Vad Hedin säger verkar först så väldigt omsorgsfullt. Men vad han egentligen säger mitt i att han tar Jesu agerande som försvar, när det gäller äktenskapsbryterskan, är just motsatsen till Jesu ord. Vad Hedin egentligen säger är:
Du är förlåten. Gå gärna och synda igen!!
Så beklämmande felaktigt, kan ord och agerande, som synes vara omsorgsfulla och förstående fungera!! Visst är det skrämmande!
HaFo
Upp. 22:11-20
Må den som är orättfärdig
fortsätta att öva sin orättfärdighet
och den som är oren, att orena sig.
På samma sätt må den som är rättfärdig,
fortsätta att öva sin rättfärdighet,
och den som är helig att helga sig.
Se, jag kommer snart och har med mig min lön
för att vedergälla var och en efter som hans
gärningar är.
Jag är A och O, den förste och den siste,
begynnelsen och änden.
Saliga är de som två sina kläder för att
få rätt att äta av livets träd och att
gå in i staden genom dess portar.
Men de som är hundar och trollkarlar
och otuktiga och dråpare och avgudadyrkare
och alla som älskar att göra lögn, de måste
stanna utanför.
Jag, Jesus, har sänt min ängel för att i
församlingarna vittna om detta för er. Jag är
telningen från Davids rot och kommer från hans
släkt, jag är den klara morgonstjärnan.
Och Anden och bruden säger: "Kom"
Och den som hör det, han säger: "Kom"
Och den som törstar han får komma: ja den
som vill, han får ta av livets vatten för intet.
För var och en som hör de profetians ord,
som står i denna bok, betygar jag detta: Om
någon lägger någonting till dem, så skall Gud
lägga på honom de plågor, om vilka är skrivet i denna bok.
Och om någon tar bort något från de ord
som står i denna profetias bok så skall
Gud ta bort från honom hans del i livets
träd och i den heliga staden.
Han som betygar detta säger;
Ja, Jag kommer snart. Amen.
Kom Herre Jesus!
--------------------
Min fråga till Sten-Gunnar Hedin och Stanley Sjöberg är, hur stort värde har att ha del i livets träd, och hur stort värde har att få gå in i staden genom dess portar och hur stort värde har att få ta av livets vatten fritt och för intet?
För JESUS hade det det värde och den betydelsen, att Han offrade Sitt Eget liv för det. Vad är vi beredda att offra, lämna bakom oss: "särskilt synden som så hårt omsnärjer oss"
Det är detta frågan handlar om, vår slutfrälsning! Och då kanske de finns sådana som är beredda att offra allt slags syndig njutningar för den skull: på samma sätt som Mose, som hellre förderog att leva bland Guds folk, än att för en tid här i livet leva vid Faraos hov: "i syndig njutning".
Han såg nämligen längre än så.
Ni tar på Er ett namnlöst stort ansvar som uppenbarligen vill dra in synden
i Guds församling.
Det finns snarare mängder av sådant som borde ut därifrån! Villoläror bland annat, som Ni redan lyckats - med en orms listighet - nästla in i Guds hus.
Men det skall ut: Gud kommer att ha storstädning i Sitt hus, i Sin församling; var så säkra. Det är renhet som Hans ögon söker.
Ett allvarligt misstag som Sten-Gunnar Hedin och hans medhjälpare gjorde, och som får återverkningar än i dag, var att de strax i början av sin resa, redan när de la ut sitt Pingst ffs skepp från land, körde över en liten klippkant som låg där i vattenbrynet och som gav deras fartyg ett rejält bogskott, innan de ens på allvar hade hade kommit i gång med sin färd, med sin färdriktning.
Antingen såg de inte den lilla klippkanten, eller så ansåg de kanske att den lilla uppstickande kanten inte var så mycket att bry sig om; då den såg så oansenlig ut.
Visserligen blev de varnade för den, men de ansåg att det var mer - och framförallt fler - som talade för att de skulle ge sig iväg, och även då också oaktat att de tvingades ta vägen över en liten, bagatellartad synlig del av en klippa.
Men problemet var just, att den lilla utstickande delen tillhörde en stor, orubblig och evig Klippa.
Klippkanten står omtalad - och varnad för - redan i 5 Mos. och återkommer sedan på ett antal ställen i Bibeln, Guds Ord. Bland annat i Ordsp.
Det står i 5 Mos. 19:14: "Du skall inte flytta din nästas råmäke, något råmärke som förfäderna satt upp i den arvedel du får i det land som HERREN, din Gud, vill ge dig till besittning".
Och i Ordsp. 22:28: "Flytta inte ett gammalt råmärke SOM DINA FÄDER satt upp".
Möjligen ansåg de också, att de nu levde i en modern tid när dessa Gudsord inte längre gällde, inte hade gällande kraft. De hörde det förgånga till, helt enkelt.
Saken var nämligen den, att där rörelsens grundare en gång satt upp sina första råmärken inför Gud, i Filadelfia Stockholm, för att sedan fortsätta och i samma färdriktning sträcka dem ut över en lott i hela vårt avlånga land;
där började Sten-Gunnar och hans trosbröder frimodigt och utan minsta hänsyn till det förgångna - d.v.s. till FÄDERNA - att flytta råmärket, ja formligen rasera det.
Den plattform som grundaren av de verk de fått ärva, under hela sin verksamhetstid stred från, för att utbreda Guds rikes verk - Guds församling - och då inte i form av en organisation; bli ett samfundsbyggge med andra ord, just den plattformen utropade de till "samfundet Pingt". Och anförde därvid bland annat ekonomiska skäl;
penningskäl med andra ord.
Tala om att flytta gränsrösen som FÄDERNA satt upp; men de gränsrösena - och den handlingen - talar ännu emot dem.
Så resan kommer att bli fortsatt problematisk för dem, oavsett om de vill tro det eller ej: Guds Ord och deras egna gärningar, vittnar mot dem.
En framgångsrik väg framåt för dem, är en väg tillbaka: till att återställa rösena och i framtiden respektera dem, som de Gudsord de är.
Och gå in i det arbete som fäderna påbörjat, helt enkelt, i enlighet med Guds Ord: "Andra har arbetat och ni har fått gå in i DERAS arbete".
Om det sker, är de tillbaka "på banan" igen. Tillbaka till "husets ingång", d.v.s. till lydnaden för Guds orubbliga, eviga Ord. De enda Ord Han stadfäster.
Brev till några församlingsledare inom Pingst:
Problemet är, att vi bedriver "verksamhet" i Guds Namn, men Gud har Själv en tanke om hur Hans rike skall utbredas på jorden.
Och denna Hans tanke vägrar vi ihärdigt att underordna oss och efterfölja, med känt resultat.
Och så funderar vi -och avskiljer konferenser och dagar för att grunna över frågan. Men Gud har redan gett oss svaret: Ordet under Andens uppenbarelse och ledning.
En byggnadsritning som ingen bygger efter eller att de olika byggledarna bygger lite som de själva tycker lite här och lite där, i stället för att bygga SIN DEL i enlighet med en HUVUDRITNING, kan inte bli annat än ett misslyckande. D.v.s. sett ur uppdragets mål och mening: man kan ju vara ute och fiska utan att få just nån fisk, och ändå säga att man fiskar, ja är yrkesfiskare t.o.m, men det - att ha titeln yrkesfiskare - kan man ju inte leva av...
Vem är då ANSVARIG byggledare, huvudbyggledare? Självklart församlingens föreståndare i plural.
Och sviker de, då blir det en verksamhet mer eller mindre i underhållningsbranschen, lite lagom så där, i stället för i frälsningsbranschen: som ju kräver kraft, Andens kraft och Anden i Sin tur "kräver" kanaler, att uppenbara Sig igenom.
Och många av de kanalerna har uppenbarligen slammat igen, eller tillåts inte fungera; i vart fall inte till församlingens uppbyggnad. För Andens gåvor fungerar alltid i förhållande till församlingens grundritningar, till Guds ritningar med andra ord, och inte till det som är populärast i stan.
Ps
Skickar med ett inlägg jag gjort i
några tidningar och bloggar:
Årets evangelistvecka i Jönköping ägnar onsdagen
åt att hitta anledningen till kristenhetens tillbakagång, och hur vi råder bot på den. En av orsakerna sägs vara våra svårigheter att kommunicera med vår tids människor.
Vi är bra på att hitta anledningar till Guds rikes tillbakagång någon annan stans än i vårt eget Gudsförhållande; d.v.s. att det kunde vara vår egen ljumhet som är problemet i sammanhanget.
Världen vill inte veta av vårt "vin",
då det är utspätt.
Det Andens "vin" som kom på den första pingstdagen i Jerusalem hade inga som helst problem att kommunicera med alla slags människor oavsett deras olika språkliga förutsättningar.
Och så torde Anden kunna fungera även bland oss i dag.
Utgångspunkten för dessa olika analysers och många konferansers sökande efter svaret på kristenhetens kräftgång har hittills alltid, och så långt jag vet,
haft som utgångspunkt församlingens i Laodicea ställning; där fanns allt (trodde de) och inget behövdes, förutom möjligen då förbättrade förutsättningar att kunna kommunicera detta myckna man ägde; för ingen är ju ändå helt och hållet fullkomlig..
Om min analys här skulle vara rätt, då borde lämpligen en av dagarna i evangelistveckan avskiljas för ett endräktigt rop till Gud: "Smörj våra ögon så vi kan se och öppna våra öron, så att vi kan höra vad Anden säger till Sitt folk i dag: i -och till vår tid!"
För hur skall "världen" kunna lära känna Gud om inte ens Hans eget folk gör det?!
Ds
Tredje generationens pingstledare har på några få år rasera hela Lewi Pethrus apostoliska livsverk: d.v.s. HANS ANDLIGA TEMPELBYGGE,
och därmed också raserat sitt eget andliga arv! Den praktiska tillämpningen av den från Bibeln – av Lewi och hans generation - hämtade visdomen och mönsterbilden:
läran om den fria kristna församlingen, dess uppbyggnad, ledning och funktion. Där varje församling är suverän i förhållande till de övriga och samverkar med de andra, endast på grundval av tre bibliska verkligheter: gemenskap i läran, gemenskap i Anden och sammanfogade, sammanlänkade, ”med kärlekens sammanhållande band”.
Att de - tredje generationens ledare - gav sig i kast med detta radikala raserings -och förändringsarbete, berodde på - enligt dem själva - att de ville ordna en bättre organisation för att praktiskt, rationellt och därmed billigare kunna ta hand om –och förvalta pingströrelsen många gemensamma företag och verksamhetsgrenar; som i princip alla fötts i tider före dem själva. En del med rötterna ända ner i pionjärgenerationen, med Lewi Pethrus själv som initiativtagare.
Man kan bildlikt säga att de ärvde ett slott, rev det till grunden och byggde på den en hundkoja; d.v.s. ställt i jämförelse med ett gudomligt, alltigenom av Anden byggt verk. Eller med bibliska termer uttryckt, man ärvde guld och silver och ädelstenar och bytte bort dessa dyrbarheter mot trä, hö och strå; mot människoverk.
I princip det enda som nu återstår av Lewi Pethrus livsverk, hans ANDLIGA TEMPELBYGGE, är grunden Kristus.
Vad som kunde vara av intresse i sammanhanget, vore att någon tog sig an att forska i ämnet: hur Lewi Pethrus livsverk – Sveriges största frikyrkorörelse - på några få år kunde raseras till grunden, för att förvandlas till en vanlig kyrkoinstitution, ett kyrkosamfund, en stelnad byråkrati?
En utveckling som Lewi Pethrus stred mot med all sin kraft hela sin verksamma tid, grundat på den bibelsyn han hade, angående den nytestamentliga församlingen.
En bibelsyn som han och den övriga hans generation överförde till nästa generations pingstledare,
och som dessa sedan fortsatta att förvalta, så väl vad gällde den teologiska synen på Guds församling, dess uppbyggnad, ledning och samverkanssätt med övriga församlingar, som det ytterst medvetna motståndet mot att organiseras sig till ett byråkratiskt kyrkosamfund.
Det skulle - enligt dem - ta död på det vitala andliga livet och på den gudomliga, profetiska ledningen; som ju förutsatte alla de i Bibeln angivna, andliga ledartjänsterna i funktion.
Men efter den andra generationen, som man kan kalla ”förvaltargenerationen”, kom den tredje generationen, och den rev ner vad pionjär -och förvaltargenerationen byggt och förvaltat, under mer än ett halvt decennium, och det på bara några få år, under föregivande av två saker:
att de ville skapa en bättre organisation för att rationellt - och därmed billigare - kunna ta hand om -och driva de gemensamma företagen och att bästa lösningen på detta var en samfundsorganisation.
att de hade folket stöd för denna inriktning, att det i grunden var rörelsens – gräsrötternas – önskan att skapa en paraplyorganisation som höll samman pingströrelsen, d.v.s. bilda ett samfund;
och att det verkligen var i folkets, medlemmarnas, deras folkrörelses, intresse hade visat sig genom den demokratiska handläggnings -och beslutsprocess de använt som tillvägagångssätt.
