycket läggs i vår mun att man ibland måste beundra förmågan att fantisera hos vissa. Ofta när felaktiga beskyllningar och felaktiga åsikter pådyvlas oss så är det människor som illvilligt lyssnar på våra band och klipper ur enstaka meningar ur en predikan som har ett helt annat ämne och inte svarar på frågor angående det kritikerna vill ha fram. Med denna tvivelaktiga metod skulle man kunna få vilken politiker som helst att säga vad som helst och ändå kunna säga: Det sades på det och det bandet. Angående frågan om vi är gudar och aldrig kan bli sjuka eller dö så är det inte så.’

Det här uttalandet står i kontrast till en artikel i samma nyhetsbrev mindre än ett år tidigare. ’Bobby-Jean inledde veckan med att utifrån Joh. 10:34 och Ps 82:6-8 tala om att Gud sagt att VI ÄR GUDAR.

Bobby-Jean påpekade också mycket noga att insikten om att 'vi är gudar' INTE betyder att vi tar ned Gud från hans tron eller att vi förminskar Jesu gudomlighet, utan att Gud lyfter upp oss till sin nivå.’

När Bobbie-Jean Merck inleder sin undervisningsvecka, berättar hon att undervisningen om att ’vi är gudar’ har beställts speciellt av Ulf Ekman. ’Er pastor och direktor hade lite grand att göra med det. Han drog från tronen för att få det här. När jag kom hit förra året, en av de första sakerna han sa var: 'Du kommer att undervisa om att ni är gudar, eller hur?' Och jag tittade på honom, för jag såg att han var allvarlig. Och jag sa: 'Ja, med din tillåtelse, så kommer jag tillbaka för att undervisa att ni är gudar.' Och det här året kommer vi att göra det vi gjorde förra året. Så jag är här för att undervisa dig den här veckan det budskapet; ni är gudar!’

Ibland är det lätt gjort att kompromissa med sanningen när den kan vara ofördelaktig för en själv. Trosundervisningen underlättar ytterligare steget över till osanning genom att införa information och sanning på flera nivåer. De invigda får en annan information än de oinvigda.

Man säger att en nykomling inte klarar att hantera mer än mjölkmat, medan de som kommit långt i undervisningen kan få stadigare mat. Man menar att man har sanningen om hur Gud ser på saker och ting i sin ande, där djävulen inte kommer åt den. Ett sätt för djävulen att komma åt uppenbarelsen, är att lura den kristne att föra ner den på det själsliga planet.

Det själsliga innefattar diskussioner där man använder förståndet. Diskuterar man förståndsmässigt med en broder eller syster som ifrågasätter uppenbarelsen, har man gett sig ut på fiendens område. Eftersom de inte förstår uppenbarelsen, använder djävulen dem till att försöka stoppa det som Gud vill göra, menar man.

Enligt den här världsåskådningen försöker djävulen i första hand stoppa uppenbarelsen generellt. I det här fallet betyder det att stoppa trosundervisningen och Livets Ords verksamhet. Kommer djävulen inte åt det, försöker han i varje fall att få den enskilde kristne att tvivla på uppenbarelsen (undervisningen inom trosrörelsen). Den kristnes plikt blir därför att kringgå och undanhålla vissa fakta i en situation där uppenbarelsen riskerar att hotas. Det kan förklara varför man kan börja tala osanning.

Av Undrande"

Som helhet har Ekman en god undervisning om att "Du kan veta guds vilja".

" Gud som räknat dina huvudhår är sannerligen intresserad av detaljerna i ditt liv, och har en vilja för dig i varje detalj, en vilja som du kan känna till. Du är en Guds skapelse i Kristus Jesus och han är intresserad av ditt liv, allt i ditt liv - precis som du som är förälder bryr dig om och engagerar dig i ditt barn."

Men så här och där stänker Ekman in från trosförkunnelsens falska lära, för att vänja läsaren vid detta lärosystem. Förra veckan dementerade han att de har en undervisning, att de troende blir som "gudar". Nu smyger han in den läran i dolda ordalag.

"Den visshet Paulus talar om är lik den visshet Jesus hade. Jesus sade att han visste varifrån han kom, vem han var och vart han skulle gå. Denna visshet är att veta vad som är Guds vilja. Vi kan likt Jesus känna Faderns vilja - sådan som han är, sådan är vi i världen. Vi har vår identitet i Kristus… Jesus förklarar att Gud inte gör skillnad på honom och på oss."

Allt detta vill vänja tanken vid, att människan i sin pånyttfödelse når samma position och ställning, här i tiden, som Jesus i Hans falskt påstådda pånyttfödelse. Att människan i sin egen ande (i deras lära, egentliga personligheten och identiteten) är skapad till likhet med Gud. Vad innebär det i sin konsekvens att i Din egentliga identitet vara skapad till likhet med Gud? Jo, Du är ju i Dig själv såsom en Gud. Vilket Ekman alltså försökte få människor att tro att han inte undervisade. Vilken trovärdighet!

"Vi styrs väldigt mycket av våra sinnen och känslor, och i dagens samhälle har den gamla grunden av rätt och fel tagits bort och det är det man tycker och "känner för" som är rätt. Ditt förstånd och dina känslor kan leda dig fel om din invärtes människa inte växt sig stark… låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom… Den som tillhör Jesus Kristus har korsfäst sitt kött med dess lustar och begärelser."

Utifrån trosförkunnelsens lärosystem syftar Ekman här på, att köttet i deras lära är själens och kroppens begärelser. Köttet är inte hela människans liering med syndanaturen, utan själen och kroppen under "sinneskunskapens" och djävulens inflytande.

Lösningen enligt deras lära, är att den egna anden, skapad till likhet med Gud och mottagare av Guds uppenbarelsekunskap, tar kontrollen över själen och kroppen och därmed förnyar sinnet med uppenbarelsekunskapen som kommer upp och finns deponerad i den egna människoanden.

Den som inte fått grepp över trosförkunnelsens falska lärosystem, tycker nog enbart att Ekman här hade en fin undervisning om att finna Guds vilja. Men bedrägligt ligger däri inbakat ett falskt lärosystem. Insprängt i det Bibliska språket och sakta men säkert förs tanken, för den som regelbundet och okritiskt läser vad Ekman skriver, in i det förföriska och skenbart logiska tankesystemet.

Ekman känner sig tydligen pressad av alla röster, som efterfrågar en Biblisk prövning av trosförkunnelsen och tar upp den fråga, som varit mest ifrågasatt, JDS-läran, genom att tala om Jesu död på korset. Han synes ha en korscentrerad teologi.

