Har haft så mycket annat, så jag har inte hunnit med att besvara en del mail från “adventisten”. Ska nu försöka hinna ikapp. Jag kan ha missat en del av hans mail. Men I så fall får han väl återkomma till vad jag kan ha missat.
-------

Adventisten undrar:

VEM BAD JESUS TILL ..........? Till sig själv till Gud inom sig själv - Till fadern i himmelen?

VAR VAR HAN SOM JESUS BAD TILL.......? I honom - I himmelen?

HaFo svar:

Gud är allestädes närvarande. Både i himmelen och på jorden. Han är med sin Ande närvarande i dem som hör honom till. Fördenskull ber dock den troende till Gud utanför sig själv, genom att be till Jesus på Faderns högra sida. Den som nu äger all makt i himmel och på jord, ”tills allt blivit Honom underlagt” och ”Gud blir allt i alla” som hör Honom till.

Jesus som var ”Guds fullhet lekamligen”. Gud kommen i kroppslig gestalt, var samtidigt människans representant, som i sin person av Gud och människa förenade, försonade Gud och människa med varandra och därmed kunde bära fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Han är fullt ut Gud, samtidigt, som Han som människans representant, är fullt ut människa och ber till ”människans Fader” i himmelen.

Se i Joh. Kap. 14 – 17 om relationen och funktionen i den ende Gudens person av Fader Son och Ande i ”Jag är Herren, Herren är en” och om hur Fadern och Sonen är ett och att vi ska be i Jesu namn.

Alltså be till namnet Jesus som ”är namnet över alla andra namn”, eftersom Han är Gud själv kommen i kroppslig gestalt. Att be i Jesu namn handlar även om att komma till Gud själv på grund av Jesu förtjänst i vårt ställe och att Han just är Gud själv!

----------

Adventisten fortsätter:

”Han tog straffet på sig för våra synder (offer tjänsten templet upphörd) han var det som allt hade pekat fram emot LAMMETS BLOD JESU BLOD”

HaFo:

Detta låter ju så riktigt. Men av vad vi tidigare tagit del av vad adventismen lär (se tidigare inlägg), så sker inte försoningen och frambärandet av blodet på korset, utan först vid senare tillfälle! Därmed faller hela denna mening från adventisten, sönder och samman till ett falsarium!
------

Adventisten fortsätter:

PERSONEN JESUS UPPENBARADE SIG EFTER SIN DÖD FÖR LÄRJUNGARNA BLA FÖR TOMAS SOM FICK SE OCH KÄNNA PÅ SÅREN HAN ÅT MAT FÖR ATT VISSA HAN I N T E var någon ande som hade återvänt.

HaFo:

Helt rätt! Som människans ställföreträdare uppstod Kristus kroppsligen, för att möjliggöra människans kommande kroppsliga uppståndelse. Detta var möjligt eftersom Han aldrig skildes från Gud utan var ”Guds fullhet lekamligen” (andligt levande – förenad med Gud), som därmed frambar det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset. Det bars fram där på korset och inte vid ngt annat tillfälle som adventismen lär!!
-----

Adventisten undrar så var det står om att Jesus är det eviga livet uppenbarat.

HaFo:

Det bör väl egentligen räcka med att läsa Joh. Kap. 1

---------

Adventisten fortsätter:

”Jesus sa själv att döden är en sömn, och livs anden återvänder till Fadern , och det var Fadern som gav tillbacka livs anden till bla lasarus och jajrus dotter. Det var Fader Gud som blåste livs ande in i den första mäniskan. Det står att han Jesus gav upp andan alltså livs anden”

HaFo:

Adventisten har ännu inte sett skillnaden mellan andlig och kroppslig död. Läs på hemsidan

http://hem.spray.se/harry.forsgren/

under häften på Menyn:

Kan Gud dö – Jesu Kristi person – den stora stötestenen

Adventisten har ännu inte sett att Jesus både är sann Gud och sann människa (Guds fullhet lekamligen – Kristus kommen i köttet) samtidigt.

Som sann människa ger Han upp den mänskliga livsandan och dör kroppsligen.
-----

Jag försöker ta det hela igen:

Den kristna trons utgångsläge och föremål är Guds person och Kristi person.

