Andy på

http://www.glandberger.net/2008/10/kontemplativ-bon/#Kommentar-54398

har satt in en artikel om Kontemplativ bön:
---
Dagens artikel ska handla om kontemplativ bön med dess olika förgreningar. Då detta är ett enormt stort ämne är det möjligt att det jag berör endast är en liten del av kontemplationens värld.

En del kommer nog tycka att det som framläggs är ofullständigt och orättvist, medan en del andra kanske inte förstår något av det som skrivs.

Mitt mål är att de fakta som läggs fram ska tala för sig själv, och jag har gjort mitt yttersta för att inte låta fördomar styra det jag skriver om. Min slutsats kan du läsa helt på slutet där jag också preciserar vad jag anser om kontemplation enligt det jag hittills läst i ämnet.

Under artikelns gång har jag inte skrivit så mycket om de egna funderingarna, men som sagt finner du de i epilogen.

Kontemplation

Många menar att kontemplativ bön representerar något som inte har med Bibelns budskap att göra, men vad är egentligen kontemplativ bön?

“Kontemplativ andlighet:

En övertygelse som använder urgamla mystiska metoder för att framkalla förändringar av medvetandet (tystnaden) och har sina rötter i mystik och det ockulta men ofta insvept i kristen terminologi.

Utgångspunkten för den kontemplativa andligheten är panteistiska (Gud är alla) och panentheistik (Gud är i alla).

Gemensamma termer som används för denna rörelse är “andlig bildning”, “tystnaden”, “i stillhet”, “urgammal visdom”, “andliga discipliner,” och många andra.” (1)

Contemplative practices facilitate and deepen our relationship with God. They are an opportunity to invite the Indwelling Presence into everything we do. Contemplative practices give us the eyes to see and the ears to hear God calling us to the banquet.” (2)

Mitt intryck är att många kristna ser på kontemplation som ett fint sätt att vara tillsammans med Herren på, och kontemplation är numera ett begrepp inom hela kristenheten, inklusive den karismatiska.

Nedanför nämner jag en bara en liten del del av de olika förgreningar som finns inom det som räknas som kontemplativ bön, och kanske borde vara så ärlig att jag redan nu säger att jag på inget sätt ser någon orsak till varför en kristen borde hålla på med kontemplation såsom det beskrivs här enligt denna artikel. (Det är lite långt ned till epilogen för den som måtte undra vad jag menar…)

● Lectio Divina

● Centering Prayer

● Welcoming prayer

● Soaking

Enligt Cathoclic Encyclopedia finns det olika stadier i den kontemplativa bönen:

● Alldaglig bön och förvärvade kontemplation

● Högre kontemplation

● Mystisk förening

Den alldagliga bönen

1. Den muntliga bönen

2. Meditation, även kallad metodisk bön, eller bön för eftertanke, där kan också den meditativa behandlingen ingå

3. Den påverkande bönen

4. Den enkla bönen (prayer of simplicity, or of simple gaze)

Högre kontemplation

1. Ofullständiga mystiska föreningen, eller bön tyst (från latinets quies, tyst, som uttrycker en känsla som uppstår i detta skick)

2. Den hela, eller semi-extatisk, union, som St Teresa* ibland kallar föreningens bön (i sitt “liv” som hon också använder sig av termen hela föreningen, entera Unión, Ch. xvii)

3. Den extatiska föreningen, eller extas/hänryckning, och

4. omvandlade eller gudsförklarande föreningen, eller andliga äktenskap (korrekt) i själ med Gud.

(*St. Teresa av Avila)

Mystisk förening

Föregående idéer kan vara mer exakt enligt angivna det är lätt att urskilja linjer av avgränsning. Den mystiska föreningen kommer att kallas:

1. Andligt tyst när den gudomliga funktionen fortfarande är alltför svag för att förhindra distraktion: med andra ord, när fantasin fortfarande behåller en viss frihet;

2. Hela föreningen - när dess styrka är så stor att själen är fullt sysselsatt med det gudomliga syfte, medan å andra sidan, sinnena fortsätta att agera (under dessa förhållanden, genom att göra en större eller mindre ansträngning, en kan upphöra från bön) ;

3. Extatisk när kommunikation med den yttre världen är skadad eller nästan så (i detta fall kan man inte längre har frivillig rörlighet eller har viljans energi)

Förvandlande förening

När det gäller att omvandla föreningen, eller det andliga äktenskap är det här tillräckligt för att säga att det består i det vanliga medvetandet av en mystisk nåd som alla skall ha i himlen: förutseende av den gudomliga naturen.

