Sätter in två inlägg som jag just gjort på Aletheia blogg med anledning av vad vi kom in på där under detta ämne.
--------------------
Vi har ju med detta samtal kring JDS, hamnat vid sidan av ämnet här. Därför får detta bli mitt sista inlägg kring JDS under detta ämne.
Michael:
”Den andliga döden innebär att man skiljes från Guds andliga välsignelser”
HaFo:
Nej, andlig död är ngt mycket mer allvarligt än att bara mista Guds välsignelser. Andlig död är att skiljas från Guds liv, att för evigt vara skild från det eviga livets umgängelse med Gud. Och det är vad Du tillvitar Jesus när Du hävdar att Fadern och Sonen och Gud och människa är åtskilda på korset.
Jesus blev som vår ställföreträdare identifierad med vår synd, vår åtskillnad från Gud (andlig död) och skulle likt den misslyckade Adam ha hört djävulen till, om denna konsekvens inte då hade detroniserats i Han syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.
Men där kommer den stora förändringen in i skeendet, i vår nye ställföreträdare Jesus, som räddar oss, när syndens konsekvenser läggs på honom och Han tar straffet i vårt ställe.
Han tvärtemot att Skiljas från Gud (dö andligen), så förenar Han oss med Gud i vår ställföreträdares person, Kristi person och bär i vårt ställe, fram offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
(medan Michael håller fast vid att Jesus, precis som den misslyckade ställföreträdaren Adam, precis som trosförkunnelsen lär, att Fadern och Sonen skildes åt och Gud och människa skildes åt i Kristi person och att Jesus är ”andlig död” och därmed lika misslyckad som Adam).
Då är människan kvar i sin synd och ingen rättfärdiggörelsedom är fälld över henne i Kristi person. Ngt som fienden vill få oss att bekänna, genom en tro på JDS – läran att Fadern och Sonen och Gud och människa är åtskilda på korset.
Allt detta som Michael framför, blir som jag visade på från Bibelordet, ett ”anti – evangelium”, helt det motsatta vad Skriften säger händer, när syndens konsekvenser läggs på Jesus och blir enligt Luther: ”I Honom dödat”:
”Ty han föraktade inte den förtrycktes elände och såg inte på honom med avsky. Han dolde inte sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom” (Ps. 22:25).
Eller som Jesaja uttrycker det enligt Folkbibelns fotnot i 53 vers 11:
”Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se ljus och bli tillfreds. Genom Messias SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD (Jesus är fortfarande Kristi person av Gud och människa förenade = Fadern och Sonen är inte åtskilda) förklarar min rättfärdige tjänare ALLA MÄNNISKOR RÄTTFÄRDIGA (segern över människans andliga död) och deras skulder är det som han bär (han är inte skulden, utan bär den och betalar priset för den).
Offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset:
”Det bröd jag skall giva, ÄR MITT KÖTT, och jag giver det, för att världen skall leva..för att han skulle åt dem båda FÖRENADE I EN ENDA KROPP skaffa försoning med Gud..har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP..genom att Jesu KRISTI KROPP BLEV OFFRAD..” (Joh. 6:51, Ef. 2: 13 – 16, Kol. 1:22, Hebr. 10: 9 – 10)
------------------
Du Michael angav så några Bibelsammanhang som stöd för att Fadern och Sonen och Gud och människa skulle vara åtskilda på korset. Jag har ett otal ggr kommenterat detta, men Du har tydligen missat det, så jag tar det igen:
Den senare delen av 2 Kor.5:21, visar vad som menas med att Jesus blev till ett med synden.
”för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.”
Vi vet utifrån Rom. 3 – 5 kap. att den troende inte får en faktisk rättfärdighet i sig själv, till sin egen natur, utan att det handlar om en tillräknad rättfärdighet från Gud, av nåd, genom tro, på grund av Jesu förtjänst. Människan räknas rättfärdig.
Genom vilken förtjänst? Jo, som människans representant uppfyllde Jesus lagen och Guds vilja i människans ställe. Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan. Räknad rättfärdig för Kristi skull, av nåd, genom tro. Hur? Jo, ”så ska ock genom en endas lydnad de många stå som rättfärdiga.” (5:19)
Vi blir i den här tiden som troende tillräknade Kristi rättfärdighet i en domsakt utanför människan på grund av ställföreträdarens Kristi rättfärdighet.
————————–
Gal. 3:13 ska inte tolkas utifrån tanken att ”Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få tillbaka sin Gudastatus” (JDS). Det är en tanke, som inges av samme orm, som på fallets dag i förtäckta ord och med en blandning av sant och falskt av vad Gud hade sagt, lockade med att ni kan bli såsom Gud redan nu.
”Lagens förbannelse” är att den inte kan rädda oss till gemenskap med Gud därför att vi aldrig som ”syndens slavar” kan uppfylla dess krav.
Kristus friköpte oss från denna förbannelse, genom att i människans ställe uppfylla lagen, så att Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan och tillräkna henne Kristi rättfärdighet på grund av ställföreträdarens uppfyllelse av lagen.
”Kristus är slutet på lagen som frälsningsväg” när Han förenar, försonar Gud och människa i sin jordiska kropp. Tack vare lydnaden miste Han aldrig sin Gudastatus annat än i rättslig juridisk mening.
Och därmed besegrade vår ställföreträdare Kristus människans andliga död, åtskillnaden från Gud, därigenom att den aldrig sker i Honom som Kristi (Gud och människa förenade – fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt) person.
Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när Han som vår ställföreträdare aldrig mister sin Gudastatus och därmed kan Han bära fram det rena offret av Kristi kropp och blod som Gud krävde som betalning för världens synd.
(”Utan att ett RENT blod utgjutes så finns ingen förlåtelse”)
Jesus ”blev en förbannelse” och räddade människan till gemenskap med Gud, när Han tillräknas människans synd och blir behandlad som om Han vore syndaren som ska sona sitt brott.
Mitt genom ”denna förbannelse” står det att ”Gud VAR I Kristus och försonade”.
Ngt som Michael förnekar med sin JDS – lära, om att Fadern och Sonen är åtskilda och Gud och människa är åtskilda på korset. Då är inte längre ”Gud i Kristus och försonar”.
HaFo
----------------------
SÅ (Messianska föreningen), tar varje tillfälle att försöka tränga in med sin lära att Jesus inte är Gud, utan enbart en människa med ett speciellt uppdrag från Gud.
Detta har väl bemöts i spaltmil på diverse bloggar. Så därför passar jag denna gång på SÅ:s invit. Dessutom hamnar det under fel ämne här. Liksom att JDS lärans ventilerande gör det.
Vad jag ville visa på var Stanley Sjöbergs dubbla budskap, när han dels så riktigt tar avstånd från uppenbara förförelser i tiden, men samtidigt bejakar såväl trosförkunnelsen som katolicismen och dess företrädare.
Att vi gled in på JDS var jag väl orsak till, när jag för att visa på vilken skrämmande okunskap som Stanley uppvisade i förhållande till den läran ngt pekade på vad Skriften säger gentemot denna lära.
Och även visade på att den läran om att Fadern och Sonen och Gud och människa är åtskilda på korset, är ett ”anti – evangelium”,
där Jesus är lika misslyckad som Adam och lämnat människan kvar under syndens konsekvens, enär då det lades på Honom, så dog även Han i likhet med Adam den andliga döden och åtskildes från Guds liv och den livgivande eviga gemenskapen med Gud.
Eftersom jag tydligen retar upp många, så fort jag uttalar mig, så lämnar jag detta ämne, då jag knappast har mer att tillföra kring Stanleys dubbla budskap.
HaFo
