1. Predikan av Bertil Johansson

2. Predikan av Hans Lindholm

Predikan på Domssöndagen

Lötenkyrkan,
Bertil Johansson, EFS missionsföreståndare.
Predikotexter:
Joh 5:24-29
2 Petr. 3:8-13

Ingenting blir annorlunda vid den yttersta domen. Den genomlyser bara vad som varit hela tiden.

Domens dag är befrielsens dag, då Gud skaffar bort det onda för att bygga upp nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor. Det är inte djävulen, det är inte människornas ondska som får jorden att gå under, som får den sista dagen att komma. Det är Gud som har initiativet, det är han som bestämmer domens dag.

Helvetet

Helvetet är inte platsen där Djävulen bor, även om Cornelis Vreeswijk skriver så i en sång. Ordet syftar på Hinnoms dal utanför Jerusalem, en plats där man tidigare offrat till onda andar och som var en avskrädesplats, där eld alltid brann.
Helvetet är inte djävulens rike, utan hans fängelse. Den onde härskar inte över helvetet, han har inget hem, han är utkastad från himmelen.
Helvetet är platsen utanför, där Gud ska fängsla det onda. Den eviga eld, som väntar på djävulen och hans änglar. Det finns två platser som väntar: den ena är den eviga glädjen, den andra är den plats som väntar djävulen och hans änglar.

"Tänk om jag åker dit?"

Denna vanmaktens tanke! Det är inte bara din vånda, Det är Guds vånda också. Läs Johannes 3:16. Bibeln talar om risken att gå förlorad, men det som driver Gud och hans kyrka är budskapet om räddning genom Jesus Kristus.

Vad är viktigare, tron eller gärningarna?

Bibeln svarar inte på den frågan. Jakob skriver i sitt brev: "Visa mig du din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro".
Uppdelning mellan tro och gärning är obiblisk. Det är två sidor av samma sak. De hör ihop. Finns tillsammans. Tänk på den rike ynglingen. Vad hindrade honom, tron eller gärningar? - Eller förrädaren Judas.
Eller förnekaren Petrus, Eller Saulus, vad var det som brast hos honom, var det tron eller var det gärningarna?
- Det handlar inte om tro eller gärningar, utan om beteende eller beroende. Det handlar om tillhörighet, förening, inte vad man tror eller gör, utan vem man följer. Ingen kan tjäna två herrar. Där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Inte kommer var och en in i himmelriket som ropar Herre, Herre, utan den som gör min himmelske Faders vilja. Detta utestänger ingen svag person, men utestänger alla som är beräknande. Det går inte att spekulera i Guds nåd, det går bara att leva i den.

Gud vill inte att någon av oss skall gå förlorad utan att vi ska få tid att korrigera oss och komma in i nåden. (1Petr 3:9) Det handlar om att följa rätt Herre.
Ingenting blir annorlunda vid den yttersta domen. Den genomlyser bara vad som varit hela tiden. Man ska inte tänka sig att vårt livs värde skall förändras på domens dag, det ska bara uppenbaras som det var.

Vad kommer Gud att säga till mig om mina livsmål? Går det i någon rimlig riktning mot att följa Jesus och hans ord? Mitt sätt mot de svaga, går det i någon rimlig riktning mot att göra hans vilja? Mitt sätt att använda tid och pengar, är det i riktning mot att söka Guds rike först?
Du kanske ser att du behöver korrigera ditt liv för att du ska vara mer beroende av Jesus, gör det nu! Gud väntar, för han vill inte att någon ska gå förlorad.
"Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen, utan har övergått från döden till livet. Sannerligen, jag säger er, den stund kommer, ja den är redan här, då de döda skall höra Guds Sons röst och de som hör den ska få liv." - Kanske någon i dag har hört Guds Sons röst?
Har du i livet hört Guds Sons röst, levat med Honom, kommer detta inte att förändras på den dagen: " har evigt liv. Han kommer inte under någon dom, utan har övergått från döden till livet."

Predikan på Domssöndagen

av Hans Lindholm, Lötenkyrkan

Yttersta Domen

Risken i givarpositionen är att man lägger sig till med en beräknande attityd. Jesus säger inte här att jag ska vara en Kristus för min medmänniska, utan han säger att det är medmänniskan som är han själv. På det viset blir jag hela tiden en mottagare.

Den dagen är det Jesus som spelar huvudrollen. Hans namn är Konungen, Herden och Människosonen.

Konungen

Det rike som varit förberett sedan skapelsen upprättas. I andra kyrkor kallas Domssöndagen ibland för Kristus Konungens fest. Han har fått all makt i himlen och på jorden, även om vi ännu inte ser allting vara honom underlagt. Vi ropar ibland:"Jesus, var är din makt?" Och i våra egna liv har vi ännu inte låtit honom bli Herre i allt. Och varför gör han ingenting åt det onda i världen?

Den dagen, då ska det bli tydligt att Gud är den som segrar, att Kristus är Konungen.
När Jesus skulle dö, klädde de ut honom till en narrkonung och spottade på honom. Korsets överskrift var tänkt som ett hån, men ändå var det sant som stod på den.
Den dagen ska vi se honom på hans härlighets tron.

Herden

Han skiljer fåren från getterna. Det sägs att man skiljer får och getter åt därför att trots att de betar tillsammans så är det svårt att förflytta dem tillsammans. Hur det nu är med det, skiljandet är poängen i berättelsen, skiljandet, dömandet, av det som varit sammanblandat.
Några har gjort någonting, andra har det inte. Några är välsignade, andra förbannade.

Vilken sida är min sida? Herden har vi lärt känna förut: han är den som söker det minsta, det förlorade. Han säger att han ger sitt liv för fåren. I dag kommer han som den uppsökande, den hjälpande herden, som vill ge oss liv och övernog. Låt honom få finna dig!

Människosonen

En individ av släktet Människa. Han samlar alla människor i sig. Han identifierar sig med vanligt folk.

"Vad helst ni har gjort mot dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig." Vilka är de minsta bröderna? På ett annat ställe säger Jesus: Den som tror på honom och gör hans vilja, den "är min broder och min syster och min moder. Och ytterligare ett annat ställe: "Den som ger någon en bägare vatten för att han är en lärjunge, han går inte miste om sin lön". Hur ska vi veta att en människa är en lärjunge? Vi behöver inte veta, vi kan hjälpa ändå.
Det är intressant att Jesus inte talar om andliga behov utan fysiska. Här i vår församling kan det vara hemlöshet, främlingskap, hunger. Många är ensamma och längtar efter att bli sedda. Utanför kyrkan: ensamma gamla. Tonåringar som inte får kärlek och uppmärksamhet.

När vi ser på världen i stort är det inte alla som klarar ens mat och bostad. Detta bör åtgärdas på det "strukturella" planet, och det är ett stort arbete som vi alla måste hjälpas åt med; men hur fint vårt samhälle än är ordnat så finns det behov som måste mötas på det personliga planet - även i världen i stort.
Hjälp alltid någon. Du kan aldrig delegera bort att vara Kristus för din broder. Men risken i givarpositionen är att man lägger sig till med en beräknande attityd. Jesus säger inte här att jag ska vara en Kristus för min medmänniska, utan han säger att det är medmänniskan som är han själv. På det viset blir jag hela tiden en mottagare, för det är Kristus jag möter, närhelst jag möter någon som behöver mig.

Människosonen kom inte för att tjänas, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många. Du som är Människosonen, hjälp oss att se dig i den människa vi möter.

Tillbaka till startsidan om trosrörelsen
Till förstasidan