Själen är medveten om det gudomliga stödet i det överlägsna övernaturliga, det av intellekt och vilja. Andliga äktenskap skiljer sig från andliga trolovningar eftersom den första av dessa tillstånd är permanent och den andra bara övergående.

Pionjärer inom kontemplation

Inom den kontamplativa världen finns det många som efterlämnat ett arv efter sig, och en del av dessa önskar jag ge en kort presentation här. Detta är som sagt endast en kort och ofullständig presentation av dessa, och för att få en större inblick i deras liv och vad de lärde rekommenderas du göra en del självstudier.

Givetvis är detta något alla inte har intresse för, så det gäller nog bara de speciellt intresserade även om jag personligen anser att man borde studera dessa för att i större grad förstå vad kontemplation handlar om.

St. Catherine of Siena (1347-1380)

Italiensk mystiker och politisk aktivist som fostrades av Dominikanerna. Fick en vision där hon menade att Kristus hade accepterat henne som Sin brud. Hon talade mycket om Guds kärlek och att Han var “crazy in love” med oss.(”pazzo d’amore.”)

Meister Eckhart (1260-1327)

En av de största av de kristna mystikerna. Från Tyskland, fostrad av Dominikanerorden, blev professor som undervisade vid flera av Europas universitet. “Gud i oss” är ett nyckelord för att beskriva Eckhart.

“I AM can be spoken by no creature, but by God alone. I must become God and God must become me, so completely that we share the same “I” eternally. Our truest “I” is God.”

The Cloud of Unknowing (anonym munk)

En okänd munk som skrev en bok om kontemplation på 1500-talet. Citeras ofta av kontemplativa evangelikala så som Richard Foster och Henri Nouwen.

Take just a little word, of one syllable rather than of two … With this word you are to strike down every kind of thought under the cloud of forgetting.” (Citat från boken “The cloud of Unknowing”)

Julian of Norwich (1342-1423)

Englands största mystiker enligt Thomas Merton. Fick flera visioner och uppenbarelser, eller visningar som hon själv kallade dem. Dessa skrev hon ned och beskrev detaljerat och analyserande om vad de handlade om. Hon mediterade över dessa.

“And I saw no difference between God and our Substance: but as it were all God.” (JoN)

“For in man is God, and God is in all. And I hope by the grace of God he that beholdeth it thus shall be truly taught and mightily comforted…” (JoN)
“And after this I saw God in a Point, that is to say, in mine understanding, — by which sight I saw that He is in all things” (JoN)

St. Ignatius Loyola (1491-1556)

Behöver kanske ingen närmare presentation. Känd framträdande katolsk mystiker från Spanien som grundade Jesuitorden. Skrev en bok på 200 sidor, “Spiritual Exercises”, som omhandlar olika meditationsformer, böner och en del varierade mentala övningar.

Läsaren uppmanas följa de angivna övningarna och bönerna under en period på fyra veckor för så att besluta sig inför Gud om något existentiellt. En central ledare av motreformationen. Uppskattas högt av hängivna katoliker.

St. Teresa of Avila (1515-1582)

Karmelitnunna och spansk mystiker. Också känd som St. Teresa of Jesus.

“Hon tillbringade långa timmar i meditation som hon kallade “tystnadens bön” och “föreningens bön.” Under sådana böner hon ofta gick in i en trans, och ibland företok hon mystiska flygningar där det kändes som om hennes själ lyftes ur hennes kropp.

Hon sa extatiskhet var som en “löstagbar död” och hennes själ blev vaken till Gud som aldrig förr när de inre förmågorna och sinnena är döda.”

