Forts samtal från bloggen:

Tuve säger:

"Harry Forsgren

Visst skall vi be alltid. Trots att jag kan föra en konversation med andra mitt i vardagens rush, så är det svårare att komma varandra nära mitt i en mängd aktiviteter och händelser."

HaFo:

Jag kan hålla med Dig och förstå mycket i vad Du skriver Tuve.

Jag bara vill komma bort ifrån att vi skulle behöva ha en viss böneställning, ha en viss koncentration, viss stillhet, eller be i ett visst sammanhang, eller med en viss teknik, eller "tömma mig själv och lyssna", eller vara med i en viss ceremoni eller ritual, för att kommunikationen mellan Jesus och mig skulle fungera bättre.

Den "dubbla kommunikatonskanalen", mellan mig och Jesus är öppnad i och genom Hans blodsoffer på korset, varefter jag har fritt tillträde till "nådens tron, för att undfå nåd och hjälp till rätt tid".

Detta genom min hjälpares, Den Helige Andes närvaro i Ordet och mitt hjärta, sinne, känsloliv och förstånd, som bistår och är just den hjälpare som "vill leda in i hela sanningen", som "är summan av Guds Ord".

Ska det få ske med oss måste vi våga att släppa taget om all den villfarelse, som nu via antikrists ande och blinda andliga ledare, i snart alla sammanhang, gör om intet, vem Jesus är och betydelsen av offret av Kristi person kropp och blod på korset.

Allt ingår det i förberedelsen av avfallet som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan.

Hälsa inte antikrist välkommen som Kristus, (eller påven välkommen som Kristi ställföreträdare, som är ett led i att hälsa antikrist välkommen som Kristus)! I vilket sammanhang Du än befinner Dig!

HaFo