Per Nilsson Klockare

Bonde, soldat. Blev högst 39 år.

Noteringar

Pers syster var gift med soldaten Östen Andersson Kruskopp. En direkt förfader.

Per Nilsson - 1719 kom från Kusmark nr. 4 som han blir ägare och bonde på åren 1700-18. Han var soldat på roten 89 "Klockare" 1717-19 och dog som soldat sistnämnda år.

Hans hustru hette Britta Eriksdotter och var från Skråmträsk nr.3 och de hade två barn. Britta innehade gården efter makens död mellan åren 1719-28. Hon kallas 1723 "Britta på Brönet" eller bron. Gården låg en bit norr om den plats där Kusmark kyrka låg.

Källa: Sk-eå socken 1650-1790

Karolinernas dödsmarsch, även kallad katastrofen på Öjfjället, var den svenska arméns tillbakatåg över Tydalsfjällen i Trøndelag på nyåret 1719, där 4 273 av de karoliner, som deltagit i Karl XII:s andra fälttåg mot Norge 1718, frös ihjäl.

Wikipedia. Wikipedia fortsätter:

På hösten 1718 sände Karl XII armén att marschera mot Norge. Den finska arméns kommendör, Generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldt fick order att göra ett sidoanfall från Jämtland till Trondheim, där Vincens Budde ledde försvaret. Armén bestod till två tredjedelar av finländare med Österbottens regemente om 912 man som största förband. Efter Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning 30 november 1718 blev alla svenska trupper i Norge beordrade till återtåg till Sverige. Armfeldt fick i mellandagarna rapport om Karl XII:s död och befann sig då i Haltdalen i Gauldalen med cirka 6000 man. Han beslutade att ta kortaste väg mot Sverige; först över fjället till Tydal och därifrån över Tydalsfjällen tillbaka till Hjerpe skans. Vintern hade så långt varit präglad av barmark och tunt snötäcke. De behövde därför inte skidor, men armén var bristfälligt utrustad och uttröttad efter fyra månaders fälttåg i Tröndelag.

Den 28 december bröt trupperna upp från Haltdalen och tog sig över till gårdarna ovanför Floren kapell i Tydal, en sträcka på nästan 30 kilometer. På grund av det kalla vädret dog cirka 200 man på fjället. På nyårsafton var hela den armfeldtska armén samlad på gårdarna Ås och Østby längst upp i Tydal. Trupperna omfattade nu nästan 5 800 man. En förtrupp på 14 skidlöpare sändes över till Jämtland för att förbereda tillbakaryckningen inne i Sverige.

På nyårsdagens morgon bröt Armfeldts armé upp från Østby i Tydal. Vädret var mycket kallt, men med uppehåll. Avståndet till byn Handöl i nuvarande Åre kommun är cirka 55 kilometer. I bra väder skulle armén kunna nå Jämtland efter två dagars marsch. Med var den norske vägvisaren Lars Bersvendsen Østby.

Samma eftermiddag bröt ovädret ut, en våldsam nordvästlig storm som virvlade upp den lätta snön. Med dålig sikt och bitande köld blev de därför tvingade att slå läger på Öjfjällets nordsida vid Essandsjön. De försökte göra upp eld och brände gevärskolvar och slädar, något som bara gav kortvarig värme. Uppskattningsvis 200 man frös ihjäl denna första natt.

Nästa dag fortsatte stormen, och tillbakaryckningen blev nu helt kaotisk. Huvuddelen av trupperna kom fram till gränsen och slog läger vid Enan. De högg hål i isen på Enan för att se åt vilket håll vattnet strömmade – åt det hållet var räddningen. Det enorma manfallet fortsatte dock, hästarna stupade och all utrustning måste lämnas på fjället. Stormen fortsatte den tredje dagen, 3 januari, samtidigt tog sig de första trupperna med Armfeldt i spetsen sig fram till Handöl som vid denna tid dock bestod av enbart tre gårdar. Huvuddelen av de överlevande ankom Handöl den 4 och 5 januari. Kvar på fjället låg cirka 3000 man ihjälfrusna. På den vidare färden ned till Duved, där inkvartering var ordnad för soldaterna, dog ytterligare cirka 700 man. Av de överlevande cirka 2100 soldaterna blev ungefär 600 invalidiserade för resten av livet.

Norska bönder kunde under våren förse sig med utrustning såsom gevär och vagnar. Enligt sägner kunde rovdjur som vargar och rävar frossa i häst- och människokött och därför fanns det fler av dessa rovdjur än vanligt de följande åren.

Personhistoria