Jag kommer att både sätta in de frågor kring Hedin, som jag fick via mail och svarat på, här på "Min Åsikt" och sända en kopia av detta mail till Sten - Gunnar.
Så att inget sägs om honom här, "bakom hans rygg", utan att han själv har alla möjligheter att ge sina synpunkter, på vad som här, skrivs om hans person.
---
Frågorna från mailet:
Du skriver att han (Sten - Gunnar) vill väl....Vad utgår du ifrån då?
Har du fått någon respons av honom på de mail du sänt honom de senaste åren? Har hans respons förändrats eller avtagit i styrka??
Har du rätt bild av honom eller är detta att han vill väl ett önsketänkande eller en övertolkning från din sida? Jag vet inte, men undrar lite.
---
HaFo:svar
Vi hade en del mailkontakt för ca 8 år sedan. Det var ca 2 år efter att jag startat hemsidan och skickade material till i stort sett alla adresser som jag fick tag på till pingstpastorer och andra pastorer.
Hedin var den ende, som plötsligt hörde av sig och uttryckte att han tyckte att vad jag skrev hjälpte honom att se klarare.
Nog upplevde jag då, att han verkligen ville väl och var omsorgsfull. Men allteftersom jag inte längre bara ifrågasatte trosförkunnelsen, utan även hans eget samröre med trosförkunnelsen och så även senare katolicismen.
Så verkade han först lyssna, men började alltmer uttrycka att han inte såg det lika allvarligt som vad jag gjorde.
När jag så, efter att han varit tyst en längre tid, men han även bedyrat, att han uppskattade att jag gav honom information, så lite mer ställde honom mot väggen i öppet mail, var han stod beträffande katolicismen och trosförkunnelsen, så var han ngt irriterad när han kom in på min gästbok och menade (fritt översatt ur minnet), att var han stod kunde man se utifrån vad han skrivit i boken (den som han gav ut tillsammans med Arborelius) och vidare att han inte alls "höll sig undan", utan att han fanns tillgänglig för alla, som ville veta var han stod i dessa frågor vid ngt av de möten där han framträdde.
Och inte ämnade ventilera detta på en hemsida, där han antydde att den kommit till av en "troshavererad människa".
---
För övrigt känner jag honom inte närmare, annat än via denna kontakt. Vi möttes i Lycksele i somras när han var på Lapplandsveckan. Där fanns inte läge att gå in i "några djupheter".
Han bara konstaterade, att jag var "HaFo", som skrev så långa inlägg. Förmedlade en positiv känsla i kontakten och det kändes inte jobbigt, att så där bara växla några ord med honom. Tvärtom!
Som jag upplever och ser det, så tror jag faktiskt ngnstans, att han vill väl och tror sig tjäna Gud och människor, men hamnat i "sällskap" från katolicismens och trosförkunnelsaens företrädare, som han inte är rustad att möta i prövning och andebedömning och förmår avslöja.
Utan istället blir han indragen i deras förförelse och får en "dimmig andlig blick".
Får en alltmer "hård panna", och slutar lyssna och börjar köra "sitt eget race" i nån slags konstig förblindelse, som ju inte går att begripa sig på.
Men människan Sten - Gunnar, vill jag ändå tro, kommer, att en dag lyssna och vakna upp och själv inför evigheten bli räddad?????
För nånstans kan jag inte, i den mailkontakt jag hade med honom, komma ifrån att det fanns ngt äkta och genuint i hans hjärta, sinne och Guds gemenskap.
Det verkar ju idag i hans beteende som "bortblåst". Men jag vill tro, att det ändå mitt i all dimmighet, ligger kvar i hans hjärta längst in????
Detta är mina högst personliga funderingar i en nöd, över en som jag ser det fin människa och personlighet, som jag uppfattar Sten - Gunnar egentligen vara, men som blivit "förvirrad" och "dimmig" i kontakten med trosförkunnelsen, katolicismen och dess resp. företrädare.
Men nöden över de "får", som han idag är med att dra med fram mot avfallet i spåren av katolicismen och trosförkunnelsen "överväger" och måste bli vad fokus ligger på just nu, kring Hedin och vad han idag förmedlar.
Huruvida min "bild" av Hedin, att han egentligen vill väl, är ett önsketänkade eller inte och längst inne i sitt hjärta fortfarande lever i en Gudsumgängelse, kan jag naturligtvis inte veta.
Det vet bara Gud och Sten - Gunnar själv i sin Gudsumgängelse. Jag kan bara säga hur jag upplever och ser det. Och det på ett högst "mänskligt sätt" och inte sagt med "andlig auktoritet", eller att "så här är det"!!!!
HaFo