Utgångsläge 1.

Guds person, med en oupplöslig enhet av treenigheten av Fader, Son och Ande i en person, Jag ÄR Herren. En Gud i tre personer. Tre personer i en Gud, där ingen upplösning kan ske med mindre än att Gud inte längre är Gud.

Utgångsläge 2.

Jesus är Gud. Är Jesus Gud så är Han Gud igenom hela skeendet, utan uppehåll, från inkarnationen till återgången till härligheten varifrån han kom. Sker ett avbrott är han inte längre Gud. Då är också enheten i treenigheten av Guds enda person av Fader, Son och Ande upplöst.

Utgångsläge 3.

Jesus Kristi person. Är Jesus Kristus i sin person Gud och människa förenade – Sann Gud och sann människa i sin person som Kristus, så är Han denna person Kristus igenom hela skeendet. Sker ett avbrott (åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person = andlig död = blir en vanlig andligt död människa), så är Han inte Kristi person. Han är då vare sig Guds person eller Kristi person (Gud och människa förenade). Finns inte Kristi person längre är också enheten i treenigheten av Guds enda person av Fader, Son och Ande upplöst.

Utgångsläge 4.

Offret som ges är enligt Ordet Jesu Kristi kropp och blod. Sker en åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person (andlig död), så är Han inte längre Kristus. Han kan då inte bära fram offret av KRISTI KROPP OCH BLOD.

Det är då inte Kristi kropp och blod om Han inte längre är Kristi person, utan den som då dör på korset är en vanlig andligt död människas kroppsliga död och inte Kristi person som ger offret.

Det är då en annan person, en vanlig andligt död människa som där dör. Vore offret en vanlig andligt död människa, så kunde vilken människa som helst ge det offret. Det som ger offret dess giltighet är att det är ett RENT offer av Kristi persons kropp och blod.

Det som eljest blir det giltiga offret är inte Kristi kropp och blod, utan offret blir då att Han dör andligen = att Gud och människa är åtskilda i Kristi person = att Kristi person inte längre är Kristi person = att Treenigheten är upplöst = att Gud inte längre är Gud.
-----

1 Petr. 3:18-20

1917: "Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande, i anden gick han och åstad och predikade.."

1981: Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ned och predika för andarna i deras fängelse…

Folkbibeln: Han blev dödad till köttet, men levandegjord genom Anden, I Anden gick han bort och utropade ett budskap…

Det står att Jesus är till kroppen dödad som rak kontrast till fortsättningen av texten. Kristi kropp är inte enbart frånskild jordelivet utan verkligen frånskild livet och Han är till kroppen dödad.

Var är då Kristi person?

Jo, i den fortsatta kontrasten till att kroppen är dödad finner vi Kristi person. Det står inte att Kristi person är andligt (livsgemenskapen med Gud = Gud och människa förenade upphört att Kristi person i likhet med kroppen är frånskild livet och död).

Nej, som kontrast till kroppens död står det att Kristi person är andligt (Gud och människa förenade i livsgemenskapen med Gud) levande (gjord andligt levande från evighet) genom Anden.

Alltså fastän Kristi kropp är frånskild livet och död, så är Kristi person andligt levande (Gud och människa förenade), levande i livsgemenskapen med den odödlige Guden och inte är andligt död (bruten livsgemenskap mellan Gud och människa i Kristi person).

Var är Kristi person om Han är andligt levande (Gud och människaförenade) och inte är andligt döende eller andligt död i den från livet frånskilda kroppen som är verkligt död?

Jo, i Anden (driven av Anden) gick han (Kristi person – Gud och människa förenade) och åstad och predikade.

I läran om att själen och personligheten är bunden oupplösligt till kroppen, så menar man att Kristi predikande inte kan ske här i sammanhanget, där det står att det sker, utan måste syfta på något som sker efter hans kroppsliga uppståndelse. Så måste det bli där för eljest håller inte lärokonstruktionen.

Naturligtvis sker Kristi predikande precis i det sammanhang det står att det sker och det står där, för att visa att Kristi person, fortfarande är Kristi person och andligt levande (Gud och människa förenade), även om Kristi kropp ligger frånskild, död och livlös i graven.

