Håkan Mårtensson Stoor

Soldat. Blev ca 44 år.

Äktenskap med Brita Olofsdotter (1610? - 1679)

Noteringar

ÅBYN 4 ¼ mantal 2tunnland

I Roteringslgd 1639-40 anges Håkan Mårtensson vara 27år, alltså född 1612-13

Dmb1673 28/10 Vad Per Jonssons klagan i Skråmträsk anbelangar som han haver till Christier o Mårten Håkansson i Åbyn som skola de bortskrämt en inringad björn…

Dmb1678 4/11 Dömes Josef Håkansson i Åbyn fri från sin broders Christier H åtal om 60 d kpmt…

Dmb1679 14/3 Dömes soldaten Christian Håkansson i Åbyn bör bekomma till förbättring på den vid arvsskiftet 72 avsatta knektlegan 100 d kpmt ännu 15d av sin broder Josef H vilken hemmanet besitter och sina syskon utlöser

Dmb1679 14/3 Sold Christier Håkansson i Åbyn befinnes lång tid utgått soldat för sin faders hemman som hans broder Josef H nu besitter men ej mera vid skiftet 72 emellan alla 5 syskonen

Dmb 1679 14/3 2g lär Josef Håkansson i Åbyn uppbjuda det hans moder hu Brita Olofsdotter honom uti syningslön bebrevat haver den 9 juni 77
- - -

Ur Historiebloggen - Svenska krigare på 1600-talet
"En betydande del av de väpnade svenska styrkorna i krigen på kontinenten var svenskar och finländare. Enbart mellan 1621 och 1632 miste Sverige omkring 50 000 man i krig, en siffra som skall ses mot bakgrund av det bara levde en miljon människor i Sverige. Antalet döda motsvarade 10 procent av svenska och finska män, inräknat barn och ungdomar av manligt kön. Det var inga exceptionella siffror. Sett till hela hundraårsepoken 1621–1721 gav var tredje vuxen svensk och finsk man sitt liv åt krigsmakten.

Enligt en bestämmelse från 1619 var alla svenska män som fyllt femton år skyldiga att göra krigstjänst. Tack vare att prästerna förde bok över befolkningen kunde myndigheterna kontrollera hur många potentiella knektar man hade tillgång till, och för att ytterligare säkerställa tillgången på krigare förbjöds fri flyttning inom riket"

Under hans tid som soldat pågick " Karl X Gustavs Polska krig". 1655 - 1660 En redogörelse för stridigheterna i Polen under Håkan Mårtenssons dödsår ger vid handen att han avlidit dagen efter en seger som svenskarna vann, slaget vid Gneizno.Wikipedia, den 30 juni 2015
Januari
•7 januari – Fördraget i Wehlau sluts mellan Sverige och kurfursten av Brandenburg, varvid kurfurstendömet får suveränitet över Ostpreussen. Karl X Gustav får ge upp planerna på hela polska kusten.[1]

•17 januari – Svenska hären drar sig tillbaka från Königsberg.
•28 januari – Karl X Gustavs här förenas med general Robert Douglas' i ¿owicz.

Februari
•2 februari
•Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Radom.
•Gustav Otto Stenbocks här innesluter Marienburg.
•8 februari – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Golomb.
•14 februari – Koniecpolski och hans qvartianer lämnar svensk tjänst.
•28 februari

•Marienburg kapitulerar för Stenbock.
•Karl X Gustavs här kommer till Jaroslaw.

Mars
•8 mars – Svenskarna intar staden Bielitz.
•14–19 mars – 4.000 qvartianer lämnar svensk tjänst.
•22 mars – Då kardinal Decio Azzolino den yngre har träffat f.d. drottning Kristina väldigt mycket den senaste tiden ser han sig denna dag tvingad att skriva ett brev till påven. I brevet dementerar han ryktena om att han och Kristina skulle vara mer intima än enbart vänskapligt.

•24 mars – Svenskarna besegrar polackerna i striden vid Sandomierz.
•26 mars – Svenskarna går över floden San och besegrar polackerna och litauerna.
•27 mars – Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Warka.

April
•5 april – Fältmarskalk Arvid Wittenbergs armé tar skydd i Warszawa.
•19 april – Hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken får befälet över hären, medan Karl X Gustav beger sig till Thorn.
•27 april – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Gneizno.
•30 april – Polackerna gör ett stort utfall från Danzig mot Dirschau, vilket dock slås tillbaka av svenskarna.

Maj
•8 maj – Polackerna gör ett stort stormanfall mot Warszawa men slås tillbaka av svenskarna.

Personhistoria

Källor