" Försoningen sker på korset. I Kol 1:20 talar Paulus åter om detta när han ännu en gång berör försoningen: ’Och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors.’ Försoningen med alla dess konsekvenser både för jord och himmel sker på korset när Jesus utgjuter sitt blod och säger sitt: ’Det är fullbordat.’ "

Så långt är allt gott och väl. Men så säger han något märkligt, som verkar föga trovärdigt.

"Då och då dyker en tanke upp som inte är biblisk. Nämligen den att något fysiskt inte kan försona något andligt. Bibeln säger tvärtom."

Den tanken som då och då dyker upp, härrör sig just från trosförkunnelsen. Om det nu verkligen är Ekmans uppfattning och tro att det uteslutande är Jesu fysiska död som bringar och avslutar försoningen på korset, varför säger han då inte att Kenyon, Hagin, Benny Hinn, Johnny Foglander (Livets Ord) m.fl. trosförkunnare är villolärare som har en obiblisk falsk förkunnelse och att människor ska ta avstånd från deras undervisning?

Kenyon: Jesus dog andligen på korset tre timmar innan han dog fysiskt. Hans ande genomgick en förändring. Han fick satans natur. Han blev gjord till ett med satan då han blev gjord till synd. Så länge han var andligt död, fylld med synd, härskade satan över honom. Demoner tog hans ande till dödsriket eller helvetet och han blev pinad där i tre dygn … korset är ett misslyckandets och nederlagets trä … I sin identifikation hade Jesus blivit så fullständigt ett med oss att han själv behövde rättfärdiggörelse då människans straff utdelades … även om hans lärjungar inte visste vad som hände under de tre dagarna och nätterna, så må vi känna till dessa tre dagar, för det kommer att bygga tro i oss. Varje Guds barn må känna till dessa livsviktiga sanningar om han eller hon ska kunna leva ett segrande liv. (What happened from the cross to the Throne - sid. 43 - 44, The Bible in the Light of our Redemption - sid. 29, 159, 165, Identification. A Romance in Redemption - sid. 23, 30, Advanced Bible Course. Studies in the deeper life - sid. 277 - 279.)

Hagin: Jesus smakade andlig död. Kristi fysiska död på korset var inte tillräckligt för att frälsa oss. Han gick till helvetet för att föra oss till himmelen. Andlig död betyder mer än att vara åtskild från Gud. Andlig död betyder också att ha satans natur. Hans ande, hans inre människa, gick till helvetet i vårt ställe. En fysisk död skulle inte ha löst problemet med våra synder. Nere i lidandets fängelse - i själva helvetet - uppfyllde Jesus rättfärdighetens krav … Jesus är den förste som någonsin har blivit född på nytt. Varför behövde hans ande bli född på nytt? Jo, därför att den blev skild ifrån Gud. ( How Jesus obtained his name - band 44H01, The Name of Jesus - sid. 16 -31.)

Copeland: (Varom Ulf Ekman, i sin efter Doktriner skrivna bok, Smörjelsen - manifestationer av den Helige Ande på sid. 64 skriver, att det exploderade i hans ande när han tog del av Copelands undervisning.)

Världens synd blev inte lagd på Jesus. Bibeln säger att han blev gjord till synd. Satan vann över Jesus på korset och tog hans ande till helvetets mörka regioner och Jesus fick samma natur som Adam då han syndade. Jesus måste ge avkall på sin rättfärdighet … När Jesus ropade ut att det var fullbordat, talade han inte om försoningens stora plan. Det fattades fortfarande tre dagar och nätter att gå igenom … Jesus gick till helvetet för att frigöra människan från straffet för Adams högföräderi. När hans blod blev utgjutet så bringade det ingen försoning … Jesus tillbringade tre gruvsamma dagar och nätter i denna jordens inre och utverkade att du och jag fick tillbaka våra rättigheter inför Gud … Det var inte en fysisk död på korset som betalade syndens pris … Det som är nödvändigt för en kristens liv är kunskap om vad som skedde mellan korset och kronan ... Detsamma skedde med Jesus som med Adam - andlig död … Guds rättfärdighet blev gjord till synd. Han antog satans syndanatur i sin egen ande. (The Incarnation - band 00 - 0303, band 01 - 0402, Jesus - Our Lord of glory, Belivers Voice of Victory, A Different Gospel - sid. 118, What happened from the Cross to the Throne - band 02 - 0017.)

Benny Hinn: Då Jesus dog blev han ett med satan. Han visste att det enda sätt han kunde stoppa satan var att bli ett i natur med honom. Jesus tog inte min synd, han blev min synd. I sin medlargärning förlorade Jesus sin gudomlighet. Jesus måste bli född på nytt. Om han inte blivit född på nytt så kunde inte jag bli född på nytt. (Benny Hinn Broadcast, Our Position in Christ - Videoband: TV - 254.)

Johnny Foglander (Livets ord): Adams andliga natur förändrade sig och han blev andligt död. Satan blev hans andlige far. Andlig död är alltså en natur som har satan till far. Du har blivit andligt död genom synd som du personligen har begått, precis som Adam … Jesus var verkligen död - inte bara fysiskt, men också andligt. Det betyder att Jesus på några dagar behövde sona det som skulle varit vårt eviga straff i helvetet för dig och mig. (Rättfärdighet - nåd eller förtjänst? - sid. 19 - 25.)

Ekman har i denna ledare gett det svar som redan alla vet. Det faktum att Jesus dör kroppsligt på korset. Men han har inte gjort den dementi, som alla väntar på: att Jesus inte skildes från Fadern i väsenshänseende, blev en syndig natur, dog andligen på korset och behövde pånyttfödelse.

Det är helt avgörande att Ekman blir totalt klar på den punkten. Det är den punkt som knyter samman hela trosförkunnelsen och leder fram till slutkonsekvensen att människan i sin egen ande blir skapad till likhet med Gud. Det är också den punkten som sammanflätar de falska pusselbitarna i trosförkunnelsen.

För att Ekman ska bli trovärdig, behöver han ta klart avstånd från trosförkunnelsens hela lärosystem, varna för dess falska utövare och ge klara besked på följande frågor:

1. Var Adam skapad till likhet med Gud?

   ("Gud och Adam såg verkligen lika ut. Om du låter Jesus och Adam stå vid sidan av varandra, skulle de se, handla och höras likadana ut. Likheten ligger i att de handlar lika och är lika. Alla Guds attribut, hela Guds auktoritet, allt av Guds tro, alla Guds egenskaper blev nedlagda i den människan … Adam var inte underordnad Gud. Orsaken till att Gud skapade Adam var hans önskan att reproducera sig själv. I Edens lustgård gjorde han det. Adam var så lik Gud som det går att bli. På precis samma sätt som Jesus då han kom till jorden sa Adam: "Om du har sett mig, har du sett Fadern". Adam i Edens lustgård var Gud manifesterad i köttet …" Copeland: The authority of the believer.)