(http://www.themystica.com/mystica/articles/t/teresa_of_avila_st.html)

St. John of the Cross (1542-1591)

Kallas också för “Doctor of Mystical Theology”. Grundade “Karmelitorden” (Discalced Carmelites -“barfotade karmeliter”) tillsammans med Tereas av Avila som han även samarbetade med under en stor del av sitt liv. Skrev fyra böcker.

Brother Lawrence (1611- 1691)

Broder Lawrence utvecklade en teknik - främst genom inspiration och intuition - som leder till resultat som liknar de som utvecklats av den kvarstående praktiken av Zen eller Mindfulness meditation. Var en del av Karmelitorden och mycket influerad av Teresa av Avilas läror.

“Broder Lawrence är ofta citerad av kontemplativa författare för hans vana att vad han kallade “öva närvaro av Gud.” Men flera ifrågasätter om detta var Gud. En hängiven förespråkare av Broder Lawrence sa följande:

“Det sägs om Broder Lawrence att när något hade tagit hans sinne bort från kärlekens närvaro skulle han få “en påminnelse från Gud” som så berörde hans själ att han “ropade, sjöng och dansade våldsamt som en galen man.” Du kommer att märka att påminnelserna kom från Gud och inte var hans eget uppförande.”

Broder Lawrence sa att de hemliga samtalen med Gud måste återupprepas ofta under dagen, och för att det skulle kunna utföras riktigt var det viktigt att hjärtat måste tömmas för allt annat.

Madam Guyon (1647-1717)

Madame GUYON var en romersk-katolsk mystiker som levde under 1700 och 1800-talet som en främjare av “quietism,” som handlar om att bli så passiv att du blir likgiltig för allt.

Detta var en extrem form av romersk-katolsk mystik som betonade rensning av ett inre liv och ingår tron att man skulle kunna se Kristus synligt.

“Här [det kontemplativa tillståndet] är allt Gud. Gud är överallt och i alla ting.”
(Madame Guyon)

Detta var bara ett lite urval av de kontemplativa mystikerna som präglat och format kontemplationens värld. Det finns många, många fler, och självklart mycket mer som kunde skrivas om dessa som nämnts.

Jag kan inte förstå på vilket sätt deras liv och läror kan berika en kristen persons böneliv - andliga uppenbarelser av olika slag, extatiska manifestationer, mystik och obibliska läror från andra religioner.

De jag vill ägna lite mer uppmärksamthet är personer som präglar den meditativa andligheten idag, och som på ett speciellt sätt markerat sig under andra halvan av 1900-talet och början av 2000-talet.

Thomas Merton (1915-1968)

Det har sagts om Thomas Merton att “Det Martin Luther King var för människorättigheterna och det Henry Ford var för bilen, är Thomas Merton för kontemplativ bön.”Vem var då Thomas Merton och vad är det som gjort att han omtalas som en av de mest inflytelsesrika inom den kontemplativa bönen?

Merton var en amerikansk katolsk kontemplativ mystiker och var en del av “The Abbey of Our Lady of Gethsemani”, en kommunitet av munkar som tillhörde Trappistorden (”The Order of Cistercians of the Strict Observance - Ordo Cisterciensis Strictioris Observantiae) som är en en av de mest asketiska romerskt katolska klosterordnar som finns och som givetvis praktiserar kontemplation.


Även om den kontemplativa bönrörelsen fanns århundraden innan han kom på banan, tog Merton det ur sin monastiska ram och gjorde den tillgänglig för och omtyckt av massorna. Det är intressant för mig att många människor fortfarande tror filmstjärnan Shirley MacLaine haft störst inflytande i New Age.