Vilket inte är sant (ett påstående från mig vars sanning en forskning i ämnet lätt kunde bekräfta) så vida man inte menar ”skendemokrati” vilket det i själva verket var frågan om. Någon verklig medlemsomröstning var det aldrig tal om.
Om nu denna tredje generations ledare skulle önska återvända till det av pionjärerna - och deras
efterföljande generation - påbörjade vägbygge;
med andra ord återvända till, för att återupprätta, det Lewi Pethrus livsverk, hans andliga arv, hans ANDLIGA TEMPELBYGGE, som de själva raserat, krävs i så fall av dem en stort portion mod och en myckenhet av ödmjukhet och prestigelöshet.
Men omöjligt är det inte.. Och åtminstone En skulle vara med dem, Gud Själv; som Lewi Pethrus alltid brukade avsluta sina brev: Gud med oss!
Rättelse: jag skrev i texten här ovan "mer än ett halvt decennium" det skall givetvis stå "halvt sekel"
Ds
Läste i Pingst.nu att Sten-Gunnar Hedin fortsätter sitt samarbete med villoläraren Anders Arborelius (A. är inte villolärare i förhållande till katolicismen, utan i förhållande till Guds Ord, Bibeln) och nu i synlig form av ännu en gemensam bok, nu med ämnet Anden.
Därigenom fortsätter Sten-Gunnar Hedin att legitimera falska läror; hjälpa till att sprida dem genom att ge dem status som kristendom; i stället för att avslöja och bemöta dem: vilket är han skyldighet enligt Bibeln, Guds Ord.
Sten-Gunnar Hedin visar därmed INFÖR sin omgivning och dem han leder:
ATT GUDS ORD ÄR INTE MYCKET ATT AKTA PÅ, VAD GÄLLER JESU -OCH HANS APOSTLARS UNDERVISNING OM VÅRT - KRISTENHETENS - FÖRHÅLLANDE TILL VILLOLÄROR OCH DERAS FÖRETRÄDARE OCH VAD HAN SJÄLV HAR FÖR ANSVAR OCH UPPGIFT/SKYLDIGHET SOM LEDARE FÖR GUDS FÖRSAMLING, GUDS HJORD.
Guds långmodighets tid kan vi använda på olika sätt, en tid som är utmätt för att vi skall få möjlighet att vända om från våra felaktga vägar för att återvända till Guds Ords stigar,
den tiden kan vi använda för att framhärda i vår olydnad, i vår ohörsamhet mot Gud.
Det som fällde Gudsmannen Mose, var hans ohörsamhet mot vad Gud hade sagt: han slog på klippan - för att få vatten - i stället för att tala till den, som Gud hade sagt: "Men Herren sade till Mose och Aron: Eftersom ni inte trodde på mig OCH INTE HÖLL MIG HELIG INFÖR ISRAELS BARNS ÖGON, därför skall ni inte få föra denna församling in i det land jag har gett dem".
Jag är lika upprörd som Du S-E över Hedins förehavanden.
Jag sätter även här in mina synpunkter och önskar och ber att Hedin måtte vakna upp!!
---
Och precis som de anliga kristna ledarna idag, blir blinda inför förförelsen i trosförkunnelsen och katolicismen, så kommer de att bli blinda inför förförelsen i islam, buddhismen etc. etc. och bli "lydiga redskap",till att förbereda avfallet och möjliggöra antikrists inträde på den andliga och politiska arenan!!
Hur är det möjligt att detta sker med andliga ledare idag, som inför sig själva menar att de "gör tjänst inför Gud" och "går Guds ärenden"
Varför lyssnar de inte???
---
Hedin är nu på väg att skriva en ny bok tillsammans med villoläraren Arborelius!!!
Personligen är jag rädd att Hedin nu, "har satt sin sista potatis", när han framhärdar med att inte lyssna, utan "kör sitt eget race", tillsammans med villolärare och tvärtemot, vad de "får", som han är satt att leda, anser.
Går det att bli mer blind och döv, än vad Hedin just nu ger uttryck för och agerar efter? Och själv tror han att han går Guds ärenden!!
---
Varför blir det så här tokigt på den andliga arenan och bland de kristna ledarna???
Kan bara finna en förklaring och det är, att ska Guds Ord om avfallet kunna gå i fullbordan, så måste de andliga ledarna bli blinda och vilseföra "fåren".
Men i min nöd över Hedin och övriga ledare, som jag upplever egentligen vill så väl, vill jag bara skrika ut, hur kan de bli så vilsna och visst, må väl ändå Gud, ge var enskild ledare, chans att vakna upp och i stället för att ställa sig i "avfallets tjänst", kunna få ställa sig i "Guds tjänst", där de nu i sin förblindelse tror sig vara!!!???
HaFo
Det kan inte sägas för många gånger, att Bibelns JESUS kom enligt Skrifterna, dog enligt Skrifterna och uppstod enligt Skrifterna,
och att katolicismens Jesus INTE KOMMIT ENLIGT SKRIFTERNA, då denne föddes av en gudinnaliknande varelse; helt utan stöd -eller förekomst i Skrifterna.
Det handlar alltså, som Paulus skriver till Korinterna, om "en annan Jesus",
och vad är det då för slags ande som är verksam i detta okulta sammanhang, med "en annan Jesus", med bön till avlidna m.m,
OCH SOM UPPENBARLIGEN INTE LEDER MÄNNISKORNA UT UR DENNA VILLFARELSELÄRA, BORT FRÅN DEM SOM UTÖVAR DEN!?
Till Korinterna, som tydligen skaffat sig - släppt in förvillare som haft med sig - en "annan Jesus", skriver Paulus vidare, att de kan ha "undfått ett annan slags ande" och "ett annat slags evangelium" och att deras sinnen blivit så fördärvade av Ormens list, att de inte förmått inse/urskilja detta.
Jes. 52:11 "Bort, bort, dra ut
därifrån, kom inte vid vad orent är;
dra ut från henne, rena er, ni som
bär HERRENS kärl".
2 Kor. 6:16 "Eller hur låter ett
Guds tempel förena sig med avgudar?
Vi är ju den levande Gudens tempel,
ty Gud har sagt:
Jag skall BO I DEM och vandra
ibland dem; jag skall vara
deras Gud, och de skall vara
mitt folk".
Upp. 18:1-5 "Därefter såg jag
en annan ängel komma ned från
himmelen; han hade stor makt,
och jorden upplystes av hans
härlighet.
Och han ropade med stark röst
och sade: Fallet, fallet är det
stora Babylon; det har blivit
en boning för onda andar,
ett tillhåll FÖR ALLA SLAGS
ORENA ANDAR och ett tillhåll
för alla slags orena och
vederstyggliga fåglar.
Ty av hennes otukts vredesvin
har ALLA FOLK druckit;
konungarna på jorden har
bedrivit otukt med henne,
och köpmännen på jorden har
skaffat sig rikedomar genom
hennes omåttliga vällust.
Och jag hörde en annan röst
från himmelen säga: Drag ut från
henne, ni mitt folk,
SÅ ATT NI INTE GÖR ER DELAKTIGA
I HENNES SYNDER OCH FÅR DEL AV
HENNES PLÅGOR.
Ty hennes synder (de heligas blod,
pedofili, andra sexuella synder,
avguderi, bön till döda och annat)
räcka ända upp till himmelen,
och Gud har kommit ihåg hennes
orättfärdiga GÄRNINGAR".
Om det vore enkelt för oss människor att avslöja Satans list och ande, när dennes "förskapar sig till en ljusets ängel"
DÅ HADE INTE GUD BEHÖVT UTRUSTA SITT FOLK, SIN FÖRSAMLING, MED GÅVAN ATT SKILJA MELLAN ANDAR.
Men om man inte har den gåvan, kan ändå varje förnuftig och tänkande Människa se och bedöma, om en verksamhet, som ger sig ut för att vara kristen, representerar Kristus, eller med andra ord, STRÄVAR EFTER ATT FÖLJA GUDS ORD I LÄRA OCH HANDLING.
OCH DET GÖR INTE KATOLICISMEN, DEN ÄR SIN EGEN BIBEL. EN BIBEL SOM DEN VILL HA INVÄVD I KRISTENDOMENS BIBEL.
EN SATANISK DUBBELHET, ETT AV HANS KÄNNEMÄRKEN: ATT VILJA HALTA PÅ BÅDA SIDOR TILLSAMMANS MED GUDS FOLK, FÖR ATT HAN VET, ATT HAN DÅ ÄGER DEM:
DÅ GUD VILL HA ETT HELHJÄRTAT FOLK,
OCH INTE ETT MED DELAD HÅG.
GUD ENSAM VILL VARA DERAS GUD, OCH HAN DELAR INTE DEN STÄLLNINGEN -ELLER SIN ÄRA MED NÅGON ELLER NÅGONTING ANNAT!
ALLT ELLER INGET, DET ÄR HANS PAROLL! HAN HAR GETT OSS MÄNNISKOR ALLT OCH VILL DÄRFÖR OCKSÅ HA ALLT FRÅN OSS: OSS SJÄLVA, HELHJÄRTAT.
JESUS: "Den som älskar mig, håller mina ord.."
Apg. 20:28 "Hav nu akt på er själva
och på hela den hjord, i vilken den
helige Ande har satt er till
föreståndare,
till att vara herdar för Guds
församling som han har vunnit med
sitt eget blod."
--
Att skriva böcker tillsammans med uppenbara villolärare - och f.ö. samarbeta med dem, i stället för att avslöja deras falska, obibliska läror,
ÄR INTE ATT HA AKT PÅ SIG SJÄLV OCH PÅ HELA DEN HJORD I VILKEN MAN AV DEN HELIGE ANDE SATTS ATT VARA FÖRESTÅNDARE OCH HERDE,
DET ÄR TVÄRT OM ATT BEDRA HJORDEN, DEN HJORD SOM DESSUTOM TROGET BETALAR DEN LÖN MAN HAR. DET ÄR MED ANDRA ORD BLAND DET ALLRA FULASTE MAN KAN GÖRA MOT DEN: MOT SIN UPPDRAGSGIVARE!
Den som Sten-Gunnar Hedin - i det här fallet - samarbetar med och skriver böcker tillsammans med, VILL INGET HELLRE ÄN ATT DEN HJORD SOM STEN-GUNNAR HEDIN ÄR SATT - SOM EN GUDS HERDE - ATT VAKA ÖVER,
VÄNDER SIG BORT FRÅN APOSTLARNAS OCH PROFETERNAS UNDERVISNING OCH GRUNDVALAR, FÖR ATT I STÄLLET FÖLJA KATOLICISMENS LÄROFUNDER, LÄROSMÖRJA.
OCH DET VET STEN-GUNNAR HEDIN, ELLER ÅTMINSTONE BORDE HAN VETA DET OCH TROTS DET - OCH DESSUTOM MÅNGA VARNINGAR - VÄLJER HAN ATT FORTSÄTTA MED DETTA SAMARBETE,
I STÄLLET FÖR ATT ÄGNA HELA SIN TID OCH KRAFT ÅT DEN HJORD HAN ÄR SATT ATT VARA EN FÖRESTÅNDARE OCH HERDE FÖR.
Det är ingen hemlighet, att pingströrelsen i vårt land lider stor, andlig nöd - andlig torka - och då ägnar sig dess främste företrädare, herde och föreståndare, åt att skriva böcker och vänslas med UPPENBARA VILLOLÄRARE.
VILKET BEDRÄGERI MOT GUDS DEN ALLSMÄKTIGES HJORD,
DEN HJORD HAN ÄR SATT ATT VAKA ÖVER!
--
Ovanstående text har i natt länge legat, ja arbetat, inom mig och jag kommer inte ifrån att skriva den, och bl.a. sätta in den här på sidan, och jag kommer också att skicka den till Sten-Gunnar Hedin, till hans blogg.
Jag tror - är fullt viss om - att Guds Helige Ande gett mig att skriva -och publicera detta. Och ve mig, om jag inte då också gjorde det.
Jag vill inte vara ohörsam mot Den Helige Ande,
som är Guds Helige Ande!
Om Paulus hade varit andligt blind och tondöv, hade han också kunnat skriva en gemensam bok med Korinterna.
De som "undfått ett annant slags ande", som gett dem "en annan Jesus" och "ett annat slags evangelium", än de han och hans apostlakollegor tidigare predikat för dem.