2. Skildes Jesus från Fadern i väsenshänseende på korset, fick en syndig natur och dog andligen?

   ("Adams andliga natur förändrade sig och han blev andligt död. Satan blev hans andlige far. Andlig död är alltså en natur som har satan till far. Jesus var verkligen död - inte bara fysiskt, men också andligt." Johnny Foglander Livets ord)

3. Blev Jesus född på nytt?

   ("I sin medlargärning förlorade Jesus sin gudomlighet. Jesus måste bli född på nytt. Om han inte blivit född på nytt så kunde inte jag bli född på nytt." (Benny Hinn Broadcast, Our Position in Christ - Videoband: TV - 254.)

4. Är människoanden den egentliga identiteten och personligheten som har en själ och bor i en kropp? Blir människan i pånyttfödelsen en människa utan förflutet, som aldrig funnits förut och i sin egen ande skapad till likhet med Gud?

   ("När Du blev född på nytt blev Du en ande. Du är en ande, har en själ och bor i en kropp. Din invärtes människa är Ditt verkliga jag. När Du blir född på nytt får Du ett nytt hjärta, en ny människa skapas i Ditt inre. En ny människa som aldrig hade funnits förut föddes på insidan av Dig. Din ande är skapad till likhet med Gud. Jesus har omskapat Din invärtes människa så att Du i anden har blivit lik honom själv. All den kraft som Gud själv äger har blivit deponerad i Din egen ande. så är Du vad Jesus Kristus är skapad till ett med Gud själv, ett med Guds arvsanlag och Guds natur." (Ekman i Tillintetgör djävulens gärningar, Kraften i den nya skapelsen och tro som övervinner världen)

5. Kommer människan i pånyttfödelsen i samma position som Adam enligt fråga 1 och är lik Jesus i sin egen ande, sin egentliga identitet?

   ("Han upprättar Dig till samma position som Adam hade före fallet. När Du blir född på nytt lägger Du av Dig den gamla människan, den dör . En ny människa skapas. Den människan är skapad till gudslikhet. Om Du kunde se Din egen invärtes människa, så tror jag Du skulle se Jesus Kristus." Ekman i Guds plan för dig)

Det borde vara enkelt att svara ja eller nej på dessa frågor. Utan att glida eller svänga sig. Svarar man ja på frågorna bejakar man ett lärosystem som har sina rötter hos Kenyon och Hagin.

Svarar man nej på frågorna och anser att det är en obiblisk lära så bör man ju varna för den undervisningen och klart ta avstånd från den och dess företrädare.

Så pass hederlighet, att man kan ge ett klart besked på dessa frågor, borde kunna förväntas av trovärdiga människor. Så att andra vet vilken undervisning som gäller att ta ställning till.

Om Jesus skildes från Fadern i väsenshänseende och fick en syndig natur (för att helt identifiera sig med den fallna människan). Ja, egentligen en satanisk natur, eftersom trosförkunnelsen lär att andlig död är en natur-satans natur, som har djävulen till far, blir konsekvensen att Jesus i den stunden faktiskt är djävulens son. Säger man samtidigt att Jesus är Guds Son, vem är då Gud? Jo, djävulen! Vilket sinnrikt bedrägeri!

Om Jesus blir född på nytt, blir det i sin konsekvens en annan Jesus som uppstår än den Jesus som hängde på korset.

Jesus blir fråntagen både sin Gudomlighet och rättfärdighet. Han är alltså inte sann Gud längre. Han är inte heller sann och ren människa utan får en syndig natur och skiljs från Fadern(andlig död). Även om de i ord säger att Jesus är sann Gud och sann människa, så är han inte det i konsekvensen av deras lära.

Trosförkunnelsens lära går alltså i strid med Bibelns kriterium på sann lära: "Därpå skolen I känna igen Guds Ande: var och en ande som bekänner att Jesus är Kristus, kommen i köttet(Sann Gud och sann människa), han är av Gud; men var och en ande som icke så bekänner Jesus, han är icke av Gud. Den anden är Antikrists ande." (I Joh. 4: 2-3)

Det är alltså antikrists ande som är verksam i trosförkunnelsen. Mycket skickligt maskerat i det Bibliska och kristna språket och med ockulta manifestationer som ska locka och förvilla "jämväl de utvalda".

Ska därför Ekman vara trovärdig, behöver han klart ta avstånd från och dementera att Jesus dog andligen, hela lärosystemet som är uppbyggt kring detta och varna för dess företrädare.

Den sanne Jesus Kristus. Skriftens Jesus förenar Gud och människa i Jesu jordiska kropp. Genom sin lydnad och syndfrihet, som sann Gudamänniska - Kristus övervinner Jesus där i sin jordiska kropp den andliga döden (skilsmässan från Gud). Jesus dör inte andligen utan övervinner och besegrar den andliga döden där i sin jordiska kropp. Straffet som Gud krävde, en ren sann Gudamänniskas Kristi kropp och blod är det offer som bringar försoning mellan Gud och människa och är slutförd på korset utan någon inblandning av andlig död av Jesus.

Som sann Gudamänniska - Kristus, uppstår Jesus från den kroppsliga döden (ingen pånyttfödelse av Jesus behövs. Han är hela tiden Gud!) och går efter uppståndelsen av sin jordiska kropp till den härlighet Han hade från tidens begynnelse hos Fadern och varifrån Han kom.

Bibeln talar aldrig om en andlig död av Jesus(skilsmässa från Fadern). Vilket också är helt omöjligt eftersom Jesus hela tiden även är sann Gud och från evighet till evighet oupplösligt och oupphörligt väsensförenad med sin Fader. Lika oupplösligt som att mina barn aldrig kan bli annat än biologiskt bundna till mig som deras far. Jesus är från evighet till evighet den levande Gudens Son. Inkarnerad för att återlösa människan och efter uppståndelsen från de kroppsligt döda, går Han tillbaka till härligheten hos Gud.

När det gäller den falska undervisningen, om att människan i sin egen ande blir skapad till likhet med Gud, blir det för långt att ta upp här och kan läsas genom att gå igenom hela hemsidan.

