Per Jonsson

Barn med ?

Noteringar

Ulf Lundström, Bönder och gårdar, om Storkåge:

Stor kåge nr 10

Gården ägdes 1539-1574 av Per Jonsson. År 1543 var gården på 4 spannland åker (0,6 hektar) samt 7 lass äng. På gården fanns 1553 5 kor. Gården var 1559 på 4!4 markland. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade Per Jonsson 1 skålpund och 5 mark koppar, 6 kor, 2 kvigor om 2 år, 6 far, 6 getter samt 1 häst för 15 mark. Egendomen värderades till 104 mark och 3 öre.

Under 1500-talet var byn en av några handelscentra i socknen. År 1559 fanns det 3 köpmän i byn. Dessa hade även skutor. Kronan lät 1586-1587 bygga två galejor i byn. År 1617 byggde Jöns Simonsson en lodja till kronan som var värd 10 daler. Åtminstone sedan 1620-talet fanns en marknad i Kåge. På 1660-talet var byn påtänkt som stad sedan Piteå stad hade brunnit. År 1631 fanns en kvarn i Storkåge där byns bönder malde. Enligt en tradition som upptecknats av Ernst Westerlund spadades de första åkrarna i byn upp av ester. Från byn finns Storkågefyndet som pekar i samma riktning.

I beskrivningen till 1648 års karta står att Storkåge har nödtorftig lägenhet till mulbete, timmerskog och "ståteligt" fiske. Byn har goda åkrar och ängar som nästan alltid klarar sig från frost. Byn har en fäbod ½ nordsvensk mil (ca 2,5 km) nordväst om byn.

Åldre skrivformer: Stora Kogha (1500), Kaghe (1507), Stor Kåghe (1539), Storkågee (1543), Kåge (1547), Kåge (1557), Stoorkagå (1581) Stoorkåge (1600).
Litteratur: Boken om Kåge, Artemis förlag, Skellefteå 1988, 264 s. ill.; Westerlund, Ernst: Storkåge by, d. 1-2, 1960-1962, duplic.

Personhistoria