Men för mig är Thomas Merton utan tvivel den som har påverkat New Age-tänkandet mer än någon annan de senaste årtiondena. Merton författade en av de mest klassiska beskrivningar av New Age-andlighet jag någonsin stött på. Han förklarade:

“Det är en härlig öde att vara medlem av mänskligheten, … nu inser jag vad vi alla är …. Om bara de [människor] kunde se sig själva som de verkligen är … Jag antar att de stora problemet skulle vara att vi skulle falla ner och dyrka varandra … i mitten av vår existens är en punkt i tomheten som är orört av synd och av illusioner, en punkt av den rena sanningen … Den här lilla punkten … är den rena härligheten av Gud i oss. Det är i alla.” (3)

Under hans sista år blev han djupt intresserad av asiatiska religioner, särskilt Zen Buddhism, och för främjandet av den öst-västliga-dialog. Efter flera möten med Merton under de Amerikanska munkars resa till Fjärran Östern 1968, prisade Dalai Lama honom som en som hade en mer djupgående förståelse av buddhismen än någon annan kristen han någonsin känt.

Thomas Merton sa:

“Jag ser inga motsättningar mellan Buddism och Kristendom… Jag aktar bli en så bra buddist jag bara kan.” (4)


Thomas Keating

Thomas Keating är en katolsk mystiker som inte på något sätt döljer sin begeistring för de österländska religionerna och det de har att erbjuda i form av både meditationsformer och visdom.

Han talar mycket varmt om bl.a zenmeditation, något som även fått inpass i svensk kristenhet. Låt mig återge delar av en intervju med honom gjord av Common Boundary och som återges på Rosaries of Divine Union. (5)

CB: Did your experience with Zen inform your Christian faith?

TK: Yes, it enriched it. I read the Gospel from a different perspective and saw the truth of Zen in much of the Gospel. Buddhism is a very advanced religion. Roshi Sasaki, who is still functioning at 89 in Mount Baldy in Los Angeles, thought that Zen could help Christians become better Christians.

He saw-and I would certainly adhere to his insight-that there is a certain Zen quality in all religions.

It is a fundamental religious attitude. Centering prayer is very rich but quite diffuse and tends to put the emphasis on grace in a way that perhaps needs to be balanced by the Zen attitude, which is that we have to do something, too. Actually, St. Ignatius expressed it well when he said,

“Act as if everything depended on you, and trust as if everything depended on God.” Well, how do you do that? That is a koan. You could spend a lifetime trying to figure out how to do that. What the world religions all have in common is [the fact that] transcendence is the name of the game.

This means first having a self and then surrendering it, opening oneself to union with God, which is a gift.”

Det ska tilläggas att Keating inte accepteras inom alla katolska kretsar, och att en del anser att hans kontemplation gränsar till new age.

På trots av detta utövar denna man ett stort inflytande inom den kontemplativa bönerörelsen, och det faktum att han så tydligt talar om hur de olika religionerna i grund och botten hör ihop borde ju få en evangelikal kristen att ta avstånd från de tekniker han använder, men så är tyvärr inte fallet.

Jag låter en del av videos med Keating tala för sig själv, och den som efter att ha satt sig in i vad denna man lär och fortfarande anser det är bra och att det är en del av det kristna livet borde kanske byta religion. Buddismen vore kanske närliggande att föreslå.

Videos

Videon övanför: Mötet mellan Thomas Keating och Dalai Lama ses på som viktigt i den kristne dialogen. Lades grunden för en världsreligion organiserad från Rom här?

Videon ovanför: Gods of the New Age. Fortfarande kanskje denna film är den viktigaste dokumentationen om New Age-rörelsens ursprung och syfte.

Kontemplativ bön och kundalini

Har kontemplation något med kundalini att göra? Om du som praktiserar kontemplation läst så här långt och känner en stigande irritation över det jag skrivit om hittills, kanske du ser rosenrött när jag nu påstår att kundalini och kontemplativ bön är besläktande med varandra.

“Is the practice of kundalini and contemplative prayer the same? Father Thomas Keating, who has inspired many evangelical contemplatives like Henri Nouwen, Richard Foster, and Brennan Manning, wrote the foreword to Philip St. Romain’s book, “Kundalini Energy and Christian Spirituality.” In the forward, Keating acknowledges that kundalini is the same as Christian contemplation. He states:

“Since this energy [kundalini] is also at work today in numerous persons who are devoting themselves to contemplative prayer, this book is an important contribution to the renewal of the Christian contemplative tradition.