Då hade det ju varit som nu, d.v.s. "ande som ande", oavsett om den förhärligar en okult Maria, avlidna människor, benrester från avlidna, m.m m.m,
eller Bibelns JESUS KRISTUS och Hans -och Hans apostlars lära: de läror Han Själv förmedlat genom just dem; som Han personligen utvalt och sänt ut i världen, ända till vår tid genom de skrifter de lämnat efter sig!
Bibeln: "Pröva andarna, om de är från Gud.."
Rom. 1:1-6 "Paulus, Jesu Kristi
tjänare, kallad till apostel,
avskild till att förkunna
Guds evangelium,
vilket Gud redan förut
genom sina profeter
hade i heliga skrifter
utlovat,
evangelium om hans Son,
vilket såsom människa
i köttet är född av
Davids säd,
och såsom helig andevarelse
är med kraft bevisad
vara Guds Son, allt ifrån
uppståndelsen från
de döda, ja, evangelium
om Jesus Kristus, vår Herre,
genom vilken vi har fått nåd
och apostlaämbete
för att, hans namn till ära,
upprätta trons lydnad
bland alla hednafolk,
bland vilka jämväl ni är.."
Nu påstår jag inte att Sten-Gunnar Hedin är en apostel, men jag kan inte se några skäl, att han skulle ha något annat uppdrag än det Paulus hade och det vi alla - som tror på JESUS - har:
att Jesu Namn till ära "uppätta trons lydnad bland alla hednafolk" och framförallt inte, att Sten-Gunnar Hedin skulle ha fått det särskilda uppdraget, att riva ner det Paulus och andra apostlar - under stor möda -och med många personliga uppoffringar - byggt upp i tider som ligger bakom;
t.ex. inom pingströrelsen Lewi Pethrus och hans samtida medbyggare, rörelsens pionjärgeneration.
--
Att Sten-Gunnar Hedin allierat sig -och skrivit under förbund med uppenbara villolärare, FALSKA APOSTLAR; obibliska lärors företrädare, är inte en kallelse från Gud, utan någonting han själv hittat på:
det säger oss Bibeln själv,
d.v.s. Guds Ord:
det Ord som han är kallad att upprätta trons lydnad i förhållande till, OCH INTE - SOM NU - IFRÅN: då han allierat sig med Ordets förfalskare.
Den i särklass allvarligaste förfalskning som någon människa kan göra sig skyldig till; då det gäller andra människors evighet: "det ord som skall frälsa våra själar".
Det är att flytta på farledens fyrar: en farled omgiven av idel grund, där många gått i kvav.
Från DAGEN 20/3 om Hedins och Arborelius kommande bok:
Varför skriver ni den här boken?
Sten-Gunnar Hedin, föreståndare för Pingst - fria församlingar i samverkan, som gemensamt ska ge ut en bok om den helige Ande. I boken, som är en uppföljare till "Jesusmanifestet" från 2003, skriver de egna, separata texter om bland annat Anden i skapelsen, Israel och Jesus.
Arborelius: - Vi tror att det är viktigt att ge ett gemensamt vittnesbörd om den helige Andes betydelse i det kristna livet. Den är ju är mycket stor, både enligt den katolska och enligt den pentakostala synen.
Hedin: - Redan när vi skrev den förra, Jesusmanifestet, ville vi vittna om vår erfarenhet av hela Treenigheten.
Nu skriver vi om den helige Ande. Det är meningen att vi också ska skriva om Fadern, utifrån vår egen erfarenhet och med utgångspunkt i den tradition där vi står.
Vem är den helige Ande?
Arborelius: - Den helige Ande är den tredje personen i Treeningeheten som binder samman Fadern och kärleken i den eviga förening som är utgjuten över oss. Den helige Ande upplyser oss, leder oss, tillrättavisar oss och för oss allt djupare in i föreningen med Kristus.
Hedin: - Den helige Ande som strömmar över oss, det är Gud närvarande här och nu. Vår förhoppning är att förklara att Fadern, Sonen och den helige Ande är en och samma gudom.
Det är lättare att föreställa sig Fadern och Sonen och vittnesbördet kan hjälpa oss att förstå de svåra teologiska sammanhangen.
Var i boken kommer skillnaderna mellan era respektive framställningar att märkas tydligast?
Arborelius: - Det är svårt att veta på förhand, jag har ju inte sett än vad Sten-Gunnar har skrivit. I det jag skriver kan jag tänka mig att det blir tydligt när det gäller synen på kyrkan. Där har vi i Katolska kyrkan synen på Petri efterträdare, påven, och Jungfru Maria. Att de ger oss en bättre förståelse av den helige Ande.
Hedin: - Jag vet inte riktigt. Den apostoliska trosbekännelsen betonar Treeningheten och den kan både en katolik och en pingstvän instämma i. Så det kan vara i valören på orden. Vi säger ofta samma sak fast med lite olika ord."
Slut på artikeln i DAGEN
---
HaFo kommemntar:
Arborelius är ärlig nog att säga:
"Där har vi i Katolska kyrkan synen på Petri efterträdare, påven, och Jungfru Maria. Att de ger oss en bättre förståelse av den helige Ande."
Och gömmer därmed inte att man faktiskt har ett "tillägg", till Skriften kring påven som "kristi ställföreträdare på jorden" och Mariadogmer som egentligen innebär "en annan Jesus, ett annat evangelium och en annan ande".
Här är det alltså inte längre frågan om den Ande, som uteslutande pekar på Jesus Kristus, utan här "pekar Anden" på påven och Maria och påven och Maria är de som bättre hjälper till med förståelsen av Anden, än Anden och Skriften själv.
Likväl så svarar Hedin i en obegriplig naivitet på frågan, "Var i boken kommer skillnaderna mellan era respektive framställningar att märkas tydligast?" följande:
"Jag vet inte riktigt. Den apostoliska trosbekännelsen betonar Treeningheten och den kan både en katolik och en pingstvän instämma i. Så det kan vara i valören på orden. Vi säger ofta samma sak fast med lite olika ord."
---
Vad har hänt med Hedin????????? Blev han totalt vilsen och blind i samband med att han deltog i ockulta ceremonier i samband med firandet av den heliga Birgitta tillsammans med Arborelius?
För faktum är ju, att här ska han ge ut en bok tillsammans med en villolärare, som inte heller döljer att där finns hos honom ett tillägg till sann kristen tro.
Man tar sig för pannan och undrar hur det kan vara möjligt. Men samtidigt sker det mitt fram för våra ögon, hur våra andliga ledare blir blinda och blir till redskap till att förbereda antikrists inträde på arenan!!!
Hjälp oss käre gode Gud!!! Så att vi inte mitt i denna oerhörda röra på den andliga arenan som vi har framför oss, tappar taget om vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset!!!
HaFo
Det verkar som att Sten-Gunnar Hedin öppnar sin blogg för en dialog, åtminstone vad gäller hans samarbete med Anders Arborelius.
Jag har lagt in följande kommentar på hans blogg med anledning av det han skrivit där, som förklaring till det samarbetet, sett från hans utgångspunkter:
Sten-Gunnar - Broder i Kristus!
Tack för att Du tar till orda och försöker förklara Dig, att sedan Din förklaring - enligt min mening, och som jag menar också är Bibelns uttryckliga mening - inte håller är en annan sak. Det känns ändå bra, att Du börjat samtala i frågan! Vi är inte mer än människor, och samtal hör människorna till.
Med mina varma brodershälsningar!
Sven-Erik Sköld
Ps
Och så till själva sakfrågan. Det handlar inte om att "döma andedöpta katoliker" eller andra, i Ditt fall handlar det om att ge ett indirekt stöd till en obiblisk lära, katolicismen.
Sedan vad gäller "Andens vind", så blåser Den vinden aldrig bort Guds Ord, tvärt om är det just Ordet som skall pröva vilken vind det är som blåser! Jag har personligen mött främmande vindar, som gett sig ut för att vara just Andens vind, men inte varit det; bl.a. i Knutby. Därför "köper" jag inte talet om andedop så lättvindigt som man så ofta gör idag.
Vi har en fiende, som kan konsten att "omskapa sig till en ljusets ängel" och vore det lätt att avslöja denne omskapare, då hade Gud inte behövt ge oss "gåvan att skilja mellan andar", och vi lever i den tid - strax innan Jesu återkomst - när den gåvan - tillsammans med det skrivna Gudsordet - är av yttersta vikt för att vi inte skall bli bedragna av de främmande, andliga aktiviteter och vindar som JESUS förutsagt skall ackompanjera Hans återkomst: vara ett av tidstecknen! F.ö. det första Han nämner som svar på lärjungarnas fråga, om de tecken som skall förebåda Hans ankomst.
Men än en gång mitt uppriktiga tack till Dig, för att Du öppnat för en dialog i dessa så viktiga frågor, och inte minst för den -och de som är satta att leda Guds hjord i vår tid och in i en mycket händelserik framtid.
Ds
S-E Sköld
Sten-Gunnar har på sin blogg publicerat första delen av mitt inlägg men inte den senare; d.v.s. det jag skrivit efter Ps. här ovan.
Men tid för det finns ju ännu för honom.
Har i dag sänt följande inlägg till Sten-Gunnar Hedin blogg, hur han sedan gör med det - vad gäller ev publicering - vet jag i skrivande stund inte, men då jag upplever att det riktar sig till oss alla, sätter jag in texten även här, den behöver största möjliga spridning:
Sten-Gunnar, min Broder i Kristus!
Jesu frid.
NT börjar med JESUS KRISTUS, förutsagd av GT. Han lämnade efter Sig bröllopskläder genom Sitt blod,
och läran till -och genom Sina apostlar, hur den klädnaden bevaras vit fram till bröllopsdagen.
En del i detta - att bevara den vit - är att hålla sig ren från villoandars olika läror. För denna sak skull, har Han - främst genom Paulus - talat om,
hur Den levande Gudens församling skall byggas; vars uppgift är att vinna, vårda och skydda: från synd och villoandars/lärors angrepp. Bland dem också vargar i fårakläder. Därför har Han utrustat Sin församling även med "gåvan att skilja mellan andar". Han har med andra ord inte överlämnat den åt slumpartade händelser, eller utan försvar.
Apostlarnas och profeternas lära, är f.ö. palissaden som omger -och skyddar Guds fårhjord, förutsatt då att de Ordens förvaltare och tjänare inte sviker sitt uppdrag; utan är sanna Ordets tjänare. För om dessa fullgör sin tjänst, är hjorden bevarad BAKOM ORDETS PALISSAD, d.v.s. skyddsmur.
Så har Gud tänkt det.
Upp. 3:4-5 "Dock kan hos dig
i Sardes nämnas några få, som
inte har fläckat sina kläder,
och dessa skall vandra med
mig i vita kläder,
ty de är värdiga därtill.
Den som vinner seger,
han skall så bli klädd
i vita kläder,
och jag skall aldrig
utplåna hans namn ur livets bok,
utan kännas vid hans namn
inför min Fader och inför hans änglar.
Den som har öra, han hör, vad Anden
säger till församlingarna"
Med mina varma brodershälsningar!
S-E Sköld
Pingst ffs har snart sitt stora, årliga rådslag. De som har rätt att skicka ombud är följande:
"Alla församlingar, som är med i riksföreningen har rätt att skicka ombud. Församlingar med upp till 499 medlemmar får ha två ombud, församlingar med mellan 500 och 999 medlemmar får ha tre ombud och församlingar med mellan 1000 och 1900 medlemmar får ha fyra ombud. Församlingar med 2000 medlemmar och därutöver kan skicka fem ombud".
--
Frågan är, om Gud skulle skicka ett ombud, som blev mottaget, vad det i så fall skulle säga?
Kanske: "lägg ned alltsammans och återvänd till Bibeln, Mitt Ord, säger Herren, där ÄR Ljuset också för er, på er stig, framåt, och ända hem till Mig: till bröllopsborden hemma i Mitt hus".
Det är ju målet, som bestämmer vilken vägkarta jag använder. Om målet är himlen, då är vägkartan Guds Ord, som Det står nedtecknat i Bibeln.
2 Tim.3:14-17 "Men FÖRBLIV Du
vid det du har lärt och som du
fått visshet om. Du vet ju,
av vilka du har lärt det,
och du känner från barndomen
de heliga skrifterna, som kan
ge dig vishet, så att du blir
frälst genom den tro du har
i Kristus Jesus.
All skrift SOM ÄR INGIVEN AV GUD,
är nyttig till undervisning,
till bestraffning, till upprättelse,
till fostran i rättfärdighet,
SÅ ATT EN GUDSMÄNNISKA KAN BLI
FULLT FÄRDIG, VÄL SKICKAD TILL
ALLT GOTT VERK".
Upp. 3:8,10 "Du har tagit
vara på mitt Ord och har
inte förnekat mitt namn.
Eftersom du tagit vara på
mitt bud om ståndaktighet,
skall också jag ta vara
på dig".
