Cato:
"Midt oppe i det hele framstår Ulf Ekman, en mann som har forårsaket så mye splittelse, fram som enhetens profet!
Noe er 'på tok!!"
---
HaFo:
Helt visst är det "på tok"!!
Det är lika galet, som när Ekman ska framträda till att vederlägga Gardells förnekelse av vem Jesus ÄR i dennes bok. Gardell är vilse. Men bringar det klarhet om villoläraren Ekman ska bemöta Gardell??
---
För mig känns det så självklart, att vad MFS framför, egentligen bara är en annan variant av förnekelse av att Jesus är Gud själv i kroppslig gestalt på korset, som går igen i så många andra sammanhang, som t.ex. i Gardells bok (som bemöts av Ekman = en villolärare ska tillrättavisa en annan villolärare = total förvirring!!).
---
Ekman företräder ju själv, genom läran om Jesu andliga död, samma lära, som Gardell, där Jesus på korset är skild från Gud och enbart, är en från Gud skild, andligt död människa.
Dessutom en människa som är synd till sitt väsen och i dess mest extrema variant av trosförkunnelelse, har satans natur (ngt Ekman tagit avstånd ifrån), men konsekvensen är egentligen den samma, så länge han hävdar att Jesus skilldes från Gud och dog andligen,
så att enheten och helheten av Fader Son och Ande i den ende Guden av "Jag är Herren, Herren är en", blir upplöst och att enheten och helheten av Gud och människa förenade i Kristi person, blir upplöst i en åtskillnad mellan Gud och människa (andlig död).
Då är inte längre "Gud i Kristus och försonar världen/människan med sig själv", som Skriften säger!!
Det är då samma lära som i MFS, Jehovas Vittnen och hos Gardell etc. etc, som man under vackra ord egentligen förmedlar, samtidigt som man menar sig gå emot förförelsen i dessa sammanhang. Kan förvirringen bli större än så på den andliga arenan?
---
Michael G. Helders, menar att det finns en sanning i läran om Jesu andliga död och att Sonen i Guds oupplösliga enhet skildes från Fadern - eller?.
Vari finns det i så fall, ngn sanning av att Guds person av Fader Son och Ande upplöses?
Var finns då i så fall, ngn sanning i att Jesus på korset, inte är Kristi person (Gud och människa försonade/förenade i Kristi syndfria rättfärdighet och Gudomlighet), utan är en från Gud skild andligt död människa?
---
Det är allt, i mina ögon, samma lära som i MFS, Jehovas Vittnen och trosförkunnelsen ( och från en annan vinkel förnekelse av vem Jesus ÄR i katolicismen), med en, under väldigt vackra ord, en bejakelse av, att Jesus på korset inte är fullt ut människa och fullt ut Gud förenade/ försonade i Kristi person, Gud själv kommen i kroppslig gestalt.
Ngt, som man samtidigt menar sig gå emot och ta avstånd ifrån!
Kan förvirringen bli mer total?
HaFo
Återger en mailväxling på grund av detta ämne:
---
Ett försök till svar och funderingar kring ett mail som jag fick:
-------
"påstår Gardell på något sätt att Jesus inte alls är Gud? eller menar Gardell "bara" att Jesus inte är Gud på korset hela tiden...??Alltså att Jesus inte är Gud vid dödsögonblicket!"
HaFo:
Som jag uppfattar det, så är aldrig Jesus i ngt skede, Gud själv kommen i kroppslig gestalt, för Gardell, utan enbart en människa med ett speciellt uppdrag och Guds representant? Ungefär som i MFS.
Vad jag förstår, så enligt Gardel, så är det inte så att Jesus försonar och förenar Gud och människa med varandra, i Guds jordiska kropp, Kristi kropp av Gud och människa förenade, när Gud i Kristus ("Ordet som var hos Gud, och Ordet som var Gud, vart kött")
Om jag förstår Gardell rätt så är Jesus ett verkligt gott exempel att efterleva och att Jesus,
"uppstår" i de människors sinnen, som är beredda att efterleva hans ideal.
Jesu uppståndelse, är alltså inte kroppslig, utan sker i de människors sinnen och hjärtan, som "efterföljer Honom".
----
Jag kan ha missuppfattat vad Gardell egentligen menar.
Hans "teologi" är ju väldigt "flummig" och oklar, så det är inte så "tvärsäkert", vad han egentligen menar och står för, men ändå så är denna "dimmiga teologi", ngt som ger honom "doktorshatt".
Samatidigt som hans "teologi", tydligen är väldigt "up to date" och populär både inanför och utanför kristrenheten!!
Och hans svar i DAGEN i samtalet med Svärd, var ju tämligen dubbeltydigt, oklart och som en enda "dimridå"! Med en "samtidig touch" av att vara "ödmjuk och troende".
---
Du säger:
"Risken med Stefan Svärds dialog med Gardell är kanske att de är "någorlunda överens" i sak.
Till slut kanske (eller möjligen redan nu) går deras samtal att tolka det på det viset.På så sätt, kan folk vilseledas att de i stort sett delar samma tro....Förrvirringen späds på ytterligare, i så fall..."
HaFo:
Visst är det så att både Ekman och Svärds (själv efterföljare till Ekman och en produkt av LO:s Bibelskola), "bemötande" av Gardell, enbart skapar förvirring!
De delar ju egentligen samma förnekelse av vem Jesus ÄR och därmed även förnekar de betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa föprsonade/ förenade) kropp och blod på korset.
---
Djurfeldt, ger sig in i "dimman" och försöker "bringa klarhet" i DAGEN, samtidigt, som han både numer bejakar, Ekman, trosförkunnelsen, katolicismen och dessas bägge företeelsers företrädare.
SÅ VISST ÄR FÖRVIRRINGEN TOTAL på den andliga arenan!
HaFo