It will be a great consolation to those who have experienced physical symptoms arising from the awakening of kundalini in the course of their spiritual journey …

Most spiritual disciplines world-wide insist on some kind of serious discipline before techniques of awakening kundalini are communicated. In Christian tradition … the regular practice of the stages of Christian prayer … contemplation are the essential disciplines…”" (6)

Epilog

Det är intressant att se hur kundaliniyoga, yoga i olika former generellt, TM, soaking och kontemplativ bön verkar höra samman.

De tillhör samma familj men har olika namn och form, men i sin natur verkar det gå ut på det samma: att få kontakt med det gudomliga genom olika tekniker och läror.

Jag har alltid haft en känsla av att det kontemplativa inte är något bibliskt, utan en sammanblandning av olika österländska religioner och mystik.

Det tycker jag ha fått bekräftat genom det material jag läst under arbetet med denna artikel, och det tragiska är att det inte baserar sig på fördomar, men fakta utifrån historiska källor och text och bildmaterial från nyare tid.

Jag vet att jag i denna artikel endast berört en liten del av vad man kan finna inom kontemplation, och en del kommer säkert reagera på att kontemplativ bön framställs som något österländskt och ockult.

Jag kan inte annat än beklaga om ni blir sårade av detta, men utifrån mitt perspektiv och mina kunskaper är kontemplativ bön något en bibeltroende kristen inte borde befatta sig med.

Det öppnar upp för en andevärld som innehåller så ofantligt mycket mer än Gud, Jesus och den Helige Ande.

Jag tror för övrigt inte att man genom kontemplativ bön såsom den presenteras i artikeln och de olika länkarna, öppnar upp för den Helige Ande, men för demoniska krafter, och det är allvarligt!

Soaking är en förgrening av kontemplativ bön, och med tanke på vad jag läst om kontemplation under de sista veckorna, förundrar det mig att en del katoliker tagit avstånd från soaking.

Det är ju det samma som flera av de andra kontemplativa meditationsteknikerna och borde välkomnas av de som omfamnar kontemplation!

I en artikel som kommer snart kommer jag tillsammans med andra författare skriva om den bibliska modellen för att vila i Herren, grundat på Ordet och bön generellt.

Det omfattar inte österländska religioners meditationstekniker, extatiska upplevelser och spirituella upplevelser (talar inte om upplevelser man faktiskt kan ha med Fadern, Sonen och DHA).

Det är inte med glädje jag har skrivit och jobbat med den här artikeln, för jag är ledsen över utvecklingen i den frikyrkliga kristenheten där jag trots allt har mina rötter.

Nyandlighet, österländska religioner och det jag menar är onda andars lära har smugit sig in i de flesta sammanhang inom kristenheten.

Jag hoppas vi kommer se en uppvakning, och då talar jag inte om en kundalini awakening.

Vad händer i kristenheten egentligen? Det är något jag säkerligen kommer fokusera allt mer på under vintern och våren, och jag hoppas och tror att en del av artiklarna kommer vara intressanta och informativa. Har en del tips jag jobbar med…

Apropå frikyrkan så skickade jag några frågor till Livets Ord i förbindelse med denna artikel, men tyvärr har all respons uteblivit. Frågorna som ställdes var följande:

1. Hur ser Livets Ord på:

Kontemplation generellt?

Lectio Divina?

Centering prayer?

Soaking prayer?

Kristen meditiation/rörelser så som t.exTaizé och emerging church?

2. Praktiseras kontemplativ bön inom Livets Ord, och om ja - vilken slags kontemplation?

3. Kan man säga att det finns motsättningar mellan kontemplation och Bibelns lära om att vara stilla och grunda på Herrens Ord?

4. Finns det en chans för att gränsen mellan inre bön och new age suddas ut inom delar av den kontemplativa bönen?

Om svar erhålles återkommer jag med dessa. På sikt kommer det kanske en artikel om tidböner och kontemplation bön jag inte berört ordentligt här, så som Lectio Divina, Centering prayer och liknande.

Det finns mycket att skriva om i detta ämne!

“Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro.” (Psalm 23)

“Ditt majestäts härlighet och ära vill jag begrunda och dina underbara verk.” (Psalm 145:5)

“Prisa HERRENS namn, ty endast hans namn är högt, hans majestät når över jord och himmel.” (Psalm 148:13)

Stort takk till Lars Frelsøy för arbetet med research inför denna artikel!

Gud välsigne dig!
/Andy

Källor och länkar.

1. http://www.lighthousetrailsresearch.com/christianmysticspast.htm

2. http://www.contemplativeoutreach.org/site/PageServer?pagename=about_practices

3. Från “A TIME OF DEPARTING” av RAY YUNGEN - som citerar Thomas Merton, “Conjectures of a Guilty Bystander” (1989 upplagan, 157-158)

4. David Steindl-Rast, “Recollection of Thomas Merton’s Last Days in the West”
(Monastic Studies, 7:10, 1969

5. http://www.livingrosaries.org/interview.htm

6.

http://www.onetruthministries.com/KundaliniContemplative.htm

Thomas Keating undervisar meditation

Kort video som ifrågasätter kontemplation

Artikel om kundalini och kontemplation

HaFo kommentar till Andys artikel kring kontemplation:

Varför ska man behöva krångla till det!!

Ingen behöver "tömma sitt sinne" i olika tekniker ala österländska villfarelsers modell, för att enkelt och naturligt umgås med sin Frälsare och Herre och Hans Ord!

De ockulta andemakter som ligger bakom de meditationstekniker, som egentligen har sina rötter i mysticism, ockultism och österländska religioner, är inte att leka med, utan kommer att på endera eller andra sättet att göra sinnet och hjärtat dunkelt inför vem Jesus är och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset.

Men dessa utövningar, kan säkert ge känslomässiga upplevelser av andlig art. Men inte handlar det om att komma närmare Jesus.

Vi kan aldrig komma närmare Jesus, än när Han som vår ställföreträdare utropar, att det är fullbordat och Han i sin person av Gud och människa förenade, besegrat synden konsekvenser och åtskillnaden från Gud i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet och bar fram det försonande offret av Kristi persons kropp och blod på korset.

Vi kan aldrig komma närmare Jesus, än när Gud låter förlåten in i det allra heligaste brista vid offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset och visar att nu är vägen in till Hans gemenskap för människan öppen.

Inte behöver vi "tömma våra sinnen" i kontemplation och meditation! Vi behöver bara bejaka vad Guds Ord säger om vem Jesus är och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod och så enkelt, som med en vän umgås med vår Frälsare och Herre och Skriftens Ord!!
-----

Vad jag menade är, om att vi för att “vara stilla inför Herren”, behöver använda oss av olika tekniker, varav en del som Andy pekat på, har sina rötter i New Age, österländska religioner och ockulta sammanhang, så tror jag "vi går över ån efter vatten" och samtidigt riskerar att börja dricka ur grummligt vatten.

Vi behöver ingen speciell taknik för att vara stilla inför Herren. "Han är Dig nära i ordet i din mun".

Allt är öppet för umgängelsen med Gud genom Jesu blod som han PÅ KORSET bar fram ända in i det allra heligaste.- Guds gemenskap.

I den värsta "rusningstrafik", får jag stundligen rikta mina tankar, känslor mot Honom och samtala med Honom och Han med mig.

Det är bara att krångla till det att tro att vår kommunikation skulle fungera bättre i vissa kroppsställningar eller genom koncentration på att vara stilla och lyssna eller att vi ska samlas i ett visst sammanhang för att bli stilla inför Herren.

Inför Gud och ständig kommunikation med Honom är linjen alltid klar i och genom Hjälparen - Den Helige Ande.

Men visst, det är inget fel att ta sig speciell tid för att sitta ned och i lugn och ro samtala med Jesus vår Herre.

Men i den stillheten ska vi INTE blanda in ngn form av vissa kroppsställningar eller ngn viss form av koncentration eller att på ngt sätt "tömma sinnet" för att var "mottaglig för Andens flöde" "och bara ta emot vad Gud vill göra". Då är man snart innne på ockulta upplevelser och manifestationer som vi såg prov på i Lakeland.