Det är min övertygelse att synen på dessa frågor, vem Jesus är, försoningen och dess konsekvenser i människan, är avgörande för vilken Jesus Kristus man kommer till tro på, inbjuder och umgås med och är avgörande för evigheten med eller utan Gudsgemenskap. Är också övertygad om att Gud tillåter villfarelsen att komma, för att det skall visa sig vilka som är födda av Sanningens Ande och Guds tillhörighet eller vilka som inte gav kärleken till sanningen rum i sina hjärtan. Därför är det så viktigt att vi inte bygger på en falsk uppenbarelsekunskap utanför Skriften, som trosförkunnelsens lärosystem utgör.

Ekman håller i stort sett en bra predikan om församlingen. Men i sedvanlig ordning lägger han in något tvetydigt och tveksamt, som liksom bara oförmärkt ska slinka med. Men naturligtvis är det ämnat att skapa en tankegrund åt ett visst håll.

" Inte bara är det så att den enskilde troende, som har kommit in i Kristus, nu har tillgång till allt vad Gud har, är och kan…"

För tre veckor sedan förnekade Ekman, att de någonsin bejakat läran om att de troende "är gudar". Nu bekräftar han här just den läran. Bara med en annan ordvändning: den enskilde troende… har tillgång till allt vad Gud har, är och kan…"

Här syftar ju uppenbart Ekman på den punkt i lärosystemet där människoanden, den egentliga identiteten och personligheten, som har en själ och bor i en kropp, i pånyttfödelsen blir en människa utan förflutet, som aldrig funnits förut och i sin egen ande blir skapad till likhet med Gud. Med Guds attribut, kraft, tro och rättfärdighet deponerad i sin egen ande. ("har tillgång till allt vad Gud har, är och kan…")

("När Du blev född på nytt blev Du en ande. Du är en ande, har en själ och bor i en kropp. Din invärtes människa är Ditt verkliga jag. När Du blir född på nytt får Du ett nytt hjärta, en ny människa skapas i Ditt inre. En ny människa som aldrig hade funnits förut föddes på insidan av Dig.

Din ande är skapad till likhet med Gud. Jesus har omskapat Din invärtes människa så att Du i anden har blivit lik honom själv.

All den kraft som Gud själv äger har blivit deponerad i Din egen ande. Så är Du vad Jesus Kristus är, skapad till ett med Gud själv, ett med Guds arvsanlag och Guds natur.

Han upprättar Dig till samma position som Adam hade före fallet. När Du blir född på nytt lägger Du av Dig den gamla människan, den dör . En ny människa skapas.

Den människan är skapad till gudslikhet. Om Du kunde se Din egen invärtes människa, så tror jag Du skulle se Jesus Kristus.")

(Ekman i Tillintetgör djävulens gärningar, Kraften i den nya skapelsen, Tro som övervinner världen och Guds plan för dig).

Hur många är det som förstår att Ekman lägger den betydelsen i denna mening, utan att känna till den samlade undervisningen från hans litteratur och som inte har sett de olika pusselbitarna i trosförkunnelsens lärosystem?

Själv vill inte Ekman att detta ska vara uppenbart och hänvisar därför enbart till boken Doktriner, när röster höjs för att trosförkunnelsen behöver en Biblisk prövning. Må inte dessa röster manipuleras bort!

Ekman håller en i stort sett en bra predikan kring "Du talar det Du tror". Men några meningar visar vad han egentligen menar och är ute efter med det han skriver.

"Den helige Ande är trons Ande(med stort A)… Vi har trons ande(med litet a), och vi talar för att det vi tror ska bli till. Gud talade och det blev till…"

Ekman syftar här egentligen på att den troende i sin egen ande, äger Guds tro och alla Guds attribut. (Vilket förutsätter att Jesus dog andligen, blev född på nytt och att människan i sin pånyttfödelse blir identisk med Jesus. Vilket Ekman numer försöker dupera kristenheten att han inte undervisar).

Människan äger då Guds skaparemakt i sin egen ande, i läran den egentliga personligheten, människan i sig själv. (Detta förutsätter läran "vi är gudar". Vilket Ekman vill påskina aldrig undervisats.)

Människan ska visualisera, det hon vill skapa fram i tro, tala ut orden och skapa fram det. Du ska bekänna det Du vill ha, så ska Du få det. Detta är en ockult teknik i "kristen" tappning.

Tron som den nya Gudsnaturen i människans egen ande, blir det verktyg i hennes hand, varigenom hon ska tillägna sig uppenbarelsekunskap till sin ande. Så att hon kan leva i sin egen andes tro och därigenom ska hennes ande ta kontrollen, över hennes själ och kropp. Återerövra den kontrollen från satan, som eljest regerar hennes själ och kropp.

Det blir, en tro på själva ordens egna inneboende magiska makt, att skapa i andevärlden. En bekännelse av tro på sin egen ( Guds ) tro, inifrån sitt eget hjärta. Till en övertygelsekraft att regera i den andliga världen. Du ska få det Du bekänner Dig till. Detta är en teknik, som används i ockulta sammanhang, för att framkalla det man önskar. Därför sker det i trosförkunnelsens andliga utövning, ockulta manifestationer. Precis som när dessa tekniker används i icke-kristna sammanhang.

Ekman har tidigare omaskerat framställt att människan i sig själv, äger samma tro som Gud i sin egen ande och att det är människan själv som likt Gud tänker och uttalar det hon vill skapa fram. Han går så långt att han hävdar att människans egna ord var med och åstadkom hennes pånyttfödelse. En pånyttfödelse som helt raderade ut hennes förra identitet och existens till en helt igenom ny människa som aldrig funnits förut.

"Kraften i Guds ord har vi redan förstått, men vi har inte alltid förstått att det är kraft i våra egna ord. Men vad Gud vill visa i bibeln är att vi skapar och formar med våra egna ord .. ’men då vi har samma trons ande’, så finns i dig och verkar genom dig trons ande.

Det sätt som Gud skapar himmel och jord på är genom sitt ord … Vi förstår inte att Gud i sitt väsen är sådan att han gör allting genom att tänka och uttala det … och han vill att vi ska efterfölja honom … Vad du måste förstå är den våldsamma kraft som Gud förlöser, att han vill att du ska tala fram det han har tänkt för dig. Han vill att du ska tala ut det du vill ska hända i ditt liv.

Vad var det som hände innan du blev frälst? Den helige Ande rörde vid dig, han skapade i dig en bild av vad som skulle kunna hända. Men ingenting hände förrän du sade, "jag tror på det här, jag bekänner Jesus som Herre." Dina ord skapade, genom den helige Andes närvaro, inuti dig en människa som aldrig någonsin funnits förut."

