Jag fick ett mail, som kan hänföras till ämnena under Sakramentalism eller Nattvarden. Jag sätter det under Nattvarden på ”Min Åsikt” och benämner det ”fortsatt under Sakramentalism” på info via mailen.
Jag återger delar från mailet och lägger så in mina kommentarer här och där mitt i vad mailskribenten anser.
------------
Mailskribenten säger:
”När det gäller min syn på dopet och nattvarden så lutar jag åt Luthers inställning i den frågan. Dopet och nattvarden kan sägas vara objektiva till sitt väsende så att säga. Men om tro inte finns så kan de i sig själva inte frälsa.
Att låta döpa sig eller inta nattvarden utan att tro på Jesus och Guds Ord är absurt. Jag tycker att barndop kan accepteras om barnens föräldrar är troende och om barnens föräldrar fostrar in barnen i trons lydnad. I annat fall bör barn inte döpas. Då gäller bara sk troende dop.”
------
HaFo kommentar:
Jag har svårt att riktigt förstå om innehållet här är konsekvent eller innehåller delger två budskap!? Dels säges, att man inte ”kan LÅTA döpa sig” (= medveten handling utifrån att man kommit till tro) eller ”inta nattvarden UTAN ATT TRO på Jesus och Guds Ord är absurt”!
Men så säges ändå, att det ändå är riktigt med barndop, om föräldrarna är troende ( alltså handlar det inte längre om en personlig tro, utan om andras tro, som förutsättning för dop och nattvard). Är det då tron på Jesus eller sakramentens verkan i sig själva, som man egentligen tror på och fokuserar!?
-------------
Mailskribenten säger:
”Den som tror och blir döpt skall bli frälst säger skriften. Detta är mycket klart och enkelt. Att bara vara döpt utan att tro frälser inte. Och att vara troende utan att låta döpa sig om och när man har haft möjlighet att göra det är en förnekelse av tron vilket inte heller frälser. En sann troende vill låta döpa sig. Däremot kan man vara en troende som saknat möjligheter till att bli döpt och då blir man givetvis frälst i alla fall.”
----
HaFo kommentar:
Håller helt med mailskribenten, om trons och dopets plats och betydelse i frälsningen. Helt enligt de förebilder från GT för dopets tid plats och funktion, som jag tidigare återgett.
För mig är det väldigt befriande att se, att det är tron på vem Jesus ÄR och betydelsen av offret på korset, som är den frälsande tron, och inte tron på diverse sakrament, som i sig själva, skulle vara bärandes och förmedlare av andligt liv!
Allt handlar det om Jesu Kristi person och vad han utförde på korset! Det är vad alla ”sakrament” vill peka på! Det är Jesus själv, som är bärare och förmedlare av andligt liv! Och inte de ”sakrament” i sig själva, som har till uppgift att fåmänniskan att se vem Jesus ÄR och betydelsen av offret PÅ KORSET!!
------------
Mailskribenten säger:
”Samma sak är det med nattvarden. Om man som troende har möjlighet att inta nattvarden så skall vi göra det. Om man vägrar att inta nattvarden i det läget så är det en förnekelse av tron. Men om man är troende men saknar möjlighet att inta nattvarden så förnekar man inte tron.”
-----
HaFo kommentar:
Rövaren på korset, som Jesus säger vara med honom i Paradiset, hade varken möjlighet till dop eller nattvard. Men han insåg, att han var en från Gud skild syndare! Han insåg även vem Jesus VAR! Han bad därför Jesus om en tanke – men FICK EN EVIGHET I HANS GEMENSKAP!!! Alla sakrament förutan!!!!
Det är tron på Jesus, vem Han ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade/försonade i Kristi syndfria rättfärdighet och Gudomlighet) på Korset av det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod, som är den frälsande tron och ngt som Sakramenten vill peka på!!
Sakramenten i sig själva är inte bärare och förmedlare av av andligt liv. Lika lite som Maria och andra ”helgon” skulle vara det.
– Alla väntar de liksom alla andra avsomnade människor i väntan på kroppens uppståndelse!!