Hafo

Jag har inga som helst ceremonier, riter eller viss kroppshållning när jag ber. Jag är hela tiden mitt i allt bestyr, med förstånd, känsla och sinne riktat mot Jesus i en "tvåvägs" kommunikation med Honom.

Utan några större åthävor och speciell koncentration eller "stillhet".

Jag umgås stundligen med Jesus, som jag umgås och kommunicerar med mina vänner och medmänniskor, när jag delar tankar och känslor med dem och lyssnar till vad de vill förmedla tillbaka.

Det behövs inga krångligheter! Jesus är Dig nära i ordet i Din mun. Vägen till umgängelsen med Gud är öppen genom offret av Kristi persons kropp och blod på korset.

Där ska vi inte blanda in några speciella tekniker och någon speciell "stillhet", ngn "speciell gemenskap", eller någon speciell "böneställning" eller " speciell böneform", för att det ska fungera.

Det är "märkvärdigheter", som de onda andarna vill lura oss in i med sina spel, istället för att vi i all enkelhet i varje stund oavsett "lugn eller storm", är genom Kristus förenade med Gud och har ständigt fullt tillträde till att i den Helige Ande ha gemenskap och kommunikation med vår Herre och Frälsare!

HaFo

Jag ber ofta med händerna på bussratten, medan jag kör buss.

Det är knappast så klokt att då hålla dem på ngt annat vis just då. Men det går bra att även be då.

Jag ber inte med mina händer, utan i ande och sanning i hjärta, sinne, känsla och förstånd. Och det funkar bra överallt och när som helst.

Vad jag menar, att man inte behöver bli fixerad vid någon viss böne - ställning, nån viss koncentration och "stillhet" eller vara tillsammans i vissa sammanhang, för att kommunikationen med Jesus ska fungera.

Vägen till kommunikationen med Jesus och inträdet till "nådens tron", är ständigt öppen i och genom Jesu blod och vår hjälpare, den Helige Ande.

Jag ber inte med mina händer, utan i livets alla skeende, vare sig jag är i stillhet, eller ute i brusande arbetsliv, så är hela min person i hjärta, sinne, känsla och förstånd, riktad mot Jesus Kristus.

Och det funkar bra överallt och när som helst. Utan några som helst specifika böne - ställningar och speciella "stilla sammanhang", ceremonier eller ritaler.

Jesus kan möta mig i den mest stressade och pressade situation. Det är ju då, som jag behöver Honom som mest.

Och då möter Han mig där. Och Han är inte beroende av att jag ska inta en viss böne - ställning eller komma i en viss stillhet, för att vi ska umgås med varandra.

HaFo

Forts från Bloggsamtal i ämnet:

Staffan:

"En ung rysk intellektuell kvinna sysslade på 80-talet med yoga. En dag testade hon Jesus-bönen som mantra — och fick uppleva Jesu närhet och kärlek!"
---

HaFo:

Var det Bibelns Jesus, som hon kom i kontakt med, eller var det "en annan/en istället för Kristus/ antikrists ande, som hon kom i kontakt med, eftersonm det är den anden som ligger bakom Yogan och dess utövning, som hon höll på med!?
---

Rudie:

"Her var det mye undervisning om Yoga. Hvorfor er det det?"

HaFo:

Gissar att det beror på att det blivit en "modefluga", bland många kristna med Yoga och att de inte alls förstår vad de därmed ger sig i lag med av "onda andars spel" och att det finns människor som är vakna över detta och vill varna för det!

Vilken Jesus är det som man börjar "älska och umgås med", vid Yoga, meditation, kontemplation, stillhet, koncentration, soaking, olika böneställningar, kroppshållningar, bönetekniker och diverse
"andningsövningar"??

Knappast Bibelns Jesus, som man bara enkelt kan umgås med, utan några rituler, ceremonier eller "speciella åthävor".

Se upp med att Du skulle behöva ha en viss böneställning, ha en viss stillhet, en viss kropphållning,
"andningsteknik" etc. för att bättre kunna umgås med Jesus, Din Frälsare och Herre!