Tro och bekännelse, är ingen magisk formel, för att åstadkomma stordåd. Även om Ekman själv säger att tron inte är en formel, så blir den i praktiken i deras lära en ockult, magisk utövning inifrån människans egna, obefintliga Gudomlighet, i sig själv.

När den förvissning Guds Ande skapar, är riktad till den Jesus, som på korset utförde och slutförde försoningen, genom offret av en syndfri människas blod och lekamen (ingen andlig död, utan hela tiden förenad med Fadern och sann Gud) och riktad till Jesus på tronen (inte till vår egen tro i vår egen ande), kan Han, när det är Hans rätta tid och på Hans rätta sätt, manifestera sin närvaro, genom att göra stordåd. Utan inblandning av ockulta plagiat.

Det är då inte vår egen stora tro eller våra egna ord, som åstadkommit detta. Utan att den förvissning och förtröstan Guds Ande framverkat (som inte specifikt är knutet till människans egen ande), var riktad till Honom, som har all makt i himmel och på jord. För Honom finns inga begränsningar. Han är Herre. Men Han agerar aldrig emot det skrivna Ordet. Som Han själv har sagt skall evigt bestå och gälla. Ingen får dra bort eller lägga något till det skrivna Ordet. Där finns trons referensmall.

"Vi lever ju i en strid mellan ande(litet a) och kött".

Vad menar Ekman med dessa ord? Är det Bibelns framställning kring striden mellan Ande och kött?

I trosförkunnelsen räknas inte synden som en natur som kom in i fallet, utan köttet är själen, sinnet och kroppen, som domineras av andlig död = satanisk natur i människans fallna ande.

Genom Jesu andliga död och pånyttfödelse återfår människan i sin pånyttfödelse sin Gudastatus. Hon får en ny ande, som är skapad till likhet med Gud. En ny människa som aldrig har funnits förut, utan förflutet, den invärtes människan, hennes egen livsande, anden, blir skapad till likhet med Gud. Hon har återfått sin rätta Gudomliga identitet och personlighet. (Hon är nu en liten Jesus, som har en själ och bor i en kropp).

Den gamla människan, identiteten andlig död, satans natur i anden, den gamla identiteten och personligheten, finns inte mer. Den gamla människan, den gamla identiteten är borta. Köttet=själen, sinnet och kroppen under sinneskunskapen och djävulens inflytande kan ibland benämnas den gamla människan.

Denna nya Gudomliga människa, livsanden i människan, skapad till likhet med Gud, anden, ska ta kontrollen över själen, sinnet och kroppen (köttet). Människans egna ande och köttet (själen, sinnet och kroppen) ligger i strid med varandra.

Vi behöver komma bort ifrån det gnostiska tänkandet kring människoanden, som en, här i tiden, fixpunkt, väsens och naturskild från människans övriga konstitution. Som en antagonist till själ, sinne och kropp.

I pånyttfödelsen är det inte människans egen ande, som varit död och nu fått ett nytt liv. Men Gudsgemenskapen som varit död, har nu fått liv igen. Hela människan, har blivit inbegripen i ett nyskapande i Kristus. Hela resultatet av det, når sin fullbordan på uppståndelsens dag.

Var i Bibeln står det, att när Gud förmedlar sig till en människa, så är det bara till människans egen ande, bara till människans egen livsande (som gör henne till en levande själ)? Att det automatiskt är Guds tätt tillslutna och enda boplats? Var står det, att det bara är med människans ande, som Gud kommunicerar? Det är människotankar. Snarare djävulska tankar för att kunna fylla igen en djävulskt falsk frälsningsmall. Var står det att människans ande, är hennes rätta sanna och hela personlighet?

Människans egen ande är den livsande som Gud blåste in och gjorde henne till en levande själ. Alltså själva livet i människan, som gör att hon lever och finns till. Det livet är lika mycket inbegripet i hennes själ och kropp (integrerat i helheten), eljest vore hennes kropp död (kroppen är utan ande död).

Människoanden, livet i människan, genomgår inte en naturförändring vare sig i fallet eller i pånyttfödelsen. Men hela människan förlorar i fallet umgängelsen med Gud. Det uppstår tronskifte. Hon är andligt död, har alltså inte med sitt liv, sin livsande och hela sitt väsen gemenskap med Gud. Ingen livsförbindelse med Gud.

I pånyttfödelsen får hela människans liv, livsanden och hela människans väsen en andlig gemenskap med Gud igen, livsförbindelse med Gud.

"Guds Ande vittnar med vår ande…" Guds liv vittnar med vårt liv, Guds Ande vittnar med vår livsande. Hela Guds väsen, vittnar med hela vårt väsen. En personlig kommunikation mellan Gud och människa på alla plan.

När vi beder i "ande och sanning", innebär det att jag beder med hela mitt liv, hela mitt väsen är inbegripet i en uppriktig bön, kommunikation och umgängelse. Jag ber i ande och sanning.

Människans egen ande, livsanden, hennes liv, måste ses som integrerad i hela hennes väsen och inte ses som en fixpunkt naturskild från övriga konstitutionen. Eljest vore hon ju inte heller fysiskt vid liv. Bibeln säger att kroppen utan ande är död. Människans egen livsande är det som gör att hon lever och finns till. Själva livet i henne. Livsanden är integrerad i hela hennes väsen.

Liksom Guds Ande, Guds liv behöver ses som integrerad i människans helhet i en andlig gemenskap = en livsgemenskap och livsförbindelse. Det är det nya i pånyttfödelsen. Den nya livsförbindelsen för hela människan med Gud. Det är den nya skapelsen. Som inte gjort henne Gudomlig i sig själv, men lierat henne med Gud. Hon har fått del av Gudomlig natur. Livet i människan, hela människan, har fått livsförbindelse med Livet i Gud, Guds Ande. "Blivit en ande med Gud" Återupprättad livsförbindelse för hela människan med Gud.

Guds Ande finns integrerad hos den troende på ett mirakulöst sätt i hela den troende människan. Fram till den fysiska döden. Precis som synden finns integrerad i hela denna människa. Utan att fördenskull någondera är "synonymt väsens förenat" med människans egen livsande. Eller uteslutande berör, har sin kommunikation med eller påverkar enbart människans egen ande. Hela människan är inbegripen i bägges aktivitet.

Det är inte människans egen livsande, människans eget liv (som gör henne till en levande själ), som är i strid med sin egen själ och kropp. Det är Guds Ande som i hela människans väsen står i strid mot syndanaturen.