Kristi kropp vore inte verkligt frånskild livet och död eljest. Det vore då inget verkligt offer av Kristi kropp och blod. Vore inte Kristi kropp frånskild allt liv, vore den inte verkligt offrad och död och behöva väckas till liv igen.

Är man i tanken bunden av att personen är oupplösligt knuten till kroppen och inte ser att Gud är mäktig att åtskilja ande själ märg och ben och bevara personligheten i ett mellantillstånd mellan kroppens död och kroppens uppståndelse, med kroppen verkligt åtskild och död, så blir detta i tanken en gnostisk lära där man skiljer Kristi person från Kristi kropp.

Vad som skiljer Jesu Gudom ifrån försoningen är ett åtskiljande mellan Gud och människa i Kristi person. Här i tiden kan inte Kristi person skiljas från Kristi kropp. Då är Han inte längre Kristi person, eftersom personligheten här i tiden är allt vad personen är till kropp och själ.

Detta är dock vad Trosförkunnelsens JDS åstadkommer, när man tillvitar Honom människans andliga död, så att Han är en vanlig andligt död människa och Gud och människa är åtskilda i Kristi person. Det tar bort Jesu Gudom i försoningen.

Samma sak händer om personligheten är oupplösligt knuten till kroppen på ett sätt, som gör att personligheten upphör att finnas vid kroppens död. Då är Kristi person inte längre Kristi person (Gud och människa förenade) vid kroppens död. Det tar även bort Jesu Gudom i försoningen.
------

Men när offret av Kristi kropp och blod ges och kroppen frånskiljs livet (kroppen vore inte verkligen offrad, frånskild livet och död om den inte helt skilts från allt upphörande av liv), så upphör inte Kristi person fördenskull att finnas till!!

Kristi person som kroppsligen avrättad är inte död som person med den döda kroppen! Kristi person är i livgivande gemenskap genom Anden, fastän kroppen är livlös i graven. Det är vad detta Bibelsammanhang vill visa oss.

Eljest hade både Guds person och Kristi person upphört att finnas vid Kristi kroppsliga död. Gud vore då verkligen åtskild från sitt eget Gudomliga liv och verkligen död i bemärkelsen att Han inte är Gud längre, utan död i dess yttersta konsekvens, andligt död och kroppsligt död. '

Inget skulle då längre finnas om uppehållaren av allt liv själv vore andligt död och inte den evigt odödlige och andligt levande Guden och vore död i graven.
-----

Till kroppen dödad, men andligt levande (fortfarande Kristi person = Gud och människa förenade) genom Anden i livgivande gemenskap, gjord levande från evighet.

Från evighet andligt levande genom Anden (=segern över den andliga döden i Kristi person), vid kroppens frånskiljande och död. Driven av Anden (i Anden) går han ock åstad…medan kroppen ligger livlös i graven.

Det är inte frågan om att Gud ska skiljas från sig själv och försonas med sig själv. Det är frågan om att Gud och människa ska försonas i Kristi person genom att aldrig skiljas åt.

Detta sker tack vare Jesu lydnad, syndfrihet och rättfärdighet. Det är frågan om, att när all syndens konsekvens och andlig död tillräknas och kastas på Kristi person, så blir all syndens konsekvens och andlig död, detroniserad och omintetgjord i Kristi persons eviga andliga liv i den odödlige Guds försonade personen - "Gud med oss".

Det är ytterst i Guds egen odödliga, eviga person den andliga döden övervinns, genom att den aldrig kan ske i "Gud och människa förenade" - "Gud med oss" - Kristi person.

------

Offret är Kristi kropp och blod

Det är Guds jordiska kropp, Kristi kropp och blod som är offret och inte en andlig död av Jesus ( d.v.s. att Kristi person upphör att vara Kristi person och att Gud dör i bemärkelsen upphör att vara Guds person) som är offret.

Segern över den andliga döden sker i Kristi person genom att den aldrig, på grund av Hans lydnad, syndfrihet och rättfärdighet, sker i Hans person. Gud och människa försonas, förenas i Kristi person, genom att den andliga döden (åtskillnaden från Gud) aldrig sker i människans ställföreträdare.