Men tro därtill dessa förförelser, vill fienden bedra människan till, så att fokus kan föras bort från vad som räddar människan: KRISTUS PÅ KORSET!! I HANS DÖD OCH UPPSTÅNDELSE!!
---------------
Mailskribenten säger:
”Vi vet inte allt. Det går inte att bevisa allt med vårt förnuft. Jag förnekar inte att Gud verkligen är närvarande i både dopet och nattvarden (realpresensen). Jag tror att Gud är verkligt närvarande.”
----
HaFo kommentar:
Hur ska jag tolka detta? Å ena sidan tycks mailskribenten mena att Gud inte är närvarande i sakramenten utan tro, men å andra sidan att ”Gud är verkligt närvarande i sakramenten”!???
-------------
Mailskribenten säger:
”Jesus säger att vi skall leva av varje ord som utgår ur Guds mun. Det kristna livet handlar alltså om lydnad till ALLT Guds Ord och inte bara till vissa delar. Inte heller kan vi tolka ordet som vi vill.
Ordet är vad det är. Jesus säger att vi som kristna skall låta döpa oss och han säger att vi skall äta nattvarden när tillfälle ges tillsammans med andra kristna. Men skiljer man dopet/nattvarden ifrån Guds Ord och tron på Guds Ord så är man helt fel ute.”
----
HaFo kommentar:
?????? Förmedlar sig Gud genom tro på vem Jesus ÄR och hjälplös förtröstan till offret på korset, eller genom dop och nattvard blir min frågeställning???
-----------
Mailskribenten säger:
”Det kristna livet handlar om tro och trohet till Guds Ord. Där inte tro och trohet till Guds Ord finns där hjälper ingen nattvard och inget dop. Men där tro och trohet finns till Guds Ord där låter man också döpa sig och där intar man också nattvarden när tillfälle ges.
Jesus är verkligen närvarande i dopet och nattvarden men vare sig dopet eller nattvarden frälser om inte tro och trohet till allt Guds Ord finns.”
------
HaFo kommentar:
Är det ngn mer än mig som undrar över vad som här egentligen sägs?? Utan tro, ingen verkan i dop och nattvard, är vad jag dels kan utläsa – eller??
Men, där man tror, så säges att , ”låter man döpa sig och intar nattvarden” och dess funktion nås??? Men detta är inte frälsande i sig, om man inte är en sant troende.
Hur ska man förstå denna förvirring, på ett sant riktigt och ärligt sätt!!????
HaFo
Fick ett mail kring sakramentalismen. Återger delar av innehållet i mailet och ger några funderingar till innehållet.
Mailskribenten:
”Problemet med sakramentalismen är att många kyrkor och i synnerhet RKK har anammat den babyloniska hedendomen. Den religion man har är samma babyloniska hedendom som är uråldrig. Det enda man har gjort är att praktisera denna hedendom i Jesu namn, under kristna former och under kristen täckmantel. Det tycks vara få som har förstått detta.”
HaFo fundering:
Skulle önska att mailskribenten (som får del av deta mail) eller ngn annan, ville förtydliga kopplingen mellan RKK:s sakramentalism och Babylonisk hedendom.
I mina ögon är det allvarligaste med dagens sakramentalism, att man inte lägger ihop summan av Guds ord kring sakramenten, utan gör tillägg till Skriften av dess funktion och verkan. Fram till att det blir en väldig tro på vad Gud gör i sakramenten
(och får det till att låta att de som ser det annorlunda inte har lika stor tro på Guds handlande – så bedrägligt kan det bli att mena att man har stor tro på vad gud handlar i sakramenten),
så att det agerandet att ta del av sakramenten, skulle i sig själv vara räddande och livgivande.
Det menar jag, för fokus bort från vad Gud ämnat med nattvarden:
ATT FOKUSERA PÅ VEM JESUS ÄR (gud själv kommen i kroppslig gestalt, ”Guds fullhet lekamligen”, ”Kristus kommen i köttet” och ATT FOKUSERA betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) RENA kropp och blod PÅ KORSET, PÅ KORSET, PÅ KORSET och inte ngt som förmedlas vid ngn senare tidpunkt eller vid några speciella ceremonier, som enbart har till uppgift att peka TILLBAKA PÅ KORSET, så att människor kan stärkas i sin tro kring JESUS PÅ KORSET.