Den gamla människan(den naturliga människans liering med syndanaturen=köttet)och den nya människan (den naturliga människans liering med Guds Ande=den nya skapelsen) är antagonister och strider om vem som ska ha herraväldet. Guds Ande eller syndanaturen.

Guds Ande flyttar inte in på ett sådant sätt i människans egen ande, så att människans egen ande och Guds Ande är av samma slag och natur. Guds Ande flyttar inte in i människan på ett sådant sätt, att människan, i sig själv, redan i den här tiden, är som en Gud. Gud är Gud och människa är människa och människa lierad med Gud - genom Guds Ande, fram till förlossningens dag. Då Guds Ande genomsyrar hela människans liv och väsen till ande, själ och kropp.

Den ande, själ och kropp, den helhet människan var, vid sin jordiska födsel, blir tack vare pånyttfödelsen, genom hela människans liering med Guds Ande, integrerad i hela hennes väsen, här i tiden, blir på uppståndelsens dag, förvandlad till fullständig väsenslikhet med Gud.

"Gud kommer inte att göra någonting genom dig som du inte först talat ut långt innan det skett."

Det är allt en liten Gud Ekman har. Min Gud kan göra långt mer än jag kan bedja, tänka eller tala ut. Men Ekmans Gud "kommer inte att göra någonting genom dig som du inte först talat ut långt innan det skett."

Detta är allvarligare än vad det först låter. I trosförkunnelsens lärosystem är "Jesu egna händer bundna och Gud kan bara hjälplöst och utestängd från sin skapelse, titta in" och se på hur gudamänniskan, skapad till likhet med Gud i sin ande, lyckas i striden med djävulen. Lyckas med att återerövra skapelsen åt Gud. Med andlig makt inifrån människans egen ande. Det är konsekvensen av det falsarium trosförkunnelsen, iklätt det kristna språket, förmedlar.

Ekman håller en predikan om "Hinder för att tron ska växa". Mycket låter helt rätt, men lägger man trosförkunnelsens lärosystem över vad han skriver får orden en helt ny betydelse. Även om man säger sig läsa Bibelordet "rakt av", så är det egentligen tolkat. Och då ytterst sett i ljuset av "uppenbarelsekunskapen" från Kenyon och Hagin. Det är detta som är så bedrägligt. Samma språk. Men det har fått ett nytt innehåll. Han börjar så fint med att citera Ordet:

"Den rättfärdige ska leva av tro"

( den som genom pånyttfödelsen blivit skapad till likhet med Gud i sin egen ande, den egentliga personligheten. En ny människa som aldrig har funnits förut, har i sin egen ande, sitt egentliga jag, i sig själv, fått en ny natur av Guds rättfärdighet, Guds tro, Guds kraft, auktoritet och Jesusnamnet deponerad i sin egen ande)

(lära sig leva i sin egen ande, som är skapad till likhet med Gud och låta uppenbarelsekunskapen, som Gud talar in till människans ande - Guds Ord, ta kontrollen över själ, sinne och kropp)

(genom att uttala uppenbarelsekunskapen som finns deponerad i den egna anden och förlösa den Guds tro som där är deponerad, så att den tron skapar och producerar frukt och resultat).

(den som av Guds nåd, på grund av Kristi ställföreträdande död och uppståndelse, av Gud räknats som rättfärdig för Kristi skull. På grund av den rättfärdiggörelsedom Gud fällt över alla människor. Därför att alla människor är inräknade i Jesu rättfärdiga, syndfria lydnad till Guds vilja och därmed övervunnit den andliga döden över varje människa. Förenat, försonat varje människa med Gud där i sin jordiska kropp.

Som den ende syndfria Gudamänniskan som kunde bära fram det offer som sonade syndaskulden. En ren sann Gudamänniskas Kristi kropp och blod. "En har dött (en ren sann, syndfri Gudamänniskas kroppsliga död) för alla, så har de alla dött." Alla människor är inräknade i Kristi kroppsliga död på korset och har därmed sonat sin synd i Guds ögon och lever i en ständig förlåtelse från Gud. Alla människor är i Guds ögon inräknade i Jesu helt naturliga uppståndelse från de kroppsligt döda, genom att Han hela tiden även var sann Gud och hela tiden till sin natur från evighet var och är förenad med Gud).

(Får denna fria eviga livets gåva att leva i Guds gemenskap fritt och för intet. Utan prestation eller motkrav.)

( Genom den av Guds Ande ingivna hjärtats hjälplösa förtröstan till Skriftens Jesus och Skriftens försoning. En förtröstan till att Jesu ställföreträdande död och uppståndelse gäller som hennes rättfärdighet(rätt och färdig) inför Gud. Därför att Gud säger att det är så. Oavsett vad människan själv upplever. Tror sig tro eller inte.

Det är föremålet, personen ( Den Sanne Jesus Kristus) för den hjälplösa förtröstan. Förtröstan till Den Han är och har gjort, som blir den personliges subjektiva verklighet, mottagande och ägande av den fria, oförtjänta, tillräknade rättfärdigheten inför och från Gud. På grund av den objektivt dömda rättfärdiggörelsedomen över alla människor. På grund av Kristi förtjänst).

" När Gud ingick förbund med oss genom Jesus Kristus, ställde han i förbundet allt sitt till vårt förfogande. När vi tror på honom och i tro accepterar förbundets villkor och löften, ger det Gud rätt att här på jorden etablera sitt förbund i och genom oss."

• Att den troende som Kristi medarvinge inte bara ska ärva allt med Honom. Utan att vi redan här och nu ska se våra rättigheter och förlösa hela arvet som är deponerat i vår egen ande.



• Att Gud och Jesus bara hjälplöst kan titta in i sin skapelse som djävulen stulit och se på, när den återupprättade guda - människan återerövrar det djävulen stulit. Överflöd på livets alla områden. Genom att lära sig förlösa och flöda i den inre nya människans deponerade Guds kraft, tro och auktoritet, som är deponerat i hennes egen ande, skapad till likhet med Gud. Där kan hon höra Guds röst och följa den inre rösten. För Gud kommunicerar bara med hennes ande.

I sin yttersta konsekvens är den egna människoanden skapad till likhet med Gud, i trosförkunnelsens lärosystem en Kristuskopia. Då blir det sannerligen förvirrande med tal om att se Kristus i Dig. Identifiera Dig med Kristus. Se vad Du är och äger i Kristus.

Det ligger alltid en fara i att föra fokus bort från vem Jesus är och att istället börja fokusera vad människan är. Även om det med en sund undervisning om vad vi är och äger i Kristus kan vara berikande, så blir det i trosförkunnelsens tappning en ren förförelse. Detta behöver vi se upp med.