Skulle den andliga döden ske i Kristi person, människans ställföreträdare, vore ställföreträdaren lika misslyckad som Adam och människan vore kvar i sin andliga död (åtskillnaden från Gud).
----

Den kroppsliga döden besegras i Guds jordiska kropps, Kristi kropps uppståndelse. Hade Jesus varit andligt död hade det inte funnits en KRISTI persons kropp att väcka till liv.

Det hade varit en vanlig andligt död människas kropp. Då hade ingen haft någon kroppslig uppståndelse att se fram emot. Det är bara Kristi persons kropp som kan väckas till liv, såsom förstlingen av de kroppsligt avsomnade, eftersom Han hela tiden är andligt levande. Hela tiden är Guds person. Hela tiden är Kristi person.

Jesu Gudom är då hela tiden knuten till Kristi person av Gud och människa förenade igenom hela skeendet. Jesus är hela tiden Gud. Jesus är hela tiden Kristi person. Här framgår på vilket sätt Gud dör med Kristus. Det är Guds jordiska kropp, Kristi kroppsliga död som Gud dör med Kristus.

Det är inte en andlig död (åtskillnad från livet) av vare sig Guds person eller Kristi (Gud och människa förenade) person, så att de upphör att vara Guds person och Kristi person, så att vare sig Gud eller Kristus finns och är döda med Kristi frånskilda och döda kropp utan existens av Guds person och Kristi person, med den döda kroppen i graven.

Det är Kristi kropp som frånskilts människans egen livsande/själ och det Gudomliga livet, eljest vore inte Kristi kropp verkligen död och offrad.

Guds jordiska kropp, Kristi kropp är verkligen offrad och död, men Gud som kan "åtskilja själ ande märg och ben", bevarar Kristi person (Gud och människa förenade) igenom den kroppsliga döden och de är genom Anden i livgivande gemenskap (andligt levande), både Guds person och Kristi person (Gud och människa förenade).

Driven av Anden går Han ock åstad…och Anden väcker så Guds jordiska kropp, Kristi kropp till liv igen i Kristi kropps uppståndelse. Både den andliga döden (åtskillnaden från Gud) och den kroppsliga döden är besegrade genom att Jesus igenom hela skeendet är både Gud och Kristi (Gud och människa förenade) person utan avbrott.

HaFo

Fick ett mail från en som försvarar EGW och hennes förförelser. Återger här personens efterfrågan kring betydelsen av en bibelvers och ger så min syn i ett försök till helhetssammanhang kring denna vers:

Utgångspunkt 1

kring Guds person är i GT. detta gällande:

Jag är Herren Herren är en. Där grundtexten talar om en "sammansatt enhet" av att "Herren är en"!

Utgångsläge 2

Fortsätt studera Jesu undervisning kring det inbördes förhållandet kring denna "sammansatta enhet" av Fader Son och Ande i Joh. kap. 14 - 17.

Lägg det så samman med text som talar om Jesus som Herre = Gud själv och hur Jesus talar om att Fadern och Sonen är ett och att de som har sett Honom har sett Fadern.

I det ljuset ska Du läsa Ef. 1: 20 Och i det ljuset ska Du läsa om att Jesus nu ska regera tills alla Hans fiender är Honom underlagda och så ska överlämna allt till Fadern.

Titta speciellt på Joh. 14:9; 1 Kor. 15: 25 - 28; Se också gärna på denna länk:

http://www.fragaprasten.nu/html/bibeltolkn26.htm

Ha det gott herr företädare och försvarare av EGW!

HaFo

Fick ett mail med anledning av ovanstående kring en människas försvar kring vad EGW företräder och förmedlar:

Denne/denna som försvarar EGW, borde också ta till sig det som står i Hebr 1, tex detta att Fadern själv faktiskt vittnar om att Sonen är Gud, detta som står i Hebr 1 är ett mycket mäktigt vittnesbörd vad gäller Jesu sanna identitet.

Ta till exempel detta som Fadern säger om Sonen:

"säger han om Sonen: »Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen, och rättvisans spira är ditt rikes spira".

Förmedlat från ett mail till HaFo med viktig info från Ordet kring vem Jesus ÄR!!