Satte in nedanstående kring SKR på Ekmans blogg.

Förväntar mig inga svar eller reaktioner. Han för ju sin alldeles egen agenda, med en egen monolog, med en total arrogans till vad människor skriver på hans blogg.

Ekmans blogg är inte till för att människor, ska kunna framföra sina synpunkter (de kommer bara att tigas ihjäl), utan är bara till, för att Ekman ska kunna föra sin monolog och "briljera" och äras av alla som "stryker honom medhårs" i sin totala förblindelse, inför vilken manipulatör och förförare som Ekman egentligen utgör.

Kanske är Ekman lika vilsen tillsammans med Stanley och Hedin, inför årsmötet på Sveriges Kristna Råd?
---

Sedan det förra årsmötet har både Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan, från att tidigare ha varit observatörer, nu blivit "fullvärdiga medlemmar". Att dras in i en synkretisk förförelse sker inte direkt, utan i etapper.

Vad är det för ngt, som man nu lyckats bli "fullvärdiga medlemmar" (låter som en prestation att man äntligen 'rättat in sig i ledet' och är godkänd) i för slags gemenskap?

Är det inte ett sammanhang av synkretism, som kommer att leda framemot en falsk vilseförande ekumenik, som är på väg mot Rom och ställda under påven?

Kommer inte SKR även under KK:s ledning, att börja med en dialog med andra religioner och komma fram till att man "ska vara ett så världen kan tro" på den gemensamme Gud som man ändå har tillsammans?

Detta under vällovligt måtto om att tillsammans undvika konflikter, skapa fred, rättvisa och rädda världen från undergång av miljöförstörelsen. Under allsköns vackra ord, motiv och välvilja, om att "evangelisera och vinna världen för Kristus", kommer det ändå bara att bli ett led fram mot avfallet som ska hälsa antikrist välkommen som Kristus.

Det är inte Guds Ande, med enbart Skriften som ledstjärna, utan antikrists ande som med "uppenbarelsekunskapen" från trosförkunnelsen, katolicismens tillägg av utomskriftlig tradition, vilsna läror och en spiritistisk, ockultistisk tro, liv och utövning, som blandas in i denna strävan efter enhet.

Hur kan man tro att det är Guds Ande som leder till enhet och gemenskap med villolärare och villolära?

Det är ett verk av antikrists ande. Hur ska människor undgå att hälsa antikrist välkommen som Kristus, när man idag, av de kristna ledarna lärt sig, att antikrists verk, är ett verk av Gud.

Ekman var i all sin tidigare förblindelse, dock klar över förförelsen i katolicismen. Men nu är han även blind inför katolicismens förförelse!! Och de redan vilseförda adepterna, säger bara ja, tack och amen till dessa manipulerande ageranden från Ekman – eller?

HaFo

Under rubriken ”Vi vill inte gärna tala om synd”, så ger nu Ekman, på sin blogg, en helt annan bild av begreppet synd, än vad han tidigare har haft (fast han inte ändrat sig från de läror, som han startade ut med, då när han tidigare talade från Gud och lärde enligt trosförkunnelsen, från band och böcker som han skrev):

Då hette det att ”vi var syndare, men är nu verkligt rättfärdiga”.

Han menade då att vi, ”i vår egen ande, vår egentliga personlighet, är syndfria och skapade till likhet med Gud” och att om vi syndar, så beror det på ”att vi inte blivit förvandlade genom sinnets förnyelse, genom uppenbarelsekunskapen till vår egen ande”, utan att ”vår själ och kropp syndar, eftersom vi inte lärt oss leva i vår egen ande och djävulen därför fortfarande kontrollerar vår själ och kropp”.

Allt detta finns dokumenterat i tidigare material från Ekman. Läror som han inte ändrat sig ifrån då när han tidigare talade från Gud!

Ekman skriver nu:

”Här har nog troende blivit starkt påverkade av den värld runt omkring oss som inte gärna vill kännas vid att man faktiskt syndar.”

HaFo:

”den värld runt omkring oss som inte gärna vill kännas vid att man faktiskt syndar.”, stod ju faktiskt trosförkunnelsen och Ekman själv för i sin undervisning tidigare och som han inte ändrat sig ifrån.

Det var ju inte då den egentliga människan, som syndade i sin egen ande, utan där var man syndfri och verkligt rättfärdig och skapad till likhet mede Gud.

Är det då ”människan själv, och Ekman själv”, som syndar nu, eller är det bara Ekmans ”själ och kropp som står under djävulens inflytande” som även nu syndar?

Ekman säger:

”Det är inte lätt att erkänna att man gått fel. Ett hårt tal säger andra. Dömande och förfärligt, enligt en del. Vi lever ju i en tid då man knappt vågar ha åsikter om saker av rädsla att verka dömande. Eller också är det sanningen!”