Sverige lider under frånvaron av andlig föda: rent andligt vatten och bröd.
Orsaken till det är att Guds församlingar i de flesta fall, åtminstone inom Pingts, kan liknas vid brunnar som sinar, varav en del har vatten utblandade med falskt/förgiftat sådant; som också är märkbart på Nyhemsveckan.
Den djupaste orsaken till detta tillstånd är, att man allmänt sett står emot Guds helige Ande. Anden är vattnet som saknas, och Han är även Den som skall servera det andliga brödet: "av mitt skall han ta och förkunna för er", sa JESUS om Anden,
och vidare om Sig Själv: "Jag är livets bröd".
--
Att det ser ut som det gör, är självklart en ledarfråga: för det beror ju inte på Gud.
Nu samlas detta ohörsamma folk, med sina ledare i täten, till ännu en Nyhemsvecka med sin olydnad och ohörsamhet gömd bakom parollen/temat: "Dit Anden leder i en tid som denna"
Pingst som exempel har alltid varit bra på ord, t.ex. att formulera slogans. Tomma ord, utan innehåll/mening/förpliktigande, därför att man ändå inte tänker göra det man säger.
Och om man verkligen hade önskat få veta vad Anden säger till församlingarna i landet och till Sveriges folk i övrigt, hade man kallat på profeterna, då "Herren gör alls ingenting utan att uppenbara sitt råd för sina tjänare profeterna".
Men nu gjorde man inte det; och det är vad man faktiskt gör som räknas.
Åtminstone från Guds sida! Han som fortfarande har "sak med landet" och främst då med "prästerna", som står emot Hans helige Ande och därmed också har gjort sig själva inkompetenta att leda folket.
Den som inte själv är ledd av Anden kan inte heller leda andra. I vart fall inte på Guds väg: den väg som bara Gud känner; och dem Han väljer att uppenbarar den för: profeterna.
I enlighet med Sitt Ord. Gud avviker inte från Sitt Ord: "Han vandrar de vägar Han fordom gick".
Öppet brev till Pelle Hörnmark,med anl. av hans predikan i Nyhem:
Pelle Hörnmark - Broder och vän!
Jesu frid.
2 Kon. 2:23-24 "Och under det att han var på väg dit upp, kom en skara gossar ut ur staden, och började håna honom
och ropade till honom:
Upp med dig, du flintskalle! Upp med dig, du flintskalle!
När han vände sig om och fick se dem, uttalade han en förbannelse över dem i Herrens namn. Då kom två
björninnor ut ur skogen och slet sönder fyrtiotvå av barnen".
Du sa Dig - i Din predikan på Nyhem - ha svårt med den bibeltexten för den händelsens skull; för barnens skull (men gav händelsen en rimlig förklaring, enligt min mening). Kan Du då förstå, att jag har ännu svårare med alla barn som i det här landet blir dräpta i moderlivet, inte av björninnor utan av sina egna föräldrar, och i många tusentals fall p.g.a. att Ordets förvaltare och förkunnare tiger med hur Gud ser på utgjutande av oskyldigt blod.
Och vad den sådden innebär.
Många tusen av dem skulle f.ö. ha varit i livet i dag, om förkunnarna hade förkunnat "allt Guds rådslut" och inte innehållit "säden", d.v.s. Guds Ord. Till det kommer, att de dessutom stått emot - ända till i dag - dem Gud sänt till barnens försvar och landets hjälp.
Sedan betr. Ditt synsätt på de gamla tjänarna - de tidigare Ordets förkunnare inom Pingst - att de inte skulle få några kallelser (för att deras språk är ute, eller..?) till nutida pingstförsamlingar och konferenser, så beror det i så fall på att de talade Guds Ord - d.v.s. "märgstarka rätter" - som nutida mjölkmatsätare - barnmat - helt enkelt inte skulle klara av. Sanningen är nämligen den, att Ordet är evigt och Människan oförändrad, och kan därför också i dag träffas i hjärtat av Ordets svärd, till radikal förvandling och frälsning; när det predikas med Andens kraft.
Önskar Dig för övrigt all Guds välsignelse och nåd!
Helt enkelt den välsignelse och nåd jag själv vill ha, och är i ett så oerhört stort behov av.
Din vän och broder
Sven-Erik Sköld
Öppet brev till Pelle Hörnmark och Peter Bernhardsson, föreståndare respektive pastor i Pingstkyrkan i Jönköping.
Pelle Hörnmark och Peter Bernhardsson, Bröder!
Jesu frid.
Hes. 33:1-7 "Och Herrens ord
kom till mig; han sade:
Du människobarn, tala till
dina landsmän och säg till dem:
Om jag vill låta svärdet komma
över ett land och folket i
landet har utsett bland sig en man,
som det gjort till sin väktare,
och denne ser svärdet komma över landet
och stöter i basun och varnar folket,
men den som får höra basunljudet ändå
inte låter varna sig, och svärdet sedan
kommer och tar honom bort, då kommer hans
blod över hans eget huvud.
Ty han hörde ju basunljudet, men lät
ändå inte varna sig; därför kommer
hans blod över honom själv.
Om han låtit varna sig,
hade han räddat sitt liv -
Men om väktaren ser svärdet komma
och inte stöter i basunen och folket
så inte blir varnat och svärdet sedan
kommer och tar bort någon bland dem,
då blir visserligen denne borttagen
genom sin egen missgärning, men hans
blod skall jag utkräva av väktarens hand.
Dig, du människobarn, har jag satt
till en väktare för Israels hus,
för att du PÅ MINA VÄGNAR skall
varna dem, när du hör ett ord
från min mun".
Man kan - i såväl profana som andliga sammanhang - få andra människors blod på sina händer, p.g.a. av sin underlåtenhet att göra sin plikt, d.v.s. få delaktighet i skulden för deras i död.
Och det är vad som hänt med pingstörelsens ledare. De bär skuld för många barns död i vårt land, genom sin underlåtenhet att predika "allt Guds rådslut" - d.v.s. allt Guds Ord - för människorna, och dessutom under många år stått emot dem Gud sänt för barnens och föräldrarnas räkning.
Sån ser verkligheten ut; och den kan ingen "hurta" bort: Det kommer en räkenskapens dag för såväl väktarna som för dem som hört dem.
Att vara en Ordets förvaltare/väktare är en plikt/ett ansvar man har inför både Gud och Människor. Om de förvaltarna sviker, hur skall då folket få veta vad Gud vill?! De vandrar ju då i blindo, i mörker, och vet följaktligen inte vart de går och blir ett lätt offer för förförelserna i tiden.
Med mina varma brodershälsningar!
Er vän och broder
Sven-Erik Sköld
Åtminstone två ledare för obibliska s.k. församlingar undervisade under Nyhemsveckan. Tydligen anser sig P-ledarna ha så mycket att lära av dem; som de facto inte återfinns i Bibeln, så man måste kalla dem till rörelsens viktigaste konferens.
Ulf Ekman, som är den ena av de två, representerar ju nu också, om än i indirekt form, katolicismens villolära.
Och har f.ö. ännu inte gjort upp - för att hjälpa och be om förlåtelse - alla dem han tidigare vilsefört med JDS-läran och dessutom med annat, egentillverkat "tok". De slagna verkar han lämna efter sig med en "klackspark".
Och pingstledarna står där bligande förundrade över denna obibliska ledargestalt, och låter sig så bländas/duperas av dennes talekonst och illusionistnummer/skådespeleri att de kallar honom som avslutningstalare i "veckan" och dessutom den som får avslutar nyhemstältets långa tjänstgöringstid.. och göra avstampet in i den nya Nyhems-eran.
Någon menade att "vändningen för pingströrelsen" nu kommit - i och med Nyhemsveckan - men jag tillåter mig, med stor frimodighet, att betvivla det.
Min personliga övertygelse är nämligen den, att "vändningen" kommer, för pingströrelsen och alla andra samfund, när man letar fram de gamla ritningarna i Guds Ord och börjar bygga Guds församling i enlighet med mönsterbilden; som där finns förvarad för ALLA GENERATIONERS RÄKNING, och gräver fram de gamla brunnarna, som håller friskt/sunt källvatten: d.v.s. Andens källflöden.
Detta betyder långt mer, när det gäller "vändningen", än glada och hurtiga tillrop under en konferensvecka.
Av många års erfarenhet vet jag hur långt sådana "raketsteg" bär.
Men det som är grundat och byggt på -och med Guds Ord det håller; även om stormarna kommer, lovar JESUS, församlingens ägare, huvud och Överherde. Och Honom -och Hans Ord, litar jag på; också när det gäller den s.k. "vändningen".
--
Noa byggde tålmodigt på Guds ark, efter Guds ritningar - i lydnad m.a.o. - och den både höll och fungerade:
som ALLT ANNAT som Gud lämnat oss Sina ritningar på; och som vi har förstånd nog, att respektera och ÅTLYDA!
På samma sätt som t.ex. Noa, Moses, Salomo och Paulus. De blev inte besvika på de Guds löften som åtföljde ritningarna! De uppfylldes nämligen i allt!
Och så förhåller det sig med Guds verk också i dag: Gud är Densamme och Hans Ord går att lita på. Och Hans brunnar, källflöden, håller vatten. De sinar inte.
Jes. 48:18-19 "O att du
ville akta på mina bud!
Då skulle frid tillflyta dig
som en ström, och din rätt
som havets böljor;
dina barn skulle då vara
som sanden, och din livsfrukt
som sandkornen, dess namn
skulle aldrig bli utrotat
eller utplånat ur min åsyn".
Gud har f.ö. redan, och det sedan länge, sänt "vändningen"/väckelsen till vårt land.
Han har sänt oss Sitt Ord, Sin Ande och alla Sina andliga stridsvapen och nådegåvor.
Frågan handlar därför om,
vad vi gjort av allt detta?!
Ef. 1.
Lärarnivån har stått profetnivån emot i vårt land, under nu dryg 20-års tid. Det är detta som är dottern Sions skada; Guds församlings handikapp i Sverige. Nu har dessutom lärarnivån slutit förbund även med sådana lärare/ledare som förkunnar främmade läror för folket.
Detta sörjer Guds Ande över.
Och någon landsväckelse blir det inte, förrän de här bristerna är avhjälpta; så att Guds ordning är återställd. Han sanktionerar nämligen inte olydnad/ohörsamhet.
Och utan Hans Andes sanktion -och verk, förmår vi ingenting; hur mycket vi än vill det bästa och flitigt jobbar i Hans rike. Det riket utvidgas inte, och vidmakthålls, med Människokraft.
Det är alltigenom ett Andens verk.
Insatt på Sten-Gunnar Hedins blogg:
Sten-Gunnar Hedin - Broder i Kristus, tillsammans med Er alla övriga pingstledare!
Jesu frid!
Hosea 4.
Som Ordets förvaltare och förkunnare, är det Er skyldighet att ställa ut Ordets varningstrianglar, där så behövs, och tända Ordets fyrljus, "där nu mörker råder", d.v.s. ute i samhällskroppen - ute i folkhavet - till vägledning för ALLA människor;
men i stället för att göra det, ägnar Ni Er åt organiserande och kyrkopolitik, som bl.a. inneburit att Ni slutit förbund med uppenbara villolärare.
Därför är min slutsats, att profetstämmor saknas bland Er. Och vad hjälper det, om jag kan läran om Guds församling; men saknar dess innehåll?! Om jag har äggskalet, men inte innehållet;
som ju är själva ägget. Det blir bra tomt och näringsfattigt/matfattigt i längden.
Där är Ni nu - enligt min mening - medan folket far vilse i landet. När kommer det åter att få höra turturduvans/Andens röst i vårt land? När Ni tagit emot det Gud sänt till Er, som Han gång på gång och titt och ofta talat till Er. Han har inte varit tyst, men Ni har inte velat lyssna.
Det är prästen som skall undervisa/vägleda folket! Och folket far vilse till dess att prästen gör det: d.v.s. det han ska, det Gud satt honom till.
Med mina varma brodershälsningar!
Er broder i Kristus
Sven-Erik Sköld
Ovanstående är också sänt till pingstledare över hela landet, också detta:
Syskon i tron - Jesu frid!
Jer. 20:7-9 "Du, HERRE, övertalade mig
och jag lät mig övertalas; du grep mig
och blev mig övermäktig. Så har jag
blivit till ständigt åtlöje; var man
bespottar mig.
Ty så ofta jag talar, måste jag klaga;
jag måste ropa över våld och förtryck,
ty HERRENS Ord har blivit mig till smälek
och hån beständigt.
Men när jag sade: "Jag vill inte tänka på
honom, eller vidare tala i hans namn", då
blev det i mitt hjärta som brann där en eld,
instängd i mitt innersta;
jag mödade mig med att uthärda den,
men jag kunde det inte".