"Förståndet och erfarenheten vill många gånger inte acceptera Ordet 'som det står', utan letar febrilt efter invändningar för att slippa lyda."

"Jag menar att det var mitt intresse för att se Bibeln förverkligad som förde mig till Ulf Ekman. Jag ville se tungotal och nådegåvor och helande och en fungerande församling...På Livets Ord läste man inte heller Bibeln rakt av, visade det sig. Det var Ulfs tolkning, Bibellärarnas, Hagins, Sumralls, Bobbie-Jean Mercks tolkningar som gällde. Många gånger nyckfullt och motsägelsefullt. Ulfs predikan t.ex. handlar ofta om den situation han själv står i. Det blev Ulfs andliga liv jag levde. Det egna andliga livet fick träda tillbaka för hans dominans."

Helt klart, så är det precis som den insatte avhopparen säger. Även om man säger sig läsa Bibelordet "rakt av", som det står, så är det egentligen tolkat. Och då ytterst fortfarande sett i ljuset av "uppenbarelsekunskapen" från Kenyon och Hagin. Det är detta som är så bedrägligt. Mycket samma språk som kristna känns vid. Men det har fått ett nytt innehåll. Med en falsk försoning, falsk Jesus och falsk ande. Detta lyser även igenom i denna predikan av Ekman.

I sin predikan talar den här gången Ekman om "att tänka rätt tankar" och säger bl.a.

"Du blir född på nytt i din ande och sedan börjar din själ frälsas…Han vill inte bara att din invärtes människa ska växa till. Han vill också att det ska stå väl till med din själ, det vill säga dina tankar."

Trosförkunnelsen lär, att människan efter pånyttfödelsen är en ande, har en själ och bor i en kropp, där anden är hennes egentliga personlighet.

Människan får i pånyttfödelsen en helt ny ande, som är skapad till likhet med Gud. I trosförkunnelsen är det inte Guds egen Ande, som bor i människans egen ande. Det är Gud som i pånyttfödelsen ger människan en helt ny egen ande, som är skapad till likhet med Gud. En helt ny människa. som aldrig har funnits förut blir till. Med Guds alla attribut deponerade i sig. Färdiga att förlösas.

Guds egen Ande kommunicerar nu enbart med denna människans egna helt nya ande, skapad till likhet med Gud. Denna människans nya ande, ska ta kontrollen över själ och kropp. Sinnet ska förnyas av Guds uppenbarelsekunskap, som förmedlas till och deponeras i människans egna ande. Denna Guds kunskap ska talas ut och bli till skapareord för att förverkliga de visioner Gud lägger ner i människans egen ande.

En del kristna har en närbesläktad tanke. Inte att människan får en ny ande som är skapad till likhet med Gud. Men väl att Guds Ande bor i människans egen ande och att det därigenom är människans egen ande som är född på nytt.

De flesta kristna torde någon gång ha stött på de tre cirklar som brukar ritas upp för att illustrera människans konstitution av ande, själ och kropp. Därtill fogas en bild av tabernaklet i GT. Med hedningarnas förgård, det heliga och det allra heligaste där Gud bodde.

Förgården skulle vara den fysiska kroppen. Det heliga människans själ och det allra heligaste människans ande.

Slutsatsen synes vara uppenbar. Att Gud naturligtvis bor i människans ande, när hon kommer till tro och blir född på nytt. Med detta upplägg låter det bestickande logiskt.

Dessutom görs det lätt en koppling i tanken att människans ande och Guds Ande är av likartad substans på något sätt, så att det därigenom är Guds naturliga boplats i människan.

Hur många är det som inte hört följande uttryck och utan att tänka efter, bara tagit för givet att det är sanna påståenden?

"Det är människans ande som blir född på nytt, inte hennes själ och kropp. Hennes ande är hennes lykta. Den nya födelsen är andlig. Själen och kroppen kan inte födas på nytt. Den som är född av Gud kan inte synda. När och om jag syndar så är det inte min pånyttfödda ande som syndar."

Är dessa påståenden sanna? Tror att dessa påståenden kommer utifrån helt fel utgångspunkt. På grund av en fixering vid människans konstitution och hennes egen ande. Där även personligheten på ett felaktigt sätt knyts till hennes ande.

Guds liv, Guds Ande, Guds natur och Guds personlighet och människans egen livsande, som här i tiden gör henne till en egen levande personlighet av själ och kropp. Där enheten och helheten av allt vad den naturliga människan är och uttrycker, utgör hennes personlighet. Måste här i tiden ses som åtskilda, även om människan i pånyttfödelsen får del av Gudomlig natur och i evigheten blir fullt väsens och naturlik Gud till hela sin varelse. Gör man inte det finns redan en öppning för förvillelsen i trosförkunnelsen.

För det första är det ganska långsökt att föra över bilden med tabernaklet på människans konstitution. Det blir mer ett försök att logiskt få den av människohjärna konstruerade bilden med de tre ringarna att stämma.

Är inte tabernaklet egentligen en ganska enkel bild av hur Gud bygger sin församling här i tiden ända in i evigheten?

De som saknar livet i Gud, men hör Ordet dras in i hedningarnas förgård. In i det heliga har de kommit som blivit lierade med Gud här i tiden. Ser evigheten som i en dunkel spegel. In i det allra heligaste kommer den troende i evighetens värld. I synlig uppenbar väsensenhet och livsgemenskap med Gud. Från avbild i natur till väsenskopia.

När Jesus dog på korset visade Gud att vägen in i det allra heligaste till Hans gemenskap var öppen. Vägen in till Guds boning var öppen för människans slutmål. Den eviga gemenskapen med Gud. Till full jämlikhet i väsen och natur i evighetens värld. Till detta mål har man i trosförkunnelsen redan kommit i sin egen ande här i tiden.

Inte visade Gud att nu var vägen öppen för Honom in i det allra heligaste av människan, hennes egen ande! Tror inte denna förebild har att göra med människans konstitution överhuvudtaget och var Gud bor i människan. Men det passar ju bra till bilden med de tre ringarna!

Var står det att det är människans egen ande som blir född på nytt. Eller att det är människans egen ande som utgör den nya skapelsen eller den nya människan? Eller att människoanden är Guds instängda boplats i människan? Är det inte Guds Ande som blir ljuset i människan? Är det människans egen ande som blir hennes ljus?

Var står det att om människan syndar så är inte hennes egen ande inbegripen i skeendet? Var står det att Gud bor uteslutande i människans egen ande? Eller var står det att människan fått en egen ny ande som är skapad till likhet med Gud? Var står det att det är människans egen ande som är den nya skapelsen, den nya människan i sig själv?