Då har Du med "onda andars spel" att göra och inte Guds Ande, där Jesus gjort allt för Dig och Du bara får bejaka vem Han är:

Gud själv kommen i jordisk kroppslig gestalt ("Guds fullhet lekamligen", "Kristus kommen i köttet") där Han besegrar syndens konsekvenser i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet och som därmed kan bära fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset!

Och bara enkelt under livets alla omständigheter, kan få fritt och för intet, på grund av Hans förtjänst, ha en innerlig umgängelse och kommunikation med Honom!!

HaFo

Fortsatt samtal från bloggen:

Vill kommentera följande citat en bit härovan:

“Den helige Ande vill göra bibelordet levande för oss, och det är som jag ser det genom att vara stilla inför Herren och vara lyssnande.”

HaFo:

Den helige Ande kan lysa upp Bibelord som vi läst, mitt i den värsta turbulens och stressade situation och att jag t.ex. springer för fullt i motionsspåret, eller befinner mig i den värsta rusningstrafik.

Gud är inte beroende av att vi “stillar oss och lyssnar”, för att Han ska kunna kommunicera med oss.

Och vi får ha alla sinnen vända mot Honom mitt i all stress i vardagen och vi är välkomna fram till “nådens tron för att undfå hjälp i rätt tid”, oavsett om vi är “stilla” eller inte, har en speciell “böneställning”, intagit en viss koncentration, är “speciellt lyssnande” eller inte.

Springer jag tillsammans med ngn i motionsspåret, eller sitter bakom bussratten, så kan jag kommunicera med andra.

Varför skulle jag då inte kunna göra det även med Jesus, som är mig lika nära vare sig jag är “uppvarvad” eller “stilla”?. Befinner mig i ett “världsligt sammanhang”, eller tillsammans med troende som böjer sina huvuden och knäpper sina händer.

Linjen till kommunikation mellan mig och Jesus och från Jesus till mig, är alltid lika öppen och fungerande, genom Jesu blodsoffer på korset, som gett mig fullt tillträde till Gud och den Helige Andes kommunikation med mig, genom sitt eget Ord och direkt i mitt hjärta, sinne, förstånd, känsla och kropp.

För det behövs ingen speciell teknik, speciell “stillhet”, speciell koncentration eller ngt speciellt “sammanhang”, för att det ska fungera.

HaFo

Forts samtal från bloggen:

Tuve säger:

"Harry Forsgren

Visst skall vi be alltid. Trots att jag kan föra en konversation med andra mitt i vardagens rush, så är det svårare att komma varandra nära mitt i en mängd aktiviteter och händelser."

HaFo:

Jag kan hålla med Dig och förstå mycket i vad Du skriver Tuve.

Jag bara vill komma bort ifrån att vi skulle behöva ha en viss böneställning, ha en viss koncentration, viss stillhet, eller be i ett visst sammanhang, eller med en viss teknik, eller "tömma mig själv och lyssna", eller vara med i en viss ceremoni eller ritual, för att kommunikationen mellan Jesus och mig skulle fungera bättre.

Den "dubbla kommunikatonskanalen", mellan mig och Jesus är öppnad i och genom Hans blodsoffer på korset, varefter jag har fritt tillträde till "nådens tron, för att undfå nåd och hjälp till rätt tid".

Detta genom min hjälpares, Den Helige Andes närvaro i Ordet och mitt hjärta, sinne, känsloliv och förstånd, som bistår och är just den hjälpare som "vill leda in i hela sanningen", som "är summan av Guds Ord".

Ska det få ske med oss måste vi våga att släppa taget om all den villfarelse, som nu via antikrists ande och blinda andliga ledare, i snart alla sammanhang, gör om intet, vem Jesus är och betydelsen av offret av Kristi person kropp och blod på korset.

Allt ingår det i förberedelsen av avfallet som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan.

Hälsa inte antikrist välkommen som Kristus, (eller påven välkommen som Kristi ställföreträdare, som är ett led i att hälsa antikrist välkommen som Kristus)! I vilket sammanhang Du än befinner Dig!

HaFo