--
Det "våld och förtryck" som finns i vårt land, och som för mig har blivit en uppgift från Gud att "ropa över"; är våldet mot de ofödda barnen, d.v.s. aborterna. Där handlar det inte om mobbing, utan om många tusentals dräpta människobarn; och det utan att någon - i verklig mening - höjt eller höjer sin röst i landet till deras försvar; det som ju främst är en uppgift/skyldighet som Guds Ords förvaltare och förkunnare har. En skyldighet som de har både mot Gud och människor.
Men dessa står i stället emot Guds sändebud i frågan. De använder inte sin "makt i landet", sin ställning, till att ge stämma åt dessa stora skaror av dräpta barn, utan använder den i stället till, att hindra Guds sändebud i frågan.
Det är mot den bakgrunden som Jeremias erfarenhet har blivit min: jag ville tiga, med tanke på den massiva ohörsamheten bland Guds folk och främst då hos deras allra främsta ledare, men kan det inte.
Med varma brodershälsningar!
Er vän och broder
Sven-Erik Sköld
Skickat till pingstledare över hela landet:
Syskon i tron - Jesu frid.
Under tiden man övar och sjunger lovsånger och gör en del annat i våra kyrkor, predikar och fikar bl.a, dödas tusentals barn i moderlivet, runt om i vårt land, och många av dem p.g.a. att Ordets förvaltare/förkunnare valt att tiga med det man vet:
hur Gud ser på det ofödda barnet i moderlivet; och vad Han - genom Sitt Ord - säger i den frågan. Jag vet inte hur många kristna förkunnare det finns i vårt land, men förmodligen något tusental, och i princip alla väljer att tiga. Det är f.ö. ett bra sätt att slippa förföljelse för Ordet skull, att inte predika sådant som man tror sig veta, att de flesta människor inte vill höra. Men just de Orden, är måhända de Ord som skall rädda deras själar.
Är det den "lovsång" Gud vill ha, att orättfärdigheten - bl.a. i form av dödandet av oskyldiga barn, utgjutande av oskyldigas blod - får härja fritt i landet, medan Guds Ords förvaltare och förkunnare stillatigande ser på?! Eller kanske ännu hellre, tittar bort för att ägna sig åt helt andra saker. Är det en Gudstjänst efter Guds hjärta?
Många av barnen skulle ha levt i dag, en del nu vuxna, om Guds Ord hade förkunnats på sådant sätt, att det nått fram till deras föräldrar, och många föräldrar skulle i dag ha stått skuldfria i den här saken, om de fått höra vad Guds Ande säger i frågan: d.v.s. vad sanningens Ord säger. Detta därför att Människan är skapad av Gud, till Gud avbild, och det finns därför en förmåga i henne, att höra och ta emot sanningen; och inrätta sitt liv efter den.
Johannes döparen kom inte till den bästa av världar, men kraften i det Guds Ord han hade förändrade förhållandena och röjde vägen framför JESUS, för frälsningen. Ja, t.o.m. syndaren Herodes hörde honom gärna.
Att tro någonting annat, än att Ordet förvandlar och omskapar, är att kraftigt underskatta den omskapande kraften i Guds Ord. Bibeln lär, att Guds Ord inte skall återvända fåfängt, utan att ha uträttat det vartill det blev sänt. I annat fall hade ingen av oss kunnat bli frälst. Det Ord som har skapat Människan, är också det Ord som skall återupprätta henne.
Men hon måste få höra sanningen, sanningens Ord, för att detta skall kunna ske; då tron -och trons konsekvenser kommer av predikan, predikan i kraft av Kristi Ord. Och Gud har sänt Ordets förkunnare/förvaltare, men förkunnarna/förvaltarna har valt att tiga.
Därför vet skaror av människor fortfarande inte var vägen - Guds väg - går i den här frågan,
och kan därför inte heller välja den. De är blinda, och dem Gud sänt för att ge dem synen tillbaka,
väljer att tiga: att hålla inne med Ordets säd; men det kommer att få konsekvenser för oss alla; då Guds löftesord om sådd och skörd oförändrat står kvar. Ordsp. 11:26.
Det är andlig hungersnöd i vårt land och Ni sitter - i Er egenskap av Ordets förvaltare - bildlikt uttryckt på sädesförrådet; vad Ni gör med det förrådet - som Ni fått fritt och för intet och för andras räkning - avgör många människors framtid, ja evighet.
Det är fortfarande saltet som bestämmer förruttnelsens spridning och ljuset som avgör mörkrets inflytande. Så har det alltid varit, och så är det även i dag.
Med mina varma brodershälsningar!
Er vän och broder
Sven-Erik Sköld
Tillsänt pingstledare över hela landet:
Syskon i tron -Jesu frid!
Jer. 1:4-5 "Och Herrens ord kom till mig;
han sade: "Förrän jag danade dig
i moderlivet, utvalde jag dig,
och förrän du utgick ur modersskötet,
helgade jag dig; jag satte dig
till en profet för folket"
Ps 139:13, 16 "Du sammanvävde mig
i min moders liv. Dina ögon såg mig,
när jag ännu knappast var formad;
alla mina dagar blev uppskrivna i din bok,
de var bestämda, förrän någon av dem
hade kommit"
En miljon Människobarn kan inte dödas i moderlivet, utan att någon bär ansvar för det.
Det - att så skulle kunna ske - är en helt omöjlig tanke; ja en fullständig orimlighet, t.o.m. efter världens sätt att tänka. Det handlar om många tusentals Människor som inte ens fått ett eget namn, eller en grav; utan slutat i någon sopstations destruktionsugn. Skulle inte Gud ha någonting att säga om en sådan ofattbar ogärning bland oss människor; illdåd som inte ens rovdjur ägnar sig åt?! Och skulle JESUS, "barnavännen" som vi brukar säga, inte ha någonting att säga i den frågan?
Har Han inte det, då blir det tomt prat att säga, att Han "älskar alla barnen, alla barnen på vår jord". Eller är det i stället så, att Hans representanter - Ordets förvaltare, tjänare och förkunnare - gjort det enkelt för sig, och valt att tiga?
Men minnet av dessa många, namnlösa människor och deras död går ALDRIG att utplåna: de står för alltid inskrivna i Sveriges historia, och där står också "inristat" alla de bland oss som valde att blunda, tillstoppa öronen och tiga; och bland dem de flesta av Guds Ords tjänare.
Men nu Gud har någonting att säga i frågan: och det sedan länge. Och Han kräver ansvar av de skyldiga, och det ansvaret finns hos många och är fördelat på flera, det ligger både hos enskilda och hos sådana som verkar genom institutioner; det har Guds Ande sagt mig.
En mycket tung del av det ansvaret vilar på dem som fått/har sanningens Ord, sådana som är Ordets förvaltare, förkunnare och tjänare, och de bland dem som underlåtit att ge ut Guds Ords sanningar till vårt lands folk. Dessa Guds förvaltare som av Gud är satta, att undervisa folket; och då även sådana som lever utanför församlingarnas råmärken: då det finns vägar att nå även dem. De är alla Guds avbilder, som endast Guds Ord kan återupprätta och insätta i sin ursprungliga, höga ställning. Skulle Gud inte ha någonting att säga till dem i abortfrågan; dödandet av barn?
Finns f.ö. ingen relation mellan Guds Ord och synden, mellan Gud och syndaren, i vårt land; som t.ex på Johannes Döparens och Jesu tid och sedan på Hans apostlars/sändebuds tid? Sedan Anden fått uppfylla de första kristna, gömde inte heller de sig längre, utan förkunnade frimodigt Guds Ord ute bland folket: och Ordet hade framgång! De levde alltid med sitt budskap i förhållande till omvärlden, samhället.
Den relationen - i vårt Sverige i dag - går i så fall via Ordet och därmed också via Ordets förvaltare och förkunnare: dem Gud betrott med Sitt Ord. Hur skall annars människor kunna finna vägen till Gud - få andlig vägledning - om inte vägledare kommer och vägleder dem? Och Gud har sänt Sina vägledare, men de flesta av dem föredrar att vara tysta inför synden; som om Gud - deras Uppdragsgivare och Herre - inte har någonting alls att säga om den! Gud som ju hatar synden och betalat ett mycket högt pris för att tvätta bort den från Sin avbild, Människan!
Ordets lykta är inte till för att gömmas undan i kyrkorna, ja i många fall inte ens där får upplysa människorna, om vad Gud säger t.ex. om de aborterade barnen/Människorna. Därför finns säker också många barn, även bland dem som tillhör den levande Gudens församling, som dödats i moderlivet, som en direkt följd av Ordets förvaltares/tjänares underlåtenhet att fullgöra sin tjänst, ja sin plikt/skyldighet: att förkunna "allt Guds rådslut" för församlingens lemmar/medlemmar.
Det är fara värt, att vi i stället för Guds Ords obekväma sanningar far efter att få höra "örongodis" och att det därför blivit så, att rågångarna flyttats, så att man i Guds församlingar snarare intagits av världens sätt att tänka och handla, i stället för att det blivit tvärt om. D.v.s. att den kristna "surdegen" fått möjlighet att genomsyra hela samhällskroppen.
Och om det skall kunna hända i vårt land, måste Ordet ut i samhällslivet! Och då får inte Väktarna - Ordets förkunnare - tiga! Om de är tysta, händer inget som förvandlar människorna till det Gud vill och därmed inte heller det samhälle de lever i.
Jag skulle tro, efter över 20 års erfarenhet, att inte ens på P-rörelsens stora sammankomster, som Nyhems -Lapplands -och Predikantveckan och de s.k. evangelistveckorna, på olika håll i vårt land, samtalas och förkunnas det ö.h.t. alls i den här frågan. Och ändå handlar det om den fråga som ligger allra överst i Guds hjärta: att man upphör att döda Hans barn, Hans avbilder: slutar att utgjuta oskyldigas blod i vårt land. Och är dessutom en fråga som i allra högsta grad har med vårt lands framtid att göra.
Det är hög tid - och det sedan länge - att vi söker Gud med "sönderrivna hjärtan", med tanke på alla dessa, våra dödade barn/medmänniskor, där vi inte ens höjt vår röst - som kristna förkunnare - till försvar för deras liv, det liv som Gud gett dem, och även med tanke på vårt lands bästa; vårt lands framtid, som berör oss alla, även våra egna familjer, med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Hur de skall få det - de som kommer efter oss - beror till stor del på oss som lever nu. Är vi fega, som vi varit hittills, så kommer det att drabba dem: om lagen om "sådd och skörd" fortfarande fungerar; vilket den gör, då den är Gud Själv: Han som blev Ordet.
Nineves befolkning vände om från sin synd, och bad och ropade till Gud, och Gud gav dem ytterligare en nådatid: allt som en direkt följd av Jona förkunnelse.
Det bästa vi kan göra för dem som kommer efter oss, och för oss själva och alla andra, är att på knä inför Gud höra -för att sedan kunna göra Hans vilja. Vi är ju kallade att vandra i Jesu - Överherdens - efterföljd; som gav Sitt liv för fåren; för Guds Ords sanningar.
Och det får även vi göra. Något annat har Han f.ö. inte erbjudit oss: "Det må vara lärjungen nog, om det går med denne som med mästaren", säger Han till oss, som i dag menar oss vara Hans lärjungar/efterföljare. Det får inte bli så, att medan vi sänder missionärer till andra länder och folk, sjunker vårt eget lands folk allt djupare i synden och vårt land blir åter ett s.k. hednaland: och hur kan det i så fall komma sig, att vi når andra länder och folk, men inte våra egna?!
DET VÄRSTA SOM KAN DRABBA ETT LAND OCH ETT FOLK, ÄR ATT ORDETS FÖRVALTARE OCH FÖRKUNNARE SVIKER SITT AV GUD GIVNA UPPDRAG: ATT FÖRKUNNA ALLT GUDS ORD FÖR FOLKET.
NÄR GUDS ORDS FÖRVALTARE BLIVIT SOM BÅGAR SOM SVIKER I BÅGSKYTTENS HAND! HUR SKALL DÅ BÅGSKYTTEN - I DET HÄR FALLET GUD SJÄLV - KUNNA VINNA STRIDEN OM LANDET OCH LANDETS FOLK ?! VEM SKALL HAN DÅ SÄNDA?!
Apg. 20:26-27 "Därför betygar jag för er nu idag,
att jag inte bär skuld för någons blod. Ty jag har inte undandragit mig, att förkunna för er allt Guds rådslut"
Med mina varma brodershälsningar!
Sven-Erik Sköld
Frånvaron av "väckelse" i Sverige, beror på högmod och ohörsamhet bland de kristna ledarna. Det är alltså inte Gud som underlåtit att sända den!
Ps 81:14-17 "O att mitt folk
ville höra mig och att Israel
ville vandra på mina vägar!
