Klistrar in en, som jag ser det angelägen insändare i DAGEN 12/9.

Det är bra att det börjar röra sig kring dessa spörsmål, även på den politiska fronten.

Den här artikeln varnar ur politisk synvinkel för en återupprepning.

Men nog borde det väl ändå vara de kristna som går i spetsen kring att ventilera förintelsens ohyggligheter?

Nog är det väl de kristna som verkligen bör ställa upp för det folk, varifrån den frälsning i Jesus Kristus vi erfarit kommer.

Och som därför vill göra allt för det Judiska folket både ur andlig synvinkel (ge dem evangeliet) och "fysiskt", värna om detta folk och nation.

Bejaka deras existensberättigande och inte falla in i den "hatkampanj", mot det Judiska folket och Israel som nation, som vi antagligen kommer att få återuppleva både på den politiska och andliga arenan.

Ska vi som kristna, hur vilsna de än kan vara idag på den politiska och andliga arena, likt de kristna under andra världskriget, bemöta ännu ett utrotelseförsök av detta folk, med tystnad eller bejakande?

Vore ett sånt agerande eller uteblivet agerande, medmänskligt, kristligt och Gud välbehagligt?

Jag föddes i efterdyningarna av andra världskriget. Jag var bara några år när jag frågade min pappa hur det kom sig att det Judiska folket skulle utrotas.

Hans svar etsade sig fast i mitt minne: "Det beror på sjuka dumheter i en sjuk värld, att man ens kan komma på en tanke att utrota ett folk!"

Och det tror jag är sanningen bakom förintelsen!

HaFo

Så till artikeln
---
Oroväckande tystnad om Förintelsen

En ökande antisemitism runt om i Europa väcker oro. Nya generationer växer upp som kanske aldrig har samtalat kring Förintelsen och de som kan berätta försvinner ifrån oss. Regering och riksdag har i detta en stor uppgift.

Förintelsen är det mest fruktansvärda och fasansfulla brott mot mänskligheten som någonsin inträffat. Jag är oroad över den tystnad kring Förintelsen som i dag råder inom det politiska livet, men också i samhället i stort.

Vad sker konkret på den politiska arenan i syfte att hålla minnet av Förintelsen levande? Vad har skett inom folkbildningen och studieförbunden? Hur hålls minnet av Förintelsen levande inom olika yrkesgrupper och fackliga organisationer?

Nazismens fruktansvärda brott mot mänskligheten får aldrig glömmas bort.

Nu 2007 är det tyvärr än mer aktuellt då antidemokratiska partier vinner gehör i val och representeras i kommuner.

Vem vill ha dessa aktörer på den politiska arenan? Hur kunde det gå så här långt, hur kan historien upprepas, lär vi oss aldrig?.

Historien visar att demokrati inte är en självklarhet utan alltid aktivt måste försvaras, diskuteras och bevaras - av alla.

2008 är det tio år sedan dåvarande statsminister Göran Persson bjöd in till en konferens om en bred informationssatsning om Förintelsen - ”Levande historia”.

Ett oerhört viktigt initiativ. Fyra konferenser har sedan dess genomförts. Boken ”Om detta må ni berätta” skrevs som en del av projektet Levande historia och distribuerades till skolor, bibliotek och hushåll.

Forum för levande historia inrättades som myndighet med uppdrag att samla material och kunskap om Förintelsen och om folkmord som begåtts senare i historien.

Men därefter planar aktiviteterna stegvis ut på det politiska planet och en förödande tystnad infinner sig igen.

Denna tystnad måste brytas. Vi har alla i samhället ett ansvar att så görs. Politiskt förtroendevalda på olika plan måste åter ta upp samtalet.

Låt oss tillsammans med folkbildningen, Svenska Kommittén Mot Antisemitism och Forum för levande historia, starta en ny satsning på kunskap om Förintelsen.

Fredrik Reinfeldt bör föra stafettpinnen vidare och ta initiativ till en ny konferens om Förintelsen och även väcka frågan inom EU.

Regering och riksdag har i detta en stor uppgift. En ökande antisemitism runt om i Europa väcker oro. Nya generationer växer upp som kanske aldrig har samtalat kring Förintelsen och de som kan berätta försvinner ifrån oss.

Politiskt förtroendevalda har en stor uppgift att fylla när det gäller att följa upp och aktivt medverka till att minnet av Förintelsen lever vidare i hela samhället och från generation till generation. Vi måste tillsammans göra någonting nu!

STEFAN DOZZI, KOMMUNALRÅD (KD), VÄRMDÖ