Är inte den nya skapelsen, den nya människan enheten och helheten av den naturliga människans natur i liering med Guds natur, när den naturliga människan med sin egen natur följer den integrerade Gudomliga naturen i helheten av hennes väsen? Är inte den gamla skapelsen, den gamla människan helheten av den naturliga människans natur när hon följer den integrerade syndanaturen?

Menar att om saker och ting inte står i Bibeln, så är det människotankar. Som låter logiska. Influerat av ett gnostiskt tänkande kring människans konstitution och motpolsställning mellan ande och materia. Detta har följt med kristenheten under lång tid och blivit en slags taget för given sak. Som blivit till en öppning, som i trosförkunnelsen befruktas till en fullmogen villfarelse.

Det låser tanken i ett gnostiskt tänkande med olika värden på olika delar av Guds skapelse. Strikt gränsdragning mellan olika skikt i människan och motpolsställning mellan det inre och yttre i människan. Ande och materia som antagonister. Det tankesystemet härrör från Gnosticismen och handlar om ren villfarelse i botten.

Det leder till att man i Bibeltexten lägger in en strid mellan människans egen livsande (som gör henne till en levande individ och personlighet av själ och kropp) och hennes egen själ och kropp. Så att hennes egen ande blir det rena och heliga som står i strid med hennes egen själ och kropp som ses, i sig själv, som köttet och det orena.

Det ligger en makt i en tankebyggnad i detta som ska leda människan vilse. Den är också så mänskligt logiskt bekväm. Men skapar ett fäste för villfarelse. Skapar en öppning som i trosförkunnelsens lärosystem befruktas och förlöses till en helt förvrängd förförelse.

Vi behöver släppa denna låsning i tanken och studera den helhetsbild som träder fram i Bibeln. Vi behöver - Se att det inte är en motpolsställning mellan människans egen ande och hennes egen själ och kropp(som lever och finns till just genom sin egen livsande) det handlar om. – Se att Guds Ande inte bor instängt i människans egen ande utan integrerat i helheten av vad människan är. - Se att det inte är människans egen ande som är den nya skapelsen eller den nya människan. - Se att den nya skapelsen är just den naturligt, ursprungligt skapade människans liering med Guds Ande. – Se att människan inte, här i tiden, i sig själv, är Gudomlig, men fått del av Gudomlig natur.

Vi behöver se att syndens natur inte är bortkapad än här i tiden, utan att den naturen finns kvar och inte är människans själ och kropp i sig själv. Men att människan är fri att leva i lieringen med Guds Ande och att Guds Ande är muren gentemot syndanaturen. Det är alltså inte människans egen ande som är i strid med sin egen själ och kropp.

Det är syndanaturen och den nya naturen som kommit in - delaktigheten i Guds natur, Guds Ande, som är i strid med varandra. Den av Gud försonade och återlösta, naturliga människan(med enheten och helheten av egen livsande som gör henne till en egen personlighet av själ och kropp), finns med och väljer vem som ska vara hennes herre och ledstjärna. Syndanaturen och orättfärdigheten eller Guds Ande, Ord och vilja.

Guds Ande flyttar inte in på ett sådant sätt i människan, så att människan och Guds Ande här i tiden är identiska eller likadana. Alltså att Guds Ande och människans egen livsande skulle vara ett och detsamma. Eller som i trosförkunnelsen, inte är ett och detsamma, men skapade till likhet med varandra. Vilket i sin konsekvens är samma sak.

Varken den tanken, att människans egen ande blir skapad till likhet med Gud, eller tanken att Guds Ande flyttar in i människans egen ande är sann. Båda dessa tankebyggnader leder till en konsekvens, att Guds natur bor i människan på ett sådant sätt att människan i sig själv, redan i den här tiden, är som en gud.

Människans eget liv, identitet, personlighet och natur och Guds eget liv, personlighet och natur måste här i tiden hållas isär. Eljest kommer man vilse.

Gud är Gud och människa är människa och människa lierad med Gud - genom Guds egen Ande och natur, integrerad in i helheten av människans egen natur. Åtskilda, men ändå förenade. Fram till förlossningens dag. Då Guds Ande genomsyrar hela människan till hennes livsande av en egen levande individ och personlighet av själ och kropp.

Det som idag ofta lärs ut kring ande, själ och kropp med Gud boende i människans egen ande, utgör en öppning som i trosförkunnelsen, där det heter att människan får en nya ande som är skapad till likhet med Gud, befruktas till en mycket farlig villfarelse. Uppbyggd kring några få Bibelord, som leder till en fixering av människans egen ande(där startar självförgudningen) och en gnostisk fixering vid människans konstitution istället för att peka på det Bibeln fokuserar:

• Människans hela natur i en enhet och helhet med en egen livsande som gör henne till en levande egen personlighet av själ och kropp. Den naturliga människans natur.
  
  
• Syndanaturen som kommer in i fallet. Människan rymmer nu två naturer och är slav under syndanaturen som inte har sitt säte i något speciellt "element" av människan, utan är integrerad i helheten. Människans egen natur plus syndanaturen.
  
  
• Den troende blir även delaktig av en tredje natur. Guds natur. Integrerad i helheten av allt vad människan är och inte speciellt fixerat vid ett speciellt "element" av människan. Därför säger också Paulus:

"Jag lever(den naturliga människan)dock inte jag(den naturliga människan i liering med syndanaturen - gamla människan - erbjuden agera som död gentemot syndanaturen), utan nu lever Kristus i mig(den naturliga människan i liering med Guds Ande - erbjuden att vara levande gentemot Guds natur, vilja och Ord)"

Det Bibeln pekar på är den troendes tre naturer. Mer än hur hennes egen natur är konstruerad. Hon har:

1 Sin egen natur. 2 Syndens natur. 3 Och blivit delaktig av Guds natur. Hon är i Jesu försoning och pånyttfödelsen, här i tiden, fri att välja vilken natur hon följer. Den naturliga människan är fri att följa och ledas av Guds Ande, Ord, och vilja. På ett mycket enkelt och naturligt sätt.

Näst efter försoningens förvanskning i trosförkunnelsen, är detta vad som gäller här i tiden beträffande människans konstitution i förhållande till Guds Ande och syndanaturen, den fråga som kristenheten kommer att behöva bena ut fullständigt för att bevaras rätt. För att inte vilseföras av trosförkunnelsen.

Vill Du fundera vidare kring detta spörsmål kan Du läsa i "Den troendes tre naturer", som finns under rubriken "Häften" på hemsidan.