--------
Att, som man även gör, att lägga pånyttfödelse i vattendopet och inte enligt Skriften till hjärtats tro på Jesus, för fokus bort från vad Gud egentligen handlar i troendedopet:
En begravning av den gamla människan, efter dess dödsfall vid tro på Jesus och en sammanväxt uppståndelse med Kristi uppståndelse (Rom kap.6).
Och dessutom är dopets praktiska funktion, en gränsdragning bakåt till det gamla världssammanhanget (Egypten), efter att man först strukit blodet på dörrposterna (tron på offret på korset) och sen åtskilts från det gamla världssammanhanget genom ”dopet i röda havet”, där man gick torrskodd över, eftersom man hade strukit blodet på dörrposterna (kommit till tro), när man döptes i Röda havet.
Samma förebild visar även ”dopet i syndafloden”. De som genom tron på löftet om Messias var i Arken Kristus, drunknade inte i vattnet, utan därför att de redan var i Arken Kristus genom tron, så samverkade vattnet med tron, dem till räddning och de kunde helt lämna det gamla världssammanhanget bakom sig. Det var inte VATTNET I SIG SJÄLVT, som var räddande, utan tron på Jesus, som gjorde att Guds handlande med vattnet, kunde fullgöra sin funktion.
------------
Mailskribenten:
”De är precis som judarnas ledare på Jesus tid. Dessa hade monopol på religionen, den bokstavliga kunskapen, lagen, organisationerna, makten, inflytandet, positionerna osv. Men de hade inte Guds nåd och Guds Ande i Jesus Kristus. På samma sätt är det idag med RKK och många av de protestantiska kyrkorna.
Deras ritualer och sakrament som ju i sitt väsende är hedniskt babyloniska kan aldrig vare sig ge dem nåd eller frälsning.”
HaFo fundering:
Igen, skulle önska att mailskribenten (som får del av detta svarsmail), eller att ngn annan, ville mer konkret och direkt peka på vari kopplingarna i RKK och kanske andra sammanhang, ligger till Babyloniskt hedendom.
Jag menar att sakrament eller ritualer och handlingar i ceremonier överhuvudtaget INTE kan vara bärare eller förmedlare av andligt liv. Jag menar att det andliga livet, gemenskapen med Gud, upprättas vid Andens ljus över Ordet till en sann tro på den sanne Kristus. Det är Han själv, som genom sin Ande förmedlar Gudomligt liv till människan och inte på ngn annan väg eller något annat sätt!!
---------------
Mailskribenten:
”Först måste man ju komma in i Guds nåd och komma till tro på Jesus Kristus och bli omvänd vilket är ett Guds verk allena… När vi är i Guds nåd och tror på Jesus så blir det naturligt att Anden drar oss till att låta döpa oss och fira Herrens nattvard eftersom detta förhärligar Herren Jesus.”
HaFo fundering:
Håller helt med kring dessa ord och då beträffande nattvarden. Den visar på och förhärligar KRISTUS PÅ KORSET! Beträffande troendedopet i vatten, så tror jag enligt, vad jag skrev ovan, att det inte enbart handlar om att förhärliga Kristus, utan att Gud faktiskt handlar i troendedopet, men inte pånyttfödelse (den sker vid hjärtats tro), utan enligt vad jag ovan försökte peka på.
Jag anar att många egentligen i Skriften har sett troendedopet, men fortfarande själv inte är troendedöpta och försöker tackla den situationen, utan att låta sig troendedöpas - eller!??
Man kan därmed, likt rövaren på korset, vara räddade inför evigheten, genom en sann tro på vem Jesus ÄR och en sann tro/förtröstan på betydelsen av offret på korset. Men man missar vad Gud egentligen handlar i vattendopet (se ovan)!
HaFo