HaFo:

Nej det verkar inte vara lätt för Ekman att säga, att han var vilsen, när han tidigare talade från Gud med läror som han inte ändrat sig ifrån.

Han borde väl nu inse, att det då inte var frågan om dömande, när människor ifrågasatte, denna förförelse, som han då förmedlade, utan att det var sanningen man uttalade.

Ekman säger:

”Han renar mig från min synd, som är en verklighet, när jag vänder om och bekänner den för honom.”

HaFo:

Har Ekman ”vänt om från sin synd och bekänt den”, att han varit en villolärare, som förmedlat villolära introducerad från en villfarelsens andemakt bakom trosförkunnelsen?

Har Ekman vänt om från och bekänt sin nuvarande nya synd att börja bejaka katolicismens förförelse?

Enligt min mening blir det tomma vackra ord ut i vädret för Ekman, hur han än vrider och vänder sig, så länge han inte verkligen gör upp med sitt förflutna av varandes villolärare och som sargat och skadat så många människor och kristna sammanhang och numer bara befruktar den gamla villoläran med katolicismens förförelse.

Är det då trovärdigt med lite nytt vokabulär från Ekman om synd?

HaFo

På sin blogg talar Ekman, utan att ha ändrat sig, om himlen på ett nytt sätt under ”Att tänka på himmelen”.

Ekman:

”I Kolosserbrevet, kap 3:1-4 talar Paulus om att tänka på det som är därovan, inte på det som är på jorden. Det är ett väldigt radikalt uttalande, inte minst till vår tids kristna.

Vi gör ju ofta tvärtom. Det är sällan jag hört en predikan om himlen och om jag hört den handlar den mest om vad himlen kan ge oss nu idag.”

HaFo:

Den som tidigare just ”ofta gjorde tvärtom”, var Ekman själv, som företrädare för trosförkunnelsen (en lära som han inte säger sig ha ändrat sig från, eller tar avstånd ifrån och inte heller dess företrädare).

Då hette det att vi skulle ”besegra djävulen och ta ifrån honom allt, vad han stulit ifrån oss av överflöd på livets alla områden”.

Detta genom att tillägna oss ”uppenbarelsekunskap” till vår egen ande och genom kraften i våra egna ord och genom tro och bekännelse, hämta ut alla våra rättigheter, ”som låg där färdiga att förlösas i vår egen ande”.

I dagens mer modifierade formulering så försöker så Ekman både ha den ”gamla trosförkunnelsen kvar”:

”Jag tror att trosundervisningen, när den är som den skall vara, har gett troende en ny insikt om att Gud, som är förbundets Gud och en Gud som är god, verkligen vill välsigna oss här och nu.

Trosundervisningen frigjorde många troende till att våga ta till sig Bibelns löften här, idag och för mig personligen. Detta är härligt och nödvändigt.”

Men i nästa andetag så markerar Ekman ngt nytt från tidigare undervisning:

”Men när detta är sagt är det verkligen viktigt att se att vi inte kan leva med ett enbart inomvärdsligt perspektiv. Frälsningen handlar inte bara om vad jag kan få här och nu utan vad Gud har planerat för hela skapelsen, i all evighet.

Himlen är inte heller bara den evighet som börjar efter min död utan allt det som pågår i det himmelska idag inför Guds tron.

För alltför många är himlen abstrakt och något som bara har med en avlägsen framtid att göra medan relationen till Gud mer handlar om hur jag mår nu, hur känner det idag och vad jag får ut av detta livet.

Detta är ett väldigt snävt, andligt omoget och i grunden rätt världsligt perspektiv på det kristna livet.”

HaFo:

”Ett väldigt snävt, andligt omoget och i grunden rätt världsligt perspektiv på det kristna livet”, var precis vad Ekman själv stod för!

Men varför har han nu då fört in ett nytt perspektiv, som han tidigare inte hade(?):

”Himlen är inte heller bara den evighet som börjar efter min död utan allt det som pågår i det himmelska idag inför Guds tron.”

Jo, ska Ekman kunna vara med och lansera katolicismen och integrera den i ett fortfarande fasthållande av trosförkunnelsen, till en symbios av dessa lärosystem, så måste han börja smyga in allt från katolicismens lära om ”allt det som pågår i det himmelska idag inför Guds tron.”

Detta för att bl.a. göra oss mottagliga för katolicismens Mariadogmer och ”anrop till henne” och ”helgonen” om ”hjälp i förbön” (Spiritism), med åtföljande ockulta manifestationer.

Det som sker i Ekmans förändrade vokabulär, är ändock bara en förberedelse av människors sinnen och hjärtan, för det avfall som ska möjliggöra, en annan, en istället för Kristus, antikrists inträde på arenan.

HaFo

Försökte lägga in de två ovanstående inläggen på Ekmans blogg. Men naturligtvis kom det inte in!

Så trångt är det alltså för sanningen på Ekmans blogg!

HaFo