Då skulle jag snart kuva deras
fiender och vända min hand mot
deras ovänner.
De som hatar Herren skulle då
visa honom underdånighet, och hans
folks tid skulle vara för evigt.
Och han skulle bespisa det med med
bästa vete; ja, med honung ur klippan
skulle jag mätta dig."
Jes. 48:18-19 "O, att du ville akta
på mina bud! Då skulle frid flyta
till dig som en ström och din rätt
som havets böljor;
dina barn skulle då vara som sanden
och din livsfrukt som sandkornen,
deras namn skulle aldrig bli utrotat
eller utplånat inför mig."
Det är det hörande örat och det villiga hjärtat, som saknas i det kristna ledarskapet i vårt land; därför uteblir "väckelsen" - d.v.s. det andliga uppvaknandet hos vårt folk - då ledarna går sina egna vägar.
Vårt lands folk lider andlig nöd och andlig vilsenhet p.g.a. detta, det är en direkt följd av ledarnas egen vilsenhet: deras högmod, självsäkerhet och ohörsamhet.
Amos 6:1 "Ve er, ni säkra på Sion.
Ni sorglösa på Samarias berg. Ni ädlingar
bland förstlingsfolket. Ni som Israels hus
brukar vända sig till."
Ovanstående också sänt till pingstledare över hela landet.
Hur Ordets förvaltare/förkunnare år efter år kan predika en Jesus som inte bryr sig ett dugg om barnen/människorna i moderlivet, är för mig en gåta.
Det är ju i så fall inte Bibelns JESUS KRISTUS det handlar om! Eller är det så, att det är förkunnarna som inte bryr sig; åtminstone inte tillräckligt?!
Om det handlade om deras egna barn, skulle de då bry sig så pass, att de förkunnade allt Guds Ord för alla människor, för att om möjligt rädda något av barnen?!
--
Gud bryr sig i vart fall, om dem alla!
Inför Honom är de medräknade.
Och räkenskapens dag kommer.
Ang. Pelle Hörnmark, Jönköping, som ev. ny föreståndare för Pingst ffs:
Den - oavsett vem - som tar på sig att leda organisationen Pingst-ffs/och Samfundet Pingst visar sig därmed villig att leda en i grunden obiblisk kristen församlingsorganisation;
en organisationsform som f.ö. Lewi Pethrus (pingströrelsens grundare) stred mot under hela sin verksamma tid, och detta faktum - den nonchalanta hållningen till Guds Ord - diskvalificerar en sådan person som lämplig, andlig ledare för P-rörelsen.
Det pingströrelsen framförallt behöver är ett ledarskap som inte avviker från Guds Ord, från den av Gud utstakade vägen; om det än måste gå genom att "upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva" för att sedan kunna "uppbygga och plantera" och några sådana egenskaper - d.v.s. någon sådan andlig utrustning - har jag inte kunnat se hos Pelle Hörnmark, som f.ö. är en på alla sätt bra människa.
Hade han haft de egenskaperna, enl. Jeremia 1:9-10, hade han villkorat sitt ev. föreståndarskap med krav på rörelsens återgång/återtåg, till Guds Ord: till Ordet allena. Nu blir han bara en i raden av pingstledare som medvetet avviker från Guds Ord; och "framgången" blir därefter.
Sanningen är den, att pingströrelsen under de senaste decennierna avvikit från Guds Ord, vad gäller församlingssyn och församlingsbyggande - och har nu Bibeln emot sig på bl.a. de punkterna - och Pelle Hörnmark har varit en lydig medföljare i den utvecklingen:
Han är ingen rebell; han kan låta som en sådan, men är i grund och botten en man som lydigt följer med på det från Guds Ord så avvikna pingsttåget. Han brukar ibland använda uttrycket: "Man väljer sina strider" och han är inte beredd att ta strid för Guds Ord, mot en majoritet.
Hade han gjort det, och inte följt med mängden, hade han f.ö. inte kommit på tal som ny föreståndare. Det är den enkla sanningen.
Att leda någonting som inte står/saknar stöd i Bibeln, utan är i strid mot Guds Ord, är inte möjligt.
Det enda möjliga är att ledar arbetet med att riva ned det, i enlighet med Guds Ord i Jer. 1:9-10.
Pingst-ffs är ett uttryck för, att lita till sin egen styrka och förmåga; därför att man är så många.
Slagkraften sitter - menar grundarna - i det faktum att man blir/är många i en och samma organisation. Många tillsammans förmår mer än få, var -och är resonemanget.
Det man då glömmer/tappat bort, är det faktum att väckelse, människors frälsning, är ett Andens verk; och förutsätter Andens kanaler; män och kvinnor smorda med Andens kraft.
Och ur en sådan Andens verklighet växer också ett Andens ledarskap fram: från Honom som är församlingens Huvud, JESUS KRISTUS.
Han insätter lemmar i Sin levande kropp,
och inte i en död organisation; som snarare dödar Andens barn, än ger liv.
Eftersom Gud är fullkomlig/fullkomligt felfri, har Han till sina ritningar på församlingen, som är Hans kropp på jorden, också fogat byggnadsmaterialet;
men byggnadsmännen/byggledarna struntar i Hans ritningar - för att i stället bygga efter egna, i många fall lånade från världens sätt att tänka - och har därför inte heller något behov av - plats för - byggnadsmaterialet.
Därför lider kristenheten -och landet i övrigt, av andlig nöd och torka.
--
Det är till en sådan obibliskt konstruktion man nu inom Pingst ffs söker en ny ledare.
I stället för att bygga efter Guds ritningar och med Guds byggnadsmaterial, har Pingst-ledarna byggt efter eget huvud och med eget material (d.v.s. med människoförmågor/kraft) som bl.a. medfört, att man slutit förbund med -och stöder sådana som predikar främmande/obibliska läror i Guds Namn:
predikar/uppmuntrar avfall från Guds Ord med andra ord.
En sann herde inte bara leder fåren till vatten och bete, han/hon skyddar också sina får (genom sin undervisning i "det fasta Ordet") från rovdjur;
d.v.s. från alla obibliska läror och villoandar och andra bibelstridiga företeelser. Han/hon avslöjar istället - genom Ordets ljus - allting sådant.
Och några sådana herdar har jag ännu inte - i modern tid - stött på inom kristenheten, inkl. Pingströrelsen.
Bibliskt ledarskap kan man inte bedriva utan att de andliga gåvorna/tjänsterna som Guds Ord hänvisar till - som församlingens ledning - är i funktion:
d.v.s. Andlig utrustning/funktion som apostlar, profeter, herdar, evangelister och lärare. De är dessa, som enligt Guds Ord skall göra de heliga skickliga att utföra sin uppgift, att uppbygga Kristi kropp.
MEN DET ÄR FÖRSAMLINGEN SOM SANKTIONERAR DEM ALLA! Det står i Guds Ord hur det går till, hur de prövas, innan de insätts.
Sanningen är den, att det ÄR ANDEN som utför detta uppbyggnadsverk GENOM SINA VERKTYG. Församlingen är Guds, ritningarna till den har Han gett oss, och att bygga upp den - enligt ritningarna - är också det ett Andens verk:
Gud har inte lämnat Sitt verk i människohand; men det förutsätter att Anden får råda: och inte "kött".
I boken "Lewi Pethrus i närbild" författad av Ivar Lundgren, som kom ut 1973 i samband med LP:s 90-årsdag, säger LP som svar på Ivar Lundgrens fråga ang. Pingströrelsens framtida ledarskap, efter LP, vad som krävs för att leda den:
LP "Jag skulle vilja säga att vad den kräver är en andlighet som motsvarar organisationsformen. Organisationsformen är biblisk och andlig.
Vi talar om andliga ämbeten, andliga nådegåvor och andligt omdöme, andlig ledning. Vad som absolut måste till för att dessa andliga organisationsformer ska fungera, är ett motsvarande andligt sinne, en andlig blick och en biblisk aktionsform.
Om detta finns, kommer ledarna av sig självt fram".
Så långt LP.
--
Det är detta, denna form av andligt ledarskap,som Pingst nu gjort sig av med, för att i ställe organisera sig på "världens" sätt, med uppenbara problem, att få det att fungera.
Den som tar upp manteln efter Sten-Gunnar Hedin, får brottas med samma, grundläggande byggnadsfel: i förhållande till Guds Ord.
Fortsatt har Pingst Guds Ord emot sig. Ledarskapet rev ned vad de gamla byggde, i stället för att bygga vidare på deras - i Guds Ord - grundade verk. Som också det givetvis behövde rensas från slagg; som ett fruktträd från tid till annan måste ansas, för att bevaras friskt med tanke på sin tjänst/funktion.
--
Men pingstledarna flyttade på gamla råmärken. Råmärken med fundament/grund i Guds Ord.
Ord/ritningar som Gud välsignat;
sen urminnes tid.
För Gudsrikets synliga seger och framgång, på jordesidan, behöver Gud bara Sitt folks lydnad. Han behöver t.ex. inte vår hjälp att tänka och planera.
Det var genom lydnad som Mose fick kraft och möjlighet, att föra Guds folk ut ur Egypten och ut i frihet och att bygga den första församlingen: Gud sa och han gjorde.
Kraftgärningarna han gjorde var alla - från det ögonblick han i lydnad fick kasta sin stav på marken, så den blev till en orm - resultat av hans lydnad: Gud sade och han gjorde. (Det kan tilläggas, att när Mose vid ett enda tillfälle inte lydde, var hans tjänstgöringstid över. Det dröjde ett tag, men när Gud tog hem honom var det för denna hans enda olydnadshandlings skull)
Bibeln är full av sådana lydnadsberättelser, handlingar, när Guds rike utbrett sig och fått framgång.
Och så verkar Gud också i dag; vi har ingen annan Gud eller några andra principer för Hans handlande.
Läser vi om Jesu liv och verk, ser vi exakt samma principer: lydnad för Guds tilltal.
Gud har inte fråga efter, beställt, Pingst-ffs och Samfundet Pingst. Det har människor beställt och byggt.
Det man har anledning att fråga sig, är om Guds Ande är med och styrker, hjälper och välsignar sådant som är i strid mot Hans uttryckliga vilja: som den, vad gäller Guds församlings ledning och uppbyggnad, står uttryckt/nedtecknad i Bibeln, Guds Ord.
Personligen tror jag inte det.
Det är mot den bakgrunden jag hävdar att båda dessa skapelser, Pingst-ffs och Samfundet Pingst har Gud emot sig.
Därför att Pingstledarna är arvtagare av ett högre ljus än de övriga samfunden, hämtat - av Lewi Pethrus och hans samtida - från Guds Ord, Bibeln.
De aktade inte det något värt att ta vara på, det som de gamla byggt upp, för att bygga vidare på samma grund och på samma, Bibliska sätt. Utan rev ned det i stället.
Brevmail till Pingstledare över hela landet, 080707, utan att få en enda reaktion:
Syskon i tron -Jesu frid!
Jer. 1:4-5 "Och Herrens ord
kom till mig; han sade:
"Förrän jag danade dig
i moderlivet, utvalde jag dig,
och förrän du utgick ur
modersskötet,
helgade jag dig; jag satte dig
till en profet för folket"
Ps 139:13, 16 "Du sammanvävde
mig i min moders liv. Dina ögon
såg mig, när jag ännu knappast
var formad; alla mina dagar blev
uppskrivna i din bok,
de var bestämda, förrän någon
av dem hade kommit"
En miljon Människobarn kan inte dödas i moderlivet, utan att någon bär ansvar för det. Det - att så skulle kunna ske - är en helt omöjlig tanke; ja en fullständig orimlighet, t.o.m. efter världens sätt att tänka. Det handlar om många tusentals Människor som inte ens fått ett eget namn, eller en grav; utan slutat i någon sopstations destruktionsugn.
Skulle inte Gud ha någonting att säga om en sådan ofattbar ogärning bland oss människor; illdåd som inte ens rovdjur ägnar sig åt?! Och skulle JESUS, "barnavännen" som vi brukar säga, inte ha någonting att säga i den frågan?
Har Han inte det, då blir det tomt prat att säga, att Han "älskar alla barnen, alla barnen på vår jord". Eller är det i stället så, att Hans representanter - Ordets förvaltare, tjänare och förkunnare - gjort det enkelt för sig, och valt att tiga?
Men minnet av dessa många, namnlösa människor och deras död går ALDRIG att utplåna: de står för alltid inskrivna i Sveriges historia, och där står också "inristat" alla de bland oss som valde att blunda, tillstoppa öronen och tiga; och bland dem de flesta av Guds Ords tjänare.
Men nu Gud har någonting att säga i frågan: och det sedan länge. Och Han kräver ansvar av de skyldiga, och det ansvaret finns hos många och är fördelat på flera, det ligger både hos enskilda och hos sådana som verkar genom institutioner; det har Guds Ande sagt mig.
