Önde Jonsson

Blev högst 74 år.

Barn med ?

Noteringar

Ulf Lundström, Bönder och gårdar, om Storkåge:

År 1609 finns det 2 hushåll på gården.
Sonen Lasse Jonsson finns som ägare 1605. Han flyttar sannolikt till Storkåge nr 5. Brodern Önde Jonsson ( -1659) äger hemmanet 1606-1636. Han har betalat Älvsborgs lösen 1613-1618. Mantalet är 1630 på V2. Brodern Mats Jonsson redovisas i roterings- och utskrivningslängden från 1621. En bror till dessa är sannolikt även Mårten Jonsson som är knekt 1613-1618. Han hade varit på krigståg hela tiden.


Under 1500-talet var byn en av några handelscentra i socknen. År 1559 fanns det 3 köpmän i byn. Dessa hade även skutor. Kronan lät 1586-1587 bygga två galejor i byn. År 1617 byggde Jöns Simonsson en lodja till kronan som var värd 10 daler. Åtminstone sedan 1620-talet fanns en marknad i Kåge. På 1660-talet var byn påtänkt som stad sedan Piteå stad hade brunnit. År 1631 fanns en kvarn i Storkåge där byns bönder malde. Enligt en tradition som upptecknats av Ernst Westerlund spadades de första åkrarna i byn upp av ester. Från byn finns Storkågefyndet som pekar i samma riktning.

I beskrivningen till 1648 års karta står att Storkåge har nödtorftig lägenhet till mulbete, timmerskog och "ståteligt" fiske. Byn har goda åkrar och ängar som nästan alltid klarar sig från frost. Byn har en fäbod ½ nordsvensk mil (ca 2,5 km) nordväst om byn.

Åldre skrivformer: Stora Kogha (1500), Kaghe (1507), Stor Kåghe (1539), Storkågee (1543), Kåge (1547), Kåge (1557), Stoorkagå (1581) Stoorkåge (1600).
Litteratur: Boken om Kåge, Artemis förlag, Skellefteå 1988, 264 s. ill.; Westerlund, Ernst: Storkåge by, d. 1-2, 1960-1962, duplic.

Personhistoria

Källor