En mycket tung del av det ansvaret vilar på dem som fått/har sanningens Ord, sådana som är Ordets förvaltare, förkunnare och tjänare, och de bland dem som underlåtit att ge ut Guds Ords sanningar till vårt lands folk. Dessa Guds förvaltare som av Gud är satta, att undervisa folket; och då även sådana som lever utanför församlingarnas råmärken: då det finns vägar att nå även dem. De är alla Guds avbilder, som endast Guds Ord kan återupprätta och insätta i sin ursprungliga, höga ställning. Skulle Gud inte ha någonting att säga till dem i abortfrågan; dödandet av barn?
Finns f.ö. ingen relation mellan Guds Ord och synden, mellan Gud och syndaren, i vårt land; som t.ex på Johannes Döparens och Jesu tid och sedan på Hans apostlars/sändebuds tid? Sedan Anden fått uppfylla de första kristna, gömde inte heller de sig längre, utan förkunnade frimodigt Guds Ord ute bland folket: och Ordet hade framgång!
De levde alltid med sitt budskap i förhållande till omvärlden, samhället. Den relationen - i vårt Sverige i dag - går i så fall via Ordet och därmed också via Ordets förvaltare och förkunnare: dem Gud betrott med Sitt Ord. Hur skall annars människor kunna finna vägen till Gud - få andlig vägledning - om inte vägledare kommer och vägleder dem?
Och Gud har sänt Sina vägledare, men de flesta av dem föredrar att vara tysta inför synden; som om Gud - deras Uppdragsgivare och Herre - inte har någonting alls att säga om den! Gud som ju hatar synden och betalat ett mycket högt pris för att tvätta bort den från Sin avbild, Människan!
Ordets lykta är inte till för att gömmas undan i kyrkorna, ja i många fall inte ens där får upplysa människorna, om vad Gud säger t.ex. om de aborterade barnen/Människorna. Därför finns säker också många barn, även bland dem som tillhör den levande Gudens församling, som dödats i moderlivet, som en direkt följd av Ordets förvaltares/tjänares underlåtenhet att fullgöra sin tjänst, ja sin plikt/skyldighet: att förkunna "allt Guds rådslut" för församlingens lemmar/medlemmar.
Det är fara värt, att vi i stället för Guds Ords obekväma sanningar far efter att få höra "örongodis" och att det därför blivit så, att rågångarna flyttats, så att man i Guds församlingar snarare intagits av världens sätt att tänka och handla, i stället för att det blivit tvärt om. D.v.s. att den kristna "surdegen" fått möjlighet att genomsyra hela samhällskroppen.
Och om det skall kunna hända i vårt land, måste Ordet ut i samhällslivet! Och då får inte Väktarna - Ordets förkunnare - tiga! Om de är tysta, händer inget som förvandlar människorna till det Gud vill och därmed inte heller det samhälle de lever i.
Jag skulle tro, efter över 20 års erfarenhet, att inte ens på P-rörelsens stora sammankomster, som Nyhems -Lapplands -och Predikantveckan och de s.k. evangelistveckorna, på olika håll i vårt land, samtalas och förkunnas det ö.h.t. alls i den här frågan. Och ändå handlar det om den fråga som ligger allra överst i Guds hjärta: att man upphör att döda Hans barn, Hans avbilder: slutar att utgjuta oskyldigas blod i vårt land. Och är dessutom en fråga som i allra högsta grad har med vårt lands framtid att göra.
Det är hög tid - och det sedan länge - att vi söker Gud med "sönderrivna hjärtan", med tanke på alla dessa, våra dödade barn/medmänniskor, där vi inte ens höjt vår röst - som kristna förkunnare - till försvar för deras liv, det liv som Gud gett dem, och även med tanke på vårt lands bästa; vårt lands framtid, som berör oss alla, även våra egna familjer, med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Hur de skall få det - de som kommer efter oss - beror till stor del på oss som lever nu. Är vi fega, som vi varit hittills, så kommer det att drabba dem: om lagen om "sådd och skörd" fortfarande fungerar; vilket den gör, då den är Gud Själv: Han som blev Ordet. Nineves befolkning vände om från sin synd, och bad och ropade till Gud, och Gud gav dem ytterligare en nådatid: allt som en direkt följd av Jona förkunnelse.
Det bästa vi kan göra för dem som kommer efter oss, och för oss själva och alla andra, är att på knä inför Gud höra -för att sedan kunna göra Hans vilja. Vi är ju kallade att vandra i Jesu - Överherdens - efterföljd; som gav Sitt liv för fåren; för Guds Ords sanningar. Och det får även vi göra. Något annat har Han f.ö. inte erbjudit oss: "Det må vara lärjungen nog, om det går med denne som med mästaren", säger Han till oss, som i dag menar oss vara Hans lärjungar/efterföljare.
Det får inte bli så, att medan vi sänder missionärer till andra länder och folk, sjunker vårt eget lands folk allt djupare i synden och vårt land blir åter ett s.k. hednaland: och hur kan det i så fall komma sig, att vi når andra länder och folk, men inte våra egna?!
DET VÄRSTA SOM KAN DRABBA ETT LAND OCH ETT FOLK, ÄR ATT ORDETS FÖRVALTARE OCH FÖRKUNNARE SVIKER SITT AV GUD GIVNA UPPDRAG: ATT FÖRKUNNA ALLT GUDS ORD FÖR FOLKET.
NÄR GUDS ORDS FÖRVALTARE BLIVIT SOM BÅGAR SOM SVIKER I BÅGSKYTTENS HAND! HUR SKALL DÅ BÅGSKYTTEN - I DET HÄR FALLET GUD SJÄLV - KUNNA VINNA STRIDEN OM LANDET OCH LANDETS FOLK ?! VEM SKALL HAN DÅ SÄNDA?!
Apg. 20:26-27 "Därför betygar jag
för er nu idag, att jag inte bär skuld
för någons blod. Ty jag har inte
undandragit mig, att förkunna
för er allt Guds rådslut"
Med mina varma brodershälsningar!
Sven-Erik Sköld
Från DAGEN
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=159106
Påvens ofelbarhet aktualiserad i ny bok
---
Jag har precis läst ut boken "Anden - Gud här och nu" som nyligen getts ut på Libris förlag. Författare är den katolske biskopen Anders Arborelius och pingstpastorn Sten-Gunnar Hedin med förord av Peter Halldorf och efterord av Wilfrid Stinissen.
Denna bok ingår i en pastorsfortbildning som pastorer erbjuds genom bokförlaget Libris. Som förkunnare är det viktigt att hålla sig á jour med olika strömningar i tiden.
Det är viktigt att känna till hur olika ledare och samhällsdebattörer tänker för att vi som förkunnare ska kunna behandla aktuella frågor i vår förkunnelse.
Det finns många bra avsnitt i boken om den helige Ande och den längtan som de båda förkunnarna ger uttryck för delar även jag.
Det är en längtan efter enhet genom Andens verk i oss, samt en längtan efter att på nytt få se vårt land bli berört av Gud och hans ord.
Det finns dock ett avsnitt som gör mig beklämd och frågande. Anders Arborelius ger uttryck för den katolska dogmen om Marias syndfrihet och skriver:
"I Jungfru Maria som den obefläckade och av synden oberörda ser vi att den helige Ande vill bevara oss från syndens fasansfulla verklighet.
På ett unikt sätt blev Jungfru Maria bevarad helt och hållet fri från arvssynden och den personliga synden. Kristi frälsningsverk räknades henne till godo i förväg, för att hon skulle bli en värdig boning till Guds människoblivne Son".
Vidare skriver Arborelius om påvens betydelse:
"Denna klippfunktion går i arv till Petri efterträdare, påven genom tiderna. Det är den helige Ande som garanterar, att Petrus inte sviktar i tron utan bevarar den ren och obefläckad.
Som människa är Petrus lika svag som alla andra, men genom Kristi löfte och Andens hjälp får han styrka sina bröder i tron och bevara trons skatt obesmittad och ofelbar genom historiens virvarr och stå emot heresiernas störtflod".
---
Här presenteras två katolska läror:
Maria som alltigenom syndfri och påven som Petrus efterträdare och Kristi ställföreträdare på jorden.
Jag tycker att det är mycket anmärkningsvärt att Sten-Gunnar Hedin och Libris förlag ger utrymme för dessa synsätt som är mycket främmande för oss inom "frikyrkan".
Det är särskilt uppseendeväckande eftersom det sker i en tid då det finns ledare inom frikyrkan som står bakom katolska kyrkans syn på enhet och vill att vi alla ska enas under påven.
Peter Halldorf som skrivit förordet till boken är kanske den som varit allra tydligast med detta. Han har för övrigt skrivit boken "Doften av helgon" som också skickades till dem som är med i Libris pastorsfortbildning.
I boken skriver Halldorf om betydelsen av katolska sakramentalier som ikoner och rökelse som enligt katolska kyrkan förmedlar Guds nåd.
Om man som ledare från två skilda sammanhang ska skriva en bok tillsammans borde man väl skriva om det man har gemensamt. Man kan också tycka att påvens ställning och Maria som syndfri inte riktigt hör till bokens ämne.
Jag har inga problem med att olika kyrkoledare träffas för att ha dialog och skriva böcker tillsammans. Nyligen skrev Christer Sturmark och Stefan Swärd en artikel med anledning av att rektorn i Lund ifrågasattes. Det tycker jag var ett bra initiativ.
Jag är för allkristet samarbete och har vänner (inte minst invandrare) i de flesta samfund som jag tycker mycket om och jag har inga problem med att fira gudstjänst tillsammans med dem i olika traditioner.
Samtidigt som vi möts till gemenskap behövs det större urskiljning i lärofrågor utan att vi för den skull tar avstånd från varandra.
Jag tycker att det är viktigt att bygga enheten på rätt grund. Den grunden måste vara Kristus och Bibeln.
Bengt Sjöberg, Filipstad
---
HaFo kommentar:
Ja, jag håller verkligen med Bengt om, att det är för vidunderligt märkligt, att Hedin som en andlig ledare för Pingst, här ger sig i lag, med att ge ut en bok tillsammans med ngn som samtidigt, utan bemötande av Hedin, ges utrymme för att i denna bok förmedla villfarelsen från katolicismen, kring Marias syndfrihet och att påven skulle vara "kristi ställföreträdare på jorden".
Det är ju så man mår illa i hela sitt väsen, när såna villfarelser ges legimitet. Och det av Pingsts främste ledare och talesman!
Att hävda att påven är "Kristi ställföreträdare på jorden", är inget annat än avgudadyrkan!
Att mena att Jesus är syndfri på grund av "Marias syndfrihet", leder till att man har en "annan Jesus, ett annat evangelium och en annan ande", eftersom att då är inte Jesus enligt Skriften "född i syndigt kötts gestalt".
Det är då egentligen Maria som är segraren över syndens och dess konsekvenser och inte Jesus som i sin egen syndfria rättfärdighet och Gudomlighet besegrar syndens konsekvenser och åtskillnaden från Gud - "fördömer synden i köttet".
Hur är det möjligt att en andlig ledare ända upp till toppen av Pingsts ledarskap, möjliggörs att nå denna position och som så, i sin vilsenhet, tillåts att, utan några större reaktioner från rörelsen, öppna upp för och leda fåren in i förförelse, som ska förbereda människors sinnen och hjärtan för det avfall som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan?
HaFo
Så här sa Hörnmark, den nye ledare för Pingst. till C-H Jaktlund i Dagen:
“Hur funkar det i samarbete med andra kristna som tillämpar exempelvis spädbarnsdop?
- Det är inga problem alls, alla som bekänner Jesus som herre och frälsare är mina syskon. Bibeln ger oss inget annat val än att vara för ekumenik, om jag ska vara med i Guds rike så är det vad som gäller.
Då är vi alla bröder och systrar, barn till samma Gud. Jag tycker det är rätt skönt att låta Gud vara Gud, att inte jag behöver vara hans ställföreträdare.
Vilket gör att du har problem med Katolska kyrkan (ler)?
- (ler) Vilket gör att jag inte är överens med Katolska kyrkan i allt, men rörande enig i en massa annat. Jag tror inte på en ekumenik där alla måste tycka likadant. Man kan vara tydlig men ändå tolerant.”
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=157685
---
Knappast går det att vara "luddigare" i sitt uttalande än vad Hörnmark här är!
Han är "inte enig i allt" med katolicismen. Han menar sig vara "tydlig men tolerant".
Knappast är han tydlig i sina uttalanden. Vad han är enig med katolicismen och inte framgår aldrig!!
Han vidrör överhuvudtaget aldrig de förförande lärorna i katolicismen. Där är han tydligen "tolerant", men knappast "tydlig".
Hur kan människor som fungerar på detta sätt bli andliga ledare och t.o.m ledare för en hel rörelse som Pingströrelsen?
Det är obegripbart och som medlem i en Pingstförsamling kan jag bara "beklaga sorgen", att vi åter igen tycks stå där utan något egentligt ledarskap.
HaFo
Problemet med Pingst-ffs är inte föreståndarfrågan, utan att organisationen är ett allvarligt olydnadsverk inför Gud, beställt -och byggd av människor.
Pingst-ffs är egentligen ett slags "de andligt blinddövas förening", med framgång därefter: oavsett ledarskap. Då organisationen helt och hållet är ett resultat av ohörsamhet mot Gud; mot Hans Ande och Ord: och vad Han talat till pingstledarna ang. vårt land:
Guds plan för vår nation.
Organisationen Pingst-ffs är därför - andligt och bibliskt sett - en logisk konsekvens av ledarnas andliga blindheten och ohörsamheten: ett människoverk rakt igenom, från dess början och till dess slut, som man fortfarande framhärdar i.
Ett byggnadsverk som bör rivas enligt Jer. 1:10, för att någonting gott - för pingströrelsen och vårt lands folk - skall kunna komma i dess ställe.
F.ö. HaFo!
Ja, Pelle är luddig och tyvärr är han inte ensam om den egenskapen inom Sveriges kristna ledarskap. Den luddigheten kallas bland dem för vislighet och kärlek, men är egentligen båda dessa begrepps raka motsats!
S-E
Nu kommer vägvalet!
Under denna rubrik skriver Haggaj ett tänkvärt inlägg på Aletheia blogg.
---
"De senaste veckorna har det blivit tydligt att nu är tiden kommen för ett vägval. Det handlar naturligtvis om frikyrkorna i Sverige och deras förhållande till den katolska kyrkan.
Bara de sista dagarna har det kommit upp saker till ytan som nu gör det omöjligt för kyrkoledarna att smyga i frågan mer. Nu måste allt upp på bordet synligt så att människor får chans att själva ta ställning om de vill fortsätta följa sina ledare in under Petri ämbete och den katolska kyrkan.
---
Nu kan inte frikyrkoledarna smyga längre. De måste visa var de står i förhållande till Petri ämbete!
Idag tar äntligen tidningen Dagen upp frågan. Det har varit glest med belysning där i de här frågorna. Men idag berättar Dagen om den amerikanska magasinet Charismas artikel om Ulf Ekmans samarbete med Östanbäckskloster och den katolska biskopen Arborelius.
När det amerikanska magasinet, som har en upplaga på ca 250.000, skriver om Ekmans katolska flirtar, så får det verkningar ända borta i Ukraina och Armenien och nu även på tidningen Dagen.
Trots att vi på Aletheia hade frågan upp redan i januari (!).
Ulf Ekmans skall enligt artikelförfattaren Tomas Dixon ha fått läsa artikeln i förväg och hade inget att anmärka på. Däremot hade det framförts önskemål om att de borde berätta att det endast hade varit en talare på Europakonferensen som var katolik.
Även igår hade Dagen viktig information angående den nya ekumeniken. Företrädare för pingströrelsen och den katolska kyrkan har enats om att de går i nästa fas av ett femårigt samtal.
Den katolske biskopen Anders Arborelius är tydlig och säger att all ekumenik syftar till den fulla synliga enheten, vilket är det samma som en gemnskap under biskopen i Rom.
Samma dag framför pingtspastorn Morgan Carlsson och pingstteologen Nils-Olov Nilsson synpunkter på det som sker.
Nilsson undrar t.ex. om det finns en dold agenda och varför man inte låter gräsrötterna komma till tals.
Han undrar varför man inte kan ta upp det här som en riktig genomkörare på pingtsrörelsens årliga sommarkonferens i Nyhem.
Nilssons argument är viktigt för pingströrelsen.
Varför kan frågan inte tas upp på annan nivå än med topparna? Här är jag säker att även många katoliker skulle hålla med mig.
De kan ha synpunkter på att jag är negativ mot ett samarbete. Men de har aldrig haft negativa synpunkter på att ett sådant samarbete skall kunnas diskuteras öppet.
Här är det en liten skara bestående av ledare inom pingströrelsen som hellre håller frågan inom sin lilla krets istället för att kommunicera detta vidare till övriga medlemmar och föra ordentliga samtal med dessa.
Just nu verkar det finnas större intresse att diskutera med biskop Arborelius, som företräder påven, än att diskutera med medlemmarna som man själv företräder.
Den nye pingstledaren Pelle Hörnmark måste nu omedelbart ge tydliga signaler om hur han ställer sig i dessa frågor. Det finns inget försvar för en nytillträdd ledare att smyga med denna fråga.
Han måste antingen säga sitt “ja och amen” eller säga ifrån! Kom igen nu Pelle Hörnmark! Visa tydligt var du står!
… och ni vanliga medlemmar. Fråga er pastor vart han står i förhållande till Petri ämbete! Kräv tydliga svar utan svammel!
Haggaj
---
HaFo:
Kan bara instämma i vad Haggaj här skriver och även bejaka reaktionen från Nils - Olov Nilsson:
“Jag menar och är övertygad om att nu måste Sten-Gunnar och Olof Djurfeldt (!) lägga korten på bordet. Om inte kommer Pingst att spricka rakt itu.
Under alla år har vi inom den internationella pingströrelsen hävdat att den romersk-katolska kyrkan förvridit viktiga sanningar och skapat dogmer som inte har något med Guds Ord att göra.
Om några dagar kommer det ut en bok om Kyrkans Enhet som kommer att röra om än mer än boken Evangelium enligt Rom. Håll ögonen öppna ni som har Världen i Dag.
Den kommer att visa på hur den katolska karismatiken på vissa håll styrs upp av Maria-uppenbarelserna. I dessa talar Maria som vore det den Helige Ande.”
—
HaFo:
Håller med Nils - Olov, om att nu måste Pingsts ledarskap “träda fram ur skuggorna” och inte köra sin alldeles egen agenda, utan förtroende och uppdrag från de människor, som de som kristna ledare, är satta att leda.
Detta gör de, utan att överhuvudtaget lyssna, till “fårens bräkande” och oro över hur de ser “herdarna svika” och “släppa in ulven i fårahjorden”.
—
Jag sökte här under Min Åsikt, med ett öppet mail till Sten - Gunnar om besked (utan ngn som helst reaktion - kan man vara mer arrrogant och strunta i “fårens oro” och längtan efter besked från sina ledare?).
Det finns bara ett enda ord för hur ledarna för Pingst numer fungerar:
BEDRÖVLIGT!! Och dessutom förvillande och beredande av människors sinnen och hjärtan för det avfall som ska hälsa antikrist välkommen som Kristus.
Varför ryar inte Piensoho till över skeendet. Ser han det inte, eller är han lika lätt att förleda och vilset ute som Djurfeldt och Hedin?
Han har ju uppvisat en vilsen syn kring synen på försoningen (Se på. Min Åsikt under "Försoningen")
Innebär det därmed också att han är blind inför det avfall som nu sker mitt fram för våra ögon, bejakat av ledare som Djurfeldt, Stanley Sjöberg, Halldorf, Ekman, Hedin (var Hörnmark står, vet ingen), Arborelius m. m. fl.
---
Kristna ledare och kristna människor inom Pingst. Säg ifrån! Hit men inte längre!
Hur kan det komma sig att ledarna inom Pingst, är så okännsliga och kör "sina egna race", utan att märka, lyssna och förstå vilken splittring, som de är på väg att orsaka inom rörelsen?
Kan det egenligen finnas annat än "personlig stolthet" bakom, där man "menar sig veta bäst" och inte får ifrågasättas?
Tragiskt är det rätta ordet säger Bill till Bull! Ja, det rätta ordet är tragiskt säger Bull till Bill, över vart Pingsts ledare idag är på väg att vilseleda de får, som de från Gud var satta att vägleda!
HaFo
Om Pelle Hörnmark är en man sänd av Gud in i människoverket Pingst ffs och Samfundet Pingst, då börjar han med att riva ner båda dessa obibliska skapelser,
för att sedan på grunden Kristus bygga ett Guds verk med ritningarna hämtade ENBART från Guds Ord/Guds mun, på samma sätt som en gång Noa, Moses, Salomo och Paulus, m.fl Jesu apostlar:
alla de som hörde -och gjorde Guds vilja på jorden!
Från Pelle Hörmarks "blogg":
"Tidningen Dagens Emanuel Karlsten tycker förresten att man borde kommentera min blogg. Förmodligen en rimlig förväntan.
Vi öppnar den möjligheten när vi märker att det finns ett bredare intresse än de tre individer som tidigare varit aktiva kommentatorer."
--
Tyvärr märker jag en tydlig "maktens arrogans" i Pelles uttalande; förakt för "tre individer": sopor?! (som f.ö. är en lögn) och jag skulle kunna tänka mig, att hade det inte varit en auktoritet som en av tidningen DAGENs MEDARBETARE, SOM NÅR GANSKA VIDA UT I VÅRT LAND, som aktualiserat frågan, hade Pelle ö.h.t. inte tagit upp den.
En bra fråga - som Karlsten ställer - är hur han skall kunna veta vad det finns för intresse till dialog, när möjlighten ö.h.t. inte finns.
Jag har tidigare gett Sten-Gunnar Hedin ett erkännande för den relativa öppenhet för dialog och synpunkter som han uppvisade i den utsatta ledarposition han hade.
Sten-Gunnar ägde någonting så fint som respekt för alla Människor, även för de "tre individer" som Pelle Hörnmark tydligen föraktfullt ser ner på.
Det var ingen bra början, Pelle min Broder!
Med br hälsningar
S-E
Sköld säger:
"Jag har tidigare gett Sten-Gunnar Hedin ett erkännande för den relativa öppenhet för dialog och synpunkter som han uppvisade i den utsatta ledarposition han hade.
Sten-Gunnar ägde någonting så fint som respekt för alla Människor, även för de 'tre individer' som Pelle Hörnmark tydligen föraktfullt ser ner på.
Det var ingen bra början, Pelle min Broder!"
(Se ovan Skölds hela inlägg)
---
HaFo:
Hedin har ett omsorgsfull hjärta, även om allt blivit så fel för honom i öppnandet för, i sin andliga blindhet, för trosförkunnelsen och katolicismens förförelse.
Hans "öppenhet" och "respekt för människor" skedde nog ibland "under galgen" och några egentliga svar till de "får" som han satts att företräda, har väl än idag inte egentligen getts från Hedin i några klara besked på hur det kommer sig, att han började bejaka trosförkunnelsen, katolicismen och repektives ledarskap.
Och till och med, istället för att avslöja förförelsen i katolicismen och trosförkunnelsen, skriver en bok tillsammans med en uppenbar villolärare och företrädare för villolära som Arborelius.
Är det ngn som egentligen fått besked om var Hedin står, när det gäller förförelsen i katolicismen och trosförkunnelsen?
Kan man då säga att det handlar om verklig "öppenhet" och "respekt för alla de människor", som uttryckt sin oro över vad han håller på med?
Hoppas att Hörnmark inte fortsätter med "dimridån", utan inser betydelsen av, en inte bara skenbar öppenhet, skenbart lyssnande och skenbar, för "ordningens skull", dialog, med de "får" som han nu är satt att företräda och leda!
Håller med Dig Sköld! Början för Hörnmark kunde ha varit mer förtroendeingivande!
Han behöver klart deklarera var han står i förhållande till förförelsen i trosförkunnelsen och katolicismen. Fortsätter han in på dessa "sidospår", som Djurfeldt och Hedin lett Pingst inpå, så kommer Pingst, precis som Nils - Olov Nillson uttryckt, att spricka mitt itu.
Att öppna för villfarelsens andemakter in i Pingst, kan inte annat än leda till splittring. För det finns alltid människor där, som inte är beredda till att låta sig säljas ut av sina ledare till det avfall som ska möjliggöra antikrists inträde på arenan
HaFo
HaFo, jag har personligen mött Sten-Gunnar några gånger, på Lappis, i Nyhem, i Jönköping och i Stockholm: och delgav främst mina intryck av honom från dessa personliga möten. Ingen "maktens arrogans" där inte, men det förändrar ju på inget vis det faktum, att han är vilsen.
Fick också för några år sedan - på Guds uppdrag - åka till Stockholm för att tala med honom om några saker, och mötte en broder.
Tänk om han hade lyssnat, vilket Guds redskap skulle han då inte ha blivit! Jag kan sörja över det än, inte minst för den broderlighet han ändå alltid visade, även i sammanhang där uppdraget inte var att applådera honom, tvärt om. Jag hade - av hela mitt hjärta - önskat honom någonting bättre; d.vs. stor